SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 31
Kristendomens historia
s. 54-78 (religionsboken)

Vi ska titta närmare på tre viktiga perioder i kristendomens historia.
I boken kan du läsa om denna historia på sidorna:
 51-53: Om Bibeln som källa
 54-57: Om den tidiga kristendomen och splittringen mellan den
ortodoxa och katolska kyrkan.
 72-75: Om protestantismen
 Anteckningar och genomgångar som denna behöver du också.
I denna presentation finns mängder av länkar som du kan använda dig
av.
A

C

E

Mycket goda kunskaper:

Goda kunskaper:

Goda kunskaper:

Urkunder: Bibeln: Du kan datera de viktigaste
delarna av Nya testamentet, samt resonera
sakligt om Nya testamentets värde som källa
utifrån ett källkritiskt och ett troende-perspektiv.
Du använder flera av de källkritiska begreppen
(närhet, tendens, förstahandskälla,
andrahandskälla beroende) när du värderar
bibeln som källa.

Urkunder: Bibeln: Du kan datera de viktigaste
delarna av Nya testamentet, samt resonera
sakligt om Nya testamentets värde som källa
utifrån ett källkritiskt och ett troende-perspektiv.
Du använder ett par av de källkritiska
begreppen (närhet, tendens, förstahandskälla,
andrahandskälla, beroende) när du värderar
bibeln som källa.

Urkunder: Bibeln: Du kan datera de viktigaste
delarna av Nya testamentet, samt resonera kort
om Nya testamentets värde som källa utifrån ett
källkritiskt och/eller ett troende-perspektiv.

Centrala tankegångar och konkreta religiösa
uttryck: Treenighetsläran, frälsning, kyrkan,
sakrament, ritualer
Du jämför (likheter och skillnader) syn på och
utförande av sakramenten, bilder av heliga
personer, frälsning, gudssyn, människosyn
mellan olika tider och mellan kristendomens tre
stora kyrkor. Du ger flera sakliga exempel från
de tre kyrkorna och historien i dina resonemang.

Centrala tankegångar och konkreta religiösa
uttryck: Treenighetsläran, frälsning, kyrkan,
sakrament, ritualer
Du jämför (likheter och skillnader) syn på och
utförande av sakramenten, bilder av heliga
personer, frälsning, gudssyn, människosyn
mellan olika tider och mellan kristendomens tre
stora kyrkor. Du ger några exempel från de tre
kyrkorna och historien i dina resonemang.

Kristendomens historia och kristen identitet:
Kristendomens historia och kristen identitet:
Du beskriver sakligt kristendomens historia från
Du beskriver sakligt kristendomens historia från Jesusrörelse till den protestantiska revolutionen
jesusrörelse till den protestantiska revolutionen i i Europa under perioden 1500-1800.
Europa under perioden 1500-1800.
Du beskriver något samband och några orsaker
Du beskriver komplexa samband och orsaker till till såväl förändring som kontinuitet i den kristna
såväl förändring som kontinuitet i den kristna
historien.
historien.
Du resonerar sakligt om hur någon händelse i
Du resonerar sakligt om hur händelser i
historien påverkat den kristna identiteten och
historien påverkat den kristna identiteten och
självförståelsen.
självförståelsen.

Centrala tankegångar och konkreta religiösa
uttryck: Treenighetsläran, frälsning, kyrkan,
sakrament, ritualer
Du jämför (likheter och skillnader) syn på
exempelvis sakramenten, bilder av heliga
personer, frälsning, gudssyn, människosyn
mellan olika tider och mellan kristendomens tre
stora kyrkor. Du ger några exempel från de tre
kyrkorna och historien i dina resonemang.
Kristendomens historia och kristen identitet:
Du beskriver övergripande kristendomens
historia från jesusrörelse till den protestantiska
revolutionen i Europa under perioden 15001800.
Du beskriver någon orsak till förändringar i den
kristna historien.
(Ex. varför splittrades kyrkan på 1000-talet? Det
romerska riket splittrades i två delar och då
delades också kyrkan.)
Du resonerar om hur någon händelse i historien
påverkat den kristna identiteten och
självförståelsen.
Tre viktiga händelser och skeenden i
kristendomens historia

† Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
† Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
† Splittringen av den katolska enheten: reformationen
†Från förföljd jesusrörelse till
romersk statsreligion
Vem var Jesus? Kristologi
Från första början fanns det meningsskiljaktigheter bland de kristna om vem Jesus
egentligen var.

Arianism – Jesus skapad av Gud (gillade inte treenigheten)
Gnosticismen – Jesus ej människa, ej av ”kött”
Nestorianism – Jesus två naturer (Gud och människa)

Uppgift: Ta reda på mer om någon av ovanstående uppfattningar om Jesus och Gud.

† Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
Kristendomens tidiga historia










30-talet: Jesus dör på korset
30-40-talen: Jesusrörelsen var först en del av judendomen, en
självkritisk del som spreds av kringvandrande apostlar/lärjungar.
Kristendomen sprids främst inom det romerska rikets
mångkulturella städer (många folkgrupper och religioner).
Synagogor och privata hem fungerar som samlingslokaler.
Flera olika traditioner.
En viktig fråga: skulle hedningar tillåtas bli kristna?
De äldsta texterna i Nya testamentet skrevs på 50-talet av Paulus.
Evangelierna i NT skrevs mellan år 60 och 100. Någon gång i
slutet av 100-talet var man i stort sett ense om vilka texter som
skulle ingå i de kristnas Bibel.
Biskopar, präster och diakoner: en kyrklig organisation växer fram.

Paulus (f. 4 d.64), som du ser på bilden, är en av de tidiga
och mest framgångsrika missionärerna. Paulus var liksom
andra tidiga lärjungar praktiserande jude. Hans judiska namn
var Saul. Men han är känd för att ha ”öppnat” kristendomen
för icke-judar, då Paulus menade att man kunde vara kristen
utan att ha levt efter judiska religiösa lagar. Detta om ickejudar skulle tillåtas bli kristna var en tidig tvistefråga. Det
fanns ända fram till 600-700-talen grupper som endast tillät
judar bli kristna.

† Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
Kristendomens tidiga historia
Fram till år 70-80 var Jesusrörelsen inte särskilt
organiserad. Judiska synagogor fungerade som
gudstjänstlokaler, ibland ägde gudstjänster rum i vanliga
hem. Inga nya texter fanns. En gissning är att
evangelierna skrevs när de som (ev.) hade sett och
upplevt Jesus dog.
Under Jesusrörelsens tidigaste år tycks som att det
främst var judar som deltog. Jesusrörelsen sågs
förmodligen som en sekt eller gren av judendomen.
200-talet Förföljelserna av de kristna tilltar. De slängs
bl.a. till lejonen på Colosseum i Rom. Kristendomen skiljs
från judendomen.
313 Kejsar Konstantin tillåter de kristna att utöva sin
religion – han till och med gynnar dem.
325 Detta år hölls ett kyrkomöte i Nicea då man enades
om en trosbekännelse. Det innebar också en utrensning
av idéer och praktiker som kom att betraktas som ickekristna.
380 Blir kristendomen statsreligion i Rom (enda tillåtna
religionen). Kejsaren som låg bakom detta beslut hette
Theodosius.

† Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
Ett resultat av mötet i Nicaea 325 …
Den apostoliska trosbekännelsen –
gemensam för många kristna kyrkor
Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.
Jag tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde son, vår Herre, vilken
är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under
Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till
dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra
sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda.
Jag tror ock på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de
heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och
ett evigt liv.

Treenigheten
”Enligt kristen tro är Gud världens skapare.
Gud (Fadern) har uppenbarat sig i Jesus
Kristus som dog och uppstod. Gud
uppenbarar sig också som den helige Anden.
Bakom de tre formerna finns samma
gudomliga makt.”
Källa: Religion och liv 8
Uppgift: Varför godtog inte arianerna treenigheten?

† Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
Den äldsta kända bilden av Jesus på korset, från 400-talet

Korset

blir en kristen symbol först under 300- och 400-talen. Innan dess var ju

faktiskt korsfästelse ett riktigt straff, som togs bort i och med att kejsarna blev kristna.

† Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
I den tidiga kristna konsten
kan man tydligt se att den är
influerad av romersk och
grekisk konst. På förra bilden
(reliefen) är Jesus stark och
ser inte alls utmärglad ut.
På bilden (skulpturen) till
vänster ser du den
gammaltestamentliga
profeten Jona som blir slukad
av en val. Gud befaller valen
på den tredje dagen att han
ska spotta ut Jona. Jesus
återuppstod på den tredje
dagen. Jona blev därför en
symbol för Jesus (som man
oftast inte avbildade).

† Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
Varför växte skaran av kristna?


Många judar utanför Palestina attraherades av jesusrörelsen och de kristna kunde dra nytta av
nätverket av judiska synagogor i det romerska riket.



Många kvinnor drogs till den tidiga kristendomen och det var kvinnorna som uppfostrade barnen.



Inom den tidiga kristendomen stod gemenskap och omsorg högt i kurs. En teori är att det ledde till att
fler barn till kristna överlevde jämfört med andra grupper i det romerska riket.



Omsorgen om varandra var också ett budskap som attraherade många.



Kristendomen skänkte gemenskap och trygghet i brokig och farlig värld.



Men framför allt växte den kristna skaran när de romerska kejsarna tillät och till slut tvingade de
romerska medborgarna att bli kristna.

† Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
Tabell. Antalet kristna i det
romerska riket
År

Antal
kristna

Andel av
befolkninge
n

40

1000

> 1%

50

1400

> 1%

100

7500

> 1%

150

40.500

> 1%

200

220.000

> 1%

250

1.180.000

1,2%

300

6.300.000

10,5%

350

35.000.000

Total befolkning i det romerska riket
I det romerska riket beräknas den totala
befolkning hela tiden uppgått till ca. 60
miljoner. År 391 avskaffades
religionsfriheten.

58%

Hur lång tid det tog innan alla romare hade
en identitet som kristna är förstås svårt att
veta.

† Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
† stora schismen: delningen
mellan kyrkan i väst och öst
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst

Den första splittringen år 1054
Patriarken

Påven

Väst – katolskt

Öst - ortodoxt

År 395 splittrades det Romerska
imperiet i en västlig och en östlig
halva. Påven i Rom och Patriarken i
Konstantinopel önskade båda vara
ledare för kristenheten. De blev
osams. Se tidigare länk till
Theodosius.

År 1054 lät påven i Rom
bannlysa* patriarken i
Konstantinopel.
*Bannlyst = utesluten ur kyrkan.

Resultat
Två kristna kyrkor – den katolska kyrkan i
väst och den ortodoxa i öst.

Uppgift. Vad betyder orden katolsk
och ortodox?
Uppgift. Tror du att ”namnen” på de
två kyrkorna är slumpmässigt valda?
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst

Varför splittrades kyrkan?
 Delningen av det romerska riket: olika språk och historia
 Maktkamp om vem som skulle leda de kristna
 Skulle Påven eller patriarken få kristna folken på Balkan?
 Olika syn på treenigheten
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst

Resultat
 Den kristna kyrkan delades i två delar. Den katolska kyrkan i
väster och den ortodoxa i öster.
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst

En del av skillnaderna mellan den katolska och
ortodoxa kyrkan lever kvar än idag.

På de följande sidorna kan du se såväl likheter som
skillnader i dagens katolska och ortodoxa kyrkor.
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst

Föremål man ofta finner i en katolsk kyrka

5.
3.

1.
1.
2.
3.
4.
5.

4.

Biktstol
Vigvattenskål
Altare
Tabernakel
Korsvägen (en av de 14 bilder som
ingår i bildserien)

Läs mer på sidorna 61-62

2.
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst

Den katolska kyrkans sakrament
Sakrament – heliga handlingar (riter)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.

Dopet
Konfirmationen
Altarets sakrament – nattvarden
Äktenskapet
Prästvigningen
Bikten
De sjukas sakrament
Dopet: ”Genom dopet föds människan till ett nytt liv och
blir upptagen som medlem i kyrkan. Prästen öser vatten
över barnets panna tre gånger i form av ett kors och
säger: `Jag döper dig i Faderns och Sonens och den
helige Andens namn. ”

Bilden till höger föreställer jungfru Maria Jesus mamma. Hon är
katolikernas viktigaste helgon. (Se s. 28-29)
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst

Den ortodoxa kyrkan
Den ortodoxa kyrkan har flest anhängare i östra Europa. Ryssland
och Grekland är exempel på ortodoxt kristna länder. Antalet
ortodoxt troende är omkring 200 miljoner.
Ordet ortodox betyder ungefär renlärig. De ville alltså markera
för påven i Rom att det var de som hade den rätta tron. Idag har
spänningarna mellan den ortodoxa kyrkan och den katolska
minskat.
Bilder är viktiga inom den ortodoxa kyrkan. Till höger ser du en så
kallad ikon. En bild som visar hur Jesus, Maria eller något helgon
såg ut. I boken skriver de att ikonerna är som ”fönster mot
himmelen.”

ikon = helig bild
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst

Jämförelse mellan en ortodox och en katolsk gudstjänst

Den ortodoxa gudstjänsten
Den har beskrivits som ett skådespel i tre
akter. Färger, lukter och sång är viktigare än
ordet. Gudstjänsten varar i ungefär två
timmar.
1. Första akten – Jesu osynliga barndom:
prästerna tillreder brödet och vinet inför
nattvardsfirandet.
2. Andra akten – Jesus vandrar omkring och
predikar: prästerna visar upp evangelieboken
för församlingen.
3. Akt tre: Jesu död och uppståndelse: prästerna
delar ut nattvarden.

