4. Förord
Miljöräkenskaper är ett system som syftar till att beskriva samband en
m ellan m iljön och ekonom in. Miljöräkenskapssystem et gör d et genom att
m äta bid rag från miljön till ekonom in (t.ex. använd ning av råm aterial,
vatten, energi och m ark) och påverkan på miljön från ekonomin (utsläpp
till luft och vatten sam t avfall). Miljöräkenskapssystem et visar även d e
m iljörelevanta transaktioner som finns i nationalräkenskapssystem et.
SCB fick år 1993 tillsamm ans m ed Konjunkturinstitutet och N aturvård s-
verket i uppd rag av regeringen att skapa ett system för att beskriva
sam banden m ellan ekonom i, m iljö och naturresurser. På SCB innebär d et
att utveckla m iljö- och naturresursstatistik som kan kopplas till d e bransch -
, varugrupps- och sektorsind elningar som använd s inom
nationalräkenskaperna.
Miljöräkenskapssystem et beskrevs första gången år 1994 i en handbok
utgiven av Eurostat, European System for Collection of Economic Inform a-
tions on the Environment (SERIEE). Därefter följde en rad handböcker och
m anualer till stöd för länd erna att införa exem pelvis m iljöskyd d skostna d er.
Inom FN har m an också utarbetat en hand bok om m iljöräkenskaper
H and book of N ational Accounting – Integrated Environm ental and
Econom ic Accounting 2003 (SEEA 2003).
Enligt FN ska ett miljöräkenskapssystem täcka in:
flöd en av m aterial i ekonom in
ekonom iska variabler av m iljöintresse
naturresurser och stockar (förråd eller lager)
Miljöekonom iska styrm ed el är exem pel på ekonom iska variabler av
m iljöintresse. Denna rapport beskriver m iljörelaterad e skatter och
subventioner samt utsläppsrätter.
Rapporten är fram tagen av Maja Ced erlund och H anna Brolinson m ed stöd
från Viveka Palm , alla på Statistiska centralbyrån.
Statistiska centralbyrån i d ecem ber 2010
Inger Eklund
Avd elningschef,
Regioner och m iljö
Viveka Palm
Enhetschef,
Miljöekonom i och naturresurser
5. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Innehåll
Innehåll
Förord ......................................................................................................... 4
1 Sammanfattning ................................................................................... 7
2 Introduktion ........................................................................................ 11
2.1 Miljöekonomiska styrmedel ............................................................. 11
2.2 Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna ........................... 12
2.3 Syfte ............................................................................................... 12
3 Definitioner, metod och källor ........................................................... 14
3.1 Översikt .......................................................................................... 14
3.2 Miljörelaterade skatter .................................................................... 14
3.2.1 Definition ...............................................................................................15
3.2.2 Datakällor för m iljörelaterad e skatter ................................................15
3.2.3 Metod för m iljörelaterad e skatter .......................................................16
3.3 Miljörelaterade subventioner ........................................................... 16
3.3.1 Definitioner ............................................................................................17
3.3.2 Datakällor för m iljörelaterad e subventioner ....................................19
3.3.3 Metod för m iljörelaterad e subventioner ...........................................19
3.4 Utsläppsrätter ................................................................................. 22
3.4.1 Definition ...............................................................................................22
3.4.2 Metod och datakällor ...........................................................................22
4 Resultat för miljörelaterade skatter .................................................... 23
4.1 Totala miljörelaterade skatter ......................................................... 23
4.1.1 Skatt på energi .......................................................................................25
4.1.2 Skatt på föroreningar ...........................................................................25
4.1.3 Skatt på transport .................................................................................25
4.1.4 Skatt på naturresurser ..........................................................................26
4.2 Miljörelaterade skatter för olika branscher ...................................... 26
4.3 Miljöskatter och utsläpp .................................................................. 27
4.3.1 Utsläpp och skatt på kold ioxid ...........................................................27
4.3.2 Utsläpp och skatt på svaveld ioxid .....................................................28
5 Resultat för miljömotiverade subventioner ...................................... 31
5.1 Totala miljömotiverade subventioner i Sverige................................ 31
5.1.1 Resursrelaterad e subventioner ...........................................................33
5.1.2 Energirelaterad e subventioner ...........................................................33
5.1.3 Klim atrelaterad e subventioner ...........................................................33
5.1.4 Transportrelaterad e subventioner ......................................................34
5.1.5 Miljörelaterat bistånd ...........................................................................34
5.2 Miljömotiverade subventioner för konsumtion och investering ........ 34
5.3 Totala subventioner i Sverige ......................................................... 35
5.4 Miljömotiverade subventioner fördelat på bransch .......................... 37
5.4.1 Branschanalys per m iljöom råd e .........................................................38
6 Resultat för potentiellt miljöskadliga subventioner ......................... 42
6.1 Bakgrund ........................................................................................ 42
6.2 Totala potentiellt miljöskadliga subventioner ................................... 43
6.2.1 Resursrelaterad e potentiellt m iljöskadliga subventioner ...............43
6.2.2 Transportrelaterad e potentiellt m iljöskad liga subventioner ..........44
6.3 Potentiellt miljöskadliga subventioner fördelat på bransch .............. 44
7 Resultat för utsläppsrätter ................................................................. 45
Statistiska centralbyrån 5
6. Innehåll M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
7.1 Bakgrund ....................................................................................... 45
7.1.1 Tilld elning av utsläppsrätter och faktiska utsläpp .......................... 45
7.1.2 Pris på utsläppsrätter ........................................................................... 46
7.2 Utsläppsrätter fördelat på bransch ................................................. 47
7.3 Handel inom handelssystemet ....................................................... 49
7.4 Koldioxidutsläpp inom och utanför handelssystemet ...................... 50
7.5 Hur betrakta styrmedlet utsläppsrätter? ......................................... 51
8 Analys ekonomiska styrmedel .......................................................... 52
8.1 Miljörelaterade skatter och miljömotiverade subventioner .............. 52
8.2 Koldioxidskatt och utsläppsrätter för koldioxid ................................ 53
8.3 Ekonomiska styrmedelsprofiler ...................................................... 54
8.4 Miljöekonomiska profiler ................................................................ 57
9 Referenser .......................................................................................... 59
10 Bilagor ................................................................................................ 61
10.1 Bilaga 1 Miljörelaterade skattebaser .............................................. 61
10.2 Bilaga 2 Miljörelaterade skatter och dess kod hos
nationalräkenskaperna ............................................................................. 62
10.3 Bilaga 3 Statsanslag vilka de miljömotiverade subventionerna
har sitt ursprung i...................................................................................... 63
10.4 Bilaga 4 Lämnade bidrag för konsumtion och investering .............. 66
10.5 Bilaga 5 Utgiftsområden i statsbudgeten ........................................ 67
10.6 Bilaga 6 Naturvårdsverkets branschgruppering för
utsläppsrätter, 2007.................................................................................. 68
6 Statistiska centralbyrån
7. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Sammanfattning
1 Sammanfattning
Miljöekonom iska styrm ed el ses som en viktig kom ponent på vägen m ot ett
hållbart samhälle. I Prop. 2009/ 10:155 Svenska miljöm ål - för ett effektivare
m iljöarbete skriver miljöd epartem entet att ”Vi ska d ärför verka för att
förbättra prissignaler genom att internalisera externa m iljökostnad er och
öka användningen av ekonom iska styrm ed el i miljöpolitiken.” På SCB har
m an nu för första gången kvantifierat d e miljörelaterad e ekonomiska
styrm ed len, d els för sig d els ihop. Dessutom har resultatet förd elats på
bransch och för d e flesta kan tid sserier presenteras. Resultatet av detta
arbete presenteras i d enna rapport.
En sam lad kvantifierad bild över m iljöekonom iska styrm ed el saknas, och
syftet m ed d etta projekt har varit att red ovisa en såd an. Det finns m ånga
olika typer av ekonom iska styrm ed el, i den här stud ien beskrivs
m iljörelaterad e skatter, subventioner och utsläppsrätter. De förd elas på
bransch och sektorer och jäm förs m ed utsläpp och ekonomiska variabler
som exem pelvis föräd lingsvärd et för en specifik bransch.
Internationellt arbete
I m iljöräkenskapssystemet beskrivs ekonom iska transfereringar som har
relevans för m iljön. Inom EU rapporterar flera länd er m iljörelater ad e
skatter, vilket beskrivs i en rapport som nyligen släppts inom Eurostat 1. En
gem ensam m etod och harm oniserat arbetssätt är en förutsättning för att
erhålla internationellt jäm förbara d ata. SCB är aktiva d els i en expertgrupp
inom Eurostat, d els i en FN -baserad arbetsgrupp d är också m etod frågor
d iskuteras. Metod en d iskuteras också i en expertgrupp inom Eurostat för
att resultera i en m anual vilken troligen blir klar år 2012.
Miljörelaterade skatter
I d efinitionen för d e miljörelaterad e skatterna är d et skattebasen som styr
om skatten är m iljörelaterad . Det finns en lista över skattebaser som man
kom m it överens om inom arbetsgruppen inom Eurostat som är
m iljörelaterad e. Datakällan för d e miljörelaterad e skatterna är
nationalräkenskaperna inom SCB. Beträffand e branschförd elningen så görs
d en främ st av nationalräkenskaperna på SCB och en m ind re d el förd elas av
m iljöräkenskaperna på SCB.
Intäkterna från d e miljörelaterad e skatterna har i Sverige ökat m ed 34
procent m ellan åren 2000 och 2009. År 2009 uppgick intäkterna från d e
m iljörelaterad e skatterna till 83 m iljard er kronor. Till största d elen är
m iljöskatterna energirelaterad e, m en d et finns även transport -, naturresurs-
och föroreningsrelaterade m iljöskatter. Det är d e transportrelaterad e
m iljöskatterna, följt av de energirelaterad e, som ökat m est und er period en.
De totala miljörelaterad e skatterna har under tid speriod en legat ganska
jäm nt runt knappa 3 procent av BN P. Miljöskatterna som and el av d e totala
skatterna har d ock ökat und er sam m a period från ca 7,5 till ca 9 procent.
1
Eu rostat 2010. Environm ental statistics and accounts in Eu rope.
8. Sammanfattning M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
De m iljörelaterad e skatterna belastar m ånga olika sektorer i sam hället,
såväl privata konsum tionen som ind ustrins använd ning av insatsvaror. Då
m an stud erar branschförd elningen av miljöskatterna för d en tillgängliga
tid sserien, 2000-2007, ser m an att d et är d en privata konsum tionen som står
för nästan hälften av d e totala m iljöskatterna följt av transportsektorn .
Då m an stud erar m iljörelaterad e skatter och utsläpp per bransch ih op ser
m an att för kold ioxid betalar privata konsum tionen en större and el
kold ioxid skatt än d e direkta utsläpp som d en sektorn orsakar m ed an
tillverkningsind ustrin står för en större and el utsläpp av kold ioxid än andel
m iljöskatt d en branschen står för. Generellt kan man säga att d å and elen
utsläpp är högre än and elen miljörelaterad skatt råd er und antag från
skatten.
