SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 24
Baixar para ler offline
Verksamhetsberättelse

2013
VD:s översikt
Sparbankernas 191:a verksamhetsår var ett år av aktiva förberedelser och stark framtidstro. Det kommer att gå till historien som en vändpunkt då 25 Sparbanker beslöt att förena
sina krafter för en allt effektivare bankverksamhet och ett bättre kundarbete, utan att ge
avkall på den lokala självständigheten och beslutanderätten.
Den förnyade gruppen inleder sin verksamhet som en
sammanslutning i början av 2015 och Sparbanksförbundet
blir dess centralinstitut (läs närmare under Ekonomi > 	
Affärsverksamhetens utveckling).
Sparbankerna går in för dessa reformer utgående från en
ekonomiskt stark bas. Vår affärsverksamhet gav ett bättre
resultat än väntat: i en omgivning som präglades av stora utmaningar uppnådde vi en rörelsevinst på 73,5 miljoner euro
– vilket är nästan tio procent bättre än förra året.
Vi är fortsättningsvis en av Finlands mest solida bankgrupper
och vi har kontroll över riskerna som förknippas med verksamheten. Våra kunder kan lita på att Sparbankerna erbjuder
en trygg hamn i de ekonomiska stormarna.

Omgivningen förändras ständigt
Under år 2013 ändrade fokus i den inhemska ekonomidiskussionen från effekterna av den internationella finanskrisen till
Finlands egna svårigheter: den offentliga ekonomins strukturproblem och hållbarhetsunderskott. Det blev ingen nystart
för den ekonomiska tillväxten; i stället för den förväntade uppgången fick vi uppleva en fortsatt osäkerhet.

Samtidigt har de månatliga sparbeloppen vuxit och intresset
för olika spar- och placeringsformer har ökat. Förändringen
var uppenbar, för resultaten från de två föregående åren visade tydligt att de dystra ekonominyheterna hade lamslagit
sparviljan.
Det osäkra läget avspeglas i att tidshorisonten för vilken finländarna planerar sin ekonomi har blivit kortare år för år.

Finländarna behöver en bank som
känner sina kunder
Allt fler bankkunder känner sig främmande inför tanken att
deras egen bank är ett internationellt finansbolag med målet
att säkerställa sina ägare så stora vinster som möjligt.
Vi på Sparbankerna har andra mål för vår verksamhet. Allt
från att den första Sparbanken grundades har vår huvudsakliga uppgift varit att främja våra kunders sparande och
välbefinnandet i vår verksamhetsmiljö.
Vi tror på personlig service, på att möta kunderna som människor vid bankdisken, i nätbanken, mobilbanken, telefon
eller i vilken som helst annan servicesituation.

Bankverksamheten i vårt land möter ständigt nya utmaningar. Bankerna i Finland har varit tvungna att anpassa sig inte
bara till konsekvenserna av den internationella finanskrisen
och recessionen, utan också till den ökade regleringen av finansbranschen. Inom de närmaste åren kommer branschen
att ruskas om av den stramare regleringen av finanssektorn,
förändringarna i banktillsynen, skapandet av en bankunion
och andra myndighetsprojekt inom EU. Regleringen medför
mer byråkrati och ökade kostnader. Den inhemska bankskatten har redan tvingat bankerna att försöka identifiera kostnadsbesparingar.

Vi följer vår egen verksamhetsmodell där vi utgår från våra
egna principer. För oss är det viktigt att säkerställa ett annorlunda, kundorienterat alternativ för finländska konsumenter,
företagare och företag. Vi utlovar god kundservice och ett
mänskligt sätt att arbeta – genuin kundnärhet.

Lyckligtvis kan de finländska konsumenterna se framåt och
bortom svårigheterna. Enligt Sparbankens Sparbarometer
som publicerades i slutet av 2013 tycks finländarna ha beslutat sig för att ta kontroll över sin ekonomi och börja spara.

Pasi Kämäri
VD
Sparbanksförbundet

2

Topplaceringar i mätningar av kundnöjdheten (se Kunderna)
visar att vi också håller det vi lovar. Och vi tror att finländarna
behöver oss.
Sparbanken – alltid vid din sida.

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Strategi
Sparbankernas grundläggande uppgift är att främja sparsamhet och kundernas
ekonomiska välfärd på ett kundnära sätt. Från denna uppgift härrör sig även våra värden,
grundprinciperna för våra tjänster och vårt kundarbete.
Sparbankerna är inriktade på detaljistbanksverksamhet
och särskilt på tjänster för dagligaffärer, sparande och placeringar samt lån. Vårt produkt- och tjänsteutbud täcker alla
centrala banktjänster för såväl privat- som företagskunder.
Dessa kompletteras av övriga tjänster och produkter på finanssektorn som vi erbjuder tillsammans med våra samarbetspartner. Vi är en detaljistbank med ett komplett serviceutbud.

Sparbankens värden är följande:
Kundnärhet:
Vi är lyhörda för kunderna och bemöter dem på ett
unikt sätt utgående från kundens individuella behov.
Samarbete:
Vårt samarbete med kunderna, personalen, sparbankerna och samarbetspartnerna är öppet, uppriktigt
och inspirerar till tillväxt. Vi förnyas och förnyar vår
verksamhet.

Sparbankernas mål är en växande kundmarknadsandel, ett
Sparbanken-varumärke som är attraktivt för både kunder och
personal, ekonomisk välfärd för lokalsamhället och kunderna
samt en god lönsamhet.

Tillförlitlighet:
Vi tar hand om ärenden på ett sakkunnigt och tillförlitligt sätt. Vi finns till för kunden och det lokala
samhället.

Sparbankernas tillväxt sker genom att nuvarande kunder
koncentrerar sina bankärenden och att antalet nya kunder
ökar. En genuint kundorienterad strategi är vår styrka (se
Sparbanksupplevelsen). Nöjda kunder stärker vår kundmarknadsandel.

Resultatinriktning:
Vårt resultat och vår tillväxt säkerställer utvecklingen
av kundservicen och livskraften i vår omgivning.

Vår strategi grundar sig på en utmärkt personal. Hantering
av kundrelationerna och sakkunskap inom ekonomihantering
utgör vår kärnkompetens, vilket avspeglas i alla kundnöjdhetsmätningar som gjorts de senaste åren (se Kunderna och
Personalen).
Vår framgång baserar sig på god lönsamhet, kostnadseffektivitet, kapitaltäckning och riskhantering. Utvecklingen av
affärsverksamheten, risktäckningskapaciteten, verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet förutsätter en tillräcklig kapitaltäckningsbuffert. Vår risktagning har dimensionerats med
eftertanke. Sparbankens verksamhet är lokalt förankrad, ansvarsfull och människonära och banken har en lämplig storlek.

Sparbanksupplevelsen
Sparbanksupplevelsen innebär genuin kundnärhet
med unika kundmöten, säkerställande av kundernas ekonomiska välfärd, utökande av förmögenheten och ansvarfullhet
som centrala faktorer. Kundnärheten innebär utöver fysisk
närvaro även ett andligt rum där vi står på kundens sida.
Sparbankens kundservice är enkelt tillgänglig och den fokuserar på hantering av den egna ekonomin och lösningar för
kundernas behov.

3

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Varje enskilt kundmöte är viktigt för oss och vi betraktar
saker och ting med kundens ögon. Vi är närvarande på de
mötesplatser som kunden önskar.
Vi skapar ett värde för kunderna vid varje möte och genom
långsiktiga kundrelationer. Vi känner våra kunders individuella behov och skapar unika kundmöten oberoende av tid
och plats. Vi lyssnar uppriktigt på våra kunder och förstår
deras ekonomi. Tillsammans med oss utökar kunderna sin
förmögenhet stegvis, kontrollerat och tillförlitligt. Sparande
är nyckeln till kapitaltillväxt. Sparbankerna är kundernas
personliga tränare i ekonomifrågor.
Ansvarsfullhet har varit en av Sparbankernas centrala egenskaper ända sedan bankerna grundades. Vi intar en aktiv roll
på våra verksamhetsområden för att främja kundernas och
det lokala samhällets förmögenhet och välfärd.
Sparbanksupplevelsen baserar sig på våra grundläggande
värden. Vårt motto ”Sparbanken – alltid vid din sida” sammanfattar grunden för hela vår verksamhet.

Kunderna
Tyngdpunkten i sparbankernas affärsverksamhet vilar
på privatkunder, små och medelstora företag samt jord- och
skogsbrukskunder. Privatkunder i aktiv ålder, yrkesutövare
och små företag utgör den största kundgruppen. Via privatkunderna i aktiv ålder når vi även pensionärer samt barn
och ungdomar. Vilken roll små och medelstora företag samt
landsbygdsföretag har i banken beror på respektive banks
verksamhetsområde och inriktning.

Kunderna är nöjda
Sparbankernas kundnöjdhet är en av den bästa bland alla
banker. Enligt den internationella EPSI Rating-undersökningen har Sparbankens kunder hört till de nöjdaste bankkunderna i Finland sedan 2010 när Sparbankerna inkluderades
i undersökningen som en egen grupp. I analysen för år 2013
placerade sig Sparbankerna på fjärde plats och skillnaden till
bankerna i spetsen var liten.
Sparbankerna klarade sig bra även i undersökningen Asiakkuusindeksi 2013 (Kundindex 2013) som Asiakkuusmarkkinointiliitto och konsultbyrån Avaus genomförde. Sparbankerna deltog i undersökningen för fjärde gången. År 2010
placerade sig Sparbankerna på femte plats, 2011 på sjätte,
2012 på tredje och 2013 på sjunde plats. Utöver kundindex
mättes kundupplevelsen hos de deltagande företagen (nytta,
enkelhet, trivsel). Här placerade sig Sparbankerna som trea,
vilket var det bästa resultatet inom banksektorn.
Undersökningen Kansallinen Asiakaspalvelupalaute (Nationell kundservicerespons) som Taloustutkimus gjorde 2013
av kundserviceföretag placerade Sparbankerna på en delad
andra plats.
Enligt kundnöjdhetsundersökningen som Sparbanksgruppen
själv genomförde våren 2013 är hela 83 procent av kunderna
redo att rekommendera Sparbanken för sina bekanta och av
dessa har 86 procent redan gjort det.

Sparbankernas strävan att arbeta nära kunderna avspeglas
i en växande kundkrets och i positiv kundrespons. År 2013
hade Sparbanksgruppen så många som 586 000 kunder.

4

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Personalen
Grunden för Sparbankens kundnära strategi är en utmärkt
personal. En yrkesskicklig och ansvarskännande personal är
nyckeln till lyckade möten med kunderna – möten som ger
kunderna en genuin Sparbanksupplevelse.
Sparbanksupplevelsen innebär att vi tar hand om våra kunder
i livets alla skeden. Vi är en bekant och trygg samarbetspartner som sköter kundens bankaffärer med sakkunskap, men
på samma gång på ett enkelt och begripligt sätt.
Vårt verksamhetssätt tar sig uttryck i ett genuint människointresse även på arbetsplatsen. Personalens smidiga samarbete och utnyttjandet av allas kunskaper säkerställer de bästa
lösningarna för våra kunder. Var och en är den bästa experten
på sitt eget arbete och för aktivt fram nya idéer för utvecklingen av vår verksamhet. Ett kompetent och inspirerande
ledarskap har här en nyckelroll. Högklassigt förmanskap
avspeglas i det dagliga arbetet, resultaten och atmosfären på
arbetsplatsen. Personalnöjdheten mäts med hjälp av en årlig
personalundersökning.
Personalen får stöd i sin utveckling såväl professionellt som
personligt under hela sin karriär. Målet är att koppla lärandet
och utvecklingen till vars och ens dagliga arbete, eftersom
det är där kunskaperna förbättras effektivast. Utvecklingen
stöds också genom utbildnings- och träningsprogram, nätutbildning och med andra metoder.
Sparbankernas mål är att vara arbetsplatser för energiska,
yrkeskunniga och utvecklingsinriktade personer som alla
upplever att deras arbete är värdefullt och utvecklande.

Den lokala verksamheten är också en del av vår ansvarsfulla
verksamhet. Ansvarsfullhet var en central aspekt redan när
sparbanksrörelsen inrättades – bankerna grundades för att
främja sparsamhet och olika sätt att spara och utöka privat
kapital. Ansvarsfullhet gentemot samhället ingick även i
Sparbankernas ursprungliga verksamhetsidé.

Ekonomiskt ansvar
Det ekonomiska ansvaret omfattar bland annat god lönsamhet, kapitaltäckning och likviditet, god förvaltningssed och
ansvarsfullt ledarskap. Vi iakttar branschspecifika och professionella etiska principer i vårt arbete.
Speciellt för just Sparbankerna är att vi bär ansvar för att
främja den lokala befolkningens sparsamhet och ekonomiska välfärd. Vi beviljar exempelvis inte våra kunder för stora
lån eller krediter som de inte klarar av eller som pressar deras
ekonomi för hårt.

Socialt ansvar
Sparbankerna främjar aktivt välfärden på orten. Vi bemöter
alla våra kunder jämlikt, finansierar verksamheten i lokala
företag och lär barn om sparande och hur man använder pengar bland annat inom ramen för det lokala skolsamarbetet,
Sparsamhetsveckan och kampanjer kring sparsamhetsmaskoten Osmo.
Under Sparsamhetsveckan undersöker Sparbankerna finländarnas attityder till sparande och hantering av den egna
ekonomin. Sparbankens Sparsamhetsbarometer genomfördes
2013 för fjärde gången.

