O slideshow foi denunciado.
Utilizamos seu perfil e dados de atividades no LinkedIn para personalizar e exibir anúncios mais relevantes. Altere suas preferências de anúncios quando desejar.
INTERNATIONELL
AFFÄRSJURIDIK
Stockholm 16/3 2015
INTERNATIONELLA AVTAL
När behöver vi avtal ?
Varför behöver vi avtal ?
Baliavtalet i hamn – värt 1 000 miljarder dollar
årligen
Det första frihandelsavtalet i Världshandelsorganisationens
histo...
Några snabba fakta om internationell ekonomi och handel
Världsekonomin har nästan tredubblats sedan 1990. Världshandeln ha...
VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN
(WTO)
I världshandelsorganisationen (WTO)
förhandlar världens länder om villkoren för
internat...
BEGREPP OLIKA AVTAL
GATS / General Agreement on Trade in Services är ett
internationellt handelsavtal vilket fungerar som ...
WTO
Avtalen i WTO
GATT (Allmänna tull- och handelsavtalet) är ursprunget till det
multilaterala regelverket på handelsområ...
GLOBALISERING ÖKAR BEHOVET AV
GEMENSAMMA AVTAL HUR VI LÖSER
TVISTER
”Bilaterala avtal om särskild tvistlösning vid
handels...
HANDELSAVTAL – INTE SJÄLVKLARA!
Det förhandlas just nu intensivt om ett
frihandelsavtal mellan EU och USA.
Tanken är att d...
OLIKA FORMER AV AFFÄRSAVTAL
 Distributionsavtal
 Återförsäljaravtal
 Agentavtal
 Kommissionsavtal
 Franchiseavtal
 M...
ÅTERFÖRSÄLJARAVTAL
Klädföretaget Maximus har återförsäljaravtal
med vissa ut, hur skyltningen av Maximus
kläder ska utform...
AGENTAVTAL
Solitaire AB har agenturen för det ryska företaget
Dobre Viva som tillverkar dryckesglas. Man har
enligt ett ag...
KOMMISSIONSAVTAL
Ett företag som förmedlar försäljning av bilar via
en webbsida på Internet beskriver sina tjänster på
föl...
FRANCHISEAVTAL
Burger Bum AB är ett företag som hjälper till att
starta hamburgerrestauranger Man utbildar
butiksägare, sk...
MÄKLARAVTAL
Net Express AB är ett reseföretag som
förmedlar flygresor och flygbolag och
hotellbokningscentraler.
För varje...
LETTER OF INTENT
En avsiktsförklaring används ofta för att fastställa grunddragen i ett avtal som ska förhandlas,
dvs. inn...
UPPGIFT
Förklara innebörden av detta avtal genom att använda
läroboken och /eller källor via internet.
Joint venture avtal...
MARKNADS-
RÄTT
MARKNADSFÖRINGSLAGEN
 Lagen ska främja konsumenternas och näringslivets intressen
i samband med marknadsföring av produkt...
MARKNADSFÖRINGSLAGEN
 Vilseledande efterbildningar är förbjudna (14 §).
 Endast konkursboet får i marknadsföring använda...
MARKNADSFÖRINGSLAGEN
 Marknadsföring via e-post, telefax eller liknande får
endast skickas till den som på förhand har ta...
SANKTIONER ENLIGT
MARKNADSFÖRINGSLAGEN
 Förbud mot fortsatt marknadsföring som strider mot god
marknadsföringssed eller p...
SANKTIONER ENLIGT MARKNADSFÖRINGSLAGEN
 Beslut om sanktion kan kombineras med
vitesföre-läggande, som utfaller om
överträ...
ALKOHOLLAGEN
 Marknadsföring får inte riktas till barn eller ungdomar under 25 år.
 Storleken på annonsen är begränsad o...
PRISINFORMATIONSLAGEN
 Lagen har som mål att konsumenter ska få korrekt och tydlig
prisinformation om produkter.