Miljömotiverade subventioner
I d efinitionen för miljömotiverad e subventioner är d et bakom liggand e
m otivet som styr om subventionen är m iljöm otiverad . Metod en bygger på
att stud era anslagen i statsbud geten och välja ut dem som har som m otiv
att öka aktiviteter som minskar utsläpp och använ d ning av resurser.
Datakällan baseras på statsbud getens utfall och kom m er från
Ekonom istyrningsverket. Branschförd elningen görs d els genom att
använd a branschförd elningen som görs av nationalräkenskaperna på SCB
och kom pletteras m ed att m iljöräkenskaperna på SCB branschfö rd elar
återståend e transfereringar genom att kartlägga mottagarna av anslagen .
Utbetalningarna från statskassan i form av m iljömotiverad e subventioner
har ökat m ed 50 procent und er period en 2000 till 2009. År 2009 uppgick
utbetalningarna till knapp 9 m iljard er kronor. Den största d elen består av
resursrelaterad e subventioner m en d et finns även en ergi-, klimat-,
transport- och bistånd srelaterad e m iljöm otiverad e subventioner.
De totala miljöm otiverade subventionerna har legat runt 1,5 procent av d e
totala subventionerna och övriga transfereringar i Sverige und er
tid speriod en, förutom senaste året i tid sserien d å and elen gick upp till
d rygt 2 procent. Sveriges totala subventioner beräknas efter sam m a m etod
som använd s för d e m iljöm otiverad e subventioner och består av ett urval
transfereringar, båd e transfereringar för konsum tion som investeringar
inklud eras.
Då m an stud erar vilka branscher som tar em ot de m iljöm otiverad e
subventionerna ser m an att d e största m ottagarna år 2009 är
jord brukssektorn och internationella m ottagare, som står för d rygt
2 m iljard er och knappt 3 m iljard er kronor vard era. Offen tlig sektor är också
en stor m ottagare med drygt 1,3 m iljard er kronor. Under tid speriod en är
d et d e internationella m ottagarna som ökat m est i faktisk utbetalning, m ed
ca 1,5 m iljard er kronor, m ed an energibranschen står för d en största
m inskningen.
Potentiellt miljöskadliga subventioner
I d efinitionen för d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna är d et d en
förväntad e effekten av subventionen som styr om subventionen är
potentiellt m iljöskad lig. Dessutom ska subventionen betalas ut till en
bransch som har högre utsläppsintensitet än genom snittet i Sverige, för att
betecknas som potentiellt m iljöskad lig. Metod en utgår, liksom för d e
m iljöm otiverad e subventionerna, från att stud era anslagen i statsbud geten.
8 Statistiska centralbyrån
9. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Sammanfattning
Datakällan är också d ensam m a som för d e miljömotiverad e
subventionerna, statsbud getens utfall från Ekonom istyrningsverket. Vid
branschförd elningen inhäm tas branschförd elning från
nationalräkenskaperna från SCB och kom pletteras m ed att stud era
m ottagarna av subventionerna i d e fall nationalräkenskaperna inte gjort
någon branschförd elning för berörd transferering.
Utbetalningarna från statskassan i form av potentiellt m iljöskadliga
subventioner uppgick år 2007 till knappt 9 m iljarder kronor. Av d enna
sum m a har knappt 6,6 miljard er kronor betalats ut från anslaget gård sstöd
och djurbid rag och d rygt en m iljard kronor för upprustning och byggand e
av vägar, från anslaget väghållning och statsbid rag. Vid en
branschförd elning av d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna ser m an
just att d et är jord brukssektorn som är d en största m ottagaren varpå
transportsektorn följer.
Utsläppsrätter
Med utsläppsrätter avses här utsläppsrätter inom EU:s hand elssystem för
kold ioxid . Data om tilldelning av rätter, utsläpp från anläggningar sam t
handel inom system et häm tas från Energim yndigheten och
N aturvård sverket. Branschförd elningen som presenteras i d en här
rapporten har gjorts genom att lägga på organisationsnum m er och d ärefter
branschkodning från företagsregistret. H and eln m ed utsläppsrätter
om fattar d rygt 730 svenska anläggningar inom svensk ind ustri- och
energiprod uktion och i hela EU berörs ca 13 000 anläggningar, eller 40
procent av d e totala utsläppen av koldioxid inom EU.
Då m an jäm för d e faktiska kold ioxid utsläppen från d e anläggningar som
berörs av hand elssystemet i Sverige kan m an se att utsläppen minskat
und er första handelsperiod en (2005-2009) från knapp t 20 m iljoner ton
kold ioxid till d rygt 17 miljoner ton kold ioxid . Antalet tilld elade
utsläppsrätter överstiger utsläppen under hela period en vilket visar på att
en för stor m ängd utsläppsrätter d elats ut.
Vid en branschförd elning av utsläppsrätterna ser m an att d et är
stålbranschen som har fått d en största tilld elningen följt av energisektorn.
Stålbranschen står för d rygt 30 procent av utsläppen inom system et och
energibranschen för 20 procent av utsläppen.
En samlad analys
Då m an erhåller en kvantifiering av flera ekonomiska styrm ed el kan man
sätta d essa styrm ed el och utsläpp invid varand ra och jäm föra olika
branscher. En såd an m iljöprofil visas i Figur 1. I figuren visas and elar av
olika ekonom iska styrm ed el tillsam m ans m ed utsläpp för branschen stål-
och m etallfram ställning (SN I 27). Det m an kan se när m an jämför
kold ioxid skatt m ed utsläpp av kold ioxid är att stålbranschen släpper ut en
större and el kold ioxid än vad d en betalar kold ioxid skatt. För d enna
bransch råd er såled es und antag i skattelagstiftningen. Stålbranschen står
för 7 procent av Sveriges export och 10 procent av d e totala
kold ioxid utsläppen i Sverige. Det ekonomiska styrm ed el som främ st
använd s är hand el m ed utsläppsrätter.
10. Sammanfattning M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
Figur 1
Miljöekonomisk profil för stål och metallframställningsbranschen (SNI 27),
andel av totala ekonomin, år 2007*
*Export gäller d ock för 2006 Procent
Om m an ser till alla branschers tilld elad e utsläppsrätter jämfört m ed
and elen av utsläppen inom och utanför handelssystem et, som i Figur 2
ned an, syns d et tyd ligt att för stålbranschen (SN I 27) ingår alla
kold ioxid utsläpp inom hand elssystem et m ed an för energibranschen (SN I
40) sker ungefär hälften av utsläppen utanför hand elssystem et och berörs
alltså inte av d et ekonomiska styrm ed let utsläppsrätter .
Figur 2
Totala utsläpp av koldioxid i Sverige i miljoner ton samt hur stor del av dessa
som ingår i handelssystemet fördelat på bransch angivet i SNI 2002, år 2007
*SNI 10-37, exklusive SNI 10-14, 21, 26 och 27. tusental ton
*SNI 41-99, exklusive SNI 45 och 60-64.
10 Statistiska centralbyrån
11. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Introduktion
2 Introduktion
Det finns en m ängd olika styrm ed el på m iljöom råd et: förbud , skatter,
kvoter, utsläppsrätter, pantsystem , avgifter, gröna certifikat, m ärkning,
subventioner och så vid are. Miljöekonomiska styrm ed el ses som en viktig
kom ponent på vägen m ot ett hållbart samhälle. I prop ositionen m ed
2
namnet Svenska m iljöm ål - för ett effektivare m iljöarbete skriver
m iljöd epartem entet: ”Vi ska d ärför verka för att förbättra prissignaler
genom att internalisera externa m iljökostnad er och öka använd ningen av
ekonom iska styrm ed el i m iljöpolitiken.”
Det finns m ånga exem pel på införd a styrm ed el av olika typer i svensk
m iljöpolitik, kväveavgiften, svavelskatten, utsläppsrätter för kold ioxid och
and ra. Det finns argum ent för att en mix av styrm ed el är d et m est effektiva
3
för att få effekt på ett visst m iljöproblem . Detta förord as även av Thom as
Sterner, professor i miljöekonom i vid H and elshögskolan i Göteborg som
4
tror på att en hybrid av avgifter och utsläppsrättigheter kan vara effektiv .
N ågot som d et talas m ycket om internationellt för att uppnå en effektiv
m iljöpolitik är att m inska d e potentiellt m iljöskad liga subventionerna. På
N aturvård sverkets hem sid a skriver m an att d et finns subventioner som
5
led er till att m iljöproblem en ökar .
Det saknas id ag en samlad bild över d e m iljöekon om iska styrm ed len och
hur stora utgifter respektive intäkter d et rör sig om för staten respektive för
ekonom iska sektorer. SCB:s m iljöräkenskaper har i d enna rapport sam lat
d efinitioner, beskrivning av m etod och resultat av m iljörelaterad e skatter,
m iljöm otiverad e subventioner, potentiellt m iljöskad liga subventioner samt
handel m ed utsläppsrätter. I rapporten visas d els styrm ed len var för sig i
tid sserier, d els branschförd elad e sam t tillsamm ans m ed and ra variabler i
m iljöekonom iska profiler.
2.1 Miljöekonomiska styrmedel
De verktyg staten har för att påverka ekonom ins aktörer är olika typer av
styrm ed el. De kan d elas in på olika sätt, N aturvård sverket gör i en genom -
gång av styrm ed el inom m iljöpolitiken följand e ind elning: ekonom iska,
regleringar (eller adm inistrativa), inform ation och forskning, se Tabell 16.
2
Prop. 2009/ 10:155
3
OECD, 2007
4
Sterner, 2003
5
Se N aturvård sverkets hem sida och gå in på Lagar-och-and ra-styrm ed el/ Styrm ed el-for-
m iljovanliga-val/ Olika-typer-av-styrm ed el/ Om -ekonom iska-styrm ed el/ Skattelattnad er-
bid rag-och-stod /
6
N aturvård sverket, 2006
12. Introduktion M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna
Tabell 1
Olika typer av styrmedel (Naturvårdsverket, 2006)
Ekonomiska Regleringar Information Forskning
Skatter Gränsvärden för Upplysning Forskning
utsläpp
Skatteavdrag Krav på Rådgivning Utveckling
bränsleval och
energieffektivitet
Avgifter Långsiktiga avtal Opinionsbildning Demonstration
Bidrag Miljöklassning (Teknikupphandling)
Subventioner
Pant
Handel med
utsläppsrätter
Handel med
certifikat
De m iljöekonom iska styrm ed el som d enna rapport går närm are in på är:
m iljörelaterad e skatter
m iljörelaterad e subventioner
utsläppsrätter.
2.2 Miljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna
Miljörelaterad e skatter ingår i m iljöräkenskaperna sed an år 2000 och är
officiell statistik. Data om m iljöskatter rapporteras till EU och publiceras
årligen.
