1. Flerspråkighet och lärande
• Vad behöver man som
skolledare veta om elever
som är flerspråkiga?
• Aktuell forskning kring
området flerspråkighet
och lärande
• Hur kan du tillsammans
med dina medarbetare
utveckla den egna
organisationens
möjligheter att stödja
flerspråkiga elevers
kunskapsutveckling?
2. Skolinspektion 2010:16 - Resultaten i korthet
• Skolpersonal saknar ofta kunskap
om barnens erfarenheter, behov,
och intressen samt språkliga och
kunskapsmässiga nivå.
• Undervisningen och olika
aktiviteter utformas alltför sällan
utifrån ett flerspråkigt eller
interkulturellt perspektiv.
• Det råder oklarheter om ämnet
svenska som andraspråk på
många håll.
• Modersmålsundervisningen i
skolan lever ofta ett eget liv utan
samband eller samverkan med
övrig undervisning.
6. Det talade språket
Vad är svårt i det svenska uttalet?
Svenska
Talet måste automatiseras Nederländska
Tyska
Isländska
Engelska
Ungerska
Finska
Franska
Serbiska/bosniska/kroatiska
Polska, ryska tjeckiska
Grekiska, turkiska
Portugisiska, thailändska
Spanska
Arabiska, punjabi, pashto
Japanska
Kinesiska, hindi, persiska
Bannert avståndstabell 2004
7. Grammatik
Vad är svårt i svensk Svenska Den gamle mannen såg Ivans hus.
grammatik?
Arabiska Såg mannen den gamle hus Ivans.
Engelska Den gammal man såg Ivans hus.
Tyska Den gamle man såg Ivans hus.
Franska Den gammal man såg det hus åt Ivan
Grekiska Den gamling såg det hus åt Ivan.
Persiska Man gammal hus Ivans såg.
Ryska Gammal man såg hus Ivans.
Spanska Den man gammal såg det hus åt
Ivan.
Turkiska Gammal man Ivans huset hans såg.
Serbiska Gammal man har sett Ivans hus.
9. Språkliga konsekvenser i matematik
Ett arv ska delas lika mellan tre Elevernas funderingar
arvingar. En av arvingarna
skänker sin tredjedel till sina fyra Jag förstår texten. Det är ju bara en
arving. Dom skänker bara till en. Dom
barn, så att var och en får lika snackar bara om en arving. Kan inte
mycket. Hur stor del får varje räkna.
barn?
Hur vet man hur mycket en arv är. Hur
får man fram siffrorna. Jag vet inte.
Det här var svårt. Det är ju bara
bokstäver. Inga siffror ju. Inget att
räkna med. Okey det är 100. Okey 33
får man räkna. 33 delat i fyra och det
blir 11 nånting. Vad är skänker?
10. Språkspecifikt exempel - partikelverb
GÅ LÄGGA
gå över lägga ut
gå ut på lägga sig i
gå efter lägga ner
gå bort
gå med på KOMMA
gå bra komma på
komma överens
HÅLLA komma över
hålla hus / hålla till
hålla med KÄNNA
känna på sig
känna till
11. Semantik -
språket i praktiken
Djup förståelse av de ord och
begrepp som beskriver olika
fenomen i samhället
13. Idiomatiska uttryck
Någon har lagt rabarber
på min cykel.
Hur står det till?
Nu är det bra!
Det är inget att elda upp
sig för!
På tal om…
Igår sprang jag på min
moster på stan.
Sist men inte minst.
14. Läsa mellan raderna
Sara skulle gå på kalas. Hur gammal är Elin?
Hon undrade om Elin Hur vet vi det?
skulle gilla en Tintin- Vad vet vi om Saras
bok. Hon skakade på ekonomi?
spargrisen. Den gav inte Hur vet vi det?
ett ljud ifrån sig
Diskutera
Vilken svensk
kulturkompetens behövs
för att förstå texten?
15. Emma visste att hennes • Varför går Emma in på
och Jonas semesterresa till Internet?
New York skulle bli dyr, • Varför vill Emma ha
men de hade ju alltid kontakt med Kerstin?
moster Kerstin i Karlstad. • Vad får vi reda på om
Emma gick in på Internet, Kerstin?
fick fram Eniro och tryckte
på Privata sidor.
16. Vit
Vitt vin
Kan du förklara Vit vecka
ordet vit/vitt för den Vit sparris
Vit peppar
som sitter bredvid? Vit sås
Vit fläck
Vit jul
Vit månadslön
Vitt pulver
Vitt bröd
Vita gäss
Vita lögner
Vita bönor
Vit saxofonist
Vit makt
17. Det går inte att ta ett ord i taget…
Blotta tanken
Blotta ögat
Blotta existensen
Blotta förskräckelsen
Blotta närvaron
18. VILKA ORD BILDAR EN FRAS?
1.osedvanligt a. förtjust
2.väl b. vacker
3. bedövande c. tidigt
4. omåttligt d. tråkigt
5. strängt e. korkad
6. okristligt f. eftertraktad
7. strikt g. vetenskaplig
8. hårt h. religiös
9. barnsligt i. sminkad
10. komplett j. rik
11. hett k. galen
12. mördande l. bibehållen
19. Ett rätt, eller…
Osedvanligt korkad
Väl bibehållen
Bedövande vacker
Omåttligt rik
Strängt religiös
Okristligt tidigt
Strikt vetenskaplig
Hårt sminkad
Barnsligt förtjust
Komplett galen
Hett eftertraktad
Mördande tråkig
20. Lexikala fraser
Dra en slutsats
Dra en suck
Hålla tal
Fatta misstankar
Ställa krav
Sätta värde på
21. Det tar tid att lära sig ett språk!
Ankomstålder Inlärningstid
• 5-7 år 3-8 år
• 8-11 år 2-5 år
• 12-15 år 6-8 år
(Thomas och Collier)
Vardagsrelaterat språk
Kunskapsrelaterat språk (Cummins)
22. Strategier under tiden- interimspråk
Förenklingar Mamma båt
Överanvändning Ja nej baka mer
Helfraser Jag ska gå till Turkiet i sommar
Övergeneraliseringar Snipp snapp slut så var sagan
Omskrivningar slut
Nybildning Här får inte vara några flickor
Undvikande bara pojkor
Överföring från modersmålet Bilen rumpa
Kroppsspråk (endast vid tal) Jag klippat har mina hår
Hjälpsökande Var är mina fotvantar?
