Föreläsning om språkutvecklande arbetssätt för Gnosjö kommun 2014-10-06

1. Språkutvecklande undervisning
Hanna Stehagen
Gnosjö kommun
2014-10-06

2. Föreläsningens innehåll
• Varför måste vi arbeta språkutvecklande i skolans alla
ämnen?
• Vilka teorier ligger till grund för de språkutvecklande
arbetssätten?
• Vilka språkutvecklande metoder och modeller använder jag
mig av?
• Exempel på språkutvecklande klassrumsaktiviteter.

3. Språkutvecklande arbetssätt i alla
ämnen – varför?

4. Språkutvecklingsarbete i alla ämnen –
varför?
•Skolspråket bör vara föremål för kontinuerlig utveckling pga en
ökad mängd avancerade texter under skolårens senare del.
•Alla skolans ämnen har olika texter med sitt specifika syfte, sin
specifika uppbyggnad och sin specifika terminologi.
•Arbetslivet kräver flexibilitet och en förmåga att lära nytt.
•Ett aktivt samhällsliv kräver en god läs- och skrivförmåga

5. Litteracitetsbegreppet 2.0
• Förmågan att förstå och använda språket i tal och skrift i så
många situationer och sammanhang som möjligt, för att lära,
samarbeta och utvecklas samt kommunicera, fatta beslut,
lösa problem, navigera och delta i samhällslivet och kritiskt
granska information.
• Begreppet innefattar även bilder, grafik, symboler, ljud och
film…
• …. såväl i traditionell som i digital kontext.
• På egen hand såväl som i grupp.
© Hanna Stehagen

6. Nyckelkompetenser
Skolverket
Greppa språket 2011

7. HUR TÄNKER MAN SPRÅKUTVECKLANDE?

8. Det sociokulturella perspektivet
Grafik: Joachim Thornström

9. Den viktiga förförståelsen
”Det är den personliga erfarenheten hos den som
ska undervisas som utgör grunden för det
pedagogiska arbetet. Därför innebär elevens
passivitet att man undervärderar hans personliga
erfarenhet, vilket är en dödssynd ur en vetenskaplig
synvinkel, eftersom det grundar sig på en felaktig
regel, nämligen att läraren är allt och eleven intet.”
(Lev Vygotskij i Gärdenfors 2010, s. 151)

10. En öppen inledande frågeställning
Tänk dig samhället om 100 år. Går det egentligen? Det kan vara svårt, för om 100 år lever ingen av oss som
sitter i detta rum. Det är istället våra barnbarnsbarn som kommer leva då. Vad är det för samhälle de kommer
att leva och bo i, tänker du? Vad är det för arv vi lämnar över till dem tror du?
Idag får du i uppgift att sätta dig in i denna hisnande tanke om framtiden en stund. Du ska bara kort skriva ner
hur du tänker, för att sedan diskutera dina tankar med några kamrater.
Lektionsmål: Ni ska diskutera era tankar om framtiden i grupp.
Språkmål: Du redogör för dina tankar om framtiden samt förklarar och motiverar varför du tänker som du gör.
Frågeställningar att besvara: Hur tänker du dig vår framtid? Hur tror du det ser det ut om 100 år? Vilka nya
möjligheter kommer att finnas? Vilka hot och problem?

11. En annan ….
Diskussion i svenska och sva om språklig variation:
• Varför tror du man talar olika inom ett och samma språk?
• Varför tror du att du talar som du gör?
• Vilka personer har påverkat ditt sätt tala?
• Hur tror du andra tänker om ditt sätt att tala?
• Har du någon gång upplevt att du blivit negativt eller positivt bemött pga ditt sätt
att tala? Berätta!

