1. Projektredovisning
Rollatortillgänglighet
Bo Glimskär, Jenny Hjalmarson
och Hanna Svensson
Centrum för Hälsa och Byggande, KTH

2. Innehåll
Innehåll ........................................................................................................... 1
Sammanfattning ............................................................................................. 3
Summary ........................................................................................................ 3
Bakgrund ........................................................................................................ 4
Syfte och Mål ................................................................................................. 6
Målgrupp ........................................................................................................ 7
Rollatoranvändare i projektet ..................................................................... 7
Kommentar ............................................................................................. 7
Förskrivare.................................................................................................. 8
Metod ............................................................................................................. 8
Intervju ....................................................................................................... 8
Frågeformulär ............................................................................................. 9
Rörelsestudie .............................................................................................. 9
Genomförande ........................................................................................ 9
Projektets genomförande .............................................................................. 10
Resultat......................................................................................................... 10
Frågeformulär ........................................................................................... 10
Markunderlag ........................................................................................ 10
Trappsteg .............................................................................................. 10
Trottoarkanter ....................................................................................... 11
Dörrar .................................................................................................... 12
Övrigt .................................................................................................... 13
Rörelsestudie ............................................................................................ 13
Diskussion .................................................................................................... 13
Fortsatta studier ........................................................................................ 14
Referenser .................................................................................................... 15
Bilagor .......................................................................................................... 16
Bilaga 1 Tillgänglighetsnivåer enligt TIBB ................................................. 17
Rollatortillgänglighet ................................................................................... 20

3. Sammanfattning
För att underlätta för fastighetsägare att förbättra tillgänglighet och
framkomlighet har Hjälpmedelsinstitutet tagit fram ”TIBB - ett verktyg för
inventering av tillgänglighet”. I TIBB definieras fem nivåer av
tillgänglighet. Nivåerna definierar specifika krav för respektive nivå med en
stigande grad av framkomlighet/tillgänglighet. Målet med denna studie är
att utreda om rollatoranvändare över 65 år tillgodoses av kraven på
tillgänglighet i TIBB. Studien omfattade 34 stycken rollatoranvändare med
olika funktionsnivå. Resultaten från studien visar att väldigt få klarar de
lägre tillgänglighetsnivåer som uppges i TIBB i undersökningsgruppen.
Summary
To make it easier for property owners to improve the availability and
accessibility has SIAT developed "TIBB - a tool for inventory availability."
In TIBB defines five levels of availability. Levels defines specific
requirements for each level with a rising degree of accessibility /
availability. The objective of this study is to investigate the walker users
over 65 years met the requirements for the availability of TIBB. In the study
34 walker users with different levels of abilities were included. The study
shows that very few of the participants can handle the lower availability
levels indicated in TIBB.
3