Risktagare / riskundvikare
23. Exempel på interimspråksstrategier
Jag knacka på alla klassrummar Komma min mamma?
Jag vill ha mina vantor Du fröken torsdag?
Hon är små Där var vi hänger våra kläder
Jag var på bröllop på Danimark Jag ska glada dej
Kan jag gå i toaletten? Jag kan rita mitt namn
Han kan klockan inte Kan du öppna lampan?
Varför du inte har ätit? Lås mina skor
Jag vill går ut inte Doktorn gjorde spruta på min
Jag vann dig pappa
Ska vi leka? Hon är sist syskon
Vad är klockan?
Jag vet inte
Det var en gång
24. Språk och kunskap utvecklas parallellt!
• Andraspråksinlärningen
behöver gå hand i hand
med kunskaps-
inhämtningen.
• Målet för all
ämnesundervisning måste
vara att integrera språk och
innehåll så att språk
utvecklas samtidigt med
ämneskunskaperna
Holmegaard & Wikström (2004)
25. Skolstarten - en ny språklig värld
• Många barn saknar social
erfarenhet av det språk som
används i skolan - det
kunskapsrelaterade språket.
• Språket används i alla ämnen
vilket gör att eleverna bedöms
utifrån sina språkliga färdigheter.
• Fokus i skolan är oftast på
ämnesinnehållet och inte på hur
språket bygger upp innehållet.
Schleppegrell, 2004
26. Språket i skolans ämnen
Historia
Religion
Geografi
Samhällskunskap
Biologi
Kemi
Fysik
Teknik
Matematik
Slöjd
Idrott
Hemkunskap
Musik
27. Arbete med olika texter i skolan
Det var en gång tre häxor som var osams. Fakta om nl
En var elak, en var elaksnäll och den sista Det har monarki
häxan var snäll. Den snälla och den elaka Och det bor ca 15 miljoner meniskon
var arga på mellanhäxan så de
förvandlade henne till en gris med vingar. I nederlendaren
Den elaka häxa rövade bort den snälla Huvuds Amsterdam
prinsessan Rosenknopp och skulle Språk hollenska
förvandla henne till en gris med vingar. Mynt 1 euro= 100 sent
Hon missade med sina trollstrålar så
prinsessan blev inte förvandlad. Så smet Det är stor risk för översvemningar der
prinsessan igen. Häxan fångade henne för har man bygt vallar. De är jorda av
igen. Hon stängde in Rosenknopp i en lera sten och sand
grotta. Som vaktades av en drake. Men
Den snälla häxan hade en vit katt för att
hon är snell och katten luktade sig till
Rosenknopp och den snella häxan kom
för bi draken och redade Rosenknopp.
Och förvandlade häxan till en potatis.
SLUT på storien.
28. Uppgift matematik
Rita lika många äpplen som päron.
Dra ett streck mellan punkt A och B.
A
Hur kan uppgifterna tolkas? B
29. Språkutvecklande arbetssätt
• Kommunikativt och
flerstämmigt arbete i
smågrupper.
• Modersmålet som resurs
• Höga förväntningar på
eleverna
• Ge eleverna redskap och
strategier för att använda sitt
eget språk i många olika
sammanhang, undvik
reproduktion
• Tematisk- eller ämnesinriktad
undervisning
• Genreundervisning
• Formativ bedömning
30. Rekommendationer
• Ha höga förväntningar och utmana de flerspråkiga eleverna i deras
lärande.
• Förbättra kartläggningen i skolor av de flerspråkiga elevernas
erfarenheter, kunskaper, språkliga förmågor och livsmiljö. Ta tillvara
denna information för att utforma en undervisning som anpassas
till eleverna och har anknytning till deras erfarenhetsvärld.
• Ha ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i skolor där
språket sätts in i ett sammanhang som ger mening och förståelse.
• Skapa ett sammanhang, i skolornas undervisning, där språk- och
kunskapsutveckling hänger ihop och arbetet med språkutveckling
ingår i alla skolans ämnen i syfte att skapa mening och förståelse
hos eleven.
Skolinspektion 2010:16
31. Rekommendationer fortsättning
• Utveckla undervisningen i svenska som andraspråk och
även arbeta aktivt för att tydliggöra ämnets betydelse
för elevernas möjlighet att lära sig förstå och använda
det svenska språket.
• Se till att de elever i grundskolan som behöver det, får
studiehandledning på modersmålet.
• Utveckla samverkan mellan modersmålslärare och
övriga lärare så att modersmålsundervisningen får ett
samband med undervisningen i övriga ämnen och blir
en likvärdig del i elevens totala undervisning.
Skolinspektion 2010:16
32. Diskutera
• Hur är det att vara flerspråkig elev på din skola
– möjligheter/problem?
• Vilken kunskap har personalen om
flerspråkighet?
• Vad behöver ni arbeta vidare med på din skola
när det gäller de flerspråkiga eleverna?