Den katolska gudstjänsten (mässan)
Den är indelad i två delar. Här är ordet
viktigt, men mystiken spelar onekligen
en viss roll.
1. Ordets gudstjänst: Prästen läser ur
Bibeln och håller en kort predikan.
Därefter följer trosbekännelsen, några
psalmer och böner.
2. Nattvarden: prästen delar ut nattvarden.
† stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst

Ortodox tro
De har samma trosbekännelse som övriga kyrkor och de har liksom katolikerna sju sakrament
(mysterier); dopet, konfirmationen, nattvarden, bikten, äktenskapet, de sjukas sakrament och
prästvigningen. Ett sakrament är en helig handling, genom vilken Gud anses handla på ett sätt
som människa inte kan förklara och förstå. De ortodoxa tycker att det gamla ordet mysterium
beskriver detta bättre. Därför kallas de ortodoxa sakramenten för mysterier.
Dopet sker inte på samma sätt som i katolska kyrkan. Den som döps sänks ned i dopvattnet.
Konfirmationen kommer omedelbart efter dopet. Nattvarden utdelas till alla döpta och
konfirmerade, alltså även till små barn.

Ikonen till vänster visar hur Jesus döps i Jordanfloden.
†Splittringen av den katolska
enheten: reformationen
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen

Protestantismen – kristendomen
splittras återigen
Under senmedeltiden ökade kritiken mot den katolska
kyrkan. Martin Luther kom att bli den mest kände av
alla dessa kritiker.
Martin Luther 1483-1546

Martin Luther kritiserade den
katolska kyrkan på flera punkter.
Bland annat ogillade han
handeln med avlatsbrev.
Förlåtelse för synd fick
människan endast om hon
uppriktigt ångrade sig, sa Luther.

Skärselden (den plats man
ville undvika genom att köpa
ett avlatsbrev).

Karikatyr av en avlatsbrevförsäljare.
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen

Varför splittrades den katolska kyrkan?
Den första delningen 1054 resultatet av en lång process, där språk och geografi gjorde att de kristna traditionerna utvecklades
åt olika håll i väst och öst. 1500-talets splittring var mer revolutionär. Delningen skedde snabbt och var konfliktfylld.

 Boktryckarkonsten: Luther kunde snabbt och billigt sprida sina idéer
 Individualisering av tron: fler kunde läsa och ville dra sina egna slutsatser
 Påven och kyrkan ifrågasatt: bl.a. för avlatsbrev och simoni*
 Kungar och furstar vågade utmana påvens makt på ett sätt som varit
otänkbart tidigare

* Simoni = att kyrkliga ämbeten såldes
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen

Martin Luthers kritik av kyrkan
• Människan blir frälst endast genom tro. Gud erbjuder
människan frälsning genom Jesus av nåd, gratis.
• Bibeln är det enda människan skall rätta sig efter, inte efter
vad påvar och kyrkomöten sagt. Skärseld, helgon- och
relikdyrkan har inte med Bibeln att göra.
• Katolska kyrkan har sju sakrament, men Bibeln nämner bara
två; dopet och nattvarden. Nattvardens vin och bröd
förvandlas inte till Kristi kropp och blod.

• Prästerna måste predika, alltså ge folk undervisning i vad
Bibeln säger. Därför skall gudstjänster hållas på folkspråken –
inte latin.
• Gudstjänstens psalmer och sånger ska vara på folkets språk.
Luther skrev själv hundratals psalmer.
• Den kristne skall leva och verka i samhället och inte stänga
sig inne i kloster. Präster får gifta sig som andra människor
(endast män).

Bild av Martin Luther som spikar upp
sina 95 teser i Wittenberg 1517.
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen

Hur Sverige påverkades av reformationen
• Sverige blev under 1500-talet ett protestantiskt land (1527-1593)
• Bibeln översattes till folkspråken; 1526 kom Nya testamentet ut på svenska.
• Gudstjänstens språk blev svenska och psalmer på svenska ersatte de på latin.
• Predikan blev viktigast i gudstjänsten.
• Predikstolar och bänkar sattes in i de svenska kyrkorna och väggarna vitkalkades.
• Kyrkan underställdes kungarna och furstarna istället för påven.
• Böner till jungfru Maria och andra helgon förbjöds.
• Klostren stängdes. Prästerna uppmanades att gifta sig och bilda familj.
• Biskoparna förlorade mycket av sin makt och rikedom.
• Kyrkans egendomar och skatter beslagtogs.
• Tidigare fick deltagarna bara brödet vid nattvarden, nu fick de också del av vinet.
• Vigvatten och rökelse togs bort.
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen

Luther och de andra protestanterna såg det som att
kyrkan skulle städas och det som skulle kastas ut var
allt som de såg som påhitt av den katolska kyrkan.
Traditioner som vuxit fram under århundraden skulle ut och så skulle man tillbaka till den
ursprungliga kyrkan.
† Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen

Religioner i Europa efter reformationen
Länkar till kunskap om Bibeln och Jesus
http://www.bibeln.se/om-bibeln/bibelns-tillkomst/
På denna sajt kan du dels läsa Bibeln och dels få reda på information om Bibeln. Svenska bibelsällskapet
är ansvariga för sidan.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jesusmyten
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bibeln_som_historisk_k%C3%A4lla
Wikipedia har flera intressanta artiklar om Jesus och kristendomen. Den första länken går till en artikel om
Jesusmyten. Där diskuteras olika infallsvinklar på berättelsen om Jesus, framför allt olika vetenskapliga.
Den andra länken är en artikel om Bibeln som källa.
http://www.popularhistoria.se/artiklar/jesus-%E2%80%93-vem-var-han/
Artikel i tidskriften Populär historia om Jesus. Precis som i Wikipedias artikel är det olika vetenskapliga
hypoteser om Jesus som diskuteras.
http://www.kb.se/codex-gigas/Svensk-Codex-Gigas/long/texter/medeltida-bibel/oversattningar/
Kungliga bibliotekets artikel om olika översättningar av Bibeln. Svår men bra.