Miljöm otiverad e subventioner ingår i miljöräkenskaperna sed an 2003 och
är officiell statistik. För potentiellt miljöskad liga subventioner finns id ag
ingen regelbund en d ata fram ställning och arbetet är fortfarand e i en
utvecklingsfas.
Utsläppsrätter har tid igare inte red ovisats av SCB på branschnivå m en har
nu inklud erats genom att vissa d elar från hand elssystem et förd elats på
bransch inom ram arna för d enna rapport.
Eurostat och OECD publicerad e 2001 en manual som innehåller m etod en
för att ta fram m iljörelaterad e skatter 7. För m iljörelaterad e subventioner
finns ingen liknand e manual. Då allt fler länd er inom EU är intresserad e
och arbetar aktivt på områd et har en expertgrupp inom Eurostat startats
und er 2010 m ed syfte att uppd atera d els nuvarand e m anual för
m iljörelaterad e skatter m en även inklud era miljörelaterad e subventioner
(m iljöm otiverad e och potentiellt miljöskad liga). Den uppd aterad e
m anualen är planerad att publiceras 2012.
2.3 Syfte
H uvud syftet med rapporten är att beskriva d e ekonom iska styrm ed el som
ingår i miljöräkenskap ssystem et på SCB, en sam lad kvantifierad bild över
d essa har saknats tid igare. Det finns m ånga olika typer av ekonom iska
styrm ed el, i d en här studien beskrivs miljörelaterad e skatter, subventioner
7
Eu rostat, 2001
12 Statistiska centralbyrån
13. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Introduktion
och utsläppsrätter. De förd elas på bransch och sektorer och jäm förs m ed
utsläpp och ekonom iska variabler som exem pelvis föräd lingsvärd et för en
specifik bransch.
14. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
3 Definitioner, metod och källor
Detta kapitel innehåller d efinition er, beskrivning av m etod er och
d atakällor för m iljöskatter, m iljöm otiverad e subventioner, poten tiellt
m iljöskad liga subventioner och utsläppsrätter.
3.1 Översikt
De m iljörelaterad e transfereringarna som beskrivs i rapporten är
Miljörelaterad e skatter
Miljörelaterad e subventioner
Utsläppsrätter
De m iljörelaterad e subventionerna delas in i m iljöm otiverad e subventioner
Miljörelaterade transfereringar
och potentiellt m iljöskadliga subventioner, d etta illustreras i Figur 3. Denna
uppd elning och d essa benämningar använd s gemensam t inom Eurostat
inom miljöräkenskaperna
och FN 8 och kom m er att beskrivas i d en komm and e m anualen över
m iljörelaterad e skatter och subventioner 9.
Figur 3
Miljörelaterade transfereringar i denna rapport
Miljörelaterade transfereringar inom miljöräkenskapssystemet
Miljörelaterade subventioner
Miljörelaterade Utsläpps-
skatter rätter Miljömoti- Potentiellt
verade miljöskadliga
Und er 2010-2011 pågår ett arbete i en expertgrupp inom Eurostat d är m an
tar fram en klassificering för d e m iljöm otiverad e subventionerna sam t
uppd aterar befintlig manual för miljörelaterad e skatter. Resultatet kom m er
bli en m anual för att ta fram statistik över m iljörelaterad e subventioner och
m iljörelaterad e skatter.
3.2 Miljörelaterade skatter
Branschförd elade d ata för m iljöskatter finns för 2000–2007 och totala m iljö-
10
skatted ata för 2000–2009 .
Miljöskatter syftar till att styra användningen av d e varor och tjänster som
beskattas. Miljöskatter gör i någon m ån kostnad en för m iljöpåverkan synlig
för sam hällets aktörer och fungerar som ett incitam ent att indirekt väga in
8
Lond ongruppen, en av FN -baserad arbetsgrupp som sam ord nar d et internatio nella arbetet
m ed m iljöräkenskaper.
9
En ny m anual som kom m er ersätta d en nuvarand e som finns för m iljöskatter kom m er
innefatta såväl m iljörelaterad e skatter som subventioner. Den planeras att publiceras 2012.
10
Tid sserien för m iljöskatter går d ock tillbaks till 1993 och d essa d ata kan häm tas från SCB:s
hem sid a eller från SSD, statistikd atabasen.
14 Statistiska centralbyrån
15. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor
m iljöaspekter i sitt agerand e. I praktiken görs d ock avvägningar m ot and ra
intresseom råd en såsom exem pelvis konkurrenskraft, regionalpolitik och
sysselsättning.
För m iljöskatter gäller att d e har två effekter, d els påverkas använd ningen
av prod u kten vars pris ökats av skatten, dels resulterar d et ökad e priset
ökad e intäkter för staten. Intäkterna från en skatt går in i statsbud geten och
till skillnad från en avgift led er inte intäkterna till en m otprestation av
staten. Avgifter ses, till skillnad från skatter, som en avgift för en tjänst,
intäkterna från avgifter är såled es öronm ärkta för ett specifikt syfte.
3.2.1 Definition
Den positiva m iljöeffekten av en m iljörelaterad skatt orsakas främst genom
att d en ökar priset på prod ukter och aktiviteter som kan m edföra en
negativ m iljöpåverkan. Det är d en potentiella effekten av skatten, på en
varas pris eller kostnad, som utgör grund en i d efinitionen av en
m iljörelaterad skatt. Det är såled es skattebasen som avgör om skatten är
m iljörelaterad . Om skattebasen är m iljörelaterad är skatten en
m iljörelaterad skatt, oavsett syftet med skatten. Ty en skatt som sätts på en
vara för att minska utsläppen från varan, har samm a effekt på varans pris
som en skatt som satts för att öka statens intäkter.
Följand e d efinition använd s för miljöskatter:
“A tax whose tax base is a physical unit (or a proxy of it) of something that has a
proven, specific negative impact on the environment.” 11
Skattebasen (”tax base” i d efinitionen ovan) är d en prod ukt, aktivitet eller
d et äm ne som skattesatsen grund as på. Bilaga 1 visar d e skattebaser som är
m iljörelaterad e enligt Eurostat. Ett antal miljörelaterad e skattebaser har
id entifierats näm ligen: utsläpp till luft och vatten, äm nen som påverkar
ozonlagret, avfall, naturresurser, buller, energiprod ukter (bränslen och
elektricitet), sam t transportsektorn. Mom s har tidigare inte ingått i
d efinitionen m en i d en kom m and e revideringen av m anualen kom mer
vissa typer av m om s att inklud eras. Miljörelaterad e skatter består till
största d elen av ind irekta punktskatter som läggs på en specifik vara eller
ett m iljöskad ligt ämne 12.
3.2.2 Datakällor för miljörelaterade skatter
SCB:s d ata för statens inkom ster och utgifter ligger till grund för
beräkningen av d e totala m iljöskatterna. Det är nationalräkenskaperna på
SCB som gör d essa beräkningar m ed d ata från Ekonom istyrningsverket
(ESV). Vid beräkning av d en totala skatteintäkten sum m eras
skattebetalningen från olika branscher, ind elat enligt Stand ard för Svensk
N äringsgrens ind elning (SN I).
De energirelaterad e skatterna (energi-, kold ioxid - och svavelskatten)
förd elas på bransch av nationalräkenskaperna, liksom ford onsskatten. För
energiskatterna är d et i huvud sak energistatistiken och skatteinform ation
från Skatteverket och Ekonom istyrningsverket som ligger till grund för
branschförd elningen . För ford onsskatten är d et Vägverkets bilregister och
11
Eu rostat, 2001. Environm ental taxes. A statistical guid e.
12
Med indirekt avses här att d en som t ex den som saluför prod ukten betalar in skatten
m ed an d et är köparen som står för den ökad e kostnad en.
16. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
förd elningen av skatten på olika typer av ford on som ligger till grund för
branschförd elningen .
3.2.3 Metod för miljörelaterade skatter
De skatter som räknas som m iljöskatter inom d et svenska skattesystem et
finns listad e i Bilaga 2. Listan baseras på d e skattebaser som är
m iljörelaterad e enligt Eurostat (se Bilaga 1).
N ed an följer en beskrivning av m etod en som använd s för att kvantifiera de
totala och d e branschförd elad e m iljöskatterna.
3.2.3.1 Totala miljöskatter
För att välja ut d e skatter som är m iljörelaterad e från d e totala skatterna i
Sverige använd s d en lista över m iljörelaterad e skattebaser m an kom m it
överens om inom Eurostat. Det är såled es skatter m ed d essa skattebaser
som utgör m iljörelaterade skatter. Denna inform ation kan behöva
kom pletteras m ed ytterligare inform ation om skattelagstiftningen för att
säkerställa om skatten ska räknas som en miljöskatt eller inte.
För att kunna presentera m iljöskatterna på ett överskåd ligt sätt d elas d e in i
fyra om råd en: skatt på energi, skatt på vissa substanser, skatt på transport
och skatt på naturresurser. Denna ind elning använd s för miljöskatter inom
Eurostat vilket gör d ata jäm förbart m ellan länd er.
3.2.3.2 Branschfördelade miljöskatter
Miljöskatterna branschförd elas på SCB till viss d el av
nationalräkenskaperna och till viss d el av m iljöräkenskaperna.
N ationalräkenskaperna branschförd elar d e energirelaterad e skatterna och
ford onskatterna. De energirelaterad e skatterna är kold ioxid skatt,
energiskatt på bränslen, energiskatt på el, svavelskatt sam t
prod uktionsskatter på el. Branschförd elningen av d essa skatter baseras på
använd ningen av bränsle och el sam t skattesatser för olika branscher och
bränslen. För ford onsskatten använd s inform ation från bilregistret för att
förd ela ut skatten på branscher och typ av ford on. Ford onsskatten består av
en d el prod uktskatt sam t en d el inkomstskatt.
Övriga m iljörelaterad e skatter branschförd elas av m iljöräkenskaperna. De
skatter som i huvud sak belastar en bransch är skatt på inrikes flyg, skatt på
bekäm pningsm edel, skatt på hand elsgöd sel, skatt på avfall, avgift till
batterifond en och naturgrusskatt och d essa läggs m anuellt till d en
branschen. Övriga miljöskatter, d .v.s. d e som belastar m ånga olika
branscher läggs som oförd elat, d e är m iljöskyd dsavgift, trängselskatt,
kilom eterskatt och avgift till bilskrotningsfond en.
3.3 Miljörelaterade subventioner
En subvention gör att priset för att prod ucera eller konsum era blir lägre än
d et had e varit utan subventionen. Kostnad en för en statlig subvention syns
i statsbud geten som en utgift. Miljörelaterad e subventioner är ett begrepp
som innefattar olika form er av subventioner m ed relevans för m iljön. De
m iljörelaterad e subventionerna d elas i d enna rapport in i miljöm otiverad e
subventioner och potentiellt m iljöskadliga subventioner.
Data för m iljöm otiverade subventioner finns för 2000–2009.