4. Bakgrund
Cirka 38 % av personerna över 80 år uppskattas att ha ett svårt
rörelsehinder. Med svårt rörelsehinder menas att de behöver hjälp eller ett
hjälpmedel för att förflytta sig.(1) De flesta som arbetar med äldre eller med
samhällsutveckling är medvetna om att andelen äldre i Sverige kommer att
öka de närmaste 30-40 åren. 2010 fanns strax under 497 000 personer i
Sverige som var 80 år eller äldre1. Det betyder, enligt Hjälpmedelsinstitutets
beräkningar, att ungefär 189 000 av dessa troligen hade ett svårt
rörelsehinder. År 2050 kommer de vara ungefär 947 000 stycken 80-
plussare (2) och om ingen större förändring sker kommer ungefär 360 000
av dem ha ett svårt rörelsehinder, en ökning med nästan 90 %.
Den kroppsliga kapaciteten sjunker när vi åldras, det är mest märkbart efter
65 år. Det hör till det naturliga åldrandet. En engelsk studie visar att
rörelseförmågan är nedsatt hos ungefär 20 % av personer mellan 65-69 år
medan bland 80-84 åringar har ca 46 % rörelsenedsättningar och samma
utveckling gäller för flera andra typer av funktionsnedsättningar som hörsel,
syn och kognitiv förmåga.(3) Löfqvist et. al. (4) visade i en studie att40 %
av en grupp av 314 äldre med en medelålder av 84,6 år vid ett första
mättillfälle uppskattade sin hälsa som mycket god eller förträfflig. Vid ett
andra mättillfälle, bara tolv månader senare hade andelen sjunkit till 29 %.
Samtidigt hade andelen personer i gruppen som uppskattade sin hälsa som
måttlig eller dålig ökat från 29 % till 36 %. Flera (5, 6) studier har kunnat
visa på ett kraftigt ökat behov att hjälpmedel hos personer som närmar sig
80-85 år eller däröver.
En funktionsnedsättning kan leda till att äldre aktiverar sig mindre. Fysisk
aktivitet har visat sig minska riskerna för att dö i förtid och att drabbas av
hjärt- och kärlsjukdomar. Det har visat sig att fysisk aktivitet har en
fördelaktig inverkan på blodsockernivåer och insulinresistens hos äldre. Det
finns även tecken på att risken för demens minskar. Det är fortfarande inte
fastställt hur hälsoeffekter ser ut hos mycket gamla personer, 80 år eller
äldre. Att engagera sig i sociala aktiviteter har dock visat sig påverka hälsan
på ett positivt sätt. (7)
Hjälpmedel nyttjas av personer i alla åldrar men äldre, över 65 år, står för
ungefär 70 % av användningen (8). 2004 såldes drygt 55 000 rollatorer i
1
Tabell: Sveriges befolkning efter ålder och kön 31 december 2010, SCB
4

5. Sverige (9) och 2010 uppskattade Hjälpmedelsinstitutet att det fanns
ungefär 250 000 aktiva användare (1).
Rollatorn, som den ser ut idag, är en svensk uppfinning. Aina Wifalk, som i
tjugoårsåldern drabbades av polio, tog 1978 fram det som skulle bli
föregångaren till vår tids moderna rollatorer. Innovationen bestod bland
annat i att den kunde rullas, från att tidigare bara varit en form av gå-bock,
och att den hade handbroms.
I Sverige är traditionen att rollatorn skrivs ut till personer som behöver den.
2006 fick 550 000 personer ett hjälpmedel (vilket som helst) utskrivet,
under samma år köpte ungefär 100 000 personer sitt eget hjälpmedel av en
eller annan anledning. Det är alltså, generellt sett, fem gånger så vanligt att
få sitt hjälpmedel utskrivet som att man köper det själv (10)
Studier visar också att rollatoranvändningen i Sverige är hög jämfört med
andra Europeiska länder (4). Mycket tyder också på att de allra flesta är
mycket nöjda med rollatorn som hjälpmedel. Wressle och Samuelssons
studie (11) visar bland annat att en majoritet bland användarna av
gåstol/rollator (eng. ”walker”) tyckte att den hade en positiv inverkan på
deras dagliga liv, framför allt när det gällde möjligheten av vara aktiv, mobil
och för att ge en känsla av säkerhet. I ytterligare en studie bedömdes
gånghjälpmedel vara ”absolut nödvändig ” vid utomhusaktiviteter av 36 %
av användarna (6).
Men det finns andra aspekter att ta hänsyn till också. I USA behandlas varje
år uppskattningsvis ca 48 000 äldre på sjukhus för skador kopplade till
gånghjälpmedel. I ca 87 % av fallen handlade det om gåstolar eller
rollatorer. Skadefrekvensen är högst hos personer över 85 år. De vanligaste
aktiviteterna som utfördes när skadan eller fallet inträffade var att man gick,
i övrigt ej specificerat (ca 35 %) och att man snubblade (ca 21 %). Vid ca
5 % av skadefallen ramlade personen bakåt.
För att minska dessa risker krävs att tillgänglighet och framkomlighet
förbättras i så stor omfattning som möjligt. I Sverige finns regler, BBR, för
befintliga bostadshus som ändras/byggs om, dessa ska enligt
bygglagstiftningen göras tillgängliga och användbara.
För det befintliga bostadsbeståndet i övrigt är det upp till fastighetsägaren
att skapa förbättringar av tillgängligheten. Det finns alltså inga lagstadgade
krav på att åtgärder ska vidtas.
Kommuner kan skapa förutsättningar till förbättringar genom att ge direktiv
till sina bostadsföretag. Förbättringar kan också bedömas som en
5