Är detta en god källa till
Kunskap? Det beror nog på
vilka frågor du ställer och
söker svar på!
Uppgift: Formulera en fråga
som kan besvaras med hjälp
av Bibeln!
Huvudsakliga källor:
Bo Nylund, Teologi genom seklerna (1971)
Rasmussen & Thomassen, Kristendomen – En historisk introduktion (2007)
http://www.ne.se/lang/kristendom, Nationalencyklopedin, hämtad (2012-11-18)

Tobias Kjellström 2012

Mais conteúdo relacionado

Mais procurados

Democràcia d'Atenes
Democràcia d'AtenesDemocràcia d'Atenes
Democràcia d'Atenes
Sílvia
 
Reformatsioon ja-vastureformatsioon 2011
Reformatsioon ja-vastureformatsioon 2011Reformatsioon ja-vastureformatsioon 2011
Reformatsioon ja-vastureformatsioon 2011
Liia Vijand
 
Industriella revolutionen skolsidan
Industriella revolutionen   skolsidanIndustriella revolutionen   skolsidan
Industriella revolutionen skolsidan
rangesim
 
Absolutism ja parlamentarism
Absolutism ja parlamentarismAbsolutism ja parlamentarism
Absolutism ja parlamentarism
Dagmar Seljamäe
 

Mais procurados (20)

Muistne Hiina
Muistne HiinaMuistne Hiina
Muistne Hiina
 
Les dones del renaixement
Les dones del renaixementLes dones del renaixement
Les dones del renaixement
 
Keskaja kirik
Keskaja kirikKeskaja kirik
Keskaja kirik
 
Democràcia d'Atenes
Democràcia d'AtenesDemocràcia d'Atenes
Democràcia d'Atenes
 
Reformatsioon ja-vastureformatsioon 2011
Reformatsioon ja-vastureformatsioon 2011Reformatsioon ja-vastureformatsioon 2011
Reformatsioon ja-vastureformatsioon 2011
 
Industriella revolutionen skolsidan
Industriella revolutionen   skolsidanIndustriella revolutionen   skolsidan
Industriella revolutionen skolsidan
 
Absolutism ja parlamentarism
Absolutism ja parlamentarismAbsolutism ja parlamentarism
Absolutism ja parlamentarism
 
Högkulturer
HögkulturerHögkulturer
Högkulturer
 
Triangelhandel
TriangelhandelTriangelhandel
Triangelhandel
 
Antiken
AntikenAntiken
Antiken
 
Korkeakulttuurit
KorkeakulttuuritKorkeakulttuurit
Korkeakulttuurit
 
Absolutism
AbsolutismAbsolutism
Absolutism
 
การคาดการณ์ประชากรไทยในอนาคต : ผลต่อเศรษฐกิจ สังคม สุขภาพ และการศึกษา
การคาดการณ์ประชากรไทยในอนาคต : ผลต่อเศรษฐกิจ สังคม สุขภาพ และการศึกษา การคาดการณ์ประชากรไทยในอนาคต : ผลต่อเศรษฐกิจ สังคม สุขภาพ และการศึกษา
การคาดการณ์ประชากรไทยในอนาคต : ผลต่อเศรษฐกิจ สังคม สุขภาพ และการศึกษา
 
Keskiaika
KeskiaikaKeskiaika
Keskiaika
 
Jakob Hurt
Jakob HurtJakob Hurt
Jakob Hurt
 
Martin Luther
Martin LutherMartin Luther
Martin Luther
 
Medeltiden
MedeltidenMedeltiden
Medeltiden
 
Nationalismen
NationalismenNationalismen
Nationalismen
 
Henriku liivimaa kroonika
Henriku liivimaa kroonikaHenriku liivimaa kroonika
Henriku liivimaa kroonika
 
Mungaordud, ketserid, inkvisitsioon
Mungaordud, ketserid, inkvisitsioonMungaordud, ketserid, inkvisitsioon
Mungaordud, ketserid, inkvisitsioon
 

Destaque

1 kristendomens spridning
1 kristendomens spridning1 kristendomens spridning
1 kristendomens spridning
ulfalster78
 
Kristendom inriktning
Kristendom inriktningKristendom inriktning
Kristendom inriktning
Sabas SO-Eng
 
Kristendomens uppkomst och historia
Kristendomens uppkomst och historiaKristendomens uppkomst och historia
Kristendomens uppkomst och historia
babynoses
 
Världsreligionerna kristendom
Världsreligionerna   kristendomVärldsreligionerna   kristendom
Världsreligionerna kristendom
anan0529
 
Kristendom
KristendomKristendom
Kristendom
Hajen
 
Marxist feminist theory
Marxist feminist theoryMarxist feminist theory
Marxist feminist theory
Carl Niblock
 

Destaque (20)

1 kristendomens spridning
1 kristendomens spridning1 kristendomens spridning
1 kristendomens spridning
 
Kristendom inriktning
Kristendom inriktningKristendom inriktning
Kristendom inriktning
 
Kristendom del 2
Kristendom del 2Kristendom del 2
Kristendom del 2
 
Kristendom del 6
Kristendom del 6Kristendom del 6
Kristendom del 6
 
Kristendom del 9 e.p
Kristendom del 9 e.pKristendom del 9 e.p
Kristendom del 9 e.p
 
Rel 1 krist - inrikt
Rel 1   krist - inriktRel 1   krist - inrikt
Rel 1 krist - inrikt
 
Kristendom del 1
Kristendom del 1Kristendom del 1
Kristendom del 1
 
Kristendomens uppkomst och historia
Kristendomens uppkomst och historiaKristendomens uppkomst och historia
Kristendomens uppkomst och historia
 
Kristendom del 11 e.p
Kristendom del 11 e.pKristendom del 11 e.p
Kristendom del 11 e.p
 
5. rom
5. rom5. rom
5. rom
 
Världsreligionerna kristendom
Världsreligionerna   kristendomVärldsreligionerna   kristendom
Världsreligionerna kristendom
 
Kristendom
KristendomKristendom
Kristendom
 
The Master's men part 8 (Judas Iscariot) Mathew 10 verses 1 to 4
The Master's men part 8 (Judas Iscariot) Mathew 10 verses 1 to 4The Master's men part 8 (Judas Iscariot) Mathew 10 verses 1 to 4
The Master's men part 8 (Judas Iscariot) Mathew 10 verses 1 to 4
 
Power Point: Judas, Another Gospel?
Power Point: Judas, Another Gospel?Power Point: Judas, Another Gospel?
Power Point: Judas, Another Gospel?
 