Branschförd elade m iljörelaterad e subventioner finns för närvarand e end ast
för år 2007.
16 Statistiska centralbyrån
17. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor
3.3.1 Definitioner
I d etta avsnitt d iskuteras först begreppet subvention och olika d efinitioner
som finns, d ärefter d efinieras en miljörelaterad subvention .
3.3.1.1 D efinition subvention
Det finns ingen enhetlig d efinition av en subvention. Det existerar i princip
tre olika typer av d efinitioner av begreppet subvention för att tillgod ose
13
följand e syften :
Räkenskaper/ Miljöräkenskaper (statistik)
H and el (WTO)
Policyanalyser och forskning (OECD)
Miljöräkenskaperna har und er flera år arbetat m ed att utveckla en d efini-
tion som fungerar för att tillgod ose statistikbehovet. En sådan d efinition är
en grund läggand e förutsättning för att prod ucera jäm förbar internationell
statistik, baserat på ett ekonom iskt system som red an existerar.
Följand e d efinition av en subvention använd s i statistiksam m anhang:
”En subvention inom miljöräkenskapssystemet är budgetbaserade transfereringar
vilka går från staten, via utbetalande myndigheter, till företag, statliga bolag,
kommunala bolag, statliga affärsverk, individer, organisationer, ideella
organisation, kommuner och landsting liksom transfereringar till EU och till
övriga världen.”
14
End ast d irekta och bud getbaserad e subventioner avses i d enna rapport .
Miljöräkenskaperna är ett satellitsystem till nationalräkenskaperna och
strävar efter att använda sam m a d efinitioner som d e gör så långt d et är
m öjligt. För att få relevanta d ata om m iljörelaterade subventioner utvid gas
d ock d efinitionen för en subvention som nationalräkenskaperna inom SCB
använd er sig av. N ationalräkenskapernas d efinition kan enkelt uttryckt
sägas om fatta end ast stöd till inhem ska prod ucenter 15. Miljöräkenskapernas
d efinition om fattar fler m ottagare i ekonom in. I Tabell 2 visas d e typer av
transfereringar inom nationalräkenskaperna som ingår i
m iljöräkenskapernas d efinition av en subvention.
13
OECD, 2006
14
En d irekt subvention har som syfte att påverka prod uktionsnivåerna och priserna, vilket
en indirekt inte har. En bud getbaserad subvention utgår från statsbud geten.
15
N R:s d efinition: Subventioner är löpand e, ensid iga betalningar som d en offentliga sektorn
eller Eu ropeiska unionens institutioner gör till inhemska producenter m ed syftet att
påverka prod uktionsnivåerna, priserna eller ersättningen till prod uktionsfaktorerna. (EN S, §
4.3).
18. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
Tabell 2
Transfereringar som ingår i miljöräkenskapernas definition av en
miljörelaterad subvention
Typ av transferering Transaktions-
post
Löpande transferingar:
Subventioner D3
Produktsubventioner D31
Övriga subventioner på produktion D39
Övriga löpande transfereringar D7
Kapitaltransferingar: D9
Investeringssubvention D92
Övriga kapitaltransfereringar D99
3.3.1.2 D efinition av miljömotiverad subvention
En m iljöm otiverad subvention har som m otiv att stöd ja aktiviteter som
m inskar eller elim inerar utsläpp eller syftar till att m inska uttaget av
16
naturresurser. Såväl Eurostat som FN står bakom d efinitionen som
baseras på ett miljöm otiv. Det är även d en d efinition som använd s i
OECD:s d atabas över ekonom iska styrm ed el 17.
Så här lyd er m iljöräkenskapernas d efinition av en m iljöm otiverad
subvention:
En miljömotiverad subvention bestäms av det huvudsakliga motivet bakom
subventionen. M otivet föreligger antingen i budgetpropositionen där anslaget
beskrivs eller i likvärdig skrift som berör den specifika subventionen.
Såled es skiljer sig d efinitionen av miljöm otiverade subventioner från
d efinitionen av miljörelaterad e skatter d är ju utgångspunkten är
skattebasen snarare än syftet m ed skatten som är avgörand e för om skatten
d efinieras som miljörelaterad eller inte. Miljöm otiverad e subventioner går i
linje m ed d efinitionen bakom m iljöskyd dskostnad er d är m otivet är d et
styrand e för klassificeringen 18.
3.3.1.3 D efinition potentiellt miljöskadlig subvention
N ed anståend e d efinition av en potentiellt miljöskad lig subvention kan
kom m a att m od ifieras som en följd av d et harm oniseringsarbete som görs
för att ta fram internationell statistik.
Så här lyd er m iljöräkenskapernas d efinition av en potentiellt m iljöskadlig
subvention:
”En subvention definieras som potentiellt miljöskadlig då den genom att betalas ut
bedöms kunna orsaka ett ökat uttag av naturresurser eller orsaka ökade utsläpp,
samt att den inte har utformats eller motiveras för ett miljösyfte. I första hand
räknas de subventioner som betalas ut till utsläppsintensiva branscher.”
16
Den s k Lond ongruppen för m iljöräkenskaper, en arbetsgrupp inom FN , skapad 1993.
17
OECD:s d atabas över ekonom iska styrm ed el:
http:/ / w w w 2.oecd .org/ ecoinst/ queries/ ind ex.htm
18
Förutom Miljöskyd dskostnader inom m iljöräkenskaperna så använd er även m anualen för
m iljöföretag (EGSS, Environm ental Good s and Services Sector) d et bakom liggand e m otivet
som klassificering.
18 Statistiska centralbyrån
19. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor
Oavsett subventionens ursprungliga syfte så har en potentiellt m iljöskadlig
subvention en m öjlig negativ effekt på miljön genom att ge incitam ent i
ekonom in som ökar aktiviteter som leder till negativ m iljöpåverkan . I
d efinitionen för potentiellt m iljöskad liga subventioner väger m an alltså in,
till skillnad från fallet m ed m iljöm otiverad e subventioner, d en förväntad e
effekten av subventionen.
OECD har sed an tidigt 2000-tal aktivt arbetat m ed att ta fram en
fungerand e arbetsm etod för att red ovisa potentiellt m iljöskad liga
19
subventioner och använd er följand e d efinition :
”In general, a subsid y is harm ful to the environment if it lead s to higher
levels of w aste and em issions, includ ing those in the earlier stages of
prod uction and consum ption, than w hat w ould be the case w ithout the
support m easure”.
OECD har i sina stud ier av m iljöskad liga subventioner främ st fokuserat på
olika sektorer, som jord bruk, fiske, energi och trafik, och inte på ekonom in
som helhet.
3.3.2 Datakällor för miljörelaterade subventioner
Den d atakälla som använd s är Ekonomistyrningsverkets (ESV) årliga
red ovisning av statsbud getens utfall20. ESV ansvarar för d en ekonom iska
styrningen för regering, regeringskansliet och and ra statliga m yndigheter
sam t gör analyser och prognoser av statens ekonom i. Datam aterialet
innehåller statens anslag och är baserat på anslagens kassam ässiga utfall,
d .v.s. när utbetalning av anslaget har skett. Varje berörd m ynd ighet ska
m ånad svis red ovisa d et ekonom iska utfallet statsred ovisningen. Efter
bud getårets slut publiceras d et prelim inära och slutgiltiga utfallet för året,
sam t en realekonomisk förd elning av statsbud geten.
And ra d atakällor kan vara aktuella i vissa fall, vid förd elningen av d e
m iljöm otiverad e subventionerna till branscher. H är har t.ex. d ata från
Tillväxtverket (för transportstöd et) och Energim ynd igheten (fö r
energiforskningen) använts.
3.3.2.1 Begränsningar i datamaterialet
De m iljöm otiverad e subventionerna inklud erar inte subventioner från
and ra länd er p.g.a. begränsningar i d atamaterialet. End ast d å europeiska
subventioner betalas genom d en svenska bud geten, som t.ex. d el av
m iljöersättningarna till jord bruket, kom m er d en m ed i statistiken.
Subventioner som betalas ut d irekt till m ottagarna, som t.ex. EU:s m iljöstöd
LIFE, kom m er d ärm ed inte m ed . Eventuella komm unala subventioner tas
heller inte m ed genom nuvarand e d atakälla.
3.3.3 Metod för miljörelaterade subventioner
Metod en ned an beskriver inledningsvis hur m an tar fram d ata för
subventioner och d ärefter hur m an urskiljer d e m iljörelaterad e
subventionerna. För en fortsatt analys branschförd elas d e m iljörelaterad e
subventionerna.
19
OECD, 2005
20
Ekonom istyrningsverkets (ESV) årliga red ovisning av statsbud getens utfall. Se m er på
w w w .esv.se
20. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
3.3.3.1 Totala miljömotiverade subventioner
De transfereringar som tas ut från datakällan benäm ns läm nade bid rag för
konsumtion och lämnade bid rag för investeringar i d atam aterialet.
Det är lämnad e bid rag till följand e m ottagare som tas ut från
d atam aterialet 21:
Enskilda personer
Internationell verksamhet
Företag, statliga bolag, kom m unala bolag och statliga affärsverk
Kom m un och land sting
Organisationer och ideella föreningar.
Därefter urskiljs d e m iljöm otiverad e subventionerna, d .v.s. d e som har d et
huvud sakliga syftet att främ ja aktiviteter som led er till att begränsa utsläpp
eller att minska uttaget av naturresurser. De anslag som inklud eras i sin
helhet eller d elvis som miljöm otiverad e subventioner visas i Bilaga 3.
Vissa anslag är enbart d elvis m iljöm otiverad e och d å har en uppskattad
eller beräknad and el av d e utbetalad e subventionerna tagits med , exem -
pelvis för m iljöersättningarna i miljö- och land sbygd sprogram m et sam t för
and el miljöbistånd av d et totala bistånd et.
I ett fall använd s inte d et kassam ässiga utfallet som d atam aterialet
innehåller och d et är för m iljöersättningarna till jord bruket. För d essa
använd s ett period iserat utfall som häm tas d irekt från Jord bruksverket för
att und vika bud getorsakad e hopp i tid sserien.
Då d et är d et huvud sakliga syftet m ed subventionen som styr, finns d et
exem pel på subventioner som är intressanta ur m iljöperspektiv m en som
inte inklud eras. Exem pel på såd ana är subventioner för järnväg och
kollektivtrafik, vilka inte är m ed tagna här, d å deras huvud syfte inte är
m iljöm otivet utan transport.
De m iljöm otiverad e subventionerna d elas in i grupper för att und erlätta
jäm förelser. Varje m iljöm otiverad subvention klassificeras som antingen
energirelaterad , resursrelaterad , transportrelaterad eller (direkt) klim at-
relaterad subvention.
3.3.3.2 Branschfördelning av miljömotiverade subventioner
I d et d atam aterial som använd s för subventioner finns m ottagaren angiven
och för m erparten av subventionerna kan d e fördelas till branscher baserat
på d enna inform ation. Bilaga 4 listar d e m ottagare som finns m ed i
d atam aterialet. Varje subvention har endast förd elats till en bransch.