6. affärsmässig fördel eller att fastighetsägaren ser nyttan av förbättringar för
de som bor i huset; hyresgästerna eller bostadsrättsföreningens medlemmar.
För att förbättra tillgängligheten och underlätta kvarboende kan ofta enkla
åtgärder ha en stor effekt. Störst effekt för de boende som grupp har
åtgärder i entréer, trapphus och utemiljöer. Om dessutom åtgärderna görs i
samband med underhåll kan kostnaderna hållas nere.
För att underlätta för fastighetsägare att förbättra tillgänglighet och
framkomlighet har Hjälpmedelsinstitutet tagit fram ”TIBB - ett verktyg för
inventering av tillgänglighet” (se bilaga 1). I TIBB definieras fem nivåer av
tillgänglighet. Nivåerna definierar specifika krav för respektive nivå med en
stigande grad av framkomlighet/tillgänglighet. Kraven i nivåerna har fokus
på egenskaper vid och i byggnadens entréer och respektive trapphus.
Men vilka nivåer är egentligen relevanta? Hur skall man bygga
rollatortillgängligt? Denna studie syftar till att utforska detta.
Syfte och Mål
Hjälpmedelsinstitutet har inom ramen för utlysningen ”Bo bra på äldre dar”
önskat genomföra en studie som inriktar sig emot rollatoranvändare. I
dagens byggregler, BBR 19, är de normerande måtten baserade på manuell
rullstol för inomhusbruk och elektrisk rullstol för begränsad
utomhusanvändning. För rollator användare finns inga motsvarande
bruksmått.
För att veta hur olika tillgänglighetslösningar fungerar för olika grupper av
rollatoranvändares behov behöver en utvärdering göras som ska;
 Empiriskt kartlägga och analytiskt fastställa vilka rollator användares
behov som tillfredsställs av nivån ”rollatortillgänglighet” i TIBB.
 Fastställa vilka rollatoranvändares behov som tillgodoses med BBR:s
”rullstolstillgänglighet”.
 föreslår praktiska underlag för att definiera begreppet
rollatortillgänglighet i förhållande till olika grupper rollatoranvändare
Målet med underökningen är att utreda om rollatoranvändare över 65 år
tillgodoses av kraven på tillgänglighet i BBR och TIBB.
6

7. Målgrupp
Rollatoranvändare i projektet
I projektet har vi fokuserat på personer över 65 år och som går med rollator.
Personerna har olika funktionsnivå och kan gå olika långt med rollatorn.
Somliga använder rollatorn hela tiden, andra kompletterar med andra
hjälpmedel eller går utan stöd. I tabell 1 finns en sammanställning av
personer som deltog i projektet.
Orsakerna till att personer får rollator varierar, oftast får man rollatorn i
anslutning till att något händer, man ramlar, får en stroke, bryter ett ben etc.
väldigt få tar initiativ till att börja med rollator själv.
Tabell 1. Beskrivning av deltagare (rollatoranvändare) i projektet
Antal 34st
Kön Kv 30st M 4st
Ålder Medel Max Min
90år 101år 68år
Anv. annat Käpp Krycka Stavar
gånghjälmedel2 12st 2st 4st
Anv. rullstol3 2st
Orsak till Nedsatt balans 18st
ordination av Yrsel 4st
rollator4 Artros 5st
Fraktur 10st
Stroke 4st
Nedsatt 2st
allmäntillstånd
Annat 1st
Kommentar
Det är inte helt enkelt att hitta rollatoranvändare, många är aktiva och det
finns inga självklara platser att möta dem. På grund av projektets
begränsade tid fick vi rikta in oss på att besöka olika träffpunkter som finns
2
Förutom rollatorn
3
Förutom rollatorn
4
Kan vara mer än ett skäl
7