Lokal förankring och
ansvarsfull verksamhet
Den lokala Sparbanken ger kunderna många fördelar: banktjänsterna finns nära till hands, beslut fattas snabbt och kundservicen är välbekant. Den lokala närvaron kommer till uttryck även i olika sätt att stödja ortens välfärd, exempelvis
den årliga Sparsamhetsveckan, samarbete med skolor, stöd
till ortens kultur- och utbildningsväsen, sponsring och medel
som Sparbanksstiftelserna donerar.

5

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Främjar välfärd i samhället

ning i slutet av 1800-talet.

Sparbankerna understöder finansiellt universitet, idrottsverksamhet, kultur och forskning som främjar sparande.

Krigen innebar början på en period av reglerad ekonomi som
fortsatte ända till mitten av 1980-talet. Bankernas administrativa roll gjorde att kostnadseffektivitet, kreditförluster
och beaktande av risker samt betydelsen av kapitaltäckning
föll i bakgrunden.

Därtill deltog 25 Sparbanker i slutet av året i en omröstning
där kunderna och alla andra finländare för andra gången
kunde rösta fram mottagare av Sparbankernas stöd. Omröstningen genomfördes på Facebook och med textmeddelanden.
Beloppet som fördelades utgående från omröstningen uppgick
till cirka 430 000 euro. Hela 6 700 finländare deltog i omröstningen. Följande omröstning arrangeras i slutet av 2014.
Sparbankens Forskningsstiftelse beviljade även år 2013
stipendier till universitetsforskare och forskningsprojekt.
Bidragsbeloppet uppgick till 73 500 euro och det inkluderar
också 15 000 euro som beviljdes ur Kluuvin rahasto som nu
ingår i stiftelsen. Kluuvin rahasto fortsätter verksamheten
inom tidigare Kluuvin säätiö som har införlivats med Forskningsstiftelsen.
Som inhemsk aktör betalar Sparbanksgruppen alla sina skatter till Finland. På många orter hör Sparbanken till de största skattebetalarna. År 2013 uppgick inkomstskatterna från
gruppen till inalles 13,4 miljoner euro.

Miljöansvar
Vi tar också fasta på miljökonsekvenserna av bankrörelsen.
Vi strävar bland annat efter att ersätta arbetsresor och förhandlingar med telefon- och videokonferenser. Därtill överväger vi olika sätt att utveckla miljövänliga produkter och
förbättra välfärden i näromgivningen.

Finlands äldsta
bankgrupp
Sparbankerna utgör den äldsta bankgruppen i Finland.
Den första Sparbanken grundades i Åbo 1822.
Sparbankerna grundades för mindre bemedlade och tjänstefolk. Rörelsen hade också klara sociala mål: avsikten var att
lära folk sparsamhet. Att främja sparsamhet är fortfarande
inskrivet i sparbankslagen som Sparbankens speciella syfte.
I och med grundandet av Sparbankerna inleddes en bankoch deponeringsverksamhet avsedd för alla. Tack vare Sparbankerna övergick man även på landsbygden till penninghushållning på 1890-talet.

På 1980-talet började Sparbankerna genomföra en tillväxtstrategi med utnyttjande av de möjligheter som finansmarknadens avreglering medförde. Sparbankernas Central-AktieBank SCAB fick en viktig roll och dess aktiva placeringspolitik
gav resultat. Bankens finansiella position höll dock inte när
alltför många risker realiserades samtidigt. Slutligen övertogs
SCAB av Finlands Bank i september 1991.
Mitt under lågkonjunkturen och de ekonomiska svårigheterna
gick de flesta Sparbankerna samman till Finlands Sparbank
1992. Statens säkerhetsfond blev tvungen av stödja den förlustbringande banken och på grund av stödvillkoren övertog
staten slutligen banken. Situationen kulminerade i och med
att staten i oktober 1993 meddelade att staten skulle sälja Finlands Sparbank till dess konkurrenter.
Några Sparbanker undvek dock splittringen. De 36 lokala
Sparbankerna, 3 regionala Sparbankerna samt Helsingfors
Sparbank som inte hade gått med i Finlands Sparbank samt
Aktia Bank som bildats genom en fusionering av 7 andra Sparbanker fortsatte sin verksamhet som självständiga Sparbanker. Aktia Bank gick ur Sparbanksgruppen 2003 och upphörde att vara en Sparbank 2008. Numera är Aktia Bank Abp
ett börsbolag.
Efter prövningarna på 1990-talet byggde Sparbankerna upp
sitt servicenätverk på nytt och växte snabbt. Utgångspunkten
för verksamheten är den samma som för den första Sparbanken
1822: kundnära verksamhet och främjande av sparsamhet.
(Källa: Idé och pengar, Sparbankerna i det finländska samhället 1822–1994. Antti Kuusterä 1995.)

Sparbanksmuseet
Allmänheten kan bekanta sig med Sparbankernas och sparandets historia i Sparbanksmuseet som finns i anslutning
till Tavastehus stads historiska museum. Utställningen som
grundar sig på en samling bevarad av Sparbankernas Forskningsstiftelse omfattar bland annat sparbössor, sparböcker
och gamla pengar. Detta specialmuseum som grundades år
1972 är det äldsta riksomfattande sparbanksmuseet i 	
Norden.

I och med grundandet av Sparbankerna inleddes en bank- och
deponeringsverksamhet avsedd för alla. Tack vare Sparbankerna övergick man även på landsbygden till penninghushåll-

6

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Marknaden
Den ekonomiska utvecklingen 2013
Året var tämligen lugnt och inga nya större kriser förekom
inom världsekonomin. Den ekonomiska tillväxten i USA tilltog i jämn takt under hela året, vilket hade en starkt positiv
inverkan på världsekonomins utveckling. Skattehöjningarna
och kostnadsnedskärningarna i början av året bromsade den
ekonomiska tillväxten och inflationstakten. Priset på energi
var stabilt och matpriserna sjönk betydligt under året. Den
kraftiga stimulanspolitiken som centralbankerna i USA och
Japan bedrev höll räntenivån låg och bidrog till att skapa förtroende för att tillväxten kommer att fortsätta.
Europa upplevde inga större kriser under året och genomförandet av de tidigare avtalade åtgärderna för krishantering
framskred. Ekonomin på euroområdet vände och uppvisade
en liten tillväxt redan i början av sommaren och utvecklingen
tog fart under hösten. Den kraftiga saneringen av ekonomierna i Sydeuropa började ge resultat och konkurrenskraften
på området återhämta sig. Tillväxten inom världsekonomin
sträckte sig slutligen även till Europa och vändningen mot det
bättre var tämligen tydlig i slutet av året. Europeiska centralbanken lät dock sin balansräkning krympa till 730 miljarder
euro, medan de övriga centralbankerna gick in för omfattande stimulansåtgärder. Trots räntesänkningen i slutet av året
var penningpolitiken inom euroområdet strikt och euron
stark i förhållande till det ekonomiska läget i området.
I Finland fick vi vänta förgäves på en positiv vändning i ekonomin. Finland har tappat i konkurrensförmåga och förlorat
industriella arbetstillfällen under finanskrisen. De förväntade
exportledda återhämtningseffekterna blev mycket små under
hösten. Beskattningen blev hårdare, arbetslösheten steg och
skuldbehovet blev allt större. Den moderata inkomstpolitiska
uppgörelsen, sänkta företagsskatter och de endast begränsade
strukturella reformerna hann inte påverka ekonomin.

Ekonomiska utsikter för 2014
Tempot i USA:s ekonomi ökar och EU håller på att komma in
på tillväxtbanan, så förutsättningarna för att världsekonomin ska fortsätta växa är goda. Den ökade efterfrågan i stora
ekonomiska regioner bidrar även till tillväxt i asiatiska länder
med en exportledd ekonomi. Avtalet om Irans kärnprogram
kan sammantaget med USA:s växande skifferoljeproduktion
medföra ökad produktion på oljemarknaden, vilket är nog
för att hålla kvar oljepriserna på den nuvarande nivån trots
ekonomisk tillväxt. En eventuell sänkning av energipriserna
skulle påskynda den ekonomiska tillväxten ytterligare.

7

I Europa ser början av året relativt bra ut. Vi tror att arbetslösheten inom euroområdet kommer att minska något och den
ekonomiska tillväxten att förstärkas när konsumtionsefterfrågan, som varit uppdämd i åratal, väller ut på marknaden. På
grund av den åldrande befolkningen, stränga beskattningen
och höga skuldsättningsgraden tror vi att den ekonomiska
tillväxten inom euroområdet kommer att stanna på under
två procent. Potentiella hot utgörs av en deflation orsakad av
den starka euron och den strikta penningpolitiken samt av en
eventuell förlamning av det politiska beslutsfattande till följd
av EU-kritiska krafters framgång i Europaparlamentsvalet.
Även en snabbare höjning av räntenivån än väntat i USA kan
ge upphov till press på att höja euroräntorna. Detta skulle ha
en avsevärd inbromsande effekt på den ekonomiska tillväxten.
Det skulle kunna tvinga vissa av problemländerna att utnyttja
stödarrangemang som redan har skapats.

Sparande och placering
Enligt Statistikcentralen var värdet på hushållens finansiella tillgångar 238,4 miljarder euro i slutet av september
2013, det vill säga 13,2 miljarder mer än ett år tidigare (225,2
mrd euro).
Det tredje kvartalet 2013 ökade de finansiella tillgångarna
2,4 miljarder euro från det föregående kvartalet, främst tack
vare.kapitalvinster på aktier och fondandelar. I och med att
räntenivån hölls på en låg nivå fortsatte hushållen att minska
sina tidsbundna insättningar. Hushållens finansiella tillgångar har ökat mer än skulderna fem kvartal i följd. I slutet av
september uppgick skillnaden mellan hushållens finansiella
tillgångar och skulder, det vill säga nettotillgångarna, till
102,6 miljarder euro.
Hushållens lån och tillgängliga inkomster ökade i samma
takt, vilket innebar att hushållens skuldsättningsgrad i praktiken låg oförändrad på 117,6 procent.
Enligt Finlands Bank steg allmänhetens insättningar med 5,5
procent i december jämfört med situationen		
året innan, medan hushållens insättningar 	minskade 	
i antal med 0,7 procent. Vid utgången av 2013 		
uppgick insättningarna till 141,9 miljarder euro 		
(135,1 mrd euro året innan), av vilket hushållens 		
andel var 81,8 miljarder euro, det vill 			
säga 58 procent (61 %).

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
År 2013 uppgick inlåningarna i Sparbankerna till 6,9 miljarder euro. Privatkunderna stod för en andel på 77 procent av
insättningarna, företagskunderna för 18 procent och jord- och
skogsbrukskunderna för 5 procent. En betydande del, 67 procent, av insättningarna fanns på olika spar- och placeringskonton. Inlåningarna i Sparbankerna ökade med 3,7 procent
varav inlåningen för dagligärenden ökade med 4,4 procent
och inlåningen med fast löptid med 0 procent.
Sparbankernas marknadsandel av hela inlåningen var 6,0
procent (året innan 5,9 %).

Sp-Fondbolag var mycket framgångsrikt i sin verksamhet.
Kapitalet förvaltat av bolaget uppgick vid utgången av året till
totalt 934,1 miljoner euro, vilket var 28,4 procent mer än ett
år tidigare. Fondandelsägarna var totalt 103 757 till antalet,
vilket var en ökning på 17,5 procent. Nettoteckningarna i fonder förvaltade av bolaget var under 2013 totalt 109,8 miljoner
euro positiva.
Sp-Fondbolag fick den 29 augusti 2012 koncession av Finansinspektionen att utvidga verksamheten till kapitalförvaltning
och placeringsrådgivning. Verksamheten inleddes i slutet av
2012 och kom väl igång under fjolåret. I slutet av år 2013
uppgick den individuella kapitalförvaltningens kapital till
sammanlagt 180,4 miljoner euro.
Bolagets marknadsandel av kapitalet i placeringsfonder registrerade i Finland var 1,2 procent och av andelsägarna 3,3
procent.

Ett nytt bra år inom			
livförsäkringsbranschen

Centralbankerna ger stöd för 		
aktieplaceringar	
Räntorna är exceptionellt låga i de stora ekonomiska regionerna och västerländska aktier ligger på medelprisnivå. Vi tror
att den centralbanksdrivna penningstimulansen kommer att
fortsätta hela året, vilket innebär att nya pengar från centralbankerna kanaliseras ut på marknaden, de kortfristiga räntorna hålls låga och förutsättningarna för företagsfinansiering
är fortsatt fördelaktiga tack vare de billiga pengarna. Detta
ger placerare trygghet och ökar deras mod att placera i aktier.
Västerländska aktier är dock inte särskilt förmånligt prissatta.
Om tillväxten inom världsekonomin fortsätter, kan det finnas
efterfrågan även för aktier från andra länder.

Fondkapitalet utvecklades bra
Placeringsfonderna i Finland hade ett bra år 2013. Fondkapitalet växte under året med 8,8 miljarder euro, det vill säga
13,3 procent. Av detta uppgick nettoteckningarna till 4,7 miljarder euro. Den gynnsamma marknadsutvecklingen utökade
kapitalet med 4,1 miljarder euro. I slutet av året hade placeringsfonderna registrerade i Finland ett sammanlagt kapital
på 75,1 miljarder euro. Mest kapital samlade aktiefonderna,
totalt 2,8 miljarder euro.