 Priset...
PRODUKTSÄKERHETSLAGEN
 Enligt produktsäkerhetslagen måste varor och tjänster
som företag tillverkar, importerar eller säl...
LAG OM LEKSAKERS SÄKERHET
Konsumentverket kan utforma
regler för leksaker för barn under
14 år avseende
 skydd för hälsa...
KONKURRENSLAGEN
Lagen har till ändamål att undanröja och
motverka hinder för en effektiv konkurrens i
fråga om produktion ...
KONKURRENSLAGEN
 Förbud mot missbruk av dominerande ställning (2
kap 7 §), t ex oskäliga priser och diskriminering av
vis...
KONKURRENSLAGEN
OH 11:7 forts
Utvecklande beskrivning av dominerande ställning
Den 30:e september 1998 mottog Konkurrensverket ett klagomål ifrån Braath...
SAS överklagade domen hos Marknadsdomstolen, men Marknadsdomstolen höll fast vid
Konkurrensverkets dom om att SAS Eurobonu...
KONKURRENSLAGEN
 Kontroll av företagskoncentration, t ex genom uppköp och
samgåen-
de (4 kap 1 §). Stockholms tingsrätt k...
GRUPPUNDANTAG FRÅN
SAMARBETSFÖRBUDET
Regeringen har beslutat om följande undantag:
 vertikala avtal, t ex franchiseavtal
...
OFFENTLIG UPPHANDLING OCH
KONKURRENS
 Verksamhet som drivs av statliga myndigheter, kommuner och
landsting är i mindre gr...
Exempel på konkurrensbegränsande samarbeten
•Prissamarbete. Det är förbjudet för företagen att samarbeta med varandra både...
Juridiska begrepp
Marknadsföring – Försäljningsfrämjande åtgärder , tex reklam mm
Otillbörlig marknadsföring – Brott som b...
Juridiska begrepp
Samordnat förfarande – Fall då företag utan att ha ett direkt avtal tillämpar ett viss förfarande i
samf...
OH 11:9
Próximos SlideShares
Carregando em…5
×

Föreläsning för Exportakademien - Internationell affärsjuridik

Föreläsningsmaterial som ligger till grund för utbildning till exportsäljare. Ämnesområde "affärsavtal - marknadrätt"

  • Entre para ver os comentários

  • Seja a primeira pessoa a gostar disto

Föreläsning för Exportakademien - Internationell affärsjuridik

  1. 1. INTERNATIONELL AFFÄRSJURIDIK Stockholm 16/3 2015
  2. 2. INTERNATIONELLA AVTAL När behöver vi avtal ? Varför behöver vi avtal ?
  3. 3. Baliavtalet i hamn – värt 1 000 miljarder dollar årligen Det första frihandelsavtalet i Världshandelsorganisationens historia har efter många stormar blivit verklighet. Baliavtalet, som ska ge en skjuts åt världsekonomin värd 1 000 miljarder dollar årligen, klubbades formellt igenom på torsdagseftermiddagen i Genève. Avtalet innebär att krånglig tulladministration och byråkrati ska minskas så att handel över gränserna blir smidigare och mindre kostsam. De fattigaste länder ska få ekonomisk hjälp att modernisera sin tullhantering.
  4. 4. Några snabba fakta om internationell ekonomi och handel Världsekonomin har nästan tredubblats sedan 1990. Världshandeln har emellertid vuxit snabbare än världsekonomin; den globala exporten har femdubblats. EU:s inre marknad består av cirka 500 miljoner konsumenter, och omkring 20 miljoner företag. EU är den största aktören i världshandeln med varor och tjänster. Världens tre största varuexportländer är Kina, Tyskland och USA. De tre största varuimportländerna är USA, Kina och Tyskland. Utvecklingsländernas andel av världs-handeln med varor är drygt 30%. Handelsavtalet GATT(Allmänna tull- och handelsavtalet) trädde i kraft 1948. WTO grundades 1995 och övertog GATT:s roll. Tjänsteavtalet GATS slöts 1995. Sedan GATT började gälla har genomsnittstullen för industrivaror i industri-länder sjunkit från 40 % till några få procent. Totalt har WTO i dagsläget 153 medlemmar som täcker omkring 95% av världs- handeln. Alla stora länder är medlemmar i WTO.