Källorna som använts för att förd ela ut d e totala subventionerna till
branscher, hushållen icke-vinstd rivand e organisationer (H IO) sam t
offentlig och privat konsum tion har varit Ekonom istyrningsverket,
N ationalräkenskaperna, d irekta kontakter m ed mynd igheter sam t övriga
källor i ett fåtal fall.
Enskilda personer klassificeras som privat konsum tion, kom m un och
land sting klassificeras som offentlig verksamhet och organisationer och
id eella föreningar klassificeras i huvud sak som hushållens icke-
21
Läm nad e bid rag för åld erspensionssystem et inklud eras inte som en subvention .
20 Statistiska centralbyrån
21. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor
vinstd rivand e organisationer (H IO). I vissa fall har vi änd rat från H IO till
en specifik bransch om såd an inform ation erhållits. Internationella
m ottagare (t.ex. EU-länder, internationell verksam het) klassificeras som
internationell verksamhet.
De transfereringar som branschförd elas av N ationalräkenskaperna vid SCB
utgörs av d e som utbetalas till företag, statliga bolag, kom m unala bolag
eller till statliga affärsverk. Dessa utbetalning utgjord e knappt hälften av
d en totala sum m an av subventionerna i datam aterialet år 2009.
N ationalräkenskaperna förd elar vissa subventioner på bransch, m en inte
alla eftersom m iljöräkenskapernas d efinition är ett vid are begrepp och
and ra transaktionsposter ingår. I d e fall d et finns inform ation från
nationalräkenskaperna om m ottagand e bransch använd s d en bran schen
om utbetalningen skett från sam m a anslag. I flera fall, d etta gäller främ st
för energirelaterad e anslag, har d et varit nöd vänd igt att ta kontakt m ed
d en m ynd ighet som ansvarar för stöd et och fördela utifrån d en bransch
som d om inerar enligt faktiska utbetalningar. En m ind re d el av
subventionerna till företag har förd elats ut genom att läsa i
bud getpropositionen eller på hem sid or.
3.3.3.3 Potentiellt miljöskadliga subventioner
För att id entifiera potentiellt m iljöskadliga d efinitioner har d enna stud ie
utgått från tid igare arbeten p å om råd et, främ st följand e två stud ier, båd a
22
publicerad e av SCB: Miljöskatter och miljöskad liga subventioner och
23
Miljöekonom iska ind ikatorer i statsbud geten 1995-2006 . Alla subventioner
som i d e stud ierna togs m ed som potentiellt m iljöskad liga är m ed tagn a i
d enna analys, om d e fortfarand e betalad es ut år 2007 och betalad es ut till
en utsläppsintensiv bransch.
En utsläppsintensiv bransch d efinieras här som en bransch som släpper ut
m er kold ioxid än genomsnittet i Sverige, relaterat till branschens
föräd lingsvärd e. Genomsnittet beräknas och alla branscher m ed utsläpp
över genom snittet räknas som utsläppsintensiva branscher.
I ett nästa steg har alla subventioner (enligt m iljöräkenskapernas d efinition)
i statsbud geten för år 2007 granskats, m ed särskild tyng d punkt på d e
utgiftsom råd en inom vilka m an tid igare identifierat potentiellt
m iljöskad liga subventioner, för att finna ytterligare potentiellt
m iljöskad liga subventioner. De subventioner har valts ut som bed öm s
kunna öka utsläpp eller uttag av naturresurser, sam tid igt som d e går till en
utsläppsintensiv bransch.
3.3.3.4 Branschfördelning av potentiellt miljöskadliga subventioner
De flesta potentiellt m iljöskad liga subventioner betalas i huvud sak till
enskild a branscher. Det gäller alla d e potentiellt m iljöskad liga
subventionerna utom d e som betalas ut från anslagen ’transportbid raget’
och ’väghållning och statsbid rag’. Branschförd elningen av anslaget
’transportbid raget’ görs av nationalräkenskaperna på SCB m ed an för
’väghållning och statsbidrag’ har inform ation om m ottagare för
utbetalningarna erhållits d irekt från Trafikverket som är d en m ynd ighet
som ad m inistrerar hela anslaget.
22
SCB rapport 2000:3
23
SCB rapport 2007:2
22. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
3.4 Utsläppsrätter
Utsläppsrätter är d et hand elssystem m ed utsläppsrätter för kold ioxid som
finns inom EU sed an 2005. Inform ation om tilld eln ing av rätter sam t
utsläpp per anläggning finns för 2005 till 2009 m en d et är end ast för år 2007
som d enna inform ation branschförd elats och d ärm ed kan jäm föras m ed
övrig inform ation inom m iljöräkenskaperna.
3.4.1 Definition
Den utsläppsrätt som avses i d enna rapport är hand el m ed utsläppsrätter
24
för kold ioxid som finns inom EU sed an 2005 .
3.4.2 Metod och datakällor
Data över tilld elningen av utsläppsrätter sam t utsläppen har häm tats från
N aturvård sverkets hem sid a. Där kan m an hämta hem inform ation om
utsläpp och tilld elning av utsläppsrätter för d e anläggningar som är m ed i
utsläppssystem et.
Inform ation om transaktionerna inom system et är sekretesskyd d ad e i 5 år
inom EU, vilket innebär att d ata för 2005 först år 2010 är tillgängligt att
häm ta från EU:s hem sida. Från d en så kallad e Com m unity Transaction
Log 25 är d et m öjligt att ta ut inform ation om specifika länd er . Denna
d atabas är em ellertid svåranvänd i d agsläget och istället har vissa utd rag
från d et svenska registret för utsläppsrätter gjorts för år 2005 gälland e
handeln inom system et. Det svenska registret heter SUS och det är till d etta
register som d e svenska företagen löpand e red ovisar sina transaktioner och
d it d e årligen överläm nar utsläppsrätter. Energimynd igheten ansvarar för
SUS.
3.4.2.1 Branschfördelning av utsläppsrätter
Den branschkod ning av utd elad e utsläppsrätter som N aturvård sverket gör
baseras på branschkod er som inte är jämförbara m ed d en stand ard iserad e
branschind elning SCB gör. För att i d enna rapport kunna jämföra
branschförd elad e ekonom iska styrm ed el har även tilld elningen av
utsläppsrätter gjorts, m ed en egen m etod . Detta har gjorts för år 2007
genom att ett organisationsnum m er lagts till varje anläggning som finns
m ed i d et svenska registret för utsläppsrätter, SUS. Sed an har en
branschkod enligt Svensk näringsgrensind elning (SN I) kopplats på. Denna
m etod innebär d ock att det är själva företagets branschkod som tilld elats
anläggningen. Det kan finnas fall när anläggningen har en egen
branschkod som skiljer sig från.
24
Läs m er om system et på w w w .utslappshand el.se/
25
Webbsid a: http:/ / ec.europa.eu/ environm ent/ ets/
22 Statistiska centralbyrån
23. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor
4 Resultat för miljörelaterade skatter
Detta kapitel innehåller resultat för m iljörelaterade skatter för åren 2000 till
2009. Resultatet visas även branschförd elat, sam t vissa m iljörelaterad e
skatter tillsam m ans m ed utsläpp. Data om m iljörelaterad e skatter kan även
26
häm tas från SCB:s hemsid a sam t från m iljöräkenskapernas analysverktyg .
4.1 Totala miljörelaterade skatter
De m iljörelaterad e skatterna, i miljoner kronor, förd elad e på
huvud grupperna skatt på energi (inklusive kold ioxid skatt), skatt på
transport, skatt på föroreningar och skatt på naturresurser visas i Tabell 3.
Intäkterna från m iljörelaterad e skatter har i Sverige ökat m ed 34 procent
m ellan år 2000 och 2009. År 2009 uppgick intäkterna till d rygt 83 m iljard er
kronor vilka till största delen bestod a v intäkter från energirelaterad e
skatter.
Tabell 3
Miljörelaterade skatter i Sverige i miljoner kronor år 2000 till 2009
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008* 2009*
Skatt på energi 52 839 55 987 59 553 61 983 63 947 65 580 66 896 67 634 69 107 70 423
Energiskatt (total) 38 332 36 422 37 189 36 454 34 947 37 412 38 024 38 288 38 842 40 099
varav: bränsleskatt 27 032 23 858 23 214 20 797 17 880 19 461 19 276 19 457 19 760 20 224
elskatt 11 300 12 564 13 975 15 657 17 069 17 951 18 748 18 831 19 082 19 875
Övriga prod.skatter på elkraft 2 345 2 592 2 434 2 288 2 508 2 483 4 127 4 219 4 626 4 240
varav: vattenkraftsskatt - - - - - - - - - -
kärnkraftsskatt 1 708 1 862 1 789 1 829 1 863 1 794 3 198 3 238 3 976 3 394
avgift/skatt för nedrustning
& förvaring 637 730 645 459 645 959 929 981 650 846
Koldioxidskatt 12 162 16 973 19 930 23 241 26 490 25 685 24 745 25 127 25 639 26 084
Skatt på föroreningar 1 838 1 669 1 692 1 708 1 416 1 355 1 188 1 129 883 532
Svavelskatt 89 100 156 199 131 121 81 56 20 39
Skatt på inrikes flyg - - - - - - - - - -
Skatt på bekämpningsmedel 58 59 44 67 61 77 81 81 89 71
Skatt på handelsgödsel 357 369 356 340 303 329 295 306 365 178
Skatt på avfall 1 085 899 906 892 729 735 646 608 333 230
Miljöskyddsavgift 116 119 109 109 108 - - - - -
Avgift till batterifonden 133 123 121 101 84 93 85 78 76 14
Skatt på transport 7 294 7 218 7 686 7 956 8 337 10 518 11 080 10 713 11 724 12 160
Fordonsskatt 6 847 7 014 7 428 7 686 8 062 10 247 10 519 10 349 11 306 11 683
Försäljningsskatt på motor-
fordon 194 -22 15 - - - - - - -
Trängselskatt - - - - - - 291 209 418 477
Kilometerskatt - - - - - - - - - -
Avgift till bilskrotningsfonden 253 226 243 270 275 271 270 155 0 0
Skatt på naturresurser 125 123 117 193 202 200 254 261 254 167
Naturgrusskatt 125 123 117 193 202 200 254 261 254 167
Totalt 62 096 64 997 69 048 71 840 73 902 77 923 79 418 79 737 81 968 83 282
Procent av BNP i Sverige 2,8% 2,8% 2,9% 2,9% 2,8% 2,8% 2,7% 2,6% 2,6% 2,7%
Procent av totala skatter i
Sverige 7,6% 8,2% 8,9% 8,9% 8,7% 8,5% 8,3% 8,0% 8,5% 9,1%
* Värden för 2008 och 2009 är preliminära.