Principles for effective ministry part 3 - Mathew 10 verses 5 - 15
Principles for effective ministry part 3 - Mathew 10 verses 5 - 15Principles for effective ministry part 3 - Mathew 10 verses 5 - 15
Principles for effective ministry part 3 - Mathew 10 verses 5 - 15
 
Antiken
AntikenAntiken
Antiken
 
Religionspsykologi Genomgång
Religionspsykologi GenomgångReligionspsykologi Genomgång
Religionspsykologi Genomgång
 
Judas Iscariot
Judas IscariotJudas Iscariot
Judas Iscariot
 
Marxist feminist theory
Marxist feminist theoryMarxist feminist theory
Marxist feminist theory
 
6.3 - The Rise Of Christianity
6.3 - The Rise Of Christianity6.3 - The Rise Of Christianity
6.3 - The Rise Of Christianity
 

Semelhante a Kristendomens historia lång version 2014

Kristendomen som vr
Kristendomen som vrKristendomen som vr
Kristendomen som vr
ZaidL
 
Kristendom pp
Kristendom ppKristendom pp
Kristendom pp
svinkallt
 
Kristendomen högstadiet
Kristendomen högstadietKristendomen högstadiet
Kristendomen högstadiet
stolofalex
 
5 medeltidens ideal och självbild
5 medeltidens ideal och självbild5 medeltidens ideal och självbild
5 medeltidens ideal och självbild
ulfalster78
 
1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild
ulfalster78
 

Semelhante a Kristendomens historia lång version 2014 (20)

Den historiske jesus
Den historiske jesusDen historiske jesus
Den historiske jesus
 
Kristendomen som vr
Kristendomen som vrKristendomen som vr
Kristendomen som vr
 
Kristendom pp
Kristendom ppKristendom pp
Kristendom pp
 
Judedom och Kristendom
Judedom och KristendomJudedom och Kristendom
Judedom och Kristendom
 
sv Sun Myung Moon & Jesus del 1 av 3
sv Sun Myung Moon & Jesus del 1 av 3sv Sun Myung Moon & Jesus del 1 av 3
sv Sun Myung Moon & Jesus del 1 av 3
 
sv Principerna & Profetia - kort version
sv Principerna & Profetia - kort versionsv Principerna & Profetia - kort version
sv Principerna & Profetia - kort version
 
Pp kristendomen2013
Pp kristendomen2013Pp kristendomen2013
Pp kristendomen2013
 
Kristendomen högstadiet
Kristendomen högstadietKristendomen högstadiet
Kristendomen högstadiet
 
Justinus martyren logosbegreppet
Justinus martyren logosbegreppetJustinus martyren logosbegreppet
Justinus martyren logosbegreppet
 
Kristendomen del 7 e.p
Kristendomen del 7 e.pKristendomen del 7 e.p
Kristendomen del 7 e.p
 
Principerna & det messianska tidsfönstret
Principerna & det messianska tidsfönstretPrinciperna & det messianska tidsfönstret
Principerna & det messianska tidsfönstret
 
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendomÖstortodox och romersk-katolsk kristendom
Östortodox och romersk-katolsk kristendom
 
Lektion 1. judendom
Lektion 1. judendomLektion 1. judendom
Lektion 1. judendom
 
Den globala frimureriet. swedish (svenska)
Den globala frimureriet. swedish (svenska)Den globala frimureriet. swedish (svenska)
Den globala frimureriet. swedish (svenska)
 
5 medeltidens ideal och självbild
5 medeltidens ideal och självbild5 medeltidens ideal och självbild
5 medeltidens ideal och självbild
 
sv Principerna & KOREA
sv Principerna & KOREAsv Principerna & KOREA
sv Principerna & KOREA
 
Jesu ord är inte en debatt sueco)
Jesu ord är inte en debatt sueco)Jesu ord är inte en debatt sueco)
Jesu ord är inte en debatt sueco)
 
Saint Nicholas Santa Claus + Christmas (Swedish)
Saint Nicholas   Santa Claus + Christmas (Swedish)Saint Nicholas   Santa Claus + Christmas (Swedish)
Saint Nicholas Santa Claus + Christmas (Swedish)
 
sv Principerna & andliga världen del 3av3
sv Principerna & andliga världen del 3av3sv Principerna & andliga världen del 3av3
sv Principerna & andliga världen del 3av3
 
1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild1 antikens ideal och självbild
1 antikens ideal och självbild
 

Mais de Tobias Kjellström

Mais de Tobias Kjellström (20)

Sveriges kristendomshistoria
Sveriges kristendomshistoriaSveriges kristendomshistoria
Sveriges kristendomshistoria
 
Plugguide religion 7
Plugguide religion 7Plugguide religion 7
Plugguide religion 7
 
Demokratin i aten presentation
Demokratin i aten presentationDemokratin i aten presentation
Demokratin i aten presentation
 
Roms styre republiken
Roms styre republikenRoms styre republiken
Roms styre republiken
 
Kongo del 3 belgiska kongo
Kongo del 3 belgiska kongoKongo del 3 belgiska kongo
Kongo del 3 belgiska kongo
 
Kongo del 2 kongofristaten
Kongo del 2 kongofristatenKongo del 2 kongofristaten
Kongo del 2 kongofristaten
 
Kongo del 1 bakgrund
Kongo del 1 bakgrundKongo del 1 bakgrund
Kongo del 1 bakgrund
 
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
Indonesien och kolonialismen del 1 & 2
 
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
Källövning slaget vid_stalingrad ver 4
 
Judiska skrifter ii
Judiska skrifter iiJudiska skrifter ii
Judiska skrifter ii
 
Presentation tema migration och källkritil
Presentation tema migration och källkritilPresentation tema migration och källkritil
Presentation tema migration och källkritil
 
Sammanfattning globalisering
Sammanfattning globaliseringSammanfattning globalisering
Sammanfattning globalisering
 
önningar etnografiska museet
önningar etnografiska museetönningar etnografiska museet
önningar etnografiska museet
 
Brott och straff översikt
Brott och straff översiktBrott och straff översikt
Brott och straff översikt
 
övning skeenden och händelser
övning skeenden och händelserövning skeenden och händelser
övning skeenden och händelser
 
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgiftKolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
Kolonialismens persongalleri - arbetsuppgift
 
Svensk judendom
Svensk judendomSvensk judendom
Svensk judendom
 
Ideologianalys kvaliteter åk 8
Ideologianalys   kvaliteter åk 8Ideologianalys   kvaliteter åk 8
Ideologianalys kvaliteter åk 8
 