  5. 5. VÄRLDSHANDELSORGANISATIONEN (WTO) I världshandelsorganisationen (WTO) förhandlar världens länder om villkoren för internationell handel. WTO:s regelverk - GATT, GATS och TRIPS Läs mer http://www.regeringen.se/sb/d/2653
  6. 6. BEGREPP OLIKA AVTAL GATS / General Agreement on Trade in Services är ett internationellt handelsavtal vilket fungerar som regelverket för handel med tjänster på en global nivå. GATT reglerar handeln med varor TRIPS innehåller regler om upphovsrätt, varumärken, geografiska ursprungsbeteckningar, mönster/design, patent, kretsmönster för halvledare samt företagshemligheter. (Regler från Pariskonventionen, Bernkonventionen, Romkonventionen och Överenskommelsen om rättsligt skydd för kretsmönster i halvledarprodukter har inkorporerats i TRIPS-avtalet.)
  7. 7. WTO Avtalen i WTO GATT (Allmänna tull- och handelsavtalet) är ursprunget till det multilaterala regelverket på handelsområdet. GATT trädde i kraft 1948 och från början deltog 23 länder. Fram till 1994 hade avtalet utvecklats och omfattade flertalet länder med undantag främst av statshandelsländer. Det övergripande målet var då som nu att bidra till ekonomisk tillväxt och ökad välfärd genom att underlätta handeln.
  8. 8. GLOBALISERING ÖKAR BEHOVET AV GEMENSAMMA AVTAL HUR VI LÖSER TVISTER ”Bilaterala avtal om särskild tvistlösning vid handelsavtal har funnits under hela efterkrigstiden. Sverige har redan ingått ett hundratal, EU runt 1 500 och i Världen ska det finnas över 3 000 handelsavtal med klausuler om tvistlösning via neutrala institut. Tvistlösningsavtalen har blivit mer populära i takt med demokratisering och ökar välstånd.”
  9. 9. HANDELSAVTAL – INTE SJÄLVKLARA! Det förhandlas just nu intensivt om ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Tanken är att det ska bli fritt fram att handla med varor över Atlanten. Men kritiker varnar för att det kan leda till att vi får hit produkter som strider mot europeiska hälsoregler. FRÅGA ? Vilka områden är aktuella och varför är lokala producenter rädda ?
  10. 10. OLIKA FORMER AV AFFÄRSAVTAL  Distributionsavtal  Återförsäljaravtal  Agentavtal  Kommissionsavtal  Franchiseavtal  Mäklaravtal  Samarbetsavtal  Kompanjonavtal  Joint venture-avtal  Licensavtal  Optionsavtal  Letter of intent  Konsultavtal  Sponsoravtal  Övriga affärsavtal  Entreprenadavtal  Kreditavtal  Bemanningsavtal  Avtal om transport och spedition  Avtal om företagsköp OH 2:5
  11. 11. ÅTERFÖRSÄLJARAVTAL Klädföretaget Maximus har återförsäljaravtal med vissa ut, hur skyltningen av Maximus kläder ska utformas osv. förnimmelse av det framtida livet med alltmer av dataskärmar, återförsäljaravtalet.
  12. 12. AGENTAVTAL Solitaire AB har agenturen för det ryska företaget Dobre Viva som tillverkar dryckesglas. Man har enligt ett agentavtal ensamrätten för Skandinavien, och företagets försäljare åker runt till butiker och tar upp beställningar. Dessa skickas vidare ordervärdet. Man arbetar inte under sitt eget namn utan i uppdragsgivarens namn Dobre Viva.