8. på bland annat seniorboenden, vi var också på en social dagverksamhet.
Tiden för användning av rollatorn varierade mellan en månad till ca 20år.
Majoriteten av deltagarna i studien orkade gå max en kilometer, för
utförligare beskrivning av gångsträckor se tabell 2. Vi vet inte hur det ser ut
i den totala populationen men vi kan anta att eftersom medelåldern är hög i
vår grupp att det i hela gruppen rollatoranvändare finns fler som kan gå
längre sträckor.
Tabell 2. Maximal gångsträcka med rollator
Antal Procent
Mindre än 100m 2 6
Mellan 100-500m 12 35
Mellan 500-1000m 11 32
Mellan 1-3 km 9 27
Mer än 3km 0 0
Förskrivare
Inom projektet har vi intervjuat och delat ute en mindre enkät till förskrivare
på en rehabiliteringsenhet för att få ett bakgrundsmaterial för utformning av
frågor till rollatoranvändare. Vi fick svar från totalt tio personer, sju
sjukgymnaster och tre arbetsterapeuter.
Metod
Intervju
Vi valde intervju som en av metoderna för vår datainsamling, en
strukturerad intervju med fasta frågor utifrån ett frågeformulär som beskrivs
nedan. Det var samma person som genomförde intervjuerna varje gång,
svaren antecknades direkt i frågeformuläret.
Intervjuerna skedde i de fastigheter där personerna bodde i en gemensam
samlingslokal som fanns, eller på en dagverksamhet som man åkte till från
sin bostad.
8

9. Frågeformulär
Som grund i datainsamlingen använde vi oss av ett frågeformulär med 18
frågor för att skapa oss en bild av eventuella hinder i vardagen för den som
använder rollator. Som underlag för de frågor vi ställde hade vi bland annat
genomfört ett samtal med och enkät till sjukgymnaster och arbetsterapeuter,
se under målgrupp ovan, för att få del av deras uppfattning av vad som
vållade svårigheter i vardagen. Som bakgrund till frågeformuläret låg också
TIBB:ens olika nivåer. Frågeformuläret innehöll förutom de frågor som
rörde användandet av rollatorn bakgrunds information om den som svarade.
De frågor som rörde användningen av rollatorn i olika situationer var
formulerade så att den som svarade fick gradera sina svar på en femgradig
skala från Mycket enkelt till Omöjligt. Frågor om omgivningen
kompletterades med bilder.
Rörelsestudie
För att skapa oss en uppfattning om
utrymmesbehov för manövrering av rollatorn tog
vi mått på alla rollatorekipage (användare och
rollator) och alla testpersoner får göra en
vändning för att mäta hur mycket utrymme som
krävs.
Figur 1. Forskningsperson som utför
vändning på testmattan.
Genomförande
Testpersonerna blir först intervjuade och sedan får de med sin rollator
genomföra en vändning på en testmatta som har markeringar varje tio
centimeter i diameter från 100 till 130 cm. Se figur 1. Ekipagemått tas i
stillastående och i gående med tumstock.
9

10. Projektets genomförande
I början av projektet genomfördes inläsning av material samt intervjuer av
sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
Under mars månad 2012 var vi ute vid sex tillfällen på fyra olika
mötesplatser för pensionärer i Stockholm.
Resultat
Frågeformulär
Markunderlag
Alla deltagare i intervjuerna klarade av att gå på asfalt även om två mest
gick inomhus i fastigheten. De flesta, 25 av 34, klarade av att gå på hårt
packat grus, fem visste inte och fyra trodde inte att de kunde. Även plattor
fungerade för de flesta 26 stycken men endast åtta kunde ens tänka sig att gå
på kullersten och tre på löst grus, de sistnämnda hade utomhusrollatorer
med stora hjul.
Trappsteg
I TIBB beskrivs olika tillgänglighetsnivåer och
då är ett hinder som beskrivs trappsteg. Vi
frågade således om det var möjligt att gå i en
trappa med två trappsteg utan handledare eller
tre trappsteg med handledare. Frågorna hade
som utgångspunkt att personen skulle ta med
sig sin rollator upp själv. Bildexempel se
figur 2. Av de vi intervjuade hade en klar
Figur 2. Tre trappsteg med handledare
10

