En presentation hur jag har jobbat med Lgr 11, big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Det finns flera länkar till olika sidor på ulricaelisson.se

1. Hur jag jobbat med elever i åk 1-3
Ulrica Elisson
@Wimsis13
ulricaelisson.se
elissonu@gmail.com

2. Så här började jag arbeta med eleverna

3. Åk 1-3 Åk 4-6
Länkar till kunskapsvägg åk 1-3 samt åk 4-6

11. The Big Five
I november 2011 publicerade
Pedagogiska magasinet en
artikel av Göran Svanelid
där han skrev om att han
tyckte att man ska fokusera på
de på de fem förmågor som är
allra vanligast i grundskolans
läroplan. Dessa kallas av
många för ”The Big 5″, precis
som de 5 stora vilda djuren
som jagas på Afrikas savanner.
Dessa förmågor finns i skolans
alla ämnen och årskurser.

12. Lgr 11
• Kapitel 1 och 2 innehåller vad skolan ska jobba med i stort
(värdegrund, övergripande mål och riktlinjer).
• Kapitel 3 kursplaner för alla skolans ämnen. Även
kursplanen är indelad i olika delar. Det är syfte, centralt
innehåll och kunskapskrav.
• I syftestexten står det bland annat om olika förmågor som
eleven ska ges möjlighet att utveckla.
• Fokusera på dessa förmågor när vi gör våra bedömningar.
• De fem förmågorna är:
• Analysförmåga
• Kommunikativ förmåga
• Begreppslig förmåga
• Förmågan att hantera information (Procedurförmåga)
• Metakognitiv förmåga

13. Länk till mina olika förmågeskyltar

14. När vi började att jobba med TB5 gjorde vi så att vi startade veckan med att
vi pratade om vad förmågan kan betyda och när man tränar på den. Vi
gjorde sedan något form av arbete till de olika förmågorna. Detta är ett
exempel på det.

15. När vi hade kommit igång lite
mera började vi att jobba mer
på individnivå där var och en
fick fundera på vad de kan när
det gäller förmågan och vad de
måste göra för att komma till
nästa nivå.
Det gör vi genom att ha en
trappa där eleverna får bedöma
var de ligger.

18. Här hittar du några andra förmågetrappor.

19. Försöker få till det konkret för eleverna vad det är vi jobbar med
i matten i ett område från vår kunskapsvägg.
Har detta både på Smartboarden och uppsatt i pappersformat.
Stödstruktur

20. Svenska och samhällskunskap åk 4-6

21. • Jag har jobbat med elevledda utvecklingssamtal i åk 1-3 i ca 8 år.
• Har samtalen i början av varje termin för att få med elevernas
mål i vår planering.
• Innan samtalet fyller alla elever i en checklista där de svarar på
olika frågor och som de har som stöd när vi sedan har samtalet.
De får också fundera ut vad de vill ha för utvecklingsmål.
• Efter att checklistan är klar diskuterar jag med varje elev inför
samtalet utifrån den.
• Eleverna har även med minst två TB5 förmågor som
utvecklingsmål.
• Hemma förbereder sig eleven och föräldrarna genom att läsa
igenom alla omdömen som ligger på Infomentor.

22. • Eleven håller i samtalet med hjälp av checklistan som blir
som en dagordning.
• Föräldrarna och jag som lärare ställer frågor om det är saker
som vi undrar mer om.
• Jag är sekreterare under samtalet och skriver IUP:n direkt på
datorn i Infomentor.
• En av de första punkterna på checklistan är att utvärdera
förra IUP:n.
• Eleverna har också fått förbereda sig med att plocka fram
det de vill visa.
• Har samtal med en elev i taget.

23. Läs mer om hur jag jobbat med elevledda samtal

24. • Målboken är en mapp/pärm
där eleverna samlar alla sina
pedagogiska planeringar.
• Till de flesta planeringar har
jag matriser.
• Detta börjar jag med direkt
när eleverna börjar i åk 1.
• I målboken har också eleverna
sina utvecklingsmål.
• De samlar också sina
förmågetrappor som vi har
som veckans förmåga.

25. • ”Målbokstimme” varje
vecka.
• Då har eleverna möjlighet
att välja utifrån sina
uppsatta mål och jobba
med det.
• Det är viktigt att ha dialog
med eleverna under hela
terminen om deras lärande
och utveckling.
• För att synliggöra vad de gör
på dessa lektioner får de
utvärdera dem i form av att
skriva vad de har tränat på
för mål och hur de har
tränat.
Exempel på planeringar i
matematik med matriser.

26. Två stjärnor och en önskan

27. Två stjärnor och en önskan
Av Kristina Jonsson

28. The story of Austin's butterfly

29. Att jobba språkberikande

30.  ”Det finns inget i kursplanerna och läroplanen som
beskriver att det tysta klassrummet är det maximala
klassrummet för lärande. Det betyder inte att ett
klassrum ska vara högljutt och skrikit. Men det ska
vara muntligt och innehållsinriktat, dela-med-sig-
vänligt och utvecklande frågvist.”
Av Anne-Marie Körling

31.  Dessa tre ord ska vi använda:
 bedövning
 tefat
 barrikad
 Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden.
 Jag läser orden högt.
 Eleverna läser orden högt, unisont.
 Jag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och
sätt in det i en mening.

32.  Eleverna får nu pröva vilka meningar de vill skapa.
Eleverna får härma varandra och låna meningar av
varandra. Hela klassen ska få komma till tals.
 Nu tar vi två av orden in i en mening. Modella för
att visa.
 Eleverna får 1 eller 2 minuter för att sätta ihop
meningar.
 Eleverna får samtala med varandra, två och två.
 Vi lyssnar på varandras meningar. Nu är dessa
konstruerade av två elever. Låt varje grupp säga en
mening.
 Den tredje gången ska vi ha en mening av alla tre
orden. Man får böja orden som man vill. Modella.

33.  Nu får eleverna prata ihop sig i grupp under kort
tid. Sedan får grupperna berätta om meningarna
de satt ihop.
 Eleverna måste få säga sina meningar. Vi ska alla
lyssna.
 Tidsmässigt brukar det här ta ca 10 minuter.
 Nu tar jag fram boken och säger att nu ska ni få
höra hur författaren använder orden.
 Läs texten där orden finns med.
De valda orden är från ”En otrolig natt”
av Franz Hohler

36. Ett digitalt klassrum

38. Ulrica Elisson Grane
@Wimsis13