  13. 13. KOMMISSIONSAVTAL Ett företag som förmedlar försäljning av bilar via en webbsida på Internet beskriver sina tjänster på följande sätt: ”När du anlitar oss för att sälja din bil skriver vi ett avtal. Avtalet kallas för ’kommissionsavtal’ och vi arbetar under låsen om kommission. Vi som är bilmäklare kallas för ’kommittent’.”
  14. 14. FRANCHISEAVTAL Burger Bum AB är ett företag som hjälper till att starta hamburgerrestauranger Man utbildar butiksägare, skaffar lämpliga lokaler, hyr ut och planerar restauranginredning. Arbete tar man en avgift på 8 % av butikens omsättning enligt franchiseavtalet.
  15. 15. MÄKLARAVTAL Net Express AB är ett reseföretag som förmedlar flygresor och flygbolag och hotellbokningscentraler. För varje förmedlad resa eller bokat rum får Net Express mäklarprovision .
  16. 16. LETTER OF INTENT En avsiktsförklaring används ofta för att fastställa grunddragen i ett avtal som ska förhandlas, dvs. innan själva avtalet fullbordas. Avsiktsförklaringar påminner om vanliga avtal, men är vanligen (om de är korrekt utformade) inte bindande i sin helhet. Bindande delar i avsiktsförklaringar inbegriper vanligen sekretess, förhandlingsexklusivitet och en allmän lojalitetsplikt mellan parterna. Avsiktsförklaringar benämns med engelska termer, vanligen ”letter of intent” (ofta förkortat ”LOI”). Det händer även att avsiktsförklaringar kallas ”memorandum of understanding” (förkortat ”MOU”). Ett problem med avsiktsförklaringar är att de kan tolkas som bindande i större utsträckning än vad åtminstone en av parterna avsåg vid tidpunkten vid dess tillkomst. Det är därför viktigt att avsiktsförklaringar formuleras riktigt och verkligen återspeglar parternas avsikter.
  17. 17. UPPGIFT Förklara innebörden av detta avtal genom att använda läroboken och /eller källor via internet. Joint venture avtal – Förklara och utveckla fördelar och eventuella nackdelar med detta avtal
  18. 18. MARKNADS- RÄTT
  19. 19. MARKNADSFÖRINGSLAGEN  Lagen ska främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare (1 §).  Med marknadsföring avses reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången på produkter (3 §).  Marknadsföringen ska stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare (5 §).  Budskapet ska kunna identifieras (9 §).  Marknadsföringen får inte innehålla vilseledande påståenden (10 §).  Förpackningen får inte vara vilseledande (13 §). OH 11:1
  20. 20. MARKNADSFÖRINGSLAGEN  Vilseledande efterbildningar är förbjudna (14 §).  Endast konkursboet får i marknadsföring använda ordet ”konkursutförsäljning” (15 §).  Uttrycket ”utförsäljning” eller liknande ska avse slutförsäljning av hela eller delar av lagret, gälla under begränsad tid och innebära väsentligt lägre priser (16 §).  Uttrycket ”realisation” får bara användas om försäljningen avser varor som ingår i det ordinarie sortimentet, gäller under begränsad tid och innebär väsentligt lägre priser (17 §).  Jämförande reklam får inte vara missvisande (18 §). OH 11:1 forts
  21. 21. MARKNADSFÖRINGSLAGEN  Marknadsföring via e-post, telefax eller liknande får endast skickas till den som på förhand har tackat ja till den. Undantag är om säljaren har fått e- postadressen vid en tidigare försäljning (19 §).  Vid marknadsföring med e-post ska det alltid finnas avsändaradress, om man vill att marknadsföringen ska upphöra (20 c §).  Andra marknadsföringsmetoder för individuell kommunikation än de som nämns i 19 § får användas om inte berörd person har motsatt sig detta, t ex genom det s k nixregistret (21 §).  Säljare som erbjuder garanti ska informera om vad den innebär och hur man ska kunna utnyttja den (22 §). OH 11:1 forts