De totala miljörelaterad e skatterna som andel av BN P har legat på knappt 3
procent und er hela period en 2000-2009. Utvecklingen av d e m iljörelaterad e
skatterna, förd elad e på de fyra huvud grupperna, und er åren 2000 till 2009
26
w w w .scb.se/ m iljorakenskaperna sam t w w w .m ird ata.scb.se
24. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
visas i Figur 4. Man kan se att skatten på energi varit d om inerand e und er
hela tid sserien och att de transportrelaterad e skatterna ökar något m ot
slutet. Grupperna analyseras m er i d etalj i följande avsnitt.
Figur 4
Fördelningen av miljörelaterade skatter i miljoner kronor år 2000–2009
Miljoner kronor
Om m an ser d e miljörelaterad e skatterna som and el av d e totala skatterna
sam t socialförsäkring i Sverige kan m an se att d e år 2009 uppgår till
ungefär 9 procent av d em , se Figur 5. Und er period en har d enna and el ökat
från 7,5 procent till 9 procent. Skatten på energi har störst an d el, d rygt 7,5
procent år 2009.
Figur 5
Andel miljörelaterade skatter av de totala skatterna i Sverige i procent år
2000–2009
Procent
24 Statistiska centralbyrån
25. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor
4.1.1 Skatt på energi
Gruppen energirelaterade m iljöskatter består av energiskatt (bränsleskatt
27
och elskatt), prod uktionsskatter på elkraft (kärnkraftskatt sam t skatt för
ned rustning och förvaring) sam t koldioxid skatt.
De energirelaterad e skatterna har ökat från d rygt 50 m iljard er kronor till
d rygt 70 m iljard er kronor m ellan år 2000 och 2009, vilket m otsvaras av
d rygt 30 procent. Inom gruppen står kold ioxid skatten för d en största
ökningen med ungefär 115 procent m edan bränsleskatten m inskat m ed
25 procent.
Den största skatten i gruppen är energiskatten, den uppgick år 2009 till
d rygt 40 m iljard er kronor och består av bränsleskatt sam t elskatt som båda
uppgick till ungefär 20 m iljard er kronor vard era. Kold ioxid skatten är d en
näst största skatten i gruppen. Prod uktionsskatterna på energi är relativt
sm å i jäm förelse.
4.1.2 Skatt på föroreningar
Gruppen m ed föroreningsrelaterad e m iljöskatter består av svavelskatt,
skatt på bekäm pningsm ed el, hand elsgöd sel, avfall, m iljöskyd d savgift samt
avgift till batterifond en. Beträffand e m iljöskyd dsavgiften har d en tid igare
registrerats på ett sådant sätt i vår d atakälla så att d en räknats som en skatt,
namnet till trots, m en från och m ed år 2005 registreras d en på ett såd ant
sätt att d en inte längre räknas som en skatt.
Intäkterna från gruppen av skatter på föroreningar har m inskat från knappt
2 m iljard er kronor till d rygt 0,5 m iljard er kronor und er tid speriod en vilket
m otsvaras av en m inskning på d rygt 70 procent.
Den största intäkten i grupp en kom m er från skatten på avfall som uppgick
till d ryg 200 m iljard er kronor år 2009. Intäkterna har d ock m inskat m ed
nästan 80 procent und er period en. Den end a skatten som står för en ökning
av intäkterna är skatten på bekäm pningsm ed el som ökat m ed d rygt
20 procent.
4.1.3 Skatt på transport
I d et svenska skattesystem et har d et und er tid speriod en 2000 till 2009
funnits fyra transportrelaterad e m iljöskatter; ford onsskatt, försäljningsskatt
på m otorford on, trängselskatt, och avgift till bilskrotningsfond en. Av d ess a
är d et end ast ford onsskatten och trängselskatten som finns kvar år 2009.
Intäkterna från gruppen har, trots att flera av skatterna avvecklats, ökat
från d rygt 7 miljard er kronor till d rygt 12 m iljarder kronor und er period en
vilket m otsvaras av en ökning på knappt 70 procent.
Intäkterna från ford onsskatten är störst och uppgick år 2009 till d rygt
11,5 m iljard er kronor. Intäkterna från trängselskatten uppgick år 2009 till
knappt 0,5 miljard er kronor.
27
Den rörliga skatten på elkraft upphörd e d en 1 juli 2000 och ersattes av en skatt på d en term iska
effekten i en kärnkraftsreaktor (vilken också är klassificerad som en m iljöskatt och redovisas som
kärnkraftsskatt likväl i resultatet).
26. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
4.1.4 Skatt på naturresurser
Inom gruppen finns en skatt, skatt på naturgrus. Intäkterna har från d enna
skatt pendlat runt 200 m iljoner kronor und er tidsperiod en, och ökat m ed
d rygt 30 procent und er period en.
4.2 Miljörelaterade skatter för olika branscher
Miljöskatterna belastar m ånga olika sektorer i sam hället, såväl d en privata
konsum tionen som företagens användning av insatsvaror. Genom att
m iljöräkenskaperna red ovisar m iljöskatter per sektor eller bransch är d et
m öjligt att se på d e totala skatteintäkterna från respektive bransch över tid.
Branschförd elade m iljöskatter finns för åren 2000 till 2007 och visas i Tabell
4 och i Figur 6.
Tabell 4
Branschfördelade miljöskatter i miljoner kronor löpande priser år 2000 till
2007 branschtillhörighet angivet i SNI 2002
SNI (2002) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Jordbruk, skogsbruk, fiske
(01-05) 2 627 2 481 2 663 2 679 2 662 2 931 2 985 3 449
Gruvor och
mineralutvinning (10-14) 266 262 248 331 351 168 426 454
Tillverkningsindustri(15-37) 3 181 2 887 2 905 3 001 3 383 3 662 3 264 3 320
El, gas, värme (40) 2 614 3 976 4 240 4 449 4 329 3 911 5 515 5 566
Vatten och avlopp (41 +
90.010) 177 190 213 236 251 260 273 266
Byggindustri (45) 2 226 2 410 2 699 2 782 2 895 3 211 3 353 3 496
Handel (50-52) 3 818 3 745 3 987 4 275 4 290 4 643 4 705 4 721
Hotellverksamhet (55) 356 372 407 439 455 491 508 512
Transport- och
kommunikation (60-64) 6 278 6 311 6 867 7 168 7 245 8 053 8 325 8 607
Finansiella företag (65-67) 203 235 249 265 276 306 299 307
Fastigh., off adm,
uthyrning osv (70-99) 4 621 4 610 4 926 5 071 5 241 5 826 5 857 5 926
Hushållens icke-
vinstdrivande org. (HIO) 355 351 380 405 400 374 325 323
Privat Konsumtion (PK) 32 513 34 220 36 205 37 457 38 598 40 596 39 937 39 296
Offentlig konsumtion(OFF) 2 279 2 587 2 671 2 889 3 119 2 988 3 069 3 115
Export 20 38 23 16 22 31 18 15
Ofördelat* 563 323 367 378 384 471 561 364
Totalt 62 096 64 997 69 048 71 840 73 902 77 923 79 418 79 737
* Ofördelade skatter är miljöskyddsavgift, försäljningsskatt fordon, trängselskatt, kilometerskatt,
bilskrotning
Privata konsum tionen (PK) är d en sektor som belastats till störst d el und er
period en, d rygt hälften av d e totala miljöskatterna betalas genom den
privata konsum tionen vilket visas i Figur 6. Totalt sett har miljöskatterna
ökat m ed 25 procent under period en. Den sektor som ökat m est ä r d en
offentliga sektorn (OFF) inklusive export. Lägst ökning har branscherna
Mineralutvinning, tillverkningsind ustri (SN I 10-37) på ungefär 10 procent.
26 Statistiska centralbyrån
27. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor
Figur 6
Branschfördelade miljöskatter i miljoner kronor år 2000-2007
Miljoner kronor
4.3 Miljöskatter och utsläpp
En grund princip vid utform ningen av ekonomiska styrm ed el är att
förorenaren ska betala för sin m iljöpåverkan 28. De utsläpp som här jäm förs
m ed m otsvarande skatter är kold ioxid och svaveld ioxid . Utsläppen är
d irekt kopplad e till branschernas bränsleanvändning och beräknas utifrån
d en m ed hjälp av fastställd a em issionskoefficienter. Det är viktigt att notera
att d e utsläpp som visas är inhem ska utsläpp, d .v.s. utsläpp som sker i
Sverige.
4.3.1 Utsläpp och skatt på koldioxid
Kold ioxid är en av växthusgaserna, and ra viktiga växthusgaser är m etan
och lustgas. Koldioxid bild as vid förbränning av kolhaltiga ämnen. En
ökning av atm osfärens halt av koldioxid orsakas av förbränning av fossila
bränslen. Utsläppen av kold ioxid förd elat på bransch som visas här är d e
som beräknas enligt en fastställd m etod och rapporteras enligt
internationell stand ard 29.
I Tabell 5 visas kold ioxidutsläpp i ton och kold ioxid skatt i miljoner kronor
löpand e priser år 2007. Den största mängd en utsläpp är från Tillverknings -
ind ustrin (SN I 15-37) och sed an kom m er Transport- och kom m unikation
(SN I 60-64). Kold ioxid skatten betalas till störst d el av pr ivata
konsum tionen (PK), sed an följer Transport- och kom m unikation (SN I
60-64).
28
Miljöaktuellt 11, 2010 och Pressm ed d eland e från Finansd epartem entet, 2009.
29
Eu rostat, 2009
28. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
Tabell 5
Koldioxidutsläpp i ton och koldioxidskatt i miljoner kronor fördelade på
branscher angivet i SNI 2002 år 2007
SNI (2002) Koldioxid- Koldioxidskatt
utsläpp (ton) (miljoner SEK)
Jordbruk, skogsbruk, fiske (01-05) 2 683 298 1 660
Gruvor och mineralutvinning (10-14) 590 818 120
Tillverkningsindustri (15-37) 17 675 397 1 816
El, gas, värme (40) 8 096 840 936
Vatten och avlopp (41 + 90.010) 1 553 12
Byggindustri (45) 2 228 843 1 780
Handel (50-52) 1 926 778 1 303
Hotellverksamhet (55) 94 456 54
Transport- och kommunikation (60-64) 14 580 066 5 238
Finansiella företag (65-67) 72 404 73
Fastigh., off adm, uthyrning osv (70-99) 2 268 662 1 523
Hushållens intresseorganisationer (HIO) 54 229 91
Privat Konsumtion (PK) 10 892 230 9 975
Offentlig konsumtion (OFF) 1 029 444 546
Total 62 195 018 25 127
Då m an jäm för and elen i procent av totala utsläppen m ed and elen i procent
av totala skatten, se Figur 7, kan m an se att tillverkningsind ustrin står för
nästan 30 procent av utsläppen m en knappt 10 procent av skatten. Privata
konsum tionen står för nästan 40 procent av kold ioxid skatten, m en end ast
knappt 20 procent av utsläppen. Generellt kan m an säga att d är d en
m örkare stapeln är högre än d en ljusare stapeln råd er und antag från
skatten. Skatteund antag finns av olika skäl m en analyseras inte närm are i
d en här rapporten.
