3. Vad visste vi om lärarna?
• Vår bild baserades på de mest positiva och de mest
negativa
• Ofta baserat på respons på det vi redan gör
• Knapert med studier (internationellt och
nationellt), av god kvalitet och med fokus på annat
än distansutbildning
• Mycket av vårt fokus hamnade på individuell
användare på teknisk support, systemfrågor,
teknopedagogiskt
4. data och målsättningar
• enkäter till alla lärare på hv &
gu
• intervjuer av 18 lärare
• workshops och erfagrupper
– disco-utvecklare, gul-ansvariga
och designvisionärer
• kartläggning av IT-användning
6. i fokus
• e-post
• lärplattform (disco/gul)
• “övrig IT”
• attityder till IT
7. Enkäten
Content Categori e s Variable s
A Demographic and contextual Gender, Age, Educational Area, Job
information description, Teaching Experience, etc.
B E-mail use Frequency and Purposes of Use
C Use of LMS Frequency and Purposes of Use
D Knowledge and Use of other Video-conferencing, digital photo, streaming
ICTs media, social media, bloggs wikis etc.
E Attitudes towards using ICT Allows for flexibility in working hours.
in Higher Education Positive for students’ learning.
Helps developing pedagogical skills.
8. analytiska utgångspunkter
hur kan vi förstå vad som
påverkar lärares användning
av IT?
– att använda IT mycket
och att använda mycket
IT
– adoption av praktik
18. the big picture
• lärargruppen är
diversifierad , men
övervägande positiv
• vare sig ämne, ålder, kön
eller akademisk nivå kan
förklara skillnader i
användning & attityd
• miljöer med särskilda
behov
24. mer studier!
• vi har en klar
ögonblicksbild, men i
vilken riktning rör vi oss?
• Hur ser studenternas IT-
användning ut?
25. Frågor
• På vilket sätt förändrar IT-verktygen mötet
mellan lärare och student? Vilken förändring är
önskvärd?
• Hur lämpad är idén med gemensam
lärplattform lämpad för högre utbildning?
• Vilket stöd behöver en lärarkår som är positiv
till IT, van att kommunicera med studenter via
digitala media och har en reflekterad bild av
relationen IT och högskolepedagogik?
26. läs mer…
• Lundin, J., Svensson, L., Nordström, L. & Svanberg, P. (forthcoming 2012). Att
använda IT mycket: Att använda mycket IT – en studie av lärares
teknikanvändning. I “Inte utan min dator” Pedagog i uppkopplad miljö -
Förhållningssätt och perspektiv (eds. Lantz, A. & Säljö, R.)
• Nordström, L., Svanberg, P., Lundin, J. & Svensson, L. (2011). Developing
metrics for analyzing IT supported student-teacher interaction in higher
education. Selected Papers of the 34th IRIS seminar.
• Nordström, L., Svanberg, P., Lundin, J. & Svensson, L. (2011) Developing
Metrics for analyzing IT-supported Student-Teacher Interaction in Higher
Education. Short paper presented at SITE2011, Nashville, US.
• Lundin, J., Nordström, L., Svanberg, P., Svensson, L. (2011). “NUDEL - Nätburen
undervisning, distanspedagogik och e-lärande - Rapport delprojekt 1”
Delrapport studier av lärares IT-använding i högre utbildning.
Notas do Editor
\n
\n
Vi ville veta hur det egentligen förhöll sig med lärares användning av IT i sin interaktion med studenter. Inte gissa, eller tycka.\n
\n
\n
\n
Fokus har legat på den senaste kursen som den som svarar var aktiv inom.\n\nFörst har vi ett antal frågor som berör undervisningserfarenhet, tjänst, fakultet, osv. Sen ett antal där respondenterna ombeds beskriva den senaste kurs de var inblandade i. Antal studenter osv.\n\nDet följande frågorna kring epost och LMS fokuserar sedan också på den senaste kursen.\n\nVi ställer sedan frågor kring användningen av e-post i interaktionen med studenterna. Vad dom använder epost till och hur mycket.\n\nSedan fokuserar vi på användningen av lärplattformen, på GU handlar det om vår Pingpongvariant GUL och på HV det egenutvecklade Disco.\n\nVi frågar sedan kring användningen av övrig teknik, där vi har en lång tekniklista där man kryssar i vad som använts.\n\nTill sist ett kort paket med attitydfrågor om IT som ett hjälpmedel i undervisningen.\n
\n
\n
Något kort om teknikanvändning. Här är några av de tekniker vi tog i upp vår tekniklista. De som har svarat har bara kryssat för om de någon gång använt dessa tekniker i sin undervisning.\n\nDe stora topparna är (inte oväntat) epost, presentationsprogramvara och vetenskapliga databaser. Vi frågar här inte om LMS. Sen har vi en mängd andra nät och IT-tjänster som tex egenskapat digitalt material, digitala foton som man tagit själv, onlineuppslagsverk, forum, och chat som placerar sig närmare 30% av respondenterna. Och sen spridda skurar, med annan teknik. En slutsats är att det inte handlar om några få aktiva individer som använder relativt intressant IT-stöd i sin undervisning utan några hundra lärare nyttjar tex egenproducerade bilder, videotjänster på nätet typ youtube, onlinemassmedia, sms osv.\n
Något kort om teknikanvändning. Här är några av de tekniker vi tog i upp vår tekniklista. De som har svarat har bara kryssat för om de någon gång använt dessa tekniker i sin undervisning.\n\nDe stora topparna är (inte oväntat) epost, presentationsprogramvara och vetenskapliga databaser. Vi frågar här inte om LMS. Sen har vi en mängd andra nät och IT-tjänster som tex egenskapat digitalt material, digitala foton som man tagit själv, onlineuppslagsverk, forum, och chat som placerar sig närmare 30% av respondenterna. Och sen spridda skurar, med annan teknik. En slutsats är att det inte handlar om några få aktiva individer som använder relativt intressant IT-stöd i sin undervisning utan några hundra lärare nyttjar tex egenproducerade bilder, videotjänster på nätet typ youtube, onlinemassmedia, sms osv.\n