  22. 22. SANKTIONER ENLIGT MARKNADSFÖRINGSLAGEN  Förbud mot fortsatt marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed eller på annat sätt är otillbörlig (23§).  Åläggande att i marknadsföringen lämna sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt (24 §).  Åläggande att betala marknadsstörningsavgift vid brott mot lagen. Avgiften är lägst 5 000 kr och högst 5 miljoner kr (31 §).  Konsument eller annan näringsidkare kan få skadestånd av en säljare som har brutit mot lagen och därmed orsakat skada (37 §). OH 11:2
  23. 23. SANKTIONER ENLIGT MARKNADSFÖRINGSLAGEN  Beslut om sanktion kan kombineras med vitesföre-läggande, som utfaller om överträdelsen upprepas. Stockholms tingsrätt (och vissa andra tingsrätter) kan utdöma vite (26 § och 49 §).  Talan om sådant som strider mot marknads- föringslagen kan väckas i Marknadsdomstolen av  Konsumentombudsmannen (KO)  näringsidkare som berörs av marknadsföringen  sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare (47 §) OH 11:2 forts
  24. 24. ALKOHOLLAGEN  Marknadsföring får inte riktas till barn eller ungdomar under 25 år.  Storleken på annonsen är begränsad och den får bara visa enstaka varor samt varumärke eller annat kännetecken.  Dryckens alkoholhalt ska anges.  Alkoholhaltiga drycker får inte marknadsföras i TV.  Drycker med mer än 15 procent alkoholhalt får inte finnas med i annonser som riktar sig till konsumenter.  Reklam för lättöl, som är tillåten, får inte kunna förväxlas med reklam för starköl.  Det får inte framstå i annons att hög alkoholhalt är positivt och inte heller att alkohol är ett naturligt inslag i t ex högtider eller att den ger social framgång eller ökar prestationsförmågan.  Tidningsannonser om alkohol ska innehålla information om alkoholens skadeverkningar som ska täcka minst 20 % av annonsytan. OH 11:3
  25. 25. PRISINFORMATIONSLAGEN  Lagen har som mål att konsumenter ska få korrekt och tydlig prisinformation om produkter.  Priset kan anges på förpackningen, på hyllkanten eller i en prislista.  Om det finns praktiska hinder kan priset finnas i en prislista eller prisfrågeterminal.  Huvudregeln är att priset ska anges skriftligt och inklusive moms.  Om avgifter eller andra kostnader tillkommer ska detta anges.  Priset för en vara ska anges dels per förpackning, dels per enhet, t ex kilo eller liter.  Priser för tjänster ska finnas lätt tillgängliga där verksamheten bedrivs eller marknadsförs. OH 11:4
  26. 26. PRODUKTSÄKERHETSLAGEN  Enligt produktsäkerhetslagen måste varor och tjänster som företag tillverkar, importerar eller säljer vara säkra  En näringsidkare ska enligt lagen:  lämna säkerhetsinformation som behövs för att bedöma riskerna (13 §)  lämna varningsinformation om en såld vara eller tjänst anses farlig (14 §)  återkalla varor och tjänster om det behövs för att förebygga skadefall (15 §)  Konsumentverket kan meddela förelägganden och förbud som behövs för att lagstiftningen ska efterföljas (27 §).  Regeringen kan utfärda föreskrifter om säljförbud och exportförbud för varor och tjänster som är farliga (36 §). OH 11:5
  27. 27. LAG OM LEKSAKERS SÄKERHET Konsumentverket kan utforma regler för leksaker för barn under 14 år avseende  skydd för hälsa och säkerhet  utformning  märkning och annan produktinformation Näringsidkare kan överklaga Konsumentverkets beslut till kammarrätten. OH 11:6