8

	

De sammantagna premieinkomsterna inom livförsäkringsbranschen 2013 ökade 40,0 procent till 5,4 miljarder euro.
Tillväxten förklaras återigen av den kraftiga ökningen av
privatpersoners sparlivförsäkringar och jämförbara premieinkomster från kapitaliseringsavtal. Premieinkomsterna
från riskförsäkringar hölls i stort sett på samma nivå som
året innan (ökning 2,6 %). Premieinkomsterna från individuella pensionsförsäkringar minskade 8,5 procent och även
från gruppensionsförsäkringar med 10,9 procent. På grund
av lagändringar upphörde försäljningen av nya individuella
pensionsförsäkringar till privatkunder i praktiken inom hela
branschen.
Livförsäkringsbolaget Duo hade igen ett utmärkt år. Premieinkomsterna ökade från året innan med 22,6 procent till
82,7 miljoner euro. Ersättningsutgifterna och rörelsekostnaderna (exkl. löner) hölls väl inom budgeten. Försäkringskapitalet (hela ansvarsskulden) ökade 28,0 procent till 315
miljoner euro. Kundantalet sjönk något i och med att risklivförsäkringsstocken övergick till LokalTapiola-gruppen sommaren 2013 och var i slutet av året 48 000 personer.
Även placeringsverksamheten 2013 lyckades bra och resultatet för året 2013 blev därmed klart positivt, vilket ger en
utmärkt utgångspunkt för 2014.

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Finansiering
Den årliga tillväxten av bostadslån till hushåll bromsade enligt statistiken från Finlands Bank upp under 2013. Bostadskrediterna som finansiella institut beviljade hushåll ökade
under året med 2,3 procent och uppgick till 88,3 miljarder
euro vid årets utgång.
Hushållens nya bostadskrediter var något lägre till antalet än
året innan. I december 2013 lyfte hushållen nya bostadslån
för 1,1 miljarder euro, vilket var 0,2 miljarder mindre än ett år
tidigare, Medelräntan på nya uttagna bostadslån steg till 2,03
procent (1,84 % ett år innan). Medelräntan på hushållens hela
bostadskreditstock var vid årets slut 1,48 procent, medan den
ett år tidigare var 1,63 procent.
De finansiella institutens utlåning i euro till företag ökade
enligt Finlands Bank till 66,7 miljarder euro (63,3 mrd euro).
Kreditstockens medelränta låg på 1,97 procent (1,95 %). Kreditstockens årliga tillväxt var 7,2 procent, medan den ett år
tidigare var 5,2 procent.

Bostadslånen (inklusive förmedlade krediter) som Sparbankerna beviljade hushållen ökade 2013 med 1,9 procent, vilket
var något lägre än tillväxttakten inom branschen överlag (2,3
%). Hushållens nya bostadskrediter minskade med 20,7 procent under året, vilket var mer än branschtrenden (-15,8 %).
Sparbankernas marknadsandel av bostadskrediter (inklusive
förmedlade krediter) till hushållen var 5,7 procent år 2013.
Sparbankernas marknadsandel av bostadskrediter (inklusive
förmedlade krediter) till hushållen var 5,7 procent år 2012.
Sparbankernas företagskrediter ökade långsammare än i
branschen i övrigt. År 2013 ökade företagskrediterna (inklusive förmedlade krediter) med 5,4 procent, medan branschtillväxten var 7,2 procent. Sparbankernas marknadsandel av
finansieringen till finländska företag var 1,8 procent (inklusive förmedlade krediter).
(Allmän statistik över hushållens finansiella tillgångar, inlåning och krediter: Statistikcentralen och Finlands Bank.)

Majoriteten av Sparbankernas 		
lån är personkrediter
År 2013 uppgick Sparbankernas kreditstock till 7,8 miljarder
euro inklusive krediter förmedlade till Aktia Hypoteksbanken (s.k. hypotekslån). Kreditgivningen har koncentrerats till
personkrediter med liten risk. Deras andel av kreditstocken
var 73 procent. Personkrediterna är främst bostadslån (61
procent av hela kreditstocken). Krediterna till företag utgjorde 18 procent medan jord- och skogsbrukskundernas lån
stod för 8 procent.

9

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Ekonomi
Sparbankerna 2013
Sparbanksgruppen år 2013, jämförelser med år 2012:
•	Rörelsevinst 73,5 miljoner euro, +9,5 procent
•	Kapitaltäckning 22,6 procent
•	Inlåning +3,7 procent
•	Bostadskrediter (inkl. förmedlade krediter)  +2,7 procent
•	Företagskrediter (inkl. förmedlade krediter) +5,4 procent
•	Försäkringsbesparingar +28,0 procent
•	Fondkapital som förvaltas av Sp-Fondbolag +28,3 procent
•	Kundantal +0,5 procent (utveckling utan Skärgårdsspar	
	 bankens siffror)
•	Sparbankerna bildar en sammanslutning och ett central	
	 institut för den.

Uppgifterna i meddelandet baserar sig på de sammanräknade
talen från Sparbankernas resultaträkningar och balansräkningar.
Vörå Sparbank, Oma Säästöpankki, Kantasäästöpankki, Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki
ingår i hela årets siffror för gruppen. Under 2013 var de medlemmar i Sparbanksförbundet. Skärgårdssparbanken ingår i
siffrorna för januari-oktober då den fortfarande var medlem
i Sparbanksförbundet.

Efter ett starkt år går vi lugna mot en
ny resultatperiod
Sparbanksgruppen gjorde ett bättre resultat än väntat, det
bästa på sex år. Rörelsevinsten ökade med nästan tio procent
till 73,5 miljoner euro (67,1 milj. euro). Gruppen är ekonomiskt stark: provisionsintäkterna ökade med över tio procent,
räntenettot sjönk mindre än väntat, kostnaderna hölls under
kontroll och kapitaltäckningen var igen bland de bästa inom
bankbranschen.
Sparbankerna har anpassat sig till det rådande ekonomiska
läget och lyckats övervinna de utmaningar som den låga räntenivån orsakat. Räntenettot har slutat sjunka och beroendet
av räntenettot för resultatbildningen har minskat. Det viktigaste är naturligtvis att affärsverksamheten fortsätter växa.
Resultatet förbättrades också i förhållande till affärsverksamheten av att större poster av engångsnatur än normalt periodiserades till årets första kvartal. I slutet av året förstärkte
Sparbankerna sina balansräkningar och gjorde omvärderingar och nedskrivningar av egendomsposter, vilket för sin del
försvagade resultatet en aning.
Osäkerheten i omvärlden fortsatte som väntat. Finland är i
stort behov av ekonomisk tillväxt men de positiva nyheterna
låter vänta på sig. Företagen informerar kontinuerligt om nya
samarbetsförhandlingar, på bostadsmarknaden ser man att
konsumenterna är försiktiga och risken för betalningsstörningar ökar.
I november 2013 och i januari 2014 fattade 25 Sparbanker
beslutet att bilda en sammanslutning av Sparbanker och att
omvandla Sparbanksförbundet till centralinstitut för sammanslutningen. Den förnyade gruppen ansöker om verksamhetstillstånd för centralinstitutet av Finansinspektionen med
syftet att börja på ny grund i början av år 2015.

För år 2014 publicerar Sparbanksgruppen ett bokslut i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna.

10

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Sparbankernas resultat
De grundläggande affärsområdena
fortsatt starka och kostnaderna under
kontroll
Sparbanksgruppens rörelsevinst var 73,5 miljoner euro, vilket
var 9,5 procent bättre än vid jämförelsetidpunkten. Affärsvolymerna fortsatte att stiga. Bolånen och insättningarna, men
särskilt försäljningen av fondandelar och livförsäkringar fortsatte att öka och provisionsintäkterna steg med 10,1 procent.
Räntenettot försvagades fortfarande men inte lika brant som
tidigare (-5,4 % från jämförelsetidpunkten).
Kostnaderna ökade med 5,0 procent. Ökningen förklaras
framför allt av bankskatten och de ökade IT-kostnaderna som
beror på en kraftig satsning på att utveckla kundtjänsterna.
Förhållandet mellan kostnader och intäkter förbättrades med
1,3 procentenhet och var 66,9 procent i slutet av året.

Fond- och livförsäkringsbolagen 		
klarade sig utmärkt
Sp-Fondbolag hade ett utmärkt år. Det kapital som bolaget
förvaltar uppgick i slutet av året till sammanlagt 934,1 miljoner euro, vilket var rentav 28,3 procent mera än året innan.
Fonderna hade sammanlagt 103 757 (88 324) andelsägare.
Deras antal ökade 17,5 procent. Nettoteckningarna i de fonder som bolaget förvaltar var under året sammanlagt 109,8
miljoner euro positiva. Bolagets marknadsandel av kapitalet
i de placeringsfonder som är registrerade i Finland var 1,2
procent och av andelsägarna 3,3 procent.

Sparbankernas bolånestock, inklusive förmedlade krediter,
ökade under 12 månader med 2,7 procent (9,1 år 2012). Den
långsammare ökningen följde resten av branschen. Marknadsandelen i slutet av året var 5,7 procent (5,7 %).
Företagsfinansieringen, inklusive förmedlade krediter, växte
ca 5,4 procent (10,3 % vid jämförelsetidpunkten) och risktagningen förblev måttlig. Ökningen var på samma nivå som inom
branschen i genomsnitt. Sparbankernas företagsfinansiering
koncentrerar sig närmast på småföretag. Marknadsandelen i
slutet av året var oförändrat 1,8 procent.
Sparbankernas insättningar ökade under 12 månader med
3,7 procent (6,1 %). Ökningen minskade jämfört med året
innan men var ändå starkare än hos bankerna i genomsnitt.
Insättningarnas marknadsandel var i slutet av året 6,0 procent
(5,9 %).

Kapitaltäckningen på en bra nivå
Sparbankerna hör till de bästa i Finland i fråga om kapitaltäckning. Kapitaltäckningen bygger i första hand på primärkapitalet, som är den starkaste delen av kapitaltäckningen,
också ur den kommande regleringens synvinkel. År 2013 var
Sparbanksgruppens primärkapitalrelation 17,6 procent och
kapitaltäckning 21,6 procent.
Sparbankernas oreglerade fordringar ökade med 13,9 procent. Nivån är ändå fortfarande låg d.v.s. 52,9 miljoner euro.
De oreglerade fordringarnas andel av krediterna och förbindelserna var 0,6 procent. Nedskrivningarna var små.

Sp-Fondbolag fick i augusti 2012 koncession för kapitalförvaltning och placeringsrådgivning. År 2013 kom verksamheten väl igång. I slutet av år 2013 uppgick den individuella
kapitalförvaltningens kapital till sammanlagt 180,4 miljoner
euro.
Också Livförsäkringsaktiebolaget Duo hade igen ett utmärkt år. Premieinkomsten ökade från året innan med 22,6
procent till 82,7 miljoner euro. Försäkringsbesparingarna
ökade med 28,0 procent till 315 miljoner euro. Kundantalet
sjönk en aning sedan risklivförsäkringsstocken övergick till
LokalTapiola-gruppen sommaren 2013 och var i slutet av året
48 000 personer.

11

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Utvecklingen av
affärsverksamheten
Sparbankernas Centralbank grundas
Sparbankernas partner Aktia Bank meddelade i januari
2013 att de upphör med centralkreditinstitutstjänsterna för
Sparbankerna i början av 2015. Sparbankerna och Itella undertecknade i mars ett intentionsavtal om en aktieaffär där
Sparbankerna köpte Itella Banks hela aktiestock. Affären
genomfördes i april.
I juni registrerades Säästöpankkien Keskuspankki Suomi Oy
– Sparbankernas Centralbank Finland Ab – Central Bank of
Savings Banks Finland Ltd som bankens officiella namn.
Som resultat av de samarbetsförhandlingar som Sparbankernas Centralbank inledde i maj sades 11 anställda upp. I slutet
av år 2013 hade banken 15 anställda.

Ändringar i Livförsäkringsaktiebolaget
Duos ägande och försäkringsstock
Livförsäkringsaktiebolaget Duo som Sparbankerna och Lokalförsäkring tidigare ägde med 50 procent var övergick i
februari 2013 helt i Sparbankernas ägo. Sparbanksgruppen
och LokalTapiola-gruppen undertecknade i slutet av januari
2013 ett avtal om att upphäva samarbetsavtalet. I månadsskiftet juni-juli överlät Duo hela risklivförsäkringsstocken till
LokalTapiola-gruppen. Arrangemangen har ingen stor inverkan på Duos verkssamhet.