12. Och sedan …

13. Cummins fyrfältare

14. Bygga broar
Konkret
tänkande/
Konkret
språk/
elevens
värld
Abstrakt
tänkande/
abstrakt
språk/
textens värld
”Att hugga ner träd”
”Jättemånga
människor var utan
mat”
”Skogsavverkning”
”Massvält”

15. Vardagsspråk och skolspråk
Illustration: Maria
Bjerregaard

16. Så varför språkutvecklande arbetssätt?
• Utan ett fungerande och genreadekvat skolspråk blir det
svårt att inhämta kunskaper, resonera kring den, bearbeta
den, använda den i nya sammanhang och kommunicera det
man lärt i skolans alla ämnen.
• Vi bedömer våra elever efter deras språkliga förmåga att
kommunicera sina kunskaper och deras förmåga att använda
de ämnesspecifika begreppen i våra respektive ämnen.

17. En övning i nyhetsspråk
Diskutera tillsammans i grupp, jämför meningarna med språket
i notisen och skriv sedan meningarna nedan med ett
nyhetsspråk.
1. Vardagsspråk: Rolf säger att killen hade en pistol
Nyhetsspråk:
2. Vardagsspråk: Hans polare ville inte säga något när polisen snackade med dem.
Nyhetsspråk:
https://www.youtube.com/watch?v=lo1z33ue7IQ

18. Vad är språkutvecklande undervisning?
Enligt Meltzer och Hamann (2005) bör en lärare…
• Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring
texter.
• Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.
• Motivera eleverna genom att utgå från deras förkunskaper.
• Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att skriva inom olika
texttyper i olika ämnen.
• Integrera tala, lyssna, skriva och läsa i alla ämnen, skapa förståelse för
olika texters struktur och språkliga drag samt uppmärksamma
ordförrådet.

19. ATT PLANERA FÖR SPRÅKUTVECKLANDE
UNDERVISNING

20. SIOP - Sheltered Instruction Observation
Protocol
En checklista för lektionsplanering
• utgå från elevernas förförståelse och frågor
• ha lektions- och språkmål
• ha en variation av material - bilder, tankekartor, film och
olika typer av text
• ge goda möjligheter till interaktion och dialog - med öppna
frågeställningar!

21. Forts. SIOP
• ge rikligt med feedback och återkopplar och bygger vidare
på det eleverna säger.
• se till att begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk och
synliggör nyckelbegreppen
• veta vilka språkliga krav ämnesområdet ställer på eleverna
• modellera hur kursplaneförmågorna ska uttryckas

22. Lektions- och språkmål
Tydliga mål och instruktioner ger eleverna den känsla av kontroll
de behöver för att lärprocessen ska fungera (Gärdenfors, 2010).
Lektionsmål: Ni ska förstå vad som orsakade den franska
revolutionen och visa detta genom att kunna …
Språkmål: … redogöra för och resonera kring orsaken.

23. Bedömningsmatris till lektion (Hi)
Ur Skolverkets
Bedömningsaspekter
Resonemang:
Vad orsakade
den franska
revolutionen?
1 Enkla och till viss del
underbyggda resonemang
(ur kunskapskraven)
2 Utvecklade och relativt väl
underbyggda/ välutvecklade
och väl underbyggda
resonemang (ur
kunskapskraven)
Resonemangen består av
korta konstateranden: A leder
till B (därför att saknas)
Långa resonemang som
innehåller
sambandsorden/nyckelorden
”därför att”, ”detta ledde till
exempel till” ”på grund av” och
”eftersom”
Resonemangen är otydliga
och allmänt hållna
Resonemangen innehåller
konkretiseringar som görs
med hjälp av exempel,
detaljer, jämförelser i tid och
rum samt
konsekvensbeskrivningar med
stöd i egna erfarenheter

24. Framgångsrik läs- och skrivundervisning

25. Framgångsrik läs- och skrivundervisning
Präglas enligt Catharina Tjernberg (Framgångsrik läs- och skrivundervisning,
2013) av ….
•Fokus på ordförståelse och ordförråd
•Undervisning i att göra textkopplingar genom lärarens modellering
•Ämnesövergripande och tematiskt arbete: undervisning i ett meningsfullt
sammanhang
•Högläsning
• Lärarledda och strukturerade text/boksamtal samt kontinuerligt responsarbete