Matvärdar vt 16
Matvärdar vt 16Matvärdar vt 16
Matvärdar vt 16
 
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppeBegrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
Begrepp ideologianalys av muslimska politiska gruppe
 

Kristendomens historia lång version 2014

  • 1. Kristendomens historia s. 54-78 (religionsboken) Vi ska titta närmare på tre viktiga perioder i kristendomens historia. I boken kan du läsa om denna historia på sidorna:  51-53: Om Bibeln som källa  54-57: Om den tidiga kristendomen och splittringen mellan den ortodoxa och katolska kyrkan.  72-75: Om protestantismen  Anteckningar och genomgångar som denna behöver du också. I denna presentation finns mängder av länkar som du kan använda dig av.
  • 2. A C E Mycket goda kunskaper: Goda kunskaper: Goda kunskaper: Urkunder: Bibeln: Du kan datera de viktigaste delarna av Nya testamentet, samt resonera sakligt om Nya testamentets värde som källa utifrån ett källkritiskt och ett troende-perspektiv. Du använder flera av de källkritiska begreppen (närhet, tendens, förstahandskälla, andrahandskälla beroende) när du värderar bibeln som källa. Urkunder: Bibeln: Du kan datera de viktigaste delarna av Nya testamentet, samt resonera sakligt om Nya testamentets värde som källa utifrån ett källkritiskt och ett troende-perspektiv. Du använder ett par av de källkritiska begreppen (närhet, tendens, förstahandskälla, andrahandskälla, beroende) när du värderar bibeln som källa. Urkunder: Bibeln: Du kan datera de viktigaste delarna av Nya testamentet, samt resonera kort om Nya testamentets värde som källa utifrån ett källkritiskt och/eller ett troende-perspektiv. Centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck: Treenighetsläran, frälsning, kyrkan, sakrament, ritualer Du jämför (likheter och skillnader) syn på och utförande av sakramenten, bilder av heliga personer, frälsning, gudssyn, människosyn mellan olika tider och mellan kristendomens tre stora kyrkor. Du ger flera sakliga exempel från de tre kyrkorna och historien i dina resonemang. Centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck: Treenighetsläran, frälsning, kyrkan, sakrament, ritualer Du jämför (likheter och skillnader) syn på och utförande av sakramenten, bilder av heliga personer, frälsning, gudssyn, människosyn mellan olika tider och mellan kristendomens tre stora kyrkor. Du ger några exempel från de tre kyrkorna och historien i dina resonemang. Kristendomens historia och kristen identitet: Kristendomens historia och kristen identitet: Du beskriver sakligt kristendomens historia från Du beskriver sakligt kristendomens historia från Jesusrörelse till den protestantiska revolutionen jesusrörelse till den protestantiska revolutionen i i Europa under perioden 1500-1800. Europa under perioden 1500-1800. Du beskriver något samband och några orsaker Du beskriver komplexa samband och orsaker till till såväl förändring som kontinuitet i den kristna såväl förändring som kontinuitet i den kristna historien. historien. Du resonerar sakligt om hur någon händelse i Du resonerar sakligt om hur händelser i historien påverkat den kristna identiteten och historien påverkat den kristna identiteten och självförståelsen. självförståelsen. Centrala tankegångar och konkreta religiösa uttryck: Treenighetsläran, frälsning, kyrkan, sakrament, ritualer Du jämför (likheter och skillnader) syn på exempelvis sakramenten, bilder av heliga personer, frälsning, gudssyn, människosyn mellan olika tider och mellan kristendomens tre stora kyrkor. Du ger några exempel från de tre kyrkorna och historien i dina resonemang. Kristendomens historia och kristen identitet: Du beskriver övergripande kristendomens historia från jesusrörelse till den protestantiska revolutionen i Europa under perioden 15001800. Du beskriver någon orsak till förändringar i den kristna historien. (Ex. varför splittrades kyrkan på 1000-talet? Det romerska riket splittrades i två delar och då delades också kyrkan.) Du resonerar om hur någon händelse i historien påverkat den kristna identiteten och självförståelsen.
  • 3. Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia † Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion † Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst † Splittringen av den katolska enheten: reformationen
  • 4. †Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
  • 5. Vem var Jesus? Kristologi Från första början fanns det meningsskiljaktigheter bland de kristna om vem Jesus egentligen var. Arianism – Jesus skapad av Gud (gillade inte treenigheten) Gnosticismen – Jesus ej människa, ej av ”kött” Nestorianism – Jesus två naturer (Gud och människa) Uppgift: Ta reda på mer om någon av ovanstående uppfattningar om Jesus och Gud. † Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
  • 6. Kristendomens tidiga historia          30-talet: Jesus dör på korset 30-40-talen: Jesusrörelsen var först en del av judendomen, en självkritisk del som spreds av kringvandrande apostlar/lärjungar. Kristendomen sprids främst inom det romerska rikets mångkulturella städer (många folkgrupper och religioner). Synagogor och privata hem fungerar som samlingslokaler. Flera olika traditioner. En viktig fråga: skulle hedningar tillåtas bli kristna? De äldsta texterna i Nya testamentet skrevs på 50-talet av Paulus. Evangelierna i NT skrevs mellan år 60 och 100. Någon gång i slutet av 100-talet var man i stort sett ense om vilka texter som skulle ingå i de kristnas Bibel. Biskopar, präster och diakoner: en kyrklig organisation växer fram. Paulus (f. 4 d.64), som du ser på bilden, är en av de tidiga och mest framgångsrika missionärerna. Paulus var liksom andra tidiga lärjungar praktiserande jude. Hans judiska namn var Saul. Men han är känd för att ha ”öppnat” kristendomen för icke-judar, då Paulus menade att man kunde vara kristen utan att ha levt efter judiska religiösa lagar. Detta om ickejudar skulle tillåtas bli kristna var en tidig tvistefråga. Det fanns ända fram till 600-700-talen grupper som endast tillät judar bli kristna. † Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
