#Skolvåren - så här tycker unga om skolan!
•
0 gostou•293 visualizações
Här har vi sammanfattat alla samtal från våra walk n talks i Almedalen 2016.
Recomendados
Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Destaque
Destaque (18)
Semelhante a #Skolvåren - så här tycker unga om skolan!
Semelhante a #Skolvåren - så här tycker unga om skolan! (20)
Mais de Transformator Design Group
Mais de Transformator Design Group (10)
#Skolvåren - så här tycker unga om skolan!
- 1. SKOLVÅRENS WALK N TALK Insikter från Almedalen 2016
- 2. SKOLVÅREN + FLER UNGA + TRANSFORMATOR DESIGN
- 3. Transformator Design 2016 VEM SOM HELST SOM BRINNER FÖR SKOLAN ÄR VÄLKOMMEN ATT GÅ MED OCH DISKUTERA. Vi som ordnade Walk n Talk i Almedalen 2016 var: • Skolvåren - ett rikstäckande nätverk med främsta syfte att skapa en ljusare framtid genom att förbättra och förändra skolan i Sverige. Visionen är att skapa ett hållbart lärande samhälle. • Fler Unga är en ideell förening vars syfte är att öka ungdomars politiska inflytande och att fungera som en plattform för spridning av kunskap och verktyg för påverkan. Där ungdomar diskuteras skall ungdomar representeras. • Transformator Design arbetar med service design med stor påverkan för ett mänskligare samhälle. Ungdomar och skolan är jätteviktiga, här formas framtidens samhälle. VILKA VAR MED I WALK N TALK I ALMEDALEN 2016?
- 4. Transformator Design 2016 INT ERAKTIONER IDÉGENERER ING TRIGGERMAT ERIAL I NSIKTER SERVICEDESIGN ÄR EN ITERATIV PROCESS KUNDINSIKTER OCH UTVECKLING I SAMMA PROCESS Almedalen Walk n Talk 2016 Denna rapport Workshop 22/9-2016 Det handlar om att genom samtal förstå användarnas (elevernas) utmaningar, behov och drivkrafter och hitta lösningar tillsammans med dem och tjänsteleverantören (skolan). Nya samtal med unga När och var?
- 6. Transformator Design 2016 DET DIGITALA ÄR EN SJÄLVKLAR DEL AV UNGDOMARS LIV, DE BEHÖVER FRÄMST LÄRA SIG ATT HANTERA DET Både ungdomar och lärare ser att skolan inte är i fas med den digitala utvecklingen och att undervisningen på många sätt är traditionell och föråldrad. Ungdomar pratar ex. om att programmering bör införas tidigt under skolgången, då det är en grundläggande kunskap för att förstå hur den digitala världen är uppbyggd. “Vi har fortfarande slöjd under hela grundskolan men inte programmering”. Samtidigt finns en medvetenhet kring vilka risker som finns med den digitala världen, som näthat och tillgängligheten till information som kräver källkritik. Det är inte rimligt att kräva att lärare ska agera nätmoderatorer men skolan skulle kunna ta ansvar genom att inkludera nätetik i undervisningen. JAG ÖNSKAR ATT JAG FICK LÄRA MIG PROGRAMMERING I GRUNDSKOLAN, DET HETER JU MODERNA SPRÅK VAD DÅ “DET NYA DIGITALA”, DET BARA ÄR
- 7. Transformator Design 2016 DIGITALISERING I SIG HAR INGET EGENVÄRDE - DET ÄR ETT VERKTYG FÖR KUNSKAP OCH LÄRANDE Både ungdomar och lärare ser att digitialiseringen är en möjlighetsöppnare men att det handlar om att förstå hur det kan användas för att skapa mervärde i undervisningen. Utbildning idag handlar till stor del om att på bästa sätt kunna ta till sig kunskap men informationssamhället vi lever i idag handlar om att sålla och vara källkritisk. I och med det har skolans uppdrag snarare kommit att handla om att hantera kunskapen som finns överallt, snarare än att bistå med fakta och lärande. Ungdomar tycker att det är viktigt att lärare förstår vilken kunskap som ungdomar redan besitter och att de kan utnyttja den befintliga digitala kompetensen i undervisningen. Genom att ta tillvara på det som elever redan kan skulle respekten för lärare öka och eleverna skulle uppleva att de var mindre hierarkier och att elever och lärare skulle vara mer jämställda. VARFÖR SKA VI LÄRA OSS SAKER UTANTILL, ALLT FINNS JU PÅ WIKI DU BEHÖVER INTE LÄNGRE GÅ TILL EN SÄRSKILD LOKAL FÖR ATT FÅ KUNSKAP, DET FINNS ÖVERALLT OCH DÄRMED FÖRÄNDRAS SKOLANS ROLL