11. majoritet svårigheter att ta sig upp för flera trappsteg oberoende om
handledare fanns eller inte. I tabell 3 och 4 redovisas hur rollatoranvändare i
projektet skattade sin förmåga att klara trappsteg. Att ta med sig rollatorn
upp för trappan försvårar möjligheten att klara hindret för de allra flesta och
därför ställde vi också frågan om man klarade tre trappsteg om det finns en
handledare och förutsatt att någon annan bär rollatorn, alternativt rollatorn
kan stå kvar nedanför trappan. Det visade sig att de allra flesta klarade
trappan, 27 stycken. 17stycken uppgav att de tog sig upp med svårighet men
10 stycken tyckte till och med att det var ganska enkelt.
Tabell 3. Hur man klarar att två trappsteg med rollator, utan handledare
Tabell 4. Hur man klarar tre trappsteg med rollator om handledare finns.
Trottoarkanter
Trappsteg var omöjliga att passera för många av de rollatoranvändare vi
intervjuade, men trottoarkanter klarade de flesta, dock inte utan svårighet. I
11

12. tabell 5 redovisas hur rollatoranvändare skattar sin förmåga att ta sig upp för
en trottoarkant.
Tabell 5. Hur man klarar trottoarkanter med rollatorn
Dörrar
Att öppna porten till fastigheten där man bor är ofta tungt, många dörrar är
utrustade med dörröppnare men som flera av de intervjuade säger – ”Det är
ju inte alltid de fungerar!” och det är inte heller så att det finns överallt. Att
ta sig in genom en tung dörr när man går långsamt och med en rollator
uppfattas som besvärligt för 24 stycken och fyra uppger till och med att de
inte kan klara det alls. I tabell 6 redovisas hur de upplevde att ta sig in
genom dörrar med rollator.
Tabell 6. Hur man klarar att gå in genom ytterdörr utan automatisk dörröppnare
12

13. Övrigt
I intervjuerna frågade vi om man hade en eller fler rollatorer de flesta hade
bara en. Om man hade fler rollatorer eller om man inte använde den i
lägenheten frågade vi vart man placerade sin rollator: Åtta placerade den i
sin lägenhet framförallt i hallen, fyra placerade den i trapphuset, tre i för
ändamålet tillgängligt förråd och en ställde sin extra rollator på balkongen.
Rörelsestudie
Alla rollatoranvändare i studien fick utföra en vändning och vi kontrollerade
den vändyta som de behövde. Vår gräns var 130 cm vilket alla deltagare
klarade, många behövde avsevärt mindre yta. I tabell 7 redovisas använd yta
vid vändning.
Tabell 7. Diameter på vändytan med rollator i centimeter.
Diskussion
En intressant iakttagelse vi gör när vi pratar med rollatoranvändarna är att
de allra flesta uppskattar sin rollator och skulle verkligen inte vilja vara utan
den. Dock konstaterar vi att de allra flesta har fått sin rollator i samband
med en skada, flera av dessa hade kanske kunnat undvikas om man använt
rollatorn tidigare. Det är tydligt att man inte vill ta till rollatorn innan det är
helt nödvändigt samtidigt så uppger användarna att de är mycket nöjda med
rollatorn som avsevärt förbättrat rörelsefriheten. Man lär sig snabbt att
hantera rollatorn och uppger att den är smidig att hantera även i trånga
13