Försäljningen av ACH Finland
I juni sålde Sparbankernas Holding som ägs av Sparbankerna
sin andel av betalningscentralen ACH Finland till POP Bankförbund. ACH Finland, från och med december 2013 Bonum
Bank, fortsätter sin verksamhet som betalningsförmedlare
för Sparbankerna, POP Bankerna samt Aktia Bank tills Sparbankernas och POP Bankernas betalningsrörelse övergår till
deras egna centrala kreditinstitut och de centralkreditinstitutstjänster som Aktia Bank tillhandahåller upphör år 2015.

undersökt olika alternativ konstaterade Sparbankerna att
sammanslutningslagstiftningen erbjuder en lämplig modell
för förnyelsen av gruppen.
Sparbanksförbundets styrelse godkände i slutet av september
sammanslutningens stadgar och verksamhetsprinciper.
I november fattade 25 Sparbanker beslutet att ansluta sig till
sammanslutningen, att godkänna dess verksamhetsprinciper och centralinstitutets stadgar samt att göra de ändringar
i bankens stadgar eller bolagsordning som medlemskapet i
sammanslutningen kräver.
Sparbanksförbundet omvandlas till centralinstitut för gruppen. Besluten om centralinstitutet fattades vid förbundets
extra stämma i januari 2014.
Beredningen av ansökan om verksamhetstillstånd för centralinstitutet inleddes i slutet av året efter Sparbankernas beslut.
Ansökan lämnas in till Finansinspektionen senast sent under
våren 2014. Syftet är att få verksamhetstillstånd hösten 2014
och inleda verksamheten som sammanslutning senast i början
av år 2015.

Sparbankernas fusioner och nya namn
I april 2013 gick Eräjärven Säästöpankki och Längelmäen
Säästöpankki samman och blev Säästöpankki Sinetti, Oma
Säästöpankki och Parkanon Säästöpankki blev Oma Säästöpankki. I början av juli bytte Kortesjärven Säästöpankki namn
till Avain Säästöpankki.
Skärgårdssparbanken och Aktia Bank meddelade i augusti att
de går samman och undertecknade ett fusionsavtal i slutet av
oktober. Skärgårdssparbanken har varit en del av Aktia Bank
sedan november.
I oktober informerade Vörå Sparbank om sina intentioner att
fusionera med Aktia Bank och fusionen äger rum under 2014.
I augusti meddelande Oma Säästöpankki och Kantasäästöpankki att de går samman. I slutet av november meddelade de
samt Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki att de går samman till en ny Oma Säästöpankki.

Förnyelsen av Sparbanksgruppen och
ansökan om verksamhetstillstånd för
sammanslutning
I augusti 2013 informerade Sparbanksgruppen 		
offentligt att Sparbankerna överväger att täta sina led 	
och göra sin egen gruppstatus officiell eftersom 		
finansbranschens nya reglering inte erkänner 		
gruppens nätverksbaserade 				
affärsmodell som en officiell 				
gruppstruktur. Efter att ha 				

12

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Bankerna fattade samtidigt beslutet att de inte ansluter sig
som medlemmar i Andelslaget Sparbanksförbundet och blir
således inte en del av sammanslutningen.
I slutet av 2013 var Sparbankernas antal 30, inklusive Vörå
Sparbank.
Vörå Sparbank, Oma Säästöpankki, Kantasäästöpankki, Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki
är med i gruppens alla resultatsiffror och andra affärssiffror
för år 2013. Skärgårdssparbanken är med i talen för januarioktober.

Övriga händelser
Sparbanksförbundets årsstämma den 14 mars 2013 fastställde antalet medlemmar i förvaltningsrådet, bokslutet för år
2012 och budgeten för år 2013. I mars publicerades också
gruppens verksamhetsberättelser för år 2012.
I februari och augusti publicerades marknadsöversikter som
informerade om den närmaste tidens ekonomiska utsikter och
marknadsutsikter. I september utkom för första gången SbHems bostadsmarknadsöversikt. Under sparsamhetsveckan
i slutet av oktober publicerades Sparbankens Sparbarometer
för fjärde gången. Den kartlägger trender inom finländarnas
sparande och placerande.
Under sparsamhetsveckan började också en Facebook-omröstning om hur Sparbankernas stöd till det lokala samhället
ska riktas. Omröstningen ordnades för andra gången. Utgående från omröstningen 2012 delades stöd för 480 000 euro
ut och 2013 års stödsumma uppskattas bli 430 000 euro.

Nya produkter och tjänster
I början av år 2013 lanserades en kapitalförvaltningsförsäkring för privatpersoner. Det är en sparlivförsäkring administrerad av Livförsäkringsaktiebolaget Duo och i stället
för individuellt valda placeringsfonder investerar den i fyra
fondförvaltningsstrategier med olika riskprofiler förvaltade
av kapitalförvaltaren (SEB).
I mars fick Sparbankernas kunder tillgång till Hemflex. Hemflex är ett lån som ska lyftas i sin helhet på en gång och på
förfallodagen betalas i sin helhet. Säkerhet är de bostadsfastigheter eller bostadsaktier som kunden själv äger.
Sp-Fondbolag grundade i mars en ny specialplaceringsfond
Sparbanken High Yield. Det är en långräntefond som placerar sina medel i andra placeringsfonder som placerar på high
yield-företagslånemarknaden som har lägre kreditvärdighet.
Sp-Fondbolag utvidgar sin verksamhet till individuell kapitalförvaltning. Koncession för utvidgningen beviljades hösten
2012. Sparbankernas Kapitalförvaltning erbjuder sina tjänster framför allt till Sparbankerna och deras kunder i samarbete med bankerna.
I maj öppnade Sparbankerna en nätbutik för försäkringar,
www.sparbankensforsakringar.fi. I nätbutiken kan man
teckna de vanligaste försäkringstjänsterna för privatpersoner såsom hem-, bil-, båt-, rese- och olycksfallsförsäkringar.
Försäkringsgivare är Finska Skadeförsäkring.

Utvecklingen av e-tjänsterna
Våren 2013 inleddes planeringen av Sparbankernas nya nätbank. Målet är att ta den i bruk sommaren 2014. Samtidigt
förnyas Sparbanksgruppens webbplats. I december höjde
Sparbankerna säkerhetsnivån i nätbanken genom att införa
tilläggsbekräftelse av betalningar.

13

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Utsikter för år 2014
Marknadsräntornas låga nivå gör det svårare att göra
resultat också i år. Den låga räntenivån äventyrar ändå inte
vårt resultat eller vår kapitaltäckning. Bankverksamhet är
långsiktig verksamhet och svåra år kommer och går. Det här
är bara en fas och till den måste vi anpassa oss.
Sparbankerna befinner sig i ett bättre läge än många andra
banker. Gruppen är så solid att regeländringarna inte orsakar
något direkt tryck att öka kapitalbasen. Dessutom är situationen beträffande vår kreditportfölj på god nivå, likviditeten
likaså och affärsvolymerna växer. Totalt sett går det bra för
gruppen.
Vi går lugna in i den nya resultatperioden. År 2014 fäster vi
huvuduppmärksamheten vid att öka den på Sparbanksupplevelsen baserade affärsverksamheten och att bygga grunden
för den nya Sparbanksgruppen.

14

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Nyckeltal
MILJ. €	

2013	

2012

förändring

förändrings-%

Räntenetto	
Övriga intäkter 	

136,5	
110,9	

144,3	
86,7	

-7,8	
+24,2	

-5,4 %
+27,9 %

Intäkter totalt	

247,4	

231,0	

+16,4	

+7,1 %

Personalkostnader	
Övriga rörelsekostnader	
Avskrivningar	

68,1	
92,0	
5,4	

68,9	
82,8	
5,6	

-0,8	
+9,2	
-0,3	

-1,2 %
+11,1 %
-4,7 %

Kostnader totalt	

165,4	

157,5	

+7,9	

+5,0 %

Nedskrivningsförluster	

8,5	

6,4	

+2,1	

+33,1 %

Rörelsevinst 	

73,5	

67,1	

+6,4	

+9,5 %

Rörelsevinst, - % av genomsnittsbalansen 	

0,8 	

0,8 	

+0,01 	

%-enh.

Kostnader/intäkter (%)	

66,9	

68,2	

-1,3	

%-enh.

Oreglerade och räntefria
fordringar (milj. €)	
- % av krediter och förbindelser 	

52,2	
0,6	

46,5	
0,6	

+6,5	
+0,1 	

+13,9 %
%-enh.

Nedskrivningsförluster av krediter
och förbindelser (%) 	

0,1	

0,1	

+0,0 	

%-enh.

Kapitalbas (milj. €)	
Primärt eget kapital (milj. €)	
Kapitaltäckning (%) 	
Primärkapitalrelation (%)	

1 102	
895	
21,6	
17,6	

1 038	
856	
22,1	
18,2	

+63,7 	
+39,2 	
-0,4	
-0,6	

+6,1 %
+4,6 %
%-enh.
%-enh.

Insättningar	
Sp-fonder fondkapital 	
Krediter 	
– inkl. hypotekslån 	
Bostadskrediter inkl. hypotekslån	

6 886	
934,1	
6 597	
7 835	
5 400	

6 640	
727,8	
6 234	
7 675	
5 260	

+246,0	
+206,3	
+363,1 	
+160,0 	
+140,5	

+3,7 %
+28,3 %
+5,8 %
+2,1 %
+2,7 %

Balans 	

9 070	

8 395	

+675,4	

+8,0 %

Kunder	
Kunder (exkl. Skärgårdssparbanken)	

585 873	
585 873	

588 474	
583 013	

-2 601	
+2 860	

-0,4 %
+0,5 %

Vörå Sparbank, Oma Säästöpankki, Kantasäästöpankki, Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen
Säästöpankki ingår i gruppens alla resultatsiffror och andra affärssiffror för år 2013. Skärgårdssparbanken
ingår i talen för januari-oktober.

15

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Femårsöversikt
MILJ. €

2009

2010

2011

2012

2013

Räntenetto

151,9

137,2

147,2

144,3

136,5

Övriga intäkter

59,1

69,2

69,5

86,7

110,9

Intäkter totalt

211,0

206,4

216,7

231,0

247,4

Personalkostnader

60,0

62,0

65,1

68,9

68,1

Övriga rörelsekostnader

71,4

77,5

77,7

82,8

92,0

Avskrivningar

6,2

5,9

5,6

5,6

5,4

Kostnader totalt

137,5

145,4

148,5

157,5

165,4

Nedskrivningsförluster

7,0

6,7

2,9

6,4

8,5

Rörelsevinst

66,5

54,3

65,4

67,1

73,5

- % av genomsnittsbalansen

1,0

0,8

0,9

0,8

0,8

Kostnader/intäkter (%)

65,2

70,5

68,5

68,2

66,9

Oreglerade och räntefria fordringar

29

32

35

46

53

- % av krediter och förbindelser

0,5

0,5

0,6

0,7

0,8

0,4

0,5

0,6

0,6

- % av krediter och förbindelser
(inkl. hypotekslån)
Nedskrivningsförluster av krediter
och ansvarsförbindelser (%)

0,1

0,1

0,0

0,1

0,1

Eget kapital

835

892

940

1 038

1 102

Primärt eget kapital

713

752

807

856

895

Kapitaltäckning (%)

22,2

22,3

22,1

22,1

21,6

Primärkapitalrelation (%)

19,0

18,8

19,0

18,2

17,6

Insättningar

5 714

5 950

6 260

6 640

6 886

Krediter

5 309

5 470

5 651

6 234

6 597

- inkl. hypotekslån

6 304

6 706

7 111

7 675

7 835

Balans

7 060

7 316

7 768

8 395

9070

Ansvarsförbindelser

298

340

488

481

443

Personal

1 223

1 293

1 326

1 328

1 244

Kontor

215

214

209

206

195

Kunder

577 000

581 000

587 000

588 500

586 000

16

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Basfakta om Sparbankerna (12/2013)
Verkställande direktör

Balansräkning,
milj. €

Personal

Kontor

Säästöpankki Optia

Mikko Paananen

1 188

161

17

Liedon Säästöpankki

Jussi Hakala

815

114

12

Oma Säästöpankki

Pasi Sydänlammi

745

82

17

Aito Säästöpankki

Pirkko Ahonen

636

77

13

Etelä-Karjalan Säästöpankki

Jarmo Partanen

615

82

12

Länsi-Uudenmaan Säästöpankki

Jukka Suominen

606

70

10

Nooa Säästöpankki

Tommi Rytkönen

600

70

8

Lammin Säästöpankki

Markku Moilanen

432

65

13

Someron Säästöpankki

Juhani Huupponen

401

46

5

Huittisten Säästöpankki

Toivo Alarautalahti

346

62

8

Närpes Sparbank

Hans Bondén

260

32

5

Avain Säästöpankki

Mikko Ruuska

247

38

9

Helmi Säästöpankki

Risto Seppälä

246

48

6

Kantasäästöpankki

Tarmo Laine

214

32

7

Eurajoen Säästöpankki

Matti Saustila

207

32

5

Säästöpankki Sinetti

Hannu Syvänen

202

35

6

Kvevlax Sparbank

Peter Finne

159

26

4

Kalannin Säästöpankki

Timo Reivonen

157

29

5

Ekenäs Sparbank

Berndt-Johan Lundström

146

15

3

Mietoisten Säästöpankki

Ari Jutila

137

17

2

Myrskylän Säästöpankki

Immo Laiho

133

20

4

Ylihärmän Säästöpankki

Erkki Järvi

130

21

5

Sysmän Säästöpankki

Matti Virtanen

84

14

3

Kristinestads Sparbank

Monika Mangs

79

14

3

Suomenniemen Säästöpankki

Jan Korhonen

74

13

3

Vörå Sparbank

Jan Björklund

71

9

2

Suodenniemen Säästöpankki

Kari Kaijo

46

5

2

Pyhärannan Säästöpankki

Juha Lahtela

39

5

3

Yttermark Sparbank

Niklas Näsman

34

5

1

Kiikoisten Säästöpankki

Sami Iltanen

23

5

2

Pyhärannan Säästöpankki

Juha Lahtela

39

8

3

Yttermark Sparbank

Niklas Näsman

33

6

1

Kiikoisten Säästöpankki

Sami Iltanen

22

4

2

9 070

1 244

195

17

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Sparbankerna på kartan
Hemorten för varje Sparbank är utmärkt på kartan.
Sparbankerna visas i storleksordning enligt deras balansräkning (12/2013).