- 8. Transformator Design 2016 LÄRARNA ÄR ANSVARIGA FÖR ATT DIGITALISERINGEN TAS IN I UNDERVISNINGEN Ungdomar ser digitaliseringen som självklar, den måste in i undervisningen och det skapar mycket frustration när lärare inte är med på banan, ex. när det tar tid att göra saker som ungdomarna ser som självklara i den digitala världen. Lärarnas förhållningssätt till digitala hjälpmedel är en grundförutsättning för att de ska kunna använda det i undervisningen. Det handlar dels om förståelse för vilka möjligheter det kan ge och dels om att förstå hur hjälpmedlen på bästa sätt kan användas. Lärare som arbetet ett antal år och som har ett etablerat arbetssätt har i vissa fall svårt att förändra sitt sätt att arbeta, tillika vara mottagliga för digitala hjälpmedel. LÄRARE KAN BETE SIG PRECIS SOM BARN, DE SOM INTE VILLE JOBBA DIGITALT SLUTADE NÄR JAG INFÖRDE EN DIGITAL SATSNING
- 10. Transformator Design 2016 GUIDA OCH UPPMUNTRA UTIFRÅN INDIVIDENS BEHOV OCH LÄRFÖRMÅGOR Dagens skola är inte anpassad för alla individers behov utan främst för de med ett eget driv, studiemotivation och lätt att lära på traditionella sätt. Lärare behöver kunna se och guida ungdomar utifrån ett bredare perspektiv och fler typer av behov. Här kan digitala hjälpmedel spela stor roll, då det kan bidra till ökad flexibilitet i inlärningen, ex. om en individ är visuell, kinestetisk eller auditiv. Om det finns en funktionsnedsättning som påverkar inlärningsmöjligheterna kan det vara lättare att ta hänsyn till dessa och stödja inlärning i en digital undervisningsmiljö. Även sättet att skapa grupperingar inom skolan skapar snedfördelning. Ålder säger i sig inte så mycket om kunskapsnivå. Alternativa sätt att skapa grupper inom skolan skulle kunna vara målsättningar och intresseområden. SKOLAN BÖR INTE VARA EN FABRIK DÄR ALLA STÖPS I SAMMA FORM BARA FÖR ATT VI ÄR FÖDDA SAMMA ÅR ÄR VI INTE LIKA
- 11. Transformator Design 2016 LÄRAREN SOM LEDARE ÄR A OCH O FÖR EN JÄMSTÄLLD UNDERVISNING Det finns ett stort behov av tydligt ledarskap i klassrummen, ungdomar ser att lärare ibland brister i sitt pedagogiska ledarskap genom att snarare bli en kunskapsbank än undervisare och ledare. “Jag har haft lärare som mest tittar ner i sina papper och inte är uppmärksam på det som händer i klassrummet”. Lärare måste vara uppmärksamma på de som inte hänger med eller inte bidrar, och förstå vilka behov och förutsättningar de har, men också vilka roller de tar. Ansvaret för att hålla ihop en grupp och genomföra ett arbete lämnas ofta till de mer drivna eleverna. De mer drivna eleverna är oftare tjejer som faller inom ramarna för “duktig flicka”-syndromet. Killar förväntas inte ta lika mycket ansvar som tjejerna i en grupp vilket gör att en ofta manlig “slackerkultur” skapas. “Jag provade att sätta ihop alla slackers i samma grupp, då insåg de att de ju behövde jobba”. LÄRARNA ÄR JU DE SOM FORMAR NÄSTA GENERATION, DE HAR ETT ANSVAR I ATT JOBBA NORMKRITISKT JAG HAR HAFT LÄRARE SOM MEST TITTAR NER I SINA PAPPER OCH INTE ÄR UPPMÄRKSAM PÅ DET SOM HÄNDER I KLASSRUMMET
- 12. Transformator Design 2016 JÄMSTÄLLDHET OCH JÄMLIKHET BEFÄSTS I SKOLAN OCH BEHÖVER FÅ MER UTRYMME I KLASSRUMMET Jämställdhet och jämlikhet behöver få större utrymme i skolan. Även om jämställdhet lyfts i många sammanhang utanför skolan så har samhället oroande nog gått bakåt i utvecklingen inom vissa områden, ex. respekten för tjejers kroppar och integritet. Ungdomar upplever att de får för lite stöd i detta från skolan och sina lärare. Kränkningar bortförklaras och förminskas vilket leder till att killar fortsätter kränka och tjejer får acceptera eller ha strategier för att skydda sig. “Vi tjejer måste hålla ihop och ha rätt killkompisar”. Det är viktigt att dessa frågor lyfts upp och ageras på samma sätt som tex mobbning. Eleverna behöver få diskutera normer och förhållningssätt med varandra, modererade av lärare för att skapa sunda reflektioner och ställningstaganden. En stor del av lärarkåren representerar i hög grad traditionella normer och värderingar, vilket gör att medvetenheten är liten om behovet att agera normkritiskt. I skolan pratas det inte nämnvärt mycket om andra diskrimineringsgrunder än kön men diskussionen bör breddas till att gå utanför jämställdhet kvinnor-män och även tala om jämlikhet och diskriminering. BRY DIG INTE OM ATT KILLARNA TAFSAR - DE ÄR BARA KÄRA I DIG PÅPEKAR JAG ORÄTTVISOR UPPFATTAS JAG BARA SOM JOBBIG