26. …fortsättning
•Undervisning i läsförståelsestrategier genom lärarens modellering
•Tydlig progression från det muntliga (tal och samtal) till det skriftliga arbetet i
undervisningen.
• Att läsande, samtalande och skrivande sker interaktivt
• Att flera olika språkliga uttrycksformer och aktiviteter används
•Öppna och verklighetsförankrade frågor
• Processkrivning
•Undervisning i genrekunskap

27. FRAMGÅNGSRIK LÄSNING

28. Reciprok undervisning

29. Reciprok undervisning (Palinscar och
Brown)
•Att förutspå – Genre/texttyp, innehåll och språk utifrån titlar,
underrubriker, bilder och grafik i texten.
•Att reda ut oklarheter – Ord och begrepp, meningsbyggnad, uppbyggnad,
värderingar, syfte, tema/budskap, avsändare, röster
•Att ställa frågor på texten – När, vem, var, hur, vad och varför.
•Att sammanfatta – ta ut relevant information och organisera den i t ex
text, tankekartor och grafiska modeller.
-------
•Att skapa inre bilder (Träna eleverna att aktivera sina
minnesbilder/scheman): Miljöbeskrivningar, händelser, fenomen och
personer.

30. Att förutspå
Språkmål: Reflektera över omslagsbilden samt
formulera sina tankar och hypoteser i tal och skrift.

31. Skrivmall
När jag studerar bilden känner jag ………………………………………………
Jag tror att personen på bilden är..................................................................... och är
............................ år gammal.
Detta tror jag därför..........................................................................................
Jag ser även ..........................................................................................................
Jag tänker att han står där, eftersom ..................................................................
Jag tror att han har ..............................................................................................
Sedan tror jag att ..................................................................................................

32. Att reda ut/sammanfatta
Historieätarna ”Den oskarianska eran”
Innehåll och struktur John Grays Män är från mars, Kvinnor från
Venus
Ord och begrepp

33. VÖL-schema

34. Venndiagram
Venndiagrammet visualiserar likheter och skillnader mellan två
fenomen:

35. Vi testar: Att förutspå

36. Att förutspå

37. Att förutspå

38. Textkopplingar
Tankens mosaik, 2003

39. Lektionsexempel: Kommunismens terror
Mål: Att förstå hur kritiken mot kommunismen kommer till uttryck
i Karin Boyes Kallocain.
1. Vad vet du om kommunismen?
2. Varför tror du filmen heter Kommunismens
terror och vad kan den tänkas handla om?
3. Genomgång av film utifrån nyckelord 
4. Avslutande kortskrivning:
Vad tyckte du vad mest intressant i film? Vad lärde du dig?

40. FRAMGÅNGSRIKT SKRIVANDE

41. Cirkelmodellen

42. Fas 2: Dekonstruktion av texter
• Syfte – Vad är textens sociala avsikt?
• Uppbyggnad – Hur organiseras texten utifrån
sitt syfte?
• Språkliga drag – Vilka språkliga medel
använder avsändaren för att förmedla sitt
syfte?

43. Läsande och skrivande – Från
förförståelsearbete till genreskrivande
Ett exempel

44. Tema: ”Att vara ny” (Fas 1)
1. Vi gör en övning som heter "Ny i skolan". Tänk dig att du kommer ny till en klass. Hur känner
du dig? Skriv ner dina svar i din loggbok. Jämför dina svar med en kompis. Ni utvärderar
tillsammans: Vad var gemensamt hos er och vad skiljde sig åt? Vi utvärderar och diskuterar sedan
tillsammans.
2. Läsning av text 1: läsa artikeln "Ny i klassen? Så blir det lättare." Ur Helsingborgs dagblad (4/9
2011). Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU.
3. Diskussion och skrivuppgift 1: Wiktoria och Elliot säger i texten att det är bra att ligga lite lågt i
början när man är ny i klassen. Emma, däremot, anser att den som kommer ny ska våga prata och
våga visa sin personlighet. Vem tycker du har rätt?
Redogör för din åsikt, argumentera för din uppfattning men diskutera också nackdelen med din
åsikt.