26
22
3

11
29
24

15 10
28
18

27
30

4

16

23

14
20

2

13
8

9
19

18

1

12

17

1. Säästöpankki Optia
2. Liedon Säästöpankki
3. Oma Säästöpankki
4. Aito Säästöpankki
5. Etelä-Karjalan Säästöpankki
6. Västra Nylands Sparbank
7. Nooa Sparbank
8. Lammin Säästöpankki
9. Someron Säästöpankki
10. Huittisten Säästöpankki
11. Närpes Sparbank
12. Avain Säästöpankki
13. Helmi Säästöpankki
14. Kantasäästöpankki
15. Eurajoen Säästöpankki
16. Säästöpankki Sinetti
17. Kvevlax Sparbank
18. Kalannin Säästöpankki
19. Ekenäs Sparbank
20. Mietoisten Säästöpankki
21. Mörskom Sparbank
22. Ylihärmän Säästöpankki
23. Sysmän Säästöpankki
24. Kristinestads Sparbank
25. Suomenniemen Säästöpankki
26. Vörå Sparbank
27. Suodenniemen Säästöpankki
28. Pyhärannan Säästöpankkii
29. Yttermark Sparbank
30. Kiikoisten Säästöpankki

6

25
5

21

7

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Sparbanksgruppen
Sparbankerna är självständiga regionala och lokala banker. Sparbankerna, servicebolagen som
de äger och Sparbanksförbundet bildar tillsammans Sparbanksgruppen. Bankerna i gruppen
är detaljistbanker med ett heltäckande utbud av tjänster. Via servicebolagen och ett omfattande
partnernätverk erbjuder de alla tjänster inom finanssektorn för såväl privatkunder som
företagskunder.
Sparbankerna har beslutat gå in för ett närmare samarbete i enlighet med sammanslutningslagstiftningen. En grupp
på 25 Sparbanker ansöker hos Finansinspektionen om koncession för en centralorganisation, som man hoppas beviljas
fram till hösten 2014. Målet är att starta verksamheten enligt
den nya koncessionen senast i början av 2015. (Se närmare
Ekonomi > Utveckling av affärsverksamheten > Förnyelse av
Sparbanksgruppen och ansökan om koncession.)
Verksamhetsberättelsen 2013 beskriver Sparbanksgruppens
och Sparbankernas läge och förvaltning före inrättandet av
sammanslutningen och centralorganisationen.
Det skedde vissa förändringar i Sparbanksgruppens sammansättning under 2013, och i slutet av året uppgick Sparbankernas antal till 30, av vilka 6 hade formen av aktiebolag
(Se närmare Ekonomi > Utveckling av affärsverksamheten >
Sparbankernas sammanslagningar och nya namn.)

Kunderna
Sparbankerna
Sparbanksförbundet
Gemensam verksamhet
Intressebevakning
Utveckling
• Kundrelationer
• Produkter och tjänster
• Kompetens
• Varumärket
• Kommunikation
Sparbanksinspektionen
Sparbankernas Säkerhetsfond
Sparbankernas Forskningsstiftelse
European Savings Banks Group

19

Produkt- och
tjänstebolag
• Sparbankernas Centralbank
• Sp-Fondbolag
• Livförsäkringsaktiebolaget Duo
• Sb-Hem
• Samlink

Viktigaste
samarbetspartner
• Aktia Bank
• Finlands Skadeförsäkring
• Nets (tidigare Luottokunta)
• Automatia Pankkiautomaatit
• Elo

Sparbankerna
Sparbankerna är depositionsbanker. Deras verksamhet
regleras av kreditinstitutslagen och av sparbankslagen enligt
vilken Sparbankernas särskilda ändamål är att främja sparande. En Sparbank kan grundas av minst 10 samfund eller
stiftelser eller minst 20 fysiska personer. Sparbankens egna
bundna kapital utgörs av grundkapitalet och en reservfond
samt en eventuell uppskrivningsfond och grundfond.
Sparbankerna är självständiga regionala och lokala banker.
Tillsammans bildar Sparbankerna Sparbanksgruppen som förenar det lokala och det riksomfattande perspektivet. I slutet
av 2013 bestod gruppen av 30 Sparbanker. (Se närmare Ekonomi > Utveckling av affärsverksamheten > Sparbankernas
sammanslagningar och nya namn.)
I slutet av 2013 hade Sparbankerna 195 egna kontor och 586
000 kunder. Tack vare samarbetsavtalen med Lokalandelsbankerna och Aktia Bank hade Sparbankernas kunder tillgång till nästan 400 kontor och cirka 200 service- och betalautomater. Därtill kan de ta ut kontanter i Finlands alla
kontantautomater. Sparbankernas fastighetsförmedlingskedja Sb-Hem hade i slutet av året 53 enheter i anslutning till
bankkontor.

Förvaltning
Principalerna är det högsta beslutande organet i varje Sparbank. Principalerna utses av Sparbankens depositionskunder
och eventuella representanter för innehavare av grundfondsandelar. Principalerna i sin tur väljer bankens styrelse och
styrelsen bankens verkställande direktör.
Sparbankerna i aktiebolagsform (utom Nooa Sparbank Ab)
ägs av sparbanksstiftelser, vars högsta beslutande 		
organ är delegationen. Den väljer stiftelsens 		
styrelse. Sparbanksstiftelserna utövar sin 			
beslutanderätt på bolagsstämman för Sparbankerna		
i aktiebolagsform. Bolagsstämman väljer bankens 		
styrelse och styrelsen bankens verkställande 		
direktör. Nooa Sparbank ägs av de 			
övriga Sparbankerna (96,3 %) 				
och Ömsesidiga Livförsäkring-				
sbolaget Suomi.

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Sparbanksstiftelsernas huvudsakliga uppgift är att främja
sparsamhet och ekonomisk fostran i regionen. De stöder också regionernas livskraft, välmående, kultur och ekonomiska
utveckling samt värnar om sparbanksrörelsens traditioner.

Sparbanksförbundet
Sparbanksförbundet är Sparbankernas centralorganisation. Sparbanksförbundets huvudsakliga uppgift är att
stödja och främja Sparbankernas konkurrenskraft och uppfyllandet av gruppens mål.
Förbundets syfte är att främja Sparbankernas utveckling och
gemensamma verksamhet och att bevaka deras intressen.
Förbundet strävar efter att påverka bankrörelsens förutsättningar och lagstiftningen inom denna sektor samt upprätthåller kontakten till myndigheter och organisationer i bankbranschen. Förbundet fattar också bankernas gemensamma
sparbankspolitiska beslut, av vilka Sparbanksgruppens strategi är det viktigaste. Förbundet har hand om Sparbankernas
gemensamma affärsutveckling, marknadsföring, utbildning
och kommunikation. Sparbanksinspektionen arbetar i anknytning till Sparbanksförbundet.
Sparbanksförbundets högsta beslutande organ är Sparbanksförbundets årsmöte, där förbundets medlemmar utövar sin
beslutanderätt. Årsmötet utser förbundets förvaltningsråd.
Förvaltningsrådet består av samtliga Sparbankers styrelseordföranden eller förvaltningsrådsordförande, om banken
har ett förvaltningsråd. I förbundets förvaltningsråd ingår
dock inte Nooa Sparbanks styrelseordförande, som är verkställande direktör för en av sparbankerna som äger Nooa Sparbank och alltså inte en förtroendevald person. Ordförande för
förbundets förvaltningsråd är Jaakko Puomila, styrelseordförande i Västra Nylands Sparbank.
Förvaltningsrådet väljer förbundets styrelse (6–9 medlemmar). Till Sparbanksförbundets styrelse hör Liedon Säästöpankkis verkställande direktör Jussi Hakala (ordförande),
Eurajoen Säästöpankkis verkställande direktör Matti Saustila
(vice ordförande), Närpes Sparbanks verkställande direktör
Hans Bondén, Someron Säästöpankkis verkställande direktör Juhani Huupponen, Mörskom Sparbanks verkställande
direktör Immo Laiho och Sparbanken Optias verkställande
direktör Risto Sundqvist.
Pasi Kämäri är förbundets verkställande direktör. Utvecklingsdirektör Harri Mattinen är verkställande direktörens ersättare. I slutet av 2013 hade Sparbanksförbundet och Sparbanksinspektionen sammanlagt 23 anställda.

Sparbankernas Säkerhetsfond
Syftet med Sparbankernas Säkerhetsfond är att trygga en
stabil verksamhet för medlemsbankerna. Fonden kan bevilja
medlemsbankerna understöd och understödslån samt teckna en medlemsbanks aktier eller andelar, kapitallån som den
emitterar eller andra förbindelser som inräknas i bankens
kapitalbas. Därtill kan fonden gå i borgen för lån som tas av
medlemsbankerna. Alla Sparbanker och sparbanksaktiebolag
var medlemmar i säkerhetsfonden. I slutet av 2013 hade ingen
medlemssparbank mottagit understöd från säkerhetsfonden.
Juhani Huupponen, verkställande direktör för Someron Säästöpankki, är ordförande för fondens styrelse.

Sparbankernas Forskningsstiftelse
Sparbankernas Forskningsstiftelse har som syfte att stödja
ekonomisk, samhällsvetenskaplig samt juridisk forskning och
publikationsverksamhet som gäller penningmarknaden, värdepappersmarknaden, sparande och boende samt att värna
om sparbankverksamhetens historia. År 2013 införlivades
Kluuvin Säätiö med forskningsstiftelsen och bildade Kluuvin
rahasto.
Sparbankens Forskningsstiftelse beviljade universitetsforskare och forskningsprojekt stipendier på 73 500 euro under
2013. I stipendiebeloppet ingår 15 000 euro som beviljades
ur Kluuvin rahasto.
Forskningsstiftelsen ansvarar även för Sparbanksmuseets underhållskostnader. Sparbanksmuseet finns i anslutning till

Sparbankernas
servicebolag
Sparbankernas Centralbank 		
Finland Ab
Itella Bank förvärvades av Itella i april 2013 och dess officiella namn som registrerades i juni är Säästöpankkien Keskuspankki Suomi Oy – Sparbankernas Centralbank Finland
Ab – Central Bank of Savings Banks Finland Ltd.
Sparbankernas Centralbank kommer att som sin huvudsakliga uppgift ha att erbjuda Sparbankerna centralkreditinstitutstjänster. Centralbanksfunktionerna övergår till 		
den från Aktia Bank senast i början av 2015.
I slutet av 2013 hade centralbanken 15 anställda.		
Hannu Lanteri är centralbankens verkställande 		
direktör.

20

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Sp-Fondbolag Ab

Samlink-koncernen

Sp-Fondbolag Ab är ett placeringsfondbolag som ägs av Sparbankerna och erbjuder fond- och kapitalförvaltningstjänster
för Sparbankerna och deras kunder. Bolaget, som inledde sin
verksamhet 2003, främjar långsiktigt sparande och är Sparbankernas expertenhet i placeringsmarknadsfrågor.

IT- och supportbolaget Samlink ansvarar för Sparbanksgruppens bank- och datasystemtjänster. Sparbankerna är majoritetsägare i bolaget (57,4 %). De övriga ägarna är Aktia Bank,
Lokalandelsbankerna, Handelsbanken samt Itella.

Vid utgången av 2013 förvaltade bolaget 17 placeringsfonder
med ett sammanlagt kapital på 934,1 miljoner euro. Fondandelsägarna uppgick till 103 757 personer. Enligt de enskilda
förmögenhetsförvaltningsavtalen utgjorde de förvaltade tillgångarna 180,3 miljoner euro i slutet av 2013.
Bolaget hade 28 anställda i slutet av 2013. Hannu Ruotsalainen är bolagets verkställande direktör.

Livförsäkringsbolaget Duo
Livförsäkringsbolaget Duo kompletterar Sparbankernas
kärnverksamhet och strategi genom att tillhandahålla de
livsförsäkringstjänster som bankernas kunder behöver. Bolaget inledde sin verksamhet 2007 och erbjuder produkter och
tjänster inom sparande, placering och skydd mot personrisker
för såväl privatkunder som företag.
I och med att Lokalförsäkringsgruppen gick samman med Tapiola-gruppen ändrades ägandet i Duo. Bolaget som tidigare
ägdes till hälften av Sparbankerna respektive Lokalförsäkring
övergick i februari 2013 helt i Sparbankernas ägo. Sparbanksgruppen och LokalTapiola-gruppen undertecknade i slutet av
januari ett avtal om att samarbetet upphör.
Vid utgången av året hade bolaget 30 anställda. Timo Hiltunen är bolagets verkställande direktör.