  28. 28. KONKURRENSLAGEN Lagen har till ändamål att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter (1 kap 1 §). Lagen ska således förhindra skadliga begränsningar i konkurrensen, bl a genom  Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag (2 kap 1 §), t ex prissamarbete, ensamrättsavtal, marknadsuppdelning och karteller OH 11:7
  29. 29. KONKURRENSLAGEN  Förbud mot missbruk av dominerande ställning (2 kap 7 §), t ex oskäliga priser och diskriminering av vissa kunder OH 11:7 forts
  30. 30. KONKURRENSLAGEN OH 11:7 forts
  31. 31. Utvecklande beskrivning av dominerande ställning Den 30:e september 1998 mottog Konkurrensverket ett klagomål ifrån Braathens Sverige AB, enligt vilket SAS (Scandinavian Airline System) anklagades för att på olika samverkans förfarande missbrukat sin dominerande ställning på den svenska inrikesflygmarknaden. Några veckor efter klagomålet från Braathens beslutade Konkurrensverket att avsluta klagomålsärendet och istället på eget initiativ pröva SAS förfarande. Den 12:e november 1999 beslutade Konkurrensverket att SAS inte fick tillämpa sitt Eurobonussystem på inrikeslinjerna där det fanns andra konkurrenter. I praktiken rörde det sig om linjerna Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö samt Stockholm- Sundsvall.
  32. 32. SAS överklagade domen hos Marknadsdomstolen, men Marknadsdomstolen höll fast vid Konkurrensverkets dom om att SAS Eurobonus-system på den svenska inrikesflygmarknaden skulle förbjudas vid de linjer på vilka det fanns andra konkurrenter. Konkurrensverket hade genom sin granskning kommit fram till att SAS missbrukat sin dominerande ställning på den svenska inrikesmarknaden genom sin tillämpning av Eurobonus på inrikes flygresor. Detta strider mot konkurrenslagen eftersom det försvårar för andra flygbolag att starta eller upprätthålla konkurrerande inrikes flyglinjer. Marknadsdomstolen fastställde därför Konkurrensverkets åläggande för SAS att ändra tillämpningen av Eurobonus vad gällande inrikes flygresor.
  33. 33. KONKURRENSLAGEN  Kontroll av företagskoncentration, t ex genom uppköp och samgåen- de (4 kap 1 §). Stockholms tingsrätt kan utfärda förbud mot före- tagskoncentration efter anmälan från Konkurrensverket (4 kap 13 §)  En företagskoncentration ska enligt lagen anmälas till Konkurrensverket om företagen tillsammans har en årsomsättning på mer än 4 miljarder kr och minst två av de berörda företagen vardera har en årsomsättning i Sverige på över 100 miljoner kr (4 kap 6 §)  Åtgärder. Konkurrensverket är övervakande myndighet och kan vidta följande åtgärder:  Undersökningar (gryningsräder) av misstänkta överträdelser, efter beslut Stockholms tingsrätt (5 kap 3 §)  Ålägga företag att upphöra med överträdelser av förbuden i lagen (3 kap 1 §).  Väcka talan om s k konkurrensskadeavgift, lägst 5 000 kr och högst 10 procent av företagets omsättning (3 kap 5-6 §). Beslut fattas av Stockholms tingsrätt  Ålägga företag att lämna uppgifter (5 kap 1 §) OH 11:7 forts
  34. 34. GRUPPUNDANTAG FRÅN SAMARBETSFÖRBUDET Regeringen har beslutat om följande undantag:  vertikala avtal, t ex franchiseavtal  vertikala avtal inom motorfordonssektorn  specialiseringsavtal  avtal om forskning och utveckling  avtal om tekniköverföring  avtal inom försäkringssektorn  avtal om viss taxisamverkan OH 11:8