  • 7. Kristendomens tidiga historia Fram till år 70-80 var Jesusrörelsen inte särskilt organiserad. Judiska synagogor fungerade som gudstjänstlokaler, ibland ägde gudstjänster rum i vanliga hem. Inga nya texter fanns. En gissning är att evangelierna skrevs när de som (ev.) hade sett och upplevt Jesus dog. Under Jesusrörelsens tidigaste år tycks som att det främst var judar som deltog. Jesusrörelsen sågs förmodligen som en sekt eller gren av judendomen. 200-talet Förföljelserna av de kristna tilltar. De slängs bl.a. till lejonen på Colosseum i Rom. Kristendomen skiljs från judendomen. 313 Kejsar Konstantin tillåter de kristna att utöva sin religion – han till och med gynnar dem. 325 Detta år hölls ett kyrkomöte i Nicea då man enades om en trosbekännelse. Det innebar också en utrensning av idéer och praktiker som kom att betraktas som ickekristna. 380 Blir kristendomen statsreligion i Rom (enda tillåtna religionen). Kejsaren som låg bakom detta beslut hette Theodosius. † Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
  • 8. Ett resultat av mötet i Nicaea 325 … Den apostoliska trosbekännelsen – gemensam för många kristna kyrkor Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Jag tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Jag tror ock på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv. Treenigheten ”Enligt kristen tro är Gud världens skapare. Gud (Fadern) har uppenbarat sig i Jesus Kristus som dog och uppstod. Gud uppenbarar sig också som den helige Anden. Bakom de tre formerna finns samma gudomliga makt.” Källa: Religion och liv 8 Uppgift: Varför godtog inte arianerna treenigheten? † Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
  • 9. Den äldsta kända bilden av Jesus på korset, från 400-talet Korset blir en kristen symbol först under 300- och 400-talen. Innan dess var ju faktiskt korsfästelse ett riktigt straff, som togs bort i och med att kejsarna blev kristna. † Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
  • 10. I den tidiga kristna konsten kan man tydligt se att den är influerad av romersk och grekisk konst. På förra bilden (reliefen) är Jesus stark och ser inte alls utmärglad ut. På bilden (skulpturen) till vänster ser du den gammaltestamentliga profeten Jona som blir slukad av en val. Gud befaller valen på den tredje dagen att han ska spotta ut Jona. Jesus återuppstod på den tredje dagen. Jona blev därför en symbol för Jesus (som man oftast inte avbildade). † Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
  • 11. Varför växte skaran av kristna?  Många judar utanför Palestina attraherades av jesusrörelsen och de kristna kunde dra nytta av nätverket av judiska synagogor i det romerska riket.  Många kvinnor drogs till den tidiga kristendomen och det var kvinnorna som uppfostrade barnen.  Inom den tidiga kristendomen stod gemenskap och omsorg högt i kurs. En teori är att det ledde till att fler barn till kristna överlevde jämfört med andra grupper i det romerska riket.  Omsorgen om varandra var också ett budskap som attraherade många.  Kristendomen skänkte gemenskap och trygghet i brokig och farlig värld.  Men framför allt växte den kristna skaran när de romerska kejsarna tillät och till slut tvingade de romerska medborgarna att bli kristna. † Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
  • 12. Tabell. Antalet kristna i det romerska riket År Antal kristna Andel av befolkninge n 40 1000 > 1% 50 1400 > 1% 100 7500 > 1% 150 40.500 > 1% 200 220.000 > 1% 250 1.180.000 1,2% 300 6.300.000 10,5% 350 35.000.000 Total befolkning i det romerska riket I det romerska riket beräknas den totala befolkning hela tiden uppgått till ca. 60 miljoner. År 391 avskaffades religionsfriheten. 58% Hur lång tid det tog innan alla romare hade en identitet som kristna är förstås svårt att veta. † Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion
  • 13. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
  • 14. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Den första splittringen år 1054 Patriarken Påven Väst – katolskt Öst - ortodoxt År 395 splittrades det Romerska imperiet i en västlig och en östlig halva. Påven i Rom och Patriarken i Konstantinopel önskade båda vara ledare för kristenheten. De blev osams. Se tidigare länk till Theodosius. År 1054 lät påven i Rom bannlysa* patriarken i Konstantinopel. *Bannlyst = utesluten ur kyrkan. Resultat Två kristna kyrkor – den katolska kyrkan i väst och den ortodoxa i öst. Uppgift. Vad betyder orden katolsk och ortodox? Uppgift. Tror du att ”namnen” på de två kyrkorna är slumpmässigt valda?
  • 15. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Varför splittrades kyrkan?  Delningen av det romerska riket: olika språk och historia  Maktkamp om vem som skulle leda de kristna  Skulle Påven eller patriarken få kristna folken på Balkan?  Olika syn på treenigheten
  • 16. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Resultat  Den kristna kyrkan delades i två delar. Den katolska kyrkan i väster och den ortodoxa i öster.
  • 17. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst En del av skillnaderna mellan den katolska och ortodoxa kyrkan lever kvar än idag. På de följande sidorna kan du se såväl likheter som skillnader i dagens katolska och ortodoxa kyrkor.
  • 18. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Föremål man ofta finner i en katolsk kyrka 5. 3. 1. 1. 2. 3. 4. 5. 4. Biktstol Vigvattenskål Altare Tabernakel Korsvägen (en av de 14 bilder som ingår i bildserien) Läs mer på sidorna 61-62 2.
  • 19. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Den katolska kyrkans sakrament Sakrament – heliga handlingar (riter) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Dopet Konfirmationen Altarets sakrament – nattvarden Äktenskapet Prästvigningen Bikten De sjukas sakrament Dopet: ”Genom dopet föds människan till ett nytt liv och blir upptagen som medlem i kyrkan. Prästen öser vatten över barnets panna tre gånger i form av ett kors och säger: `Jag döper dig i Faderns och Sonens och den helige Andens namn. ” Bilden till höger föreställer jungfru Maria Jesus mamma. Hon är katolikernas viktigaste helgon. (Se s. 28-29)
  • 20. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Den ortodoxa kyrkan Den ortodoxa kyrkan har flest anhängare i östra Europa. Ryssland och Grekland är exempel på ortodoxt kristna länder. Antalet ortodoxt troende är omkring 200 miljoner. Ordet ortodox betyder ungefär renlärig. De ville alltså markera för påven i Rom att det var de som hade den rätta tron. Idag har spänningarna mellan den ortodoxa kyrkan och den katolska minskat. Bilder är viktiga inom den ortodoxa kyrkan. Till höger ser du en så kallad ikon. En bild som visar hur Jesus, Maria eller något helgon såg ut. I boken skriver de att ikonerna är som ”fönster mot himmelen.” ikon = helig bild