45. Forts. ”Att vara ny” (fas 1 och 2)
4. Gemensam diskussion utifrån elevernas samtal.
5. Att diskutera före läsning av text 2: Känns det likadant för vuxna som för barn och
ungdomar att vara nya, tror du? Ja/nej. Varför/varför inte? Motivera ditt svar.
6. Läsning av text 2: läsa artikeln "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" Ur
DN 27/2 2014. Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU
7. Studium av modelltext – Hannas krönika ”Så blev jag bra på att vara ny” (fas 2 i
cirkelmodellen)

46. Slutuppgift: ”Att vara ny” (fas 3 o 4)
Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny,
för att sedan ta mer plats efterhand.
Du har fått en uppgift att skriva en kort krönika till bloggen framtid.se om hur man lyckas med att vara ny i en
klass. Du ska basera din krönika på dina egna erfarenheter men också på artikeln om femteklassarna Wiktoria
och Elliot och på artikeln om praktikanten Cicilia. Du kan också använda dig av min krönika. Slutligen ska du i
din krönika ge 5 tips på hur man lyckas med att vara ny.
Instruktion:
1. Inled din text med att berätta hur det var att börja i ny klass för dig. Berätta alltså om dina egna upplevelser
och känslor.
2. Redogör sedan kort för vad de olika personerna (Eleverna Wiktoria och Elliot, forskaren Samuel West,
praktikanten Cicilia eller Hanna) säger i de olika texterna om att vara ny och hur man ska vara.
3. Diskutera sedan hur du tycker man ska vara utifrån personerna i artiklarna.
4. Avsluta med att ge sedan 5 tips på hur du anser man lyckas med att vara ny. Du ska dock basera dina tips
både på artiklarna och din egen uppfattning.

47. Skrivmall till krönikan ”Att vara ny” (fas 3)
Titel: Att vara ny - så lyckas du!
För ett par veckor sedan var det dags för mig att börja en ny klass. Detta var
........................................................................................................................
Jag kände mig .................................................................................................
Dessutom var det ............................................................................................
I en artikel ur Helsingborgs Dagblad (4/9 2011) kan man läsa om två barn, Wiktora och Elliot, som
.......................................................................................................
De menar att det var .......................................... att vara ny. Enligt barnen ska man som ny i klassen
.....................................................................................................
I en annan artikel "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" ur DN (27/2 2014) får vi följa
Cicilia Traband som arbetar som praktikant. Hon menar att det var
.................................................................................................................att vara ny.

48. Forts skrivmall
Forskaren Samuel West hävdar att det är viktigt att .............................................................
Han menar även att ..............................................................................................................
Jag anser (liksom Samuel West/däremot) att ..............................................................
Jag tycker också .........................................................................................................
För att du ska lyckas med att vara ny vill jag ge dig 5 tips:
1.
2.
3.
4.
5.
/XX - elev på XX

49. Ett lektionsupplägg enligt fyrfältaren
Presentatio
n av tema:
mål och
syfte
Inledande
frågeställni
ng/
brainstormi
ng på
temat
gemensam
t
Text 1:
Presentation
av text och
klargöra syfte
med läsning
och
praktiserande
av RU
Gemensam
diskussion
och enskild
skrivuppgift
(liten)
Fråge-ställning
för
att knyta
ihop text 1
och 2
gemensam
t
Text 2:
Presentation
av text och
klargöra syfte
med läsning
och
praktiserande
av RU
Studium av
modelltext
Slutuppgift:
Krönika –
enskilt med
skrivmall

50. Sammanfattning
Vi har pratat om …
• Varför vi måste arbeta språkutvecklande i skolans alla ämnen.
• Vilka teorier som ligger till grund för de språkutvecklande arbetssätten.
• Några språkutvecklande metoder och modeller och hur de kan samverka.

51. Tack!
Hanna Stehagen
Lärare i svenska och sva för 7-9 och gymnasiet.
Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande
undervisning (2014)
Twitter: @stehagen
Blogg: hannalar.blogspot.se
Mail: h.stehagen@gmail.com