Sb-Hem Ab
I slutet av 2010 grundade Sparbankerna en egen fastighetsförmedlingskedja, Sb-Hem. Sb-Hem är ett fastighetsförmedlingskoncept som är anpassat till Sparbankernas värdegrund och
fungerar enligt franchising-principen. Sb-Hem Ab franchising-givare till lokala fastighetsförmedlingsföretagare, som
får ett starkt stöd för sin verksamhet av den lokala Sparbanken och får använda Sparbankernas firmamärke.
Kedjan har expanderat kraftigt under sina tre första verksamhetsår och finns nu i nästan hela landet.
I slutet av året betjänade kedjan Sb-Hem kunder på 53 orter.
Bolagets mål är att fortsätta expandera och bli en av Finlands
fyra största fastighetsförmedlingskedjor inom de närmaste
åren. Kedjan hade vid utgången av året 160 anställda, fyra
vid centralbolaget.
Antti Toivanen är verkställande direktör för Sb-Hem.

21

Samlink, grundat 1994, hör till de äldsta bolagen i Finland
som specialiserat sig på IT-tjänster inom finanssektorn.
Koncernens dotterbolag Lokalbankernas PP-Redovisning
Ab erbjuder ekonomiförvaltningstjänster åt företag inom
finansbranschen. Koncernens dotterbolag Samcom Oy tillhandahåller elektroniska ärendehanteringstjänster åt såväl
finans- och energisektorn som andra branscher. Project IT
Oy ingår i Samlink-koncernen som ett delägt bolag som erbjuder projektadministration och andra ICT-konsulttjänster
åt finanssektorn och andra branscher.
Bolaget hade cirka 500 anställda i slutet av 2013. Heikki Sirve
är bolagets verkställande direktör.

Bonum Bank Ab
ACH Finland Ab (ACHF), från december 2013 Bonum Bank
Ab, är en betalningscentral som betjänar bankerna. Den grundades i maj 2008.
I juni sålde Sparbankernas Holding, som ägs av Sparbankerna, sin andel av bolaget till Lokalandelsbanksförbundet, som
nu äger hela bolaget. Bolaget fortsätter förmedla Sparbankernas betalningar tills Sparbankernas betalningsrörelse övergår
till deras egen centralbank och centralkreditinstitutstjänsterna som Aktia Bank tillhandahåller upphör, senast i början
av 2015.

Aktia Hypoteksbank Abp
Aktia Hypoteksbank Abp är ett kreditinstitut med inriktning
på bostadslån. Verksamheten regleras av lagen om hypoteksbanker och lagen om kreditinstitut.
Hypoteksbanken ägs av Sparbankerna (38,1 %), Aktia Bank
och Lokalandelsbankerna. Den är ett servicebolag och därmed prissätts de finansiella tjänsterna till ägarna till självkostnadspris.
Aktia Hypoteksbanken har sedan oktober 2012 fokuserat på
att administrera de befintliga lånen och refinansieringen av
dem. Beviljandet av nya bostadslån har styrts till 		
ägarbankernas egen verksamhet.
Banken har i huvudsak finansierat sin verksamhet 		
genom emission av masskuldebrevslån med säkerhet 	
på den internationella kapitalmarknaden. Under 2013 	
sålde. Hypoteksbanken krediter 				
förmedlade av bankerna tillbaka 				
till förmedlarbankerna för att

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
finansiera masskuldebrevslån som förföll till betalning.

Nets Oy

I slutet av 2013 omfattade Hypoteksbankens utlåning över 39
000 enskilda bostadslån på sammanlagt 2,9 miljarder euro.
Andelen lån som förmedlades av Sparbankerna uppgick till
43 % (1,2 miljarder euro) av utlåningen.

Nets Oy (tidigare Luottokunta) är Sparbankernas långvariga
samarbetspartner i betalkortsverksamheten och Sparbankernas kort utfärdas i samarbete med bolaget. Bolaget har
varit en del av Nets-koncernen sedan den 31 oktober 2012.
Nets-koncernen är Nordens ledande leverantör av betalnings-,
informations- och digitala säkerhetslösningar.

Bolaget hade 4 anställda i slutet av 2013. Timo Ruotsalainen
är bankens verkställande direktör.

Automatia Pankkiautomaatit Oy

Sparbankens
samarbetspartner
Aktia Bank Abp
Aktia Bank Abp är Sparbankernas centralkreditinstitut och
tillhandahåller även andra tjänster. Därtill kan Sparbankernas kunder uträtta sina ärenden på Aktias kontor och vice
versa. Aktia meddelade i slutet av januari 2013 att centralkreditinstitutstjänsterna till Sparbankerna upphör senast i början
av 2015, efter att Sparbankernas Centralbank har övertagit.

Finlands Skadeförsäkring Ab
Finlands Skadeförsäkring Ab är Sparbankernas skadeförsäkringspartner. Bolaget erbjuder Sparbankerna skräddarsydda
försäkringstjänster enligt den så kallade white label-modellen
och Sparbankerna säljer försäkringarna under sitt eget varumärke.

Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo

Sparbankerna har ett samarbetsavtal om kontantautomater
med Automatia Pankkiautomaatit Oy. Avtalet täcker även
tjänsten Nouto. för företagskunders kassaredovisningar.

Övriga samarbetspartner
Genworth Financial Inc. är försäkringsgivare i Sparbankernas alla Ekonomiskyddsförsäkringar och i vissa av låneskyddsförsäkringarna som Sparbankerna säljer. Genworth är
ett bolag inom försäkringsbranschen med säte i USA.
När det gäller fyllnadsborgen i anknytning till bostadsfinansiering samarbetar Sparbankerna med Försäkringsaktiebolaget Garantia.
Sparbankerna har sedan 2007 haft ett samarbetsavtal om
värdepappersförmedling med FIM Bank Ab.
Sparbankerna har ett samarbetsavtal om finansieringsbolagstjänster med Aktia Företagsfinansiering Ab. Samarbetet
inleddes 2008.
SEB Kapitalförvaltning Finland Ab har delvis hand om SpFondbolag Ab:s portföljförvaltning.

Sedan 2007 har Sparbankerna haft ett samarbetsavtal med
Pensions-Fennia om förmedling av lagstadgade APL- och
FöPL-försäkringar. Samarbetet omfattar också företagsfinansiering.
Pensions-Fennia och LokalTapiola Pensionsbolag fusionderades den 1 januari 2014. Det nya bolaget heter Ömsesidiga
Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo.

22

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
23

SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
Befästningsvägen 9, 02601 Esbo • Pb 68, 02601 Esbo
Tel. (09) 548 051 • Fax 020 602 9108
www.sparbanken.fi

Mais conteúdo relacionado

Mais procurados

Swedbanks företagspresentation kvartal 1 2012
Swedbanks företagspresentation kvartal 1 2012Swedbanks företagspresentation kvartal 1 2012
Swedbanks företagspresentation kvartal 1 2012Swedbank
 
Swedbanks företagspresentation 30 juni 2014
Swedbanks företagspresentation 30 juni 2014Swedbanks företagspresentation 30 juni 2014
Swedbanks företagspresentation 30 juni 2014Swedbank
 
Swedbanks företagspresentation kvartal 2 2012
Swedbanks företagspresentation kvartal 2 2012Swedbanks företagspresentation kvartal 2 2012
Swedbanks företagspresentation kvartal 2 2012Swedbank
 
Swedbank företagspresentation, september, 2010
Swedbank företagspresentation, september, 2010Swedbank företagspresentation, september, 2010
Swedbank företagspresentation, september, 2010Swedbank
 
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016Lina Laurin
 
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016Lina Laurin
 
Företagspresentation Q2 2015
Företagspresentation Q2 2015Företagspresentation Q2 2015
Företagspresentation Q2 2015Swedbank
 
Swedbanks delårsrapport kv 1 2014 dok
Swedbanks delårsrapport kv 1 2014 dokSwedbanks delårsrapport kv 1 2014 dok
Swedbanks delårsrapport kv 1 2014 dokSwedbank
 
Swedbank Företagspresentation, 31 mars, 2015
Swedbank Företagspresentation, 31 mars, 2015Swedbank Företagspresentation, 31 mars, 2015
Swedbank Företagspresentation, 31 mars, 2015Swedbank
 

Mais procurados (9)

Swedbanks företagspresentation kvartal 1 2012
Swedbanks företagspresentation kvartal 1 2012Swedbanks företagspresentation kvartal 1 2012
Swedbanks företagspresentation kvartal 1 2012
 
Swedbanks företagspresentation 30 juni 2014
Swedbanks företagspresentation 30 juni 2014Swedbanks företagspresentation 30 juni 2014
Swedbanks företagspresentation 30 juni 2014
 
Swedbanks företagspresentation kvartal 2 2012
Swedbanks företagspresentation kvartal 2 2012Swedbanks företagspresentation kvartal 2 2012
Swedbanks företagspresentation kvartal 2 2012
 
Swedbank företagspresentation, september, 2010
Swedbank företagspresentation, september, 2010Swedbank företagspresentation, september, 2010
Swedbank företagspresentation, september, 2010
 
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016
 
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016
 
Företagspresentation Q2 2015
Företagspresentation Q2 2015Företagspresentation Q2 2015
Företagspresentation Q2 2015
 
Swedbanks delårsrapport kv 1 2014 dok
Swedbanks delårsrapport kv 1 2014 dokSwedbanks delårsrapport kv 1 2014 dok
Swedbanks delårsrapport kv 1 2014 dok
 
Swedbank Företagspresentation, 31 mars, 2015
Swedbank Företagspresentation, 31 mars, 2015Swedbank Företagspresentation, 31 mars, 2015
Swedbank Företagspresentation, 31 mars, 2015
 

Semelhante a Säästöpankki Verksamhetsberättelse 2013

Ålandsbanken 072017
Ålandsbanken 072017Ålandsbanken 072017
Ålandsbanken 072017Ålandsbanken
 
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016Swedbank
 
Ålandsbanken hållbarhet 072017
Ålandsbanken hållbarhet 072017Ålandsbanken hållbarhet 072017
Ålandsbanken hållbarhet 072017Ålandsbanken
 
Swedbank företagspresentation kvartal 4,2015
Swedbank företagspresentation kvartal 4,2015Swedbank företagspresentation kvartal 4,2015
Swedbank företagspresentation kvartal 4,2015Swedbank
 
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016Swedbank
 
Swedbank Företagspresentation, September 2015
Swedbank Företagspresentation, September 2015Swedbank Företagspresentation, September 2015
Swedbank Företagspresentation, September 2015Swedbank
 
Swedbank företagspresentation kvartal 1, 2016.
Swedbank företagspresentation kvartal 1, 2016.Swedbank företagspresentation kvartal 1, 2016.
Swedbank företagspresentation kvartal 1, 2016.Swedbank
 
Swedbank - en företagspresentation (kvartal fyra, 2014)
Swedbank - en företagspresentation (kvartal fyra, 2014)Swedbank - en företagspresentation (kvartal fyra, 2014)
Swedbank - en företagspresentation (kvartal fyra, 2014)Swedbank
 
Folksam - Årsberättelse 2012
Folksam - Årsberättelse 2012Folksam - Årsberättelse 2012
Folksam - Årsberättelse 2012Folksam
 
Swedbank foretagspresentation 25 april 2017
Swedbank foretagspresentation 25 april 2017Swedbank foretagspresentation 25 april 2017
Swedbank foretagspresentation 25 april 2017Swedbank
 
Folksam Års- och hållbarhetsberättelse 2015
Folksam Års- och hållbarhetsberättelse 2015Folksam Års- och hållbarhetsberättelse 2015
Folksam Års- och hållbarhetsberättelse 2015Folksam
 
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013Folksam Hållbarhetsredovisning 2013
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013Folksam
 
Avanza bank, Analyticsdagarna 141021
Avanza bank, Analyticsdagarna 141021Avanza bank, Analyticsdagarna 141021
Avanza bank, Analyticsdagarna 141021Summit & Friends
 
Folksam: Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014
Folksam: Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014Folksam: Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014
Folksam: Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014Folksam
 
Folksams finansmarknadsträff 5 november 2014
Folksams finansmarknadsträff 5 november 2014Folksams finansmarknadsträff 5 november 2014
Folksams finansmarknadsträff 5 november 2014Folksam
 
Wednesday Relation 100922 1
Wednesday Relation 100922 1Wednesday Relation 100922 1
Wednesday Relation 100922 1hopjoh
 
Swedbank företagspresentation, juni 2010
Swedbank företagspresentation, juni 2010Swedbank företagspresentation, juni 2010
Swedbank företagspresentation, juni 2010Swedbank
 
Folksam - Hållbarhetsredovisning 2012
Folksam - Hållbarhetsredovisning 2012Folksam - Hållbarhetsredovisning 2012
Folksam - Hållbarhetsredovisning 2012Folksam
 

Semelhante a Säästöpankki Verksamhetsberättelse 2013 (20)

Ålandsbanken 072017
Ålandsbanken 072017Ålandsbanken 072017
Ålandsbanken 072017
 
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016
Swedbank företagspresentation, 25 oktober 2016
 
Ålandsbanken hållbarhet 072017
Ålandsbanken hållbarhet 072017Ålandsbanken hållbarhet 072017
Ålandsbanken hållbarhet 072017
 
Swedbank företagspresentation kvartal 4,2015
Swedbank företagspresentation kvartal 4,2015Swedbank företagspresentation kvartal 4,2015
Swedbank företagspresentation kvartal 4,2015
 
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016
Swedbank företagspresentation, 30 juni 2016
 
Swedbank Företagspresentation, September 2015
Swedbank Företagspresentation, September 2015Swedbank Företagspresentation, September 2015
Swedbank Företagspresentation, September 2015
 
Swedbank företagspresentation kvartal 1, 2016.
Swedbank företagspresentation kvartal 1, 2016.Swedbank företagspresentation kvartal 1, 2016.
Swedbank företagspresentation kvartal 1, 2016.
 
