Granskning av moderata vallöften 2006.

1. Dom sa:
När du är
sjuk behöver
du vård, inte
en kölapp.
Så här ble
Dom med v det:
f rsäkrin
ö privata
gräddfle gar tar
i n!
Detta är en a sch från Socialdemokraterna

2. !
!
!
?@3%!*9!3%!,>98!/#2.4#%!*9!
! 4-%*A!&'+#!#'!8.)577?!
!
!
"#$#%&'$#'!"#&'(#)*+!,)-%!,&$!(.%!/%.,+#+!012!234*5%!5++!65'!).,+!7%0/)#6#+!6#*!
8.#%'5!+&))!4-%*#'!9'*#%!*#'!$-'$'5!65'*5+7#%&0*#':!;#+!,+366#%!&'+#:!
<5''&'$#'!3%!5++!%#$#%&'$#'!45%8#'!25%!)=185+,!5++!(-!4-%*$5%5'+&'!#))#%!
8.6&)>5%*#'!5++!(9'$#%5:!!
Även om det på vissa håll har skett förbättringar i tillgänglighet och personalen har
gjort ett bra jobb väntar människor fortfarande orimligt länge på vård.
De siffror som Sveriges Kommuner och landsting presenterade den 2 juli 2010 visar
att det i maj 2010 stod drygt 2 000 fler personer i kö än maj 2006:
<5665')5$+!,+0*!BC!CBD!7#%,0'#%!&!8.!&!65>!ECCB:!
<5665')5$+!,+0*!BE!EFG!7#%,0'#%!&!8.!&!65>!ECHC:!!
I september 2008 lanserade den borgerliga regeringen den s.k. kömiljarden.
Konstruktionen av kömiljarden inbjöd dock till fiffel med siffrorna. För att kunna nå
regeringens mål förde landstingen över väntande patienter till en annan kö. Av SKL:s
officiella statistik framgår hur köerna för besök och behandling har utvecklats sedan
den 1 oktober 2006 (se figur 1 och 2). Kön för ”patientvald väntan” har ökat
påtagligt sedan lanseringen av kömiljarden. Samtidigt sjunker andelen väntande i den
officiella kön.
!

3. Trots att ett stort antal landsting har ägnat sig åt kreativ bokföring fortsätter
regeringen att hävda att köerna minskat. Regeringen har betalat ut en miljard kronor
på felaktiga grunder baserat på fiffel med köstatistiken. Nu har regeringen insett sitt
misstag och reglerna för kömiljarden har ändrats så att alla väntande ska räknas med.
Men inte förrän den 30 september kommer alla landsting att avkrävas redovisning
enligt den nya modellen, dvs. där alla väntande räknas in. Alliansregeringen kan på
detta vis mörka vårdköerna tills efter valdagen.
!
I85*!+&))$3'$)&$2#+!7-!/#80,+'5*!54!7#%,0'#%!6#*!
,+0%5!4-%*/#204!
I det ena landstinget efter det andra omdanas sjukvården. Stockholms läns landsting
går i bräschen. Ersättningssystemet i Vårdval Stockholm omfördelar resurser från
utsatta till välsituerade områden.1 Vårdval Stockholm premierar korta snabba besök
och främjar inte förebyggande hälsoarbete.2 Läkare som tar emot många patienter
och gör få provtagningar belönas med extra bonus. Läkare tvingas prioritera
småkrassliga patienter som egentligen inte behöver läkarvård för att få in resurser till
vårdcentralen. Personer med stora och komplexa vårdbehov nedprioriteras. De är
helt enkelt inte lönsamma.
Utsatta grupper som t.ex. HBT-personer och personer med psykisk sjukdom har
sämre tillgång till vård än andra. Detta leder till ytterligare ohälsa för grupper som
redan idag har sämre hälsa och större vårdbehov än befolkningen i stort.3
Detta är inte acceptabelt och strider mot Hälso- och sjukvårdens portalparagraf om
vård efter behov. Vården ska vara för de sjuka, inte för de friska!
H!J77(.)>'&'$!54!29,)385%,=,+#6#+!K-%*45)!<+01820)6!ECHCA!L5%0)&',85!M',+&+9+#+A!,!DD!
E!;#'!7%#,+5+&0',/5,#%5*#!#%,3++'&'$#'!&!K-%*45)!<+01820)6!9+$.%!BC!N!54!*#'!+0+5)5!#%,3++'&'$#':!O9!()#%!/#,.8!*#,+0!6#%!7#'$5%!
(-%!4-%*1#'+%5)#':!!
D!I77'5!>36(.%#),#%!012!9+43%*#%&'$!ECHC:!P,=8&5+%&,8!4-%*!Q!#++!,+#$!7-!43$#'!R<01&5),+=%#),#'!ECHCS!,56+!;5$#',!@=2#+#%!ECHCT
CGTEU!