14. utrymmen. Det som skapar problem förutom nivåskillnader över ett
trappsteg/trottoarkant är passage genom entrédörrar eller motsvarande
dörrar med dörrstängare. Att inte klara en trappa uppfattar vi är något som
kan vara frustrerande men att det är något som man anser sig vara mer eller
mindre tvungen att acceptera när man går med rollator. Att ta sig upp för
fler trappsteg än ett kräver att rollatorn fälls ihop för att kunna lyftas på ett
något så när rimligt sätt. Faktorer som då spelar in är att rollatorn är enkel
att fälla ihop och att den inte väger för mycket, det måste helst också finnas
en handledare att hålla sig i. Vi bedömer att för att få en rimlig tillgänglighet
för rollatoranvändare bör nivåskillnader undvikas eftersom man ofta har
med sig någon form av väska eller kasse, om man varit och handlat till
exempel, vilket innebär att rollatorn inte går att fälla ihop. Ramper kan lösa
dessa problem där det är möjligt att installera dem. Vi är tveksamma till de
tillgänglighetsnivåer som uppges i TIBB eftersom vi bedömmer att den
grupp som intervjuats klarar väldigt få de lägre nivåerna.
För att kunna lita på sin rollator vid gång upp och ner för ramper eller andra
sluttningar krävs att rollatorn fungerar som det är tänkt. Detta kräver
regelbunden kontroll av bromsar och övriga funktioner. I studien fann vi hos
ett flertal av deltagarna stora brister i rollatorns funktion. Framförallt var
bromsfunktionen undermålig. Risken för fall är uppenbar om bromsen på
ena sidan inte fungerar vid till exempel gång i nedförslut. Vid förskrivning
av rollatorn får användaren instruktion om hur rollatorn skall användas men
vem/vilka tar ansvar för att rollatorns funktion består? Vi efterlyser mer
lättillgängliga servicepunkter för rollatorn, kanske skulle informationen vara
bättre alternativt att man blir inkallad för rollatorservice regelbundet. Det
problem som vållade stora bekymmer för flera av våra rollatoranvändare var
öppnandet och passerandet av tunga dörrar. En av dem vi intervjuade
beskrev en situation där hon inte hade tagit sig in i fastigheten där hon bor
för att dörröppnaren inte fungerade. Tids nog hade någon kommit och hjälpt
henne men hon upplevde det som oerhört frustrerande. En slutsats som vi
drar är därför att automatiska dörröppnare är en åtgärd som bör prioriteras
och som rimligen borde vara självklart i de flesta fastigheter som en första
åtgärd för att förbättra tillgängligheten.
Fortsatta studier
Rollatorer kommer med stor sannolikhet bli mer vanliga i samhället. Man
kan dessutom anta att samhället rent ekonomiskt skulle spara pengar på att
fler använde rollator eftersom risken för fall skulle minska. Vi kan se ett
viktigt forskningsområde som handlar om att vi behöver lära oss mer om
14

15. varför personer vill eller inte vill ha rollatorn samt eventuellt vad som kan
behöva göras för att fler skall vilja ha den.
Vår studie är en liten analys av en grupp rollatoranvändare och vilka
svårigheter i vardagen de möter. Vi anser att detta område skulle tjäna på en
mer omfattande forskning för att lära mer om vilka hinder som finns i
vardagen och också vilka möjligheter och idéer till utveckling som finns
bland dem som använder rollator.
Referenser
1. Hjälpmedelsinstitutet. Hjälpmedelsverksamheten i
Sverige2010.
2. Centralbyrån S. Sveriges framtida befolkning 2011−2060 In:
Lundkvist L, editor. Sveriges officiella statistik - Statistiska
meddelanden2011.
3. Seidel D. Understanding patterna of capability loss among
elderly users. ICED'09, International Conference on
Engineering design; Stanford2009.
4. Löfqvist C, Nygren C, Brandt A, Oswald F, Iwarsson S. Use
of mobility devices and changes over 12 months among very
old people in five European countries. Aging clinical and
experimental research2007;19(6):497-505.
5. Ivanoff SD, Sonn U. Changes in the use of assistive devices
among 90-year-old persons. Aging clinical and experimental
research2005;17(3):246-51.
6. Häggblom-Kronlöf G, Sonn U. Use of assistive devices-a
reality full of contradictions in elderly persons' everyday life.
Disability & Rehabilitation: Assistive
Technology2007;2(6):335-45.
7. Vogel T, Brechat PH, Leprêtre PM, Kaltenbach G, Berthel
M, Lonsdorfer J. Health benefits of physical activity in older
patients: a review. International journal of clinical
practice2009;63(2):303-20.
8. Svensson M, Ödegaard K, Persson U. Hjälpmedel och
läkemedelsnära produkter - en kartläggning av
marknaden2007. Report No.: 1651-8179.
9. Hjälpmedelsinstitutet. Rollatorns betydelse - för äldre med
rörelsehinider2005 Contract No.: se-hi-2005-05347-pdf.
15