- 14. Transformator Design 2016 DET SAKNAS ETT FORUM DÄR ELEVER KAN VARA MED OCH PÅVERKA - PÅ RIKTIGT Skolungdomar upplever att de ofta tillfrågas att vara med att tycka men när det väl kommer till kritan spelar det ingen roll. De saknar ett forum där de faktiskt kan vara med och påverka. Som lärare är det viktigt att tänka igenom hur det går att jobba med elevinvolvering, på riktigt. Skolan behöver ta tillvara på elevernas kunskaper, engagemang och erfarenheter så att en bra gemenskap kan skapas där många deltar och påverkar. Det är också viktigt att sätta gränser för vad som eventuellt inte går att påverka och kommunicera det tydligt, ex. när det gäller läroplanen. Det traditionella sättet att påverka genom att engagera sig i föreningar, styrelser etc lockar bara ett fåtal ungdomar och stöter bort många. Man efterfrågar mer konkreta sätt att påverka genom att göra, istället för att diskutera. VILJAN ATT ENGAGERA SIG FINNS MEN DET BEHÖVS NYA SÄTT ATT GÖRA DET PÅ JAG SKULLE ALDRIG VILJA BLI POLITIKER, DET ÄR INGET FÖR MIG
- 15. Transformator Design 2016 JAG HAR LÄRT MIG ATT HANTERA STRESS MEN DET HAR JAG FÅTT GÖRA UTANFÖR SKOLAN BRA PSYKISK HÄLSA ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT TA TILL SIG KUNSKAP Normen är att psykisk ohälsa är någonting skamfyllt och negativt finns även i skolan. Att inte må bra, inte våga prata om det och därmed inte kunna förbättra sin situation kan på sikt leda till att skolungdomar inte klarar av att prestera på den nivå de har potential för. Den som är avvikande från normen tex i könsuttryck tvingas ofta kämpa på två fronter vilket påverkar den psykiska hälsan och skolresultaten. Man kämpar för att få förståelse, respekt och acceptans från andra elever, men också från oförstående och okunniga lärare. “Min kompis är transsexuell, men vi har bara omklädningsrum för tjejer och killar.” Trots att det finns skolhälsovård tar många ungdomar snarare hjälp med att hantera sin psykiska ohälsa utanför skolan. Detta trots att det kan vara skolan eller skolmiljön i sig som påverkar hur de mår, “jag har lärt mig att hantera stress men det har jag fått göra utanför skolan”. Sociala medier har även en stor inverkan på ungdomars självbild, vilket kan vara både positivt och negativt. “Likesamhället gör att vi ständigt tävlar om varandras uppmärksamhet”. DET FINNS EN SKAM KRING PSYKISK OHÄLSA, BÅDE I SKOLAN OCH I SAMHÄLLET I STORT
- 16. Transformator Design 2016 TYDLIGARE KOPPLING MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV ÖNSKAS Ungdomar ser att kunskap om vad som krävs i “verkliga livet” är viktigt att inkludera i skolan, exempelvis att skriva CV, personligt brev och att förstå hur och när de måste söka till universitetet. Idag värderas andra kunskaper i skolan än vad som värderas i arbetslivet och det glappet behöver överbryggas. Många ungdomar vill också att undervisningen ska kopplas mer till arbetslivet, med studiebesök, jobbmässor och skolprojekt hos riktiga arbetsgivare. Prao är bra, men man skulle hellre vara kortare tid hos fler abetsgivare än en vecka på samma ställe för att få inblick i fler yrken än de man har närmast i sin omgivning. “Det gav inte så mycket, jag fick sitta på en stol och titta på i fem dagar.” EN GÅNG PÅ TRE ÅR HADE VI EN FÖRELÄSARE FRÅN VERKLIGHETEN DET VIKTIGA ÄR ATT RUSTAS INFÖR FRAMTIDEN OCH FÖRSTÅ VAD EN ÄR BRA PÅ