5. !
?K&!4&))!&'+#!,3)>5!
589+,>9829,?!
Några veckor före valet 2006 lovade moderatledaren Fredrik Reinfeldt i en tv-duell
med Göran Persson (S) att partiet inte har några planer på att privatisera fler
akutsjukhus. Många väljare tog honom på orden och kände sig trygga med att med en
moderatleddregering skulle sjukvården inte privatiseras.
Men, steg för steg har regeringen Reinfeldt öppnat och berett vägen för en sjukvård
som bygger på marknadslösningar där privata pengar går före behov. Och vallöftet
till trots, en av de första åtgärder den borgerliga regeringen vidtog var att avskaffa
lagstiftningen kring sjukhusens ägarformer. Det innebär att samtliga sjukhus, även
universitetssjukhusen, kan säljas ut till privata vinstdrivande vårdkoncerner. Privata
sjukhus har rätt att ge personer som betalar privat eller har privat försäkring företräde
utan att det finns medicinska skäl till det.
I partiledardebatten 16 januari 2008 sade socialminister Hägglund:
”Mona Sahlin säger här att 2008 kan bli det år då arbetarens dotter
och direktörens son inte längre delar väntrum. Ja, må det bli på det
sättet. Min målsättning är inte att människor ska dela väntrum.”
Nu är det 2010 och privatvården har flyttat in i akutsjukhuset. Genom ny lagstiftning som
tillåter privatbetalande patienter i den offentliga vården och beslut i moderatledda

6. landsting slås nu dörrarna upp för att privata företag ska kunna öppna kliniker inne
på offentliga sjukhus och där ta emot försäkringspatienter.
Ett exempel på detta privatfinansierade parallellsystem är den högspecialiserade
verksamheten Arrhythmia Center på Södersjukhuset i Stockholm. Kliniken erbjuder
behandling till patienter med hjärtflimmer, men eftersom verksamheten inte har avtal
med något landsting får den som söker vård betala ur egen ficka. Den som inte kan
betala 100 000 – 150 000 kronor hänvisas till väntrummet bredvid. Nu har vi dubbla
väntrum i den svenska vården – ett för dem som har råd att betala privat och ett för
alla andra – precis som socialministerns målsättning.
I moderatledda Stockholmslandstinget där Filippa Reinfeldt är sjukvårdslandstingsråd
har man under mandatperioden inte privatiserat några sjukhus, men att moderaterna
är otåliga vittnar nedanstående citat om:
”Vi har varit bakbundna under hela mandatperioden trots att många
av oss velat gå vidare med en privatisering av Danderyds sjukhus. Nu
finns ett internt tryck som gör att vi inte vill bli låsta i fyra år till, säger
Catharina Elmsäter-Svärd, finanslandstingsråd i Stockholms läns
4
landsting”
Utöver möjligheten för privata vårdgivare att ta emot privatbetalande patienter har
den borgerliga regeringen förändrat lagstiftningen så att det nu är tillåtet för privata
utförare inom vården och omsorgen att sälja extra tjänster inom ramen för det
offentliga åtagandet. Det öppnar för en tudelning av vården och omsorgen som leder
till att det blir plånboken och inte behoven som styr. Vårdföretagen kan också
etablera sig där det är mest lönsamt, inte där behoven finns och därmed välja de mest
lönsamma och friska patienterna.
Denna politik hotar den gemensamt finansierade sjukvården. Reinfeldts och
moderaternas syfte är tydligt: att begränsa det offentliga åtagandet. Det leder till en
gemensam sjukvård som endast innehåller ett begränsat basutbud vilket skapar ett
tryck för att betala extra privat för att få en vård av god kvalitet.
Vi socialdemokrater accepterar aldrig en sådan utveckling i Sverige.
U !<4#',85!;5$/)5*#+!ECHCTCGTEU!