Swedbank - en företagspresentation (kvartal fyra, 2014)
Swedbank - en företagspresentation (kvartal fyra, 2014)Swedbank - en företagspresentation (kvartal fyra, 2014)
Swedbank - en företagspresentation (kvartal fyra, 2014)
 
Folksam - Årsberättelse 2012
Folksam - Årsberättelse 2012Folksam - Årsberättelse 2012
Folksam - Årsberättelse 2012
 
Swedbank foretagspresentation 25 april 2017
Swedbank foretagspresentation 25 april 2017Swedbank foretagspresentation 25 april 2017
Swedbank foretagspresentation 25 april 2017
 
Cisco expo
Cisco expoCisco expo
Cisco expo
 
Folksam Års- och hållbarhetsberättelse 2015
Folksam Års- och hållbarhetsberättelse 2015Folksam Års- och hållbarhetsberättelse 2015
Folksam Års- och hållbarhetsberättelse 2015
 
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013Folksam Hållbarhetsredovisning 2013
Folksam Hållbarhetsredovisning 2013
 
Avanza bank, Analyticsdagarna 141021
Avanza bank, Analyticsdagarna 141021Avanza bank, Analyticsdagarna 141021
Avanza bank, Analyticsdagarna 141021
 
Folksam: Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014
Folksam: Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014Folksam: Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014
Folksam: Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014
 
Folksams finansmarknadsträff 5 november 2014
Folksams finansmarknadsträff 5 november 2014Folksams finansmarknadsträff 5 november 2014
Folksams finansmarknadsträff 5 november 2014
 
Wednesday Relation 100922 1
Wednesday Relation 100922 1Wednesday Relation 100922 1
Wednesday Relation 100922 1
 
Swedbank företagspresentation, juni 2010
Swedbank företagspresentation, juni 2010Swedbank företagspresentation, juni 2010
Swedbank företagspresentation, juni 2010
 
Kundfokus Finans 2014
Kundfokus Finans 2014Kundfokus Finans 2014
Kundfokus Finans 2014
 
Folksam - Hållbarhetsredovisning 2012
Folksam - Hållbarhetsredovisning 2012Folksam - Hållbarhetsredovisning 2012
Folksam - Hållbarhetsredovisning 2012
 

Mais de Säästöpankki Sparbanken

Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysSäästöpankki Sparbanken
 

Mais de Säästöpankki Sparbanken (20)

Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaaliNäin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
Näin Suomi Säästää 2016 -esitysmateriaali
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitysNäin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
Näin Suomi Säästää 2016 - infograafinen esitys
 