Figur 7
Procent av koldioxidutsläpp och procent av koldioxidskatt per bransch
angivet i SNI 2002 år 2007
Procent
4.3.2 Utsläpp och skatt på svaveldioxid
Svaveld ioxid bild as vid förbränning av svavelhaltiga ämnen, som fossila
bränslen. Svaveld ioxid bild as även naturligt, exem pelvis vid d en process
d å biologiskt m aterial bryts ner. Den största naturliga källan till
28 Statistiska centralbyrån
29. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter Definitioner, metod och källor
svaveld ioxid är vulkanutbrott. I kontakt m ed vatten löser sig gasen och
bild ar en syra. Svaveld ioxid utsläpp bid rar såled es till försurning.
Utsläppen av svavel beräknas via bränsleanvändningen förd elat på olika
branscher. Det är d essa utsläpp som rapporter as enligt en internationellt
30
fastställd m etod och rapporteras enligt internationell stand ard .
I Tabell 6 visas svaveld ioxid utsläpp i ton och svavelskatt i m iljoner kronor
löpand e priser år 2007 förd elat på bransch. Den största m ängd en utsläpp
kom m er från transport- och kom m unikationsbranschen och näst största
kom m er från tillverkningsind ustrin. Svavelskatten betalas till största d elen
av branschen El, gas, värm e (SN I 40) den näst största betalaren av
svavelskatt är Tillverkningsind ustrin (SN I 15-37).
Tabell 6
Svaveldioxidutsläpp i ton och svavelskatt i miljoner kronor fördelade på
bransch angivet i SNI 2002 år 2007
SNI (2002) Svaveldioxid- Svavelskatt
utsläpp (ton) (miljoner SEK)
Jordbruk, skogsbruk, fiske (01-05) 664 0
Gruvor och mineralutvinning (10-14) 549 3
Tillverkningsindustri (15-37) 20 382 15
El, gas, värme (40) 8 048 35
Vatten och avlopp (41 + 90.010) 0 0
Byggindustri (45) 65 0
Handel (50-52) 12 0
Hotellverksamhet (55) 3 0
Transport- och kommunikation (60-64) 58 871 0
Finansiella företag (65-67) 1 0
Fastigh., off adm, uthyrning osv (70-99) 50 2
Hushållens intresseorganisationer (HIO) 11 0
Privat Konsumtion (PK) 769 0
Offentlig konsumtion (OFF) 175 0
Total 89 600 56
Då m an jäm för and elen i procent av totala utsläppen m ed and elen i procent
av totala skatten, se Figur 8, kan m an se att transportsektorn står för nästan
70 procent av utsläppen m en är helt und antagna från skatten.
Energisektorn står för ungefär 60 procent av svavelutsläppen, m en end ast
för 9 procent av utsläppen. Generellt kan man säga att d är d en m örkare
stapeln är högre än d en ljusare stapeln råd er undantag från skatten.
Skatteund antag finns av olika skäl m en analyseras inte närm are i d en här
rapporten.
30
Eu rostat, 2009
30. Definitioner, metod och källor M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter
Figur 8
Procent av totala svaveldioxidutsläpp och procent av svavelskatt fördelat på
bransch angivet i SNI 2002 år 2007
Procent
30 Statistiska centralbyrån
31. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventioner
5 Resultat för miljömotiverade
subventioner
Detta kapitel innehåller resultat för m iljöm otiverad e subventioner för åren
2000 till 2009, uppd elat på olika m iljöom råd en och förd elat på b ransch.
Kapitlet innehåller även en jäm förelse m ed d e totala subventionerna och
olika utgiftsom råd en i den svenska statsbud geten. Data om
31
m iljöm otiverad e subventioner kan häm tas från SCB:s hem sid a .
5.1 Totala miljömotiverade subventioner i Sverige
De totala miljöm otiverade subventionerna i Sverige visas i Tabell 7 på nästa
sid a. De har ökat m ed 50 procent und er period en 2000 till 2009. År 2009
betalad es knappt 9 m iljard er kronor ut som m iljöm otiverad e subventioner
och största delen bestod av resursrelaterad e sub ventioner, d är
m iljöersättningar till jordbruket ingår. Drygt 2 m iljard er kronor betalad es
ut som m iljöersättningar år 2009. N äst största subventionen är d et
m iljörelaterad e bistånd et.
För att göra red ovisningen av miljöm otiverad e subventioner översiktlig
följs sam m a klassificering som Eurostat använd er när d e kategoriserar
m iljöskatterna så långt möjligt, nämligen energirelaterad e,
transportrelaterad e, resursrelaterad e sam t klim atrelaterad e 32 subventioner.
En ytterligare grupp har skapats för att göra skilja m iljöbistånd från d e
resursrelaterad e, nämligen m iljörelaterat bistånd .
31
w w w .scb.se/ m iljorakenskaperna
32
Klim atrelaterad e ersätter d en grupp som benäm ns skatt på föroreningar för
m iljöskatterna.
32. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna
Tabell 7
Totala miljömotiverade subventioner i miljoner kronor i Sverige år 2000–2009.
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Resursrelaterade subventioner 3 635 4 254 4 226 3 695 3 734 4 306 4 222 3 324 3 087 3 205
Bidrag till bostadsinvesteringar som
främjar ekologisk hållbarhet - 5 15 47 28 24 15 6 0 0
Bidrag till miljömärkning av produkter 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4
Fiskevård 2 3 4 9 4 8 7 18 18 21
Internationellt miljösamarbete 27 34 34 60 65 67 66 36 33 37
Investeringsbidrag för främjande av
omställning i ek hållbar riktning 37 15 12 6 - - - - - -
Miljöersättningar inom jordbruket 2 427 2 395 2 557 2 204 2 103 2 349 2 383 2 173 2 129 2 138
Miljöforskning (Formas, SEI m.m.) 138 195 97 95 97 148 152 421 121 152
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 13 22 26 24 14 37 37 24 20 20
Miljöinsatser i Östersjöregionen 21 6 21 - - - - - - -
Sanering och återställning av
förorenade områden 19 108 414 163 448 432 603 93 77 94
Stöd för havsmiljö - - - - - - - - 31 103
Stöd för kalkning och skyddad natur 336 332 344 403 509 868 902 331 423 401
Stöd till lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet 595 1 114 623 427 187 63 -46 0 -17 -
Återföring av skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel m.m. - - 61 235 251 266 64 168 190 184
Övrigt (för miljömål, övervakning m.m.) 17 21 14 20 25 40 35 49 56 52
Energirelaterade subventioner 1 047 1 239 1 526 1 039 973 632 593 1 292 1 252 2 076
Bidrag för att minska elanvändning 115 70 174 170 111 39 - - - -
Bidrag till investeringar i elproduktion
från förnybara energikällor 173 222 167 54 146 - - - - -
Energiforskning 304 263 292 248 163 166 292 330 385 688
Stöd för effektivare energianvändning 59 60 58 92 86 112 121 94 102 111
Stöd för energiinvesteringar i offentliga
lokaler - - - - - - - 562 394 690
Stöd för energiteknik/energieffektivise-
ring 147 306 376 322 406 252 120 62 51 161
Stöd för installation av energieffektiva
fönster m.m. i småhus - - - - - - - 39 54 62
Stöd för konvertering från direktverk-
ande elvärme - - - - - - - 128 129 85
Stöd för kärnsäkerhet (nationella som
internationella åtgärder) 31 34 40 12 12 12 12 39 58 68
Stöd för småskalig elproduktion 173 240 243 106 - - - - - -
Stöd för solvärme - - - - - - - 0 8 16
Stöd för vindkraft - - - - 50 52 48 38 70 195
Åtgärder för el- och
värmeförsörjningen i Sydsverige 45 45 175 37 - - - - - -
Klimatrelaterade subventioner 12 18 22 43 250 123 470 197 319 510
Energipolitiskt motiverade internatio-
nella klimatinsatser 12 18 21 37 171 30 10 13 42 265
Stöd till klimatinvesteringar - - 1 6 79 93 460 185 277 245
Transportrelaterade subventioner 6 0 0 0 0 0 0 343 352 424
Försök med trängselskatt i Stockholm - - - - - - - 297 0 0
Miljöbilspremie - - - - - - - 41 322 349
Transportrelaterad forskning 6 0 0 0 0 0 0 5 30 76
Miljörelaterat bistånd 1 282 1 500 1 448 1 415 1 616 1 715 1 955 1 947 2 038 2 767
Miljöbistånd 1 282 1 500 1 448 1 415 1 616 1 715 1 955 1 947 2 038 2 767
Totalt 5 983 7 011 7 222 6 193 6 574 6 776 7 241 7 104 7 047 8 983
I Figur 9 visas hur d e olika m iljöom råd ena har varierat und er tid speriod en
2000 till 2009. Ökningen m ellan 2008 och 2009 beror främ st på ökningen
inom d e bistånd srelaterad e subventionerna, en ökning m ed 36 procent,
Miljöom råd ena analyseras var för sig i följand e avsnitt.
32 Statistiska centralbyrån
33. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventioner
Figur 9
Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per miljöområde år 2000–
2009
Miljoner kronor
5.1.1 Resursrelaterade subventioner
Största subventionen i denna grupp är m iljöersättningarna inom jord bru ket
vilka stod för d rygt 2 m iljard er kronor år 2009. Miljöersättningarna till
jord bruket ingår i m iljö- och land sbygd sprogram m et för Sverige.
Föregåend e program varad e period en 2000-2006. Det nuvarand e
land sbygd sprogram m et gäller från 2007 till 2013. Med taget som
m iljöm otiverat är just nu enbart d et som betalas ut som m iljöersättningar,
m en d et finns även and ra form er av stöd m ed miljöm otiv i program m et.
Även stöd et för kalkning och för skyd d ad natur klassificeras in und er
resursom råd et, d et har legat på knappt en halv m iljard senaste åren m ed en
topp und er 2006 på nästan en m iljard kronor utbetald a, vilket syns i Tabell
7 ovan. Även stöd et för sanering och återställand e av förorenad e om råd en
har m inskat m ycket under senare år. Tillsam m ans har d essa två
subventioner m inskat med d rygt en m iljard kronor sed an toppnoteringen
år 2006.
5.1.2 Energirelaterade subventioner
De energirelaterad e subventionerna har d ubblerats und er p eriod en 2000-
2009, från d rygt en m iljard till d rygt två m iljard er kronor. Flera höjningar
av utbetald a subventioner ligger bakom d etta. Utbetald a subventioner från
anslaget som heter Energiforskning har ökat från ca 300 m iljoner kronor år
2000 till knappt 700 miljoner kronor år 2009. Ett helt nytt stöd för
energiinvesteringar i offentliga lokaler tillkom 2007 och har legat på m ellan
400-700 m iljoner kronor årligen sed an d ess. Även stöd till vind kraft har
tillkom m it, och ökat, und er senare år. H and el m ed elcertifikat införd es 2003
och ersatte utbetalda bidrag till investeringar i elprod uktion från förnybara
energikällor genom att istället ålägga leveran törerna av el att köpa
certifikat m otsvarand e en viss and el av d eras försäljning.