7. !
!
! ?<>98(.%,38%&'$,%#(0%6#'!3%!
#'!/3%5'*#!*#)!54!
! -+#%977%3++5'*#+!54!
! 5%/#+,)&'>#'!012!5%/#+#+!(.%!
5++!60+4#%85!9+5'(.%,857? ! H
!
!
Förändringarna av sjukförsäkringen utgör en del av det moderaterna kallar reformer
som ska göra det mer lönsamt att arbeta.
I regeringsförklaringen 2006 står bl.a. följande om sjukförsäkringen:
”Sjukförsäkringen skall ha som mål att bevara tryggheten för den som
drabbas av sjukdom eller gör sig illa. Samtidigt skall den ge motiv och
möjlighet att återgå till arbete. Det gäller dels att förbättra möjligheterna
till vård och rehabilitering, dels att motverka överutnyttjande av
försäkringen. Ett nytt mål om att hjälpa sjukskrivna tillbaka till jobb skall
införas i sjukförsäkringen”.

8. !"#$%&#$'()$'*$+,-.-)/$
• HC!CCCT+5),!63''&,80%!9+(.%,38%5,!
Den moderatledda regeringen har skapat ett system med administrativa gränser för
hur länge man får vara sjuk. Efter 180 dagar ska den som inte kan gå tillbaka till
något arbete hos sin befintliga arbetsgivare men som bedöms kunna ta något annat
arbete på arbetsmarknaden stå till hela arbetsmarknadens förfogande. Därmed
riskerar människor att förlora såväl sjukpenning som anställning för att i stället bli
öppet arbetslösa. Arbetsgivarnas intresse av att anställa en person med en bakgrund
som långtidssjukskriven är vanligtvis mycket begränsat.
Hittills i år har ca 30 000 personer utförsäkrats, varav ungefär hälften redan i januari.
Detta gällde personer som då varit sjukskrivna sedan flera år och som befann sig i
sjukförsäkringen redan när regelverket ändrades i juli 2008.
För många innebär utförsäkring sämre ekonomiska villkor, särskilt om de saknar rätt
till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. De får i så fall en ersättning på 223
kronor per dag. Svårt sjuka som orkar ha kvar jobbet på deltid tvingas säga upp sig
efter det att de utförsäkrats för att kunna medverka i arbetsförmedlingens
introduktionsprogram och få (inkomstrelaterad) aktivitetsersättning. I vissa fall har
man måst vända sig till socialkontoret för att få socialbidrag. Människor har blivit
försäkringslösa.
• VW#67#)!7-!7#%,0'#%X!
William råkade ut för en whiplash-skada men klarar att jobba halvtid med att utveckla
affärssystem. Han har utförsäkrats och tvingas delta i introduktion på
arbetsförmedlingen för att han ska få en chans att delta i arbetslivet igen, som
regeringen säger. Men William behöver ingen introduktion, han har ju redan ett jobb.
Ska William behöva säga upp sig från sin anställning för att delta i en introduktion
som han inte behöver?
En 60-årig egenföretagare drabbas av en reumatisk sjukdom. Genom att inte
acceptera sjukskrivning på heltid kan företaget hållas igång och de fyra anställda kan

9. behålla sina jobb. Men så slår stupstocken till och att delta både i introduktionen på
Arbetsförmedlingen och driva företaget blir omöjligt. Ska de anställda riskera att bli
arbetslösa och egenföretagaren behöva upphöra med sin rörelse för en påtvingad och
obehövlig introduktion hos arbetsförmedlingen?
Sara drabbades av svininfluensan, blev svårt sjuk och låg nedsövd i två månader,
kopplad till en konstgjord lunga. Hon förlorade också det barn hon väntade. I mars
tog hennes sjukpenningdagar slut och hon står nu utan inkomst, trots att hon är långt
ifrån återställd. Är detta rimligt i ett välfärdssamhälle?
Ovanstående är exempel på personer som regeringen hävdar ”lever på bidrag” och
som uppenbarligen ska upphöra med att göra det.
Över hälften av de kommuner som tillfrågats av SKL har uppgivit att kostnaderna
för försörjningsstöd redan har ökat till följd av regeländringarna i sjukförsäkringen.
• "#25/&)&+#%&'$!,06!&'+#!(9'$#%5%!
Någon lagfäst rätt till rehabilitering kopplad till rehabiliteringskedjans tidsgränser har
regeringen trots löfte inte infört.
I stället har man när det gäller medicinsk rehabilitering träffat en överenskommelse
med SKL om att landstingen mot särskild ersättning i ökad omfattning ska erbjuda
behandlingsformer till personer med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg eller
depression, ångest och stress, något man kallar för rehabiliteringsgarantin. Denna
”garanti” fungerar dock bara för landstingen, den enskilde har ingen garanterad rätt
till vård. Diagnoser som ligger till grund för den särskilda ersättning som staten
beviljar landstingen följs inte ens upp inom ramen för landstingens vårdköstatistik.
Som ett resultat av dessa förhållande uppger 2/3 av intervjuade handläggare på FK i
en rapport från Riksrevisionen5 föga förvånande att de försäkrade inte får
medicinska åtgärder i sådan tid att rehabiliteringskedjans tidsgränser kan hållas.
När det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering avskaffade regeringen tidigt
arbetsgivarnas ansvar för rehabiliteringsutredningar (liksom för övrigt deras
medfinansieringsansvar för anställdas sjukpenning.)
Y !"&"!ECHCXZA!,&*!DZ!