16. 10. Hjälpmedelsinstitutet. Statistik om hjälpmedel - en översikt av
nationella underökningar2009 Contract No.: URN:NBN:se:hi-
2009-09372
11. Wressle E, Samuelsson K. User satisfaction with mobility
assistive devices. Scandinavian journal of occupational
therapy2004;11(3):143-50.
12. Stevens JA, Thomas K, Teh L, Greenspan AI. Unintentional
fall injuries associated with walkers and canes in older adults
treated in US
Bilagor
1. Tillgänglighetsnivåer enligt TIBB
16

17. Bilaga 1 Tillgänglighetsnivåer enligt TIBB
Tillgänglighetsnivå 1
Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och inte använder
gånghjälpmedel, möjligtvis käpp, men som kan ha balanssvårigheter samt
viss nedsatt kraft och syn.
Krav:
 God belysning vid gångvägar, entré och i trapphus
 Gångväg fram till entré är fast, jämn och tydligt markerad mot
angränsande mark
 Ledstänger trappor och ramper
 Kontrastmarkerade trappor i trapphuset
Tillgänglighetsnivå 2
Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, men använder rollator
och kan ta denna uppför max tre (3) trappsteg.
Krav:
 God belysning vid gångvägar, entré och i trapphus
 Gångväg fram till entré tydligt markerad mot angränsande mark
 Ledstänger trappor och ramper
 Kontrastmarkerade trappor i trapphuset
 Låsbar uppställningsplats för rollator alternativt hiss i trapphuset. (Om
uppställningsplatsen finns innanför entrén krävs tillräckligt stort vilplan)
 Gångväg fram till entrén med maximalt tre (3) trappsteg per trappa
 Entrétrappa med max tre (3) trappsteg, om rollatorn inte kan lämnas
utanför entrén
Tillgänglighetsnivå 3
Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och som använder rollator
men som inte kan ta denna uppför trappsteg och som måste ta rollatorn in
genom entrén för förvaring i entréplanet.
17

18. Krav:
 God belysning vid gångvägar, entré och i trapphus
 Gångväg fram till entré tydligt markerad mot angränsande mark
 Ledstänger trappor och ramper
 Kontrastmarkerade trappor i trapphuset
 Låsbar uppställningsplats för rollator alternativt hiss i trapphuset
 Nivåfritt eller ramp/hiss för att komma in genom entrén
 Gångväg fram till entrén utan trappsteg
 Tillräckligt stor plan yta utanför entrén (vilplan)
Tillgänglighetsnivå 4
Entrén fungerar för personer som inte kan gå i trappor och som använder
rollator eller rullstol.
Krav:
 God belysning vid gångvägar, entré och i trapphus
 Gångväg fram till entré tydligt markerad mot angränsande mark
 Ledstänger vid trappor och ramper
 Kontrastmarkerade trappor i trapphuset
 Gångväg fram till entrén utan trappsteg
 Låsbar uppställningsplats för rollator/rullstol alternativt hiss i trapphuset
 Nivåfritt eller ramp/hiss för att komma in genom entrén
 Tillräckligt stor plan yta utanför entrén (vilplan)
 Minst en liten hiss, nåbar utan trappsteg
Tillgänglighetsnivå 5
Innebär att entrén fungerar för personer som inte kan gå i trappor och som
använder rullstol eller rollator och måste ha med dem hela vägen in i
bostaden.
Krav:
 God belysning vid gångvägar, entré och i trapphus
 Gångväg fram till entré tydligt markerad mot angränsande mark
18

19.  Ledstänger vid trappor och ramper
 Kontrastmarkerade trappor i trapphuset
 Gångväg fram till entrén utan trappsteg
 Nivåfritt eller ramp/hiss för att komma in genom entrén
 Tillräckligt stor plan yta utanför entrén (vilplan)
 Automatisk dörröppnare
 Hiss med minimimåtten 1100x1400cm, nåbar utan trappsteg
19

20. Rollatortillgänglighet
En rapport om hur vardagen ser ut för 34 pensionärer när de rör sig med sin
rollator i området i och omkring sin bostad. Vilka är de stora svårigheterna
och vad bör göras för att underlätta vardagen för dessa personer.
20