  35. 35. OFFENTLIG UPPHANDLING OCH KONKURRENS  Verksamhet som drivs av statliga myndigheter, kommuner och landsting är i mindre grad konkurrensutsatt.  Varor och tjänster kan dock köpas upp, konkurrensutsättas, vilket ofta görs genom ett upphandlings- eller anbudsförfarande.  Det är främst två lagar som rör offentlig upphandling och konkurrens:  lagen om offentlig upphandling (LOU)  lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster  Exempel på överträdelser är om en offentlig beställare väljer en leverantör som inte uppfyller villkoren i anbudsförfrågningen eller inte väljer den som har lämnat det mest förmånliga anbudet. OH 11:10
  36. 36. Exempel på konkurrensbegränsande samarbeten •Prissamarbete. Det är förbjudet för företagen att samarbeta med varandra både direkt och indirekt i till exempel en inköpsorganisation eller en branschförening. Förbudet gäller både horisontellt och vertikalt prissamarbete. •Begränsningar eller kontroll av produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar. Avtal om produktionskvoter, specialiseringsavtal, exklusivavtal eller patentlicensavtal kan begränsa konkurrensen. •Marknadsuppdelning. Det händer att konkurrenter delar upp ett geografiskt försäljningsområde eller en kundkrets mellan sig. I allmänhet hindrar, begränsar eller snedvrider den sortens avtal konkurrensen och är därför förbjudna. •Diskriminering. Diskriminering till följd av avtal, beslut eller samordnat förfarande är förbjudet om det leder till en konkurrensnackdel för en handelspart. Ett exempel är när en leverantör kommer överens med sina återförsäljare om att en viss kund ska få sämre villkor vid leverans. •Kopplingsförbehåll. Ett exempel är om en köpare, för att få köpa en produkt, tvingas köpa även en annan produkt eller tjänst som köparen annars inte skulle vilja ha. Finns det ett naturligt samband mellan tilläggsprodukten och huvudprodukten i avtalet kan kopplingen vara tillåten. I allmänhet accepteras bara kopplingar som är motiverade av starka tekniska eller kvalitetsmässiga skäl. KKV.SE
  37. 37. Juridiska begrepp Marknadsföring – Försäljningsfrämjande åtgärder , tex reklam mm Otillbörlig marknadsföring – Brott som begås av näringsidkare som i sin marknadsföring agerar i strid mot god affärssed eller på annat sätt uppsåtligen (avsiktligt) vilseledenande Marknadsstörningsavgift – En särskild avgift som kan åläggas en näringsidkare vid otillbörlig marknadsföring Vite – I förväg bestämt penningbelopp som ett företag måste betala om det inte följer åläggande eller förbud enligt beslut av domstol eller myndighet Produktsäkerhet – Krav som ställs på varor och tjänster som företag tillverkar , importerar eller säljer för att motverka risk för skada på person eller egendom Konkurrensbegränsande samarbete – Avtal mellan företag vars syfte eller resultat är att konkurrensen på marknaden hindras , begränsas eller snedvrids
  38. 38. Juridiska begrepp Samordnat förfarande – Fall då företag utan att ha ett direkt avtal tillämpar ett viss förfarande i samförstånd Horisontellt avtal – Avtal mellan företag i samma led i distributionskedjan , tex mellan butiker Vertikalt avtal – Avtal mellan företag i samma led i distributionskedjan , te x mellan butik och leverantör Kartell – Överenskommelse mellan annars konkurrerande företag om att avstå från konkurrens på en marknad (dela upp en marknad) Dominerande ställning – Fall då företag har en så stark ekonomisk ställning att man kan hindra en effektiv konkurrens på en marknad (prisdumpning mm ) Leveransvägran – Form av diskriminering som innebär att leverantör inte levererar varor till en viss kund Företagskoncentration – Fall då två eller flera självständiga företag slås ihop eller då en eller flera personer som redan kontrollerar minst ett företag får kontroll över ett annat företag
  39. 39. OH 11:9

×