10. Enligt en rapport från Försäkringskassan6 så anser drygt 80 procent av de där
tillfrågade arbetsgivarna att de inte tillfälligt kan ge sjukskrivna andra arbetsuppgifter.
Närmare 70 procent uppger att de inte kan underlätta arbetssituationen och nästan
90 procent att de inte kan omplacera en sjukskriven anställd. 70 procent anser inte
att den försäkrade behöver någon form av arbetslivsinriktad rehabilitering för att
kunna komma tillbaka i arbete.
• [%/#+,)&'>#!,06!&'+#!(9'$#%5%!!
Regeringen har infört ett särskilt tremånaders program på arbetsförmedlingen för
personer som utförsäkrats, den s.k. arbetslivsintroduktionen.
En uppföljning visar nu att endast två procent av deltagarna lämnat programmet för
ett osubventionerat arbete. Räknar man även med dem som övergått till
subventionerade anställningar är siffran 7 procent. En överväldigande majoritet, 58
procent, lämnar programmet för ett annat program med aktivitetsstöd och 23
procent saknar såväl aktivitetsstöd som nytt program och kommer troligtvis att
ansöka om ny ersättning från sjukförsäkringen.
Uppföljningen visar även att såväl programdeltagare som handläggare fått lägga ner
mycket tid på personalekonomisk rådgivning kring deltagarnas försörjningsproblem,
något som givetvis varit till men för deras möjligheter till rehabilitering. En stor del
av deltagarna uppges även vara för sjuka för att kunna delta i programmet och
arbetsförmedlingens personal har uppgivit att de saknar den kompetens som krävs
för att kunna hantera situationen.
Samtidigt finns uppgifterna om att människor till följd av de nya
sjukförsäkringsreglerna tvingas säga upp sig från sin deltidsanställning. Det
förekommer även att människor blir uppsagda av sina arbetsgivare eftersom de
bedömts inte kunna utföra något arbete alls där. Närmare hälften av landets
kommuner uppger t.ex. att de nya sjukreglerna gör att de idag säger upp personer
med ohälsa, enligt en färsk undersökning från SKTF (SKTF:s
Personalschefsbarometer). Resultatet blir att människor förlorar sin anknytning till
arbetsmarknaden och i vissa fall t o m arbetar mindre än under tiden som
sjukskriven.
Det går inte i dagsläget att få fram uppgifter om hur antalet arbetade timmar för
personer som varit sjukskrivna utvecklas. Myndigheterna hänvisar till
B !;'%!FEEHHTECCZ!

11. sekretessproblem vad gäller att ta fram dessa uppgifter och regeringen har inte
begärt, än mindre redovisat, någon sådan uppföljning.
Hur kan man veta om de nya reglerna lett till arbete när det saknas uppföljning av
hur antalet arbetade timmar utvecklas för berörda grupper och hur kan regeringen i
avsaknad av sådan information fortsätta att hävda att det nya regelverket stärker
arbetslinjen?
Vi kan alla bli sjuka och då ska vi kunna vara säkra på att vi både får rehabilitering för
att snabbt komma tillbaka till arbete och ekonomisk trygghet under den tid det tar.
Människor blir inte friskare av att bli fattigare.
<01&5)(.%,38%&'$,6&'&,+#%!%&,+&'5!]9,65%8!P#2%,,0'!R6S!&!<4#',85!
;5$/)5*#+!ECCGTCFTHYX!!
?;#!'=5!,83%7+5!%&8+)&'>#%'5!
(.%!,>98,8%&4'&'$5%!,85!
/&*%5!+&))!5++!/#+5)5!
%#$#%&'$#',!
,85++#,3'8'&'$5%:?!