Säästöpankki Verksamhetsberättelse 2013

  • 2. VD:s översikt Sparbankernas 191:a verksamhetsår var ett år av aktiva förberedelser och stark framtidstro. Det kommer att gå till historien som en vändpunkt då 25 Sparbanker beslöt att förena sina krafter för en allt effektivare bankverksamhet och ett bättre kundarbete, utan att ge avkall på den lokala självständigheten och beslutanderätten. Den förnyade gruppen inleder sin verksamhet som en sammanslutning i början av 2015 och Sparbanksförbundet blir dess centralinstitut (läs närmare under Ekonomi > Affärsverksamhetens utveckling). Sparbankerna går in för dessa reformer utgående från en ekonomiskt stark bas. Vår affärsverksamhet gav ett bättre resultat än väntat: i en omgivning som präglades av stora utmaningar uppnådde vi en rörelsevinst på 73,5 miljoner euro – vilket är nästan tio procent bättre än förra året. Vi är fortsättningsvis en av Finlands mest solida bankgrupper och vi har kontroll över riskerna som förknippas med verksamheten. Våra kunder kan lita på att Sparbankerna erbjuder en trygg hamn i de ekonomiska stormarna. Omgivningen förändras ständigt Under år 2013 ändrade fokus i den inhemska ekonomidiskussionen från effekterna av den internationella finanskrisen till Finlands egna svårigheter: den offentliga ekonomins strukturproblem och hållbarhetsunderskott. Det blev ingen nystart för den ekonomiska tillväxten; i stället för den förväntade uppgången fick vi uppleva en fortsatt osäkerhet. Samtidigt har de månatliga sparbeloppen vuxit och intresset för olika spar- och placeringsformer har ökat. Förändringen var uppenbar, för resultaten från de två föregående åren visade tydligt att de dystra ekonominyheterna hade lamslagit sparviljan. Det osäkra läget avspeglas i att tidshorisonten för vilken finländarna planerar sin ekonomi har blivit kortare år för år. Finländarna behöver en bank som känner sina kunder Allt fler bankkunder känner sig främmande inför tanken att deras egen bank är ett internationellt finansbolag med målet att säkerställa sina ägare så stora vinster som möjligt. Vi på Sparbankerna har andra mål för vår verksamhet. Allt från att den första Sparbanken grundades har vår huvudsakliga uppgift varit att främja våra kunders sparande och välbefinnandet i vår verksamhetsmiljö. Vi tror på personlig service, på att möta kunderna som människor vid bankdisken, i nätbanken, mobilbanken, telefon eller i vilken som helst annan servicesituation. Bankverksamheten i vårt land möter ständigt nya utmaningar. Bankerna i Finland har varit tvungna att anpassa sig inte bara till konsekvenserna av den internationella finanskrisen och recessionen, utan också till den ökade regleringen av finansbranschen. Inom de närmaste åren kommer branschen att ruskas om av den stramare regleringen av finanssektorn, förändringarna i banktillsynen, skapandet av en bankunion och andra myndighetsprojekt inom EU. Regleringen medför mer byråkrati och ökade kostnader. Den inhemska bankskatten har redan tvingat bankerna att försöka identifiera kostnadsbesparingar. Vi följer vår egen verksamhetsmodell där vi utgår från våra egna principer. För oss är det viktigt att säkerställa ett annorlunda, kundorienterat alternativ för finländska konsumenter, företagare och företag. Vi utlovar god kundservice och ett mänskligt sätt att arbeta – genuin kundnärhet. Lyckligtvis kan de finländska konsumenterna se framåt och bortom svårigheterna. Enligt Sparbankens Sparbarometer som publicerades i slutet av 2013 tycks finländarna ha beslutat sig för att ta kontroll över sin ekonomi och börja spara. Pasi Kämäri VD Sparbanksförbundet 2 Topplaceringar i mätningar av kundnöjdheten (se Kunderna) visar att vi också håller det vi lovar. Och vi tror att finländarna behöver oss. Sparbanken – alltid vid din sida. SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 3. Strategi Sparbankernas grundläggande uppgift är att främja sparsamhet och kundernas ekonomiska välfärd på ett kundnära sätt. Från denna uppgift härrör sig även våra värden, grundprinciperna för våra tjänster och vårt kundarbete. Sparbankerna är inriktade på detaljistbanksverksamhet och särskilt på tjänster för dagligaffärer, sparande och placeringar samt lån. Vårt produkt- och tjänsteutbud täcker alla centrala banktjänster för såväl privat- som företagskunder. Dessa kompletteras av övriga tjänster och produkter på finanssektorn som vi erbjuder tillsammans med våra samarbetspartner. Vi är en detaljistbank med ett komplett serviceutbud. Sparbankens värden är följande: Kundnärhet: Vi är lyhörda för kunderna och bemöter dem på ett unikt sätt utgående från kundens individuella behov. Samarbete: Vårt samarbete med kunderna, personalen, sparbankerna och samarbetspartnerna är öppet, uppriktigt och inspirerar till tillväxt. Vi förnyas och förnyar vår verksamhet. Sparbankernas mål är en växande kundmarknadsandel, ett Sparbanken-varumärke som är attraktivt för både kunder och personal, ekonomisk välfärd för lokalsamhället och kunderna samt en god lönsamhet. Tillförlitlighet: Vi tar hand om ärenden på ett sakkunnigt och tillförlitligt sätt. Vi finns till för kunden och det lokala samhället. Sparbankernas tillväxt sker genom att nuvarande kunder koncentrerar sina bankärenden och att antalet nya kunder ökar. En genuint kundorienterad strategi är vår styrka (se Sparbanksupplevelsen). Nöjda kunder stärker vår kundmarknadsandel. Resultatinriktning: Vårt resultat och vår tillväxt säkerställer utvecklingen av kundservicen och livskraften i vår omgivning. Vår strategi grundar sig på en utmärkt personal. Hantering av kundrelationerna och sakkunskap inom ekonomihantering utgör vår kärnkompetens, vilket avspeglas i alla kundnöjdhetsmätningar som gjorts de senaste åren (se Kunderna och Personalen). Vår framgång baserar sig på god lönsamhet, kostnadseffektivitet, kapitaltäckning och riskhantering. Utvecklingen av affärsverksamheten, risktäckningskapaciteten, verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet förutsätter en tillräcklig kapitaltäckningsbuffert. Vår risktagning har dimensionerats med eftertanke. Sparbankens verksamhet är lokalt förankrad, ansvarsfull och människonära och banken har en lämplig storlek. Sparbanksupplevelsen Sparbanksupplevelsen innebär genuin kundnärhet med unika kundmöten, säkerställande av kundernas ekonomiska välfärd, utökande av förmögenheten och ansvarfullhet som centrala faktorer. Kundnärheten innebär utöver fysisk närvaro även ett andligt rum där vi står på kundens sida. Sparbankens kundservice är enkelt tillgänglig och den fokuserar på hantering av den egna ekonomin och lösningar för kundernas behov. 3 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 4. Varje enskilt kundmöte är viktigt för oss och vi betraktar saker och ting med kundens ögon. Vi är närvarande på de mötesplatser som kunden önskar. Vi skapar ett värde för kunderna vid varje möte och genom långsiktiga kundrelationer. Vi känner våra kunders individuella behov och skapar unika kundmöten oberoende av tid och plats. Vi lyssnar uppriktigt på våra kunder och förstår deras ekonomi. Tillsammans med oss utökar kunderna sin förmögenhet stegvis, kontrollerat och tillförlitligt. Sparande är nyckeln till kapitaltillväxt. Sparbankerna är kundernas personliga tränare i ekonomifrågor. Ansvarsfullhet har varit en av Sparbankernas centrala egenskaper ända sedan bankerna grundades. Vi intar en aktiv roll på våra verksamhetsområden för att främja kundernas och det lokala samhällets förmögenhet och välfärd. Sparbanksupplevelsen baserar sig på våra grundläggande värden. Vårt motto ”Sparbanken – alltid vid din sida” sammanfattar grunden för hela vår verksamhet. Kunderna Tyngdpunkten i sparbankernas affärsverksamhet vilar på privatkunder, små och medelstora företag samt jord- och skogsbrukskunder. Privatkunder i aktiv ålder, yrkesutövare och små företag utgör den största kundgruppen. Via privatkunderna i aktiv ålder når vi även pensionärer samt barn och ungdomar. Vilken roll små och medelstora företag samt landsbygdsföretag har i banken beror på respektive banks verksamhetsområde och inriktning. Kunderna är nöjda Sparbankernas kundnöjdhet är en av den bästa bland alla banker. Enligt den internationella EPSI Rating-undersökningen har Sparbankens kunder hört till de nöjdaste bankkunderna i Finland sedan 2010 när Sparbankerna inkluderades i undersökningen som en egen grupp. I analysen för år 2013 placerade sig Sparbankerna på fjärde plats och skillnaden till bankerna i spetsen var liten. Sparbankerna klarade sig bra även i undersökningen Asiakkuusindeksi 2013 (Kundindex 2013) som Asiakkuusmarkkinointiliitto och konsultbyrån Avaus genomförde. Sparbankerna deltog i undersökningen för fjärde gången. År 2010 placerade sig Sparbankerna på femte plats, 2011 på sjätte, 2012 på tredje och 2013 på sjunde plats. Utöver kundindex mättes kundupplevelsen hos de deltagande företagen (nytta, enkelhet, trivsel). Här placerade sig Sparbankerna som trea, vilket var det bästa resultatet inom banksektorn. Undersökningen Kansallinen Asiakaspalvelupalaute (Nationell kundservicerespons) som Taloustutkimus gjorde 2013 av kundserviceföretag placerade Sparbankerna på en delad andra plats. Enligt kundnöjdhetsundersökningen som Sparbanksgruppen själv genomförde våren 2013 är hela 83 procent av kunderna redo att rekommendera Sparbanken för sina bekanta och av dessa har 86 procent redan gjort det. Sparbankernas strävan att arbeta nära kunderna avspeglas i en växande kundkrets och i positiv kundrespons. År 2013 hade Sparbanksgruppen så många som 586 000 kunder. 4 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 5. Personalen Grunden för Sparbankens kundnära strategi är en utmärkt personal. En yrkesskicklig och ansvarskännande personal är nyckeln till lyckade möten med kunderna – möten som ger kunderna en genuin Sparbanksupplevelse. Sparbanksupplevelsen innebär att vi tar hand om våra kunder i livets alla skeden. Vi är en bekant och trygg samarbetspartner som sköter kundens bankaffärer med sakkunskap, men på samma gång på ett enkelt och begripligt sätt. Vårt verksamhetssätt tar sig uttryck i ett genuint människointresse även på arbetsplatsen. Personalens smidiga samarbete och utnyttjandet av allas kunskaper säkerställer de bästa lösningarna för våra kunder. Var och en är den bästa experten på sitt eget arbete och för aktivt fram nya idéer för utvecklingen av vår verksamhet. Ett kompetent och inspirerande ledarskap har här en nyckelroll. Högklassigt förmanskap avspeglas i det dagliga arbetet, resultaten och atmosfären på arbetsplatsen. Personalnöjdheten mäts med hjälp av en årlig personalundersökning. Personalen får stöd i sin utveckling såväl professionellt som personligt under hela sin karriär. Målet är att koppla lärandet och utvecklingen till vars och ens dagliga arbete, eftersom det är där kunskaperna förbättras effektivast. Utvecklingen stöds också genom utbildnings- och träningsprogram, nätutbildning och med andra metoder. Sparbankernas mål är att vara arbetsplatser för energiska, yrkeskunniga och utvecklingsinriktade personer som alla upplever att deras arbete är värdefullt och utvecklande. Den lokala verksamheten är också en del av vår ansvarsfulla verksamhet. Ansvarsfullhet var en central aspekt redan när sparbanksrörelsen inrättades – bankerna grundades för att främja sparsamhet och olika sätt att spara och utöka privat kapital. Ansvarsfullhet gentemot samhället ingick även i Sparbankernas ursprungliga verksamhetsidé. Ekonomiskt ansvar Det ekonomiska ansvaret omfattar bland annat god lönsamhet, kapitaltäckning och likviditet, god förvaltningssed och ansvarsfullt ledarskap. Vi iakttar branschspecifika och professionella etiska principer i vårt arbete. Speciellt för just Sparbankerna är att vi bär ansvar för att främja den lokala befolkningens sparsamhet och ekonomiska välfärd. Vi beviljar exempelvis inte våra kunder för stora lån eller krediter som de inte klarar av eller som pressar deras ekonomi för hårt. Socialt ansvar Sparbankerna främjar aktivt välfärden på orten. Vi bemöter alla våra kunder jämlikt, finansierar verksamheten i lokala företag och lär barn om sparande och hur man använder pengar bland annat inom ramen för det lokala skolsamarbetet, Sparsamhetsveckan och kampanjer kring sparsamhetsmaskoten Osmo. Under Sparsamhetsveckan undersöker Sparbankerna finländarnas attityder till sparande och hantering av den egna ekonomin. Sparbankens Sparsamhetsbarometer genomfördes 2013 för fjärde gången. Lokal förankring och ansvarsfull verksamhet Den lokala Sparbanken ger kunderna många fördelar: banktjänsterna finns nära till hands, beslut fattas snabbt och kundservicen är välbekant. Den lokala närvaron kommer till uttryck även i olika sätt att stödja ortens välfärd, exempelvis den årliga Sparsamhetsveckan, samarbete med skolor, stöd till ortens kultur- och utbildningsväsen, sponsring och medel som Sparbanksstiftelserna donerar. 5 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 6. Främjar välfärd i samhället ning i slutet av 1800-talet. Sparbankerna understöder finansiellt universitet, idrottsverksamhet, kultur och forskning som främjar sparande. Krigen innebar början på en period av reglerad ekonomi som fortsatte ända till mitten av 1980-talet. Bankernas administrativa roll gjorde att kostnadseffektivitet, kreditförluster och beaktande av risker samt betydelsen av kapitaltäckning föll i bakgrunden. Därtill deltog 25 Sparbanker i slutet av året i en omröstning där kunderna och alla andra finländare för andra gången kunde rösta fram mottagare av Sparbankernas stöd. Omröstningen genomfördes på Facebook och med textmeddelanden. Beloppet som fördelades utgående från omröstningen uppgick till cirka 430 000 euro. Hela 6 700 finländare deltog i omröstningen. Följande omröstning arrangeras i slutet av 2014. Sparbankens Forskningsstiftelse beviljade även år 2013 stipendier till universitetsforskare och forskningsprojekt. Bidragsbeloppet uppgick till 73 500 euro och det inkluderar också 15 000 euro som beviljdes ur Kluuvin rahasto som nu ingår i stiftelsen. Kluuvin rahasto fortsätter verksamheten inom tidigare Kluuvin säätiö som har införlivats med Forskningsstiftelsen. Som inhemsk aktör betalar Sparbanksgruppen alla sina skatter till Finland. På många orter hör Sparbanken till de största skattebetalarna. År 2013 uppgick inkomstskatterna från gruppen till inalles 13,4 miljoner euro. Miljöansvar Vi tar också fasta på miljökonsekvenserna av bankrörelsen. Vi strävar bland annat efter att ersätta arbetsresor och förhandlingar med telefon- och videokonferenser. Därtill överväger vi olika sätt att utveckla miljövänliga produkter och förbättra välfärden i näromgivningen. Finlands äldsta bankgrupp Sparbankerna utgör den äldsta bankgruppen i Finland. Den första Sparbanken grundades i Åbo 1822. Sparbankerna grundades för mindre bemedlade och tjänstefolk. Rörelsen hade också klara sociala mål: avsikten var att lära folk sparsamhet. Att främja sparsamhet är fortfarande inskrivet i sparbankslagen som Sparbankens speciella syfte. I och med grundandet av Sparbankerna inleddes en bankoch deponeringsverksamhet avsedd för alla. Tack vare Sparbankerna övergick man även på landsbygden till penninghushållning på 1890-talet. På 1980-talet började Sparbankerna genomföra en tillväxtstrategi med utnyttjande av de möjligheter som finansmarknadens avreglering medförde. Sparbankernas Central-AktieBank SCAB fick en viktig roll och dess aktiva placeringspolitik gav resultat. Bankens finansiella position höll dock inte när alltför många risker realiserades samtidigt. Slutligen övertogs SCAB av Finlands Bank i september 1991. Mitt under lågkonjunkturen och de ekonomiska svårigheterna gick de flesta Sparbankerna samman till Finlands Sparbank 1992. Statens säkerhetsfond blev tvungen av stödja den förlustbringande banken och på grund av stödvillkoren övertog staten slutligen banken. Situationen kulminerade i och med att staten i oktober 1993 meddelade att staten skulle sälja Finlands Sparbank till dess konkurrenter. Några Sparbanker undvek dock splittringen. De 36 lokala Sparbankerna, 3 regionala Sparbankerna samt Helsingfors Sparbank som inte hade gått med i Finlands Sparbank samt Aktia Bank som bildats genom en fusionering av 7 andra Sparbanker fortsatte sin verksamhet som självständiga Sparbanker. Aktia Bank gick ur Sparbanksgruppen 2003 och upphörde att vara en Sparbank 2008. Numera är Aktia Bank Abp ett börsbolag. Efter prövningarna på 1990-talet byggde Sparbankerna upp sitt servicenätverk på nytt och växte snabbt. Utgångspunkten för verksamheten är den samma som för den första Sparbanken 1822: kundnära verksamhet och främjande av sparsamhet. (Källa: Idé och pengar, Sparbankerna i det finländska samhället 1822–1994. Antti Kuusterä 1995.) Sparbanksmuseet Allmänheten kan bekanta sig med Sparbankernas och sparandets historia i Sparbanksmuseet som finns i anslutning till Tavastehus stads historiska museum. Utställningen som grundar sig på en samling bevarad av Sparbankernas Forskningsstiftelse omfattar bland annat sparbössor, sparböcker och gamla pengar. Detta specialmuseum som grundades år 1972 är det äldsta riksomfattande sparbanksmuseet i Norden. I och med grundandet av Sparbankerna inleddes en bank- och deponeringsverksamhet avsedd för alla. Tack vare Sparbankerna övergick man även på landsbygden till penninghushåll- 6 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 7. Marknaden Den ekonomiska utvecklingen 2013 Året var tämligen lugnt och inga nya större kriser förekom inom världsekonomin. Den ekonomiska tillväxten i USA tilltog i jämn takt under hela året, vilket hade en starkt positiv inverkan på världsekonomins utveckling. Skattehöjningarna och kostnadsnedskärningarna i början av året bromsade den ekonomiska tillväxten och inflationstakten. Priset på energi var stabilt och matpriserna sjönk betydligt under året. Den kraftiga stimulanspolitiken som centralbankerna i USA och Japan bedrev höll räntenivån låg och bidrog till att skapa förtroende för att tillväxten kommer att fortsätta. Europa upplevde inga större kriser under året och genomförandet av de tidigare avtalade åtgärderna för krishantering framskred. Ekonomin på euroområdet vände och uppvisade en liten tillväxt redan i början av sommaren och utvecklingen tog fart under hösten. Den kraftiga saneringen av ekonomierna i Sydeuropa började ge resultat och konkurrenskraften på området återhämta sig. Tillväxten inom världsekonomin sträckte sig slutligen även till Europa och vändningen mot det bättre var tämligen tydlig i slutet av året. Europeiska centralbanken lät dock sin balansräkning krympa till 730 miljarder euro, medan de övriga centralbankerna gick in för omfattande stimulansåtgärder. Trots räntesänkningen i slutet av året var penningpolitiken inom euroområdet strikt och euron stark i förhållande till det ekonomiska läget i området. I Finland fick vi vänta förgäves på en positiv vändning i ekonomin. Finland har tappat i konkurrensförmåga och förlorat industriella arbetstillfällen under finanskrisen. De förväntade exportledda återhämtningseffekterna blev mycket små under hösten. Beskattningen blev hårdare, arbetslösheten steg och skuldbehovet blev allt större. Den moderata inkomstpolitiska uppgörelsen, sänkta företagsskatter och de endast begränsade strukturella reformerna hann inte påverka ekonomin. Ekonomiska utsikter för 2014 Tempot i USA:s ekonomi ökar och EU håller på att komma in på tillväxtbanan, så förutsättningarna för att världsekonomin ska fortsätta växa är goda. Den ökade efterfrågan i stora ekonomiska regioner bidrar även till tillväxt i asiatiska länder med en exportledd ekonomi. Avtalet om Irans kärnprogram kan sammantaget med USA:s växande skifferoljeproduktion medföra ökad produktion på oljemarknaden, vilket är nog för att hålla kvar oljepriserna på den nuvarande nivån trots ekonomisk tillväxt. En eventuell sänkning av energipriserna skulle påskynda den ekonomiska tillväxten ytterligare. 7 I Europa ser början av året relativt bra ut. Vi tror att arbetslösheten inom euroområdet kommer att minska något och den ekonomiska tillväxten att förstärkas när konsumtionsefterfrågan, som varit uppdämd i åratal, väller ut på marknaden. På grund av den åldrande befolkningen, stränga beskattningen och höga skuldsättningsgraden tror vi att den ekonomiska tillväxten inom euroområdet kommer att stanna på under två procent. Potentiella hot utgörs av en deflation orsakad av den starka euron och den strikta penningpolitiken samt av en eventuell förlamning av det politiska beslutsfattande till följd av EU-kritiska krafters framgång i Europaparlamentsvalet. Även en snabbare höjning av räntenivån än väntat i USA kan ge upphov till press på att höja euroräntorna. Detta skulle ha en avsevärd inbromsande effekt på den ekonomiska tillväxten. Det skulle kunna tvinga vissa av problemländerna att utnyttja stödarrangemang som redan har skapats. Sparande och placering Enligt Statistikcentralen var värdet på hushållens finansiella tillgångar 238,4 miljarder euro i slutet av september 2013, det vill säga 13,2 miljarder mer än ett år tidigare (225,2 mrd euro). Det tredje kvartalet 2013 ökade de finansiella tillgångarna 2,4 miljarder euro från det föregående kvartalet, främst tack vare.kapitalvinster på aktier och fondandelar. I och med att räntenivån hölls på en låg nivå fortsatte hushållen att minska sina tidsbundna insättningar. Hushållens finansiella tillgångar har ökat mer än skulderna fem kvartal i följd. I slutet av september uppgick skillnaden mellan hushållens finansiella tillgångar och skulder, det vill säga nettotillgångarna, till 102,6 miljarder euro. Hushållens lån och tillgängliga inkomster ökade i samma takt, vilket innebar att hushållens skuldsättningsgrad i praktiken låg oförändrad på 117,6 procent. Enligt Finlands Bank steg allmänhetens insättningar med 5,5 procent i december jämfört med situationen året innan, medan hushållens insättningar minskade i antal med 0,7 procent. Vid utgången av 2013 uppgick insättningarna till 141,9 miljarder euro (135,1 mrd euro året innan), av vilket hushållens andel var 81,8 miljarder euro, det vill säga 58 procent (61 %). SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 8. År 2013 uppgick inlåningarna i Sparbankerna till 6,9 miljarder euro. Privatkunderna stod för en andel på 77 procent av insättningarna, företagskunderna för 18 procent och jord- och skogsbrukskunderna för 5 procent. En betydande del, 67 procent, av insättningarna fanns på olika spar- och placeringskonton. Inlåningarna i Sparbankerna ökade med 3,7 procent varav inlåningen för dagligärenden ökade med 4,4 procent och inlåningen med fast löptid med 0 procent. Sparbankernas marknadsandel av hela inlåningen var 6,0 procent (året innan 5,9 %). Sp-Fondbolag var mycket framgångsrikt i sin verksamhet. Kapitalet förvaltat av bolaget uppgick vid utgången av året till totalt 934,1 miljoner euro, vilket var 28,4 procent mer än ett år tidigare. Fondandelsägarna var totalt 103 757 till antalet, vilket var en ökning på