Recomendados
Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Mais procurados
Mais procurados (20)
Semelhante a Varför går det bra för Sverige?
Semelhante a Varför går det bra för Sverige? (20)
Mais de tankesmedjanfores
Mais de tankesmedjanfores (20)
Varför går det bra för Sverige?
- 1. Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Magnus Henrekson, IFN
- 2. Bakgrund • Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy, 1999, Fölster & Henrekson, European Econ Rev, 2001, Bergh & Karlsson, Public Choice, 2010, Bergh & Erlingsson, Scandinavian Political Studies 2009, Bergh & Bjørnskov, Kyklos, 2011, Bergh & Henrekson, J of Ec Surveys, 2011 • Andras forskning
- 4. BNP tillväxt krisåren 2007–2011 (årsgenomsnitt) • Sverige: 1,4 % • USA: 0,6 % • Euroområdet: 0,5 % Källa: Konjunkturinstitutet
- 5. BNI per capita (löpande PPP $) 1993 1997 2010 Sverige 100 100 100 Italien 101 98 78 Euroomr. -- 93 86 OECD -- 93 83
- 7. Huvudfråga • Givet vad ekonomer tror sig veta om ekonomisk tillväxt, är Sveriges relativa framgångar paradoxala eller svårförklarade? • Vårt svar: Nej. • Neoklassisk tillväxtteori, ny (endogen) tillväxtteori • Betydelsen av institutioner, ekonomisk frihet och tillit.
- 8. Exempel “The Swedes themselves are not entirely sure what they have done right.” – Paul Krugman
- 9. Hämmar inte höga skatter tillväxt? • Jo, i rika länder tycks det i genomsnitt vara så. • Bergh & Henrekson (2011), J. of Ec. Surveys. • men… • Stor variation mellan länder. • Stor variation mellan olika skatter (och hur de används). • Sveriges skattekvot var runt 56 % 1990, idag runt 46 %. • Allt annat lika: 0,5 till 1 procentenhet högre årlig tillväxttakt.
- 10. Sveriges skattekvot 1980–2010 (källa: Ekonomifakta)
- 11. Sverige har genomfört kraftiga strukturreformer • Jämfört med 1985 • Sänkta marginalskatter och kapitalskatter • Lägre och stabilare inflation – Oberoende riksbank och penningpolitiskt ramverk – Budgetlag • Ökad ekonomisk öppenhet – Fria kapitalrörelser och öppnade marknader för ägande • Avreglerade finans- och produktmarknader – Tidigare reglerade marknader – Öppning för privata utförare av skattefinansierade tjänster
- 12. Strukturreformer forts. • Reformerad arbetsmarknad – Överenskommen visstidsanställning – Undantag från LAS – Bemanningsföretag och privata arbetsförmedlingar tillåtna • Reformerad lönebildning • Nytt pensionssystem – Finansiellt stabilt – Ökad aktuaritet – lönsamt att skjuta upp pensionering • Minskad dekommodifiering – Lägre ersättningsnivåer vid icke-arbete – Jobbskatteavdrag förbättrar extensiva marginalen – RUT och ROT gynnar tjänstesektorn
- 13. Ökning av globalisering (svart) och ekonomisk frihet (grå) 1970–2000. Källa: KOF globaliseringsindex, www.freetheworld.com
- 14. Sverige gynnas av att vara ett högtillitssamhälle • Två av tre instämmer i påståendet ”Most people can be trusted” • Hög tillit sannolikt före välfärdsstaten • Bergh & Bjørnskov (2011): ”Historical trust levels predict the current size of the welfare state”
- 15. Sverige präglas alltjämt av höga skattekilar på arbete Tim per år, 20– Tid med 74 år Avlönat arbete Oavlönat arbete barnen Kvinnor Sverige 1 050 1 180 180 USA 1 230 1 120 250 Män Sverige 1 530 810 100 USA 1 810 660 105
- 16. Skattefaktorns utveckling Sverige 1952–2010
- 17. Sammanfattning • Mot bakgrund av forskning kring hur ekonomisk utveckling beror på statens storlek, effekten av strukturreformer, ekonomisk frihet och tillit… • …är Sverige mer ett skolboksexempel än en humla. • Höga skattekilar på arbete präglar dock fortfarande den svenska ekonomin • Liksom stel arbetsmarknad och bostadsmarknad. • Det skulle kunna gå ännu bättre!