5.1.3 Klimatrelaterade subventioner
Det finns d elar av subventioner i d e and ra om rådena som också är
klim atrelaterad e, m en senare år har d et kom m it stöd som m er i sin helhet
har ett utsläppsperspektiv och d et är d e klimatrelaterad e stöd en. H är ingår
34. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna
såväl internationella klim atin satser som stöd till klim atinvesteringar, d et
s.k. KLIMP. År 2009 hade d enna grupp stöd ökat till d rygt en halv miljard
kronor från end ast 12 m iljoner kronor år 2000.
5.1.4 Transportrelaterade subventioner
Und er period en 2000-2009 är d et först d e senare åren som m an kan finna
tyd liga m iljöm otiverad e subventioner riktad e d irekt till transportom råd et
och d et främ st genom d els d et stöd som betalades ut när trängselskatterna
introd ucerad es och även m iljöbilsprem ien som införd es år 2007 (num era
borttaget och ersatt m ed lägre ford onsskatt för nya m iljöbilar). Den
transportrelaterad e forskningen har tid igare varit svår att skilja från
m iljöforskning i stort m en har varit m öjligt att skilja ur total
energiforskning sed an 2007. Men d et är d ärför svårt att veta om d enna typ
av forskning har ökat und er period en eller om d et enbart beror på nya
m öjligheter att ta ut d ata.
5.1.5 Miljörelaterat bistånd
Denna post består av en and el av d et totala bistånd et som Sverige ger och
and elen har legat på m ellan 11 och 14 procent av d et totala bistånd et und er
period en. Inform ationen har häm tats från SIDA. Miljöbistånd et har
d ubblerats und er perioden, från knappt 1.3 miljard er kronor år 2000 till
nästan 3 miljard er kronor år 2009.
5.2 Miljömotiverade subventioner för konsumtion och
investering
Miljöm otiverad e subventioner är intressanta att stud era från olika
synvinklar. Förutom att se på d ess tillhörand e miljöom råd e är d et m öjligt
att se på i vilken form d e m iljöm otiverad e subventionerna betalas ut av
staten. I Figur 10 visas hur stor d el av d e m iljöm otiverad e subventionerna
som ges för en investering eller för att användas för konsum tion, d v s i d en
löpand e verksam heten. Subventioner som ges för konsum tion är d en
vanligaste form en för utbetalning för d e miljöm otiverad e subventionerna,
hela 75 procent av d e utbetald a subventionerna år 2009 gavs i d enna form .
N ästan hälften av d e totala subventionerna för kon sum tion gick antingen
till företag, statliga bolag, kom m unala bolag och statliga affärsverk. Störst
and el av d e subventioner som ges för investering gick d ärem ot till
internationell verksamhet (40 procent) sam t till kom m uner och land sting
(34 procent).
34 Statistiska centralbyrån
35. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventioner
Figur 10
Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor uppdelade på om de ges för
investering eller för konsumtion och dess mottagare i ekonomin, år 2009
Till organisationer och
ideella föreningar
Till kommun och
landsting
Till företag, statliga
bolag, kommunala
bolag, statliga affärsverk
Till internationell
verksamhet
Miljömotiverade subventioner för konsumtion
Till enskilda personer
Miljömotiverade subventioner för investering
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500
Miljoner kronor
Subventioner för investering har blivit en vanligare form att ge subventio-
ner som vilket visas i Figur 11. End ast 13 procent av d e totala
m iljöm otiverad e subventionerna var år 2000 av d enna form m en år 2009
stod d e för 25 procent av d e totala subventionerna. Exem pel på en
subvention som ges för investering är från anslaget Stöd till vind kraft d är
84 procent betalades ut för investering år 2009. En m iljöm otiverad
subvention som till största d el ges för konsum tion kom m er från anslaget
Energiforskning d är 97 procent betalad es ut för konsum tion.
Figur 11
Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor uppdelade på om de ges för
konsumtion och investering år 2000–2009
Miljoner kronor
5.3 Totala subventioner i Sverige
Enligt sam m a d efinition som använd s för d e m iljörelaterad e
subventionerna tas d e totala subventionerna i Sverige fram . Definitionen
inklud erar d els d en subvention som d en d efinieras i nationalräkenskaperna
och lägger sed an till övriga transfereringar. Figur 12 visar d e
36. M iljömotiverade subventioner M iljöekonomiska styrmedel i miljöräkenskaperna
m iljöm otiverad e subventionerna som and el av d e totala subventionerna i
Sverige och uppd elat på d e fem m iljöom råd ena. De m iljörelaterad e
subventionerna var nästan 2 procent av de totala subventionerna år 2009.
Figur 12
Miljömotiverade subventioner som andel av totala subventioner och övriga
transfereringar i Sverige år 2000–2009
Sum m an på knappt 9 m iljard er kronor för d e m iljöm otiverad e
subventionerna kan jäm föras m ed and ra utgifter i sam hället som staten
har. I Tabell 8 visas ett urval av så kallad e utgiftsom råd en från
statsbud geten och såväl d e totala resultatet från de ingåend e anslagen i
respektive utgiftsom råd e visas som d e subventioner som betalas ut (enligt
m iljöräkenskapernas d efinition ). And ra utgifter från statsbud geten,
förutom subventioner enligt d en d efinition som m iljöräkenskaperna
använd er, är till exem pel löner, investeringar och hyra.
Tabell 8
Statens utgifter i statsbudgeten i miljoner kronor, totalt samt enbart det som
betalas ut som subvention i miljarder kronor, år 2009
Utgiftsområde i statsbudgeten (UO) Totala anslag inom utgiftsområdet i Betalas ut som
Miljarder kronor statsbudgeten subvention,
miljoner SEK
Internationellt bistånd (UO 07) 29 600 26 763
Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 09) 53 063 50 438
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande
samt konsumentpolitik (UO 18) 1 905 1 027
Regional tillväxt (UO 19) 3 204 2 910
Allmän miljö- och naturvård (UO 20) 5 161 1 784
Energi (UO 21) 3 047 2 217
Kommunikationer (UO 22) 40 047 3 064
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 12 301
näringar (UO 23) 16 368
Näringsliv (UO 24) 6 563 2 985
Totalt utbetalt från statsbudgeten (alla UO) 780 712 507 803
Genom att se på statsbud getens and ra utgifter sätts d e subventioner som
betalas ut för m iljösyfte i ett perspektiv. Den summ a som vi har för d e
m iljöm otiverad e subventionerna på knappt 9 m iljard er kronor är större vad
som betalas ut som subvention från utgiftsom rådet som heter Allm än
m iljö- och naturvård . Det beror på att vi fångar upp m iljöm otiverad e
anslag från m er än enbart d etta utgiftsom råd e. Inform ation över såväl d e
36 Statistiska centralbyrån
37. M iljörelaterade skatter, subventioner och utsläppsrätter M iljömotiverade subventioner
totala utgifterna från alla utgiftsom råd en liksom d e utbetald a
subventionerna enligt m iljöräkenskapernas d efinition finns i Bilaga 5.
5.4 Miljömotiverade subventioner fördelat på bransch
SCB har i d enna rapport branschförd elat d e m iljöm otiverad e
subventionerna och resultatet av d etta arbete presenteras ned an. I Tabell 9
är d e totala m iljöm otiverad e subventionerna förd elad e på d en bransch som
33
d e går till. Branschtillhörigheten angivs i SN I 2007 till skillnad m ot resten
av rap porten som följer d en äld re SN I2002 klassificeringen . Tabellen visar
att d e största m ottagarna av m iljöm otiverad e subventioner år 2009 var
jord brukssektorn (SN I 01) sam t internationella m ottagare.
Jord brukssektorns and el av d e totala m iljöm otiverad e subventionerna har
m inskat und er period en, år 2000 fick d en d rygt 40 procent och 2009 var
and elen 25 procent, även om d et totala beloppet till jord brukssektorn varit i
stort sett konstant.
De internationella m ottagarna har ökat, helt i linje m ed att d et totala
bistånd et i Sverige ökat. År 2000 gick d rygt 20 procent av d e totala m iljö-
m otiverad e subventionerna till m ottagare utanför Sverige jämfört m ed
d rygt 30 procent 2009. Stöd et till offentlig förvaltning låg på ca 15 procent
av d et totala stöd et såväl år 2000 som 2009. Subventionerna till
energibranschen (SN I 35) m inskad e från 6 procent till 2 procent av d e totala
m iljösubventionerna und er period en.
Tabell 9
Miljömotiverade subventioner i miljoner kronor per bransch angiven i
branschindelning enligt SNI2007, år 2000–2009
Branschgruppering SNI2007 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Jordbruk (01) 2 436 2 407 2 580 2 422 2 297 2 552 2 361 2 239 2 241 2 272
Fiske (03) 0 3 3 5 3 1 1 1 1 0
Motorfordon, släpfordon (29) 5 0 0 0 0 0 0 0 21 282
El, gas, värme och kyla (35) 381 503 529 198 194 53 48 37 39 164
Avfallshantering; återvinning (38) 26 15 12 6 0 0 0 0 0 0
Byggande av hus (41) 0 0 4 11 11 23 7 5 0 0
Landtransport (49) 0 0 0 0 0 0 0 297 0 0
Fastighetsverksamhet (68) 0 0 0 0 0 0 0 131 160 160
Arkitekt- och teknisk konsult (71) 8 11 8 11 18 30 25 34 51 71
Forskning och utveckling (72) 291 495 439 420 452 440 475 744 481 614
Hushållens intresseorg. (HIO) 375 379 508 497 551 550 602 643 597 657
Offentlig konsumtion (OFF) 984 1 620 1 539 1 117 1 331 1 535 1 975 1 046 1 090 1 368
Privat konsumtion (PK) 127 57 160 150 106 60 37 210 502 552
Internationellt 1 351 1 523 1 439 1 355 1 612 1 533 1 709 1 718 1 864 2 844
Totalt 5 983 7 011 7 222 6 193 6 574 6 776 7 241 7 104 7 047 8 983
H ushållens intresseorganisationer, H IO, kan i d atam aterialet d elas upp i
d et som tillhör privat konsum tion och d et som tillhör offentlig konsum tion.
N ed an i figurerna är H IO d ärför sam m anslaget på d etta sätt.
Figur 13 visar sam ma d ata som tabellen ovan m en i en aggregerad form där
end ast d e större branscherna visas enskilt och d e m ind re branscherna
grupperats und er rubriken övrigt. H är syns d et tyd ligt att d et är inom
internationellt som ökningen främ st skett und er period en genom en
33
N yckel m ellan SN I2007 och SN I 2002 finns här:
http:/ / w w w .sni2007.scb.se/ sninyckel2002_07.asp