  • 21. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Jämförelse mellan en ortodox och en katolsk gudstjänst Den ortodoxa gudstjänsten Den har beskrivits som ett skådespel i tre akter. Färger, lukter och sång är viktigare än ordet. Gudstjänsten varar i ungefär två timmar. 1. Första akten – Jesu osynliga barndom: prästerna tillreder brödet och vinet inför nattvardsfirandet. 2. Andra akten – Jesus vandrar omkring och predikar: prästerna visar upp evangelieboken för församlingen. 3. Akt tre: Jesu död och uppståndelse: prästerna delar ut nattvarden. Den katolska gudstjänsten (mässan) Den är indelad i två delar. Här är ordet viktigt, men mystiken spelar onekligen en viss roll. 1. Ordets gudstjänst: Prästen läser ur Bibeln och håller en kort predikan. Därefter följer trosbekännelsen, några psalmer och böner. 2. Nattvarden: prästen delar ut nattvarden.
  • 22. † stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Ortodox tro De har samma trosbekännelse som övriga kyrkor och de har liksom katolikerna sju sakrament (mysterier); dopet, konfirmationen, nattvarden, bikten, äktenskapet, de sjukas sakrament och prästvigningen. Ett sakrament är en helig handling, genom vilken Gud anses handla på ett sätt som människa inte kan förklara och förstå. De ortodoxa tycker att det gamla ordet mysterium beskriver detta bättre. Därför kallas de ortodoxa sakramenten för mysterier. Dopet sker inte på samma sätt som i katolska kyrkan. Den som döps sänks ned i dopvattnet. Konfirmationen kommer omedelbart efter dopet. Nattvarden utdelas till alla döpta och konfirmerade, alltså även till små barn. Ikonen till vänster visar hur Jesus döps i Jordanfloden.
  • 23. †Splittringen av den katolska enheten: reformationen
  • 24. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Protestantismen – kristendomen splittras återigen Under senmedeltiden ökade kritiken mot den katolska kyrkan. Martin Luther kom att bli den mest kände av alla dessa kritiker. Martin Luther 1483-1546 Martin Luther kritiserade den katolska kyrkan på flera punkter. Bland annat ogillade han handeln med avlatsbrev. Förlåtelse för synd fick människan endast om hon uppriktigt ångrade sig, sa Luther. Skärselden (den plats man ville undvika genom att köpa ett avlatsbrev). Karikatyr av en avlatsbrevförsäljare.
  • 25. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Varför splittrades den katolska kyrkan? Den första delningen 1054 resultatet av en lång process, där språk och geografi gjorde att de kristna traditionerna utvecklades åt olika håll i väst och öst. 1500-talets splittring var mer revolutionär. Delningen skedde snabbt och var konfliktfylld.  Boktryckarkonsten: Luther kunde snabbt och billigt sprida sina idéer  Individualisering av tron: fler kunde läsa och ville dra sina egna slutsatser  Påven och kyrkan ifrågasatt: bl.a. för avlatsbrev och simoni*  Kungar och furstar vågade utmana påvens makt på ett sätt som varit otänkbart tidigare * Simoni = att kyrkliga ämbeten såldes
  • 26. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Martin Luthers kritik av kyrkan • Människan blir frälst endast genom tro. Gud erbjuder människan frälsning genom Jesus av nåd, gratis. • Bibeln är det enda människan skall rätta sig efter, inte efter vad påvar och kyrkomöten sagt. Skärseld, helgon- och relikdyrkan har inte med Bibeln att göra. • Katolska kyrkan har sju sakrament, men Bibeln nämner bara två; dopet och nattvarden. Nattvardens vin och bröd förvandlas inte till Kristi kropp och blod. • Prästerna måste predika, alltså ge folk undervisning i vad Bibeln säger. Därför skall gudstjänster hållas på folkspråken – inte latin. • Gudstjänstens psalmer och sånger ska vara på folkets språk. Luther skrev själv hundratals psalmer. • Den kristne skall leva och verka i samhället och inte stänga sig inne i kloster. Präster får gifta sig som andra människor (endast män). Bild av Martin Luther som spikar upp sina 95 teser i Wittenberg 1517.
  • 27. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Hur Sverige påverkades av reformationen • Sverige blev under 1500-talet ett protestantiskt land (1527-1593) • Bibeln översattes till folkspråken; 1526 kom Nya testamentet ut på svenska. • Gudstjänstens språk blev svenska och psalmer på svenska ersatte de på latin. • Predikan blev viktigast i gudstjänsten. • Predikstolar och bänkar sattes in i de svenska kyrkorna och väggarna vitkalkades. • Kyrkan underställdes kungarna och furstarna istället för påven. • Böner till jungfru Maria och andra helgon förbjöds. • Klostren stängdes. Prästerna uppmanades att gifta sig och bilda familj. • Biskoparna förlorade mycket av sin makt och rikedom. • Kyrkans egendomar och skatter beslagtogs. • Tidigare fick deltagarna bara brödet vid nattvarden, nu fick de också del av vinet. • Vigvatten och rökelse togs bort.
  • 28. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Luther och de andra protestanterna såg det som att kyrkan skulle städas och det som skulle kastas ut var allt som de såg som påhitt av den katolska kyrkan. Traditioner som vuxit fram under århundraden skulle ut och så skulle man tillbaka till den ursprungliga kyrkan.
  • 29. † Splittringen av den katolska kyrkan: reformationen Religioner i Europa efter reformationen
  • 30. Länkar till kunskap om Bibeln och Jesus http://www.bibeln.se/om-bibeln/bibelns-tillkomst/ På denna sajt kan du dels läsa Bibeln och dels få reda på information om Bibeln. Svenska bibelsällskapet är ansvariga för sidan. http://sv.wikipedia.org/wiki/Jesusmyten http://sv.wikipedia.org/wiki/Bibeln_som_historisk_k%C3%A4lla Wikipedia har flera intressanta artiklar om Jesus och kristendomen. Den första länken går till en artikel om Jesusmyten. Där diskuteras olika infallsvinklar på berättelsen om Jesus, framför allt olika vetenskapliga. Den andra länken är en artikel om Bibeln som källa. http://www.popularhistoria.se/artiklar/jesus-%E2%80%93-vem-var-han/ Artikel i tidskriften Populär historia om Jesus. Precis som i Wikipedias artikel är det olika vetenskapliga hypoteser om Jesus som diskuteras. http://www.kb.se/codex-gigas/Svensk-Codex-Gigas/long/texter/medeltida-bibel/oversattningar/ Kungliga bibliotekets artikel om olika översättningar av Bibeln. Svår men bra. Är detta en god källa till Kunskap? Det beror nog på vilka frågor du ställer och söker svar på! Uppgift: Formulera en fråga som kan besvaras med hjälp av Bibeln!
  • 31. Huvudsakliga källor: Bo Nylund, Teologi genom seklerna (1971) Rasmussen & Thomassen, Kristendomen – En historisk introduktion (2007) http://www.ne.se/lang/kristendom, Nationalencyklopedin, hämtad (2012-11-18) Tobias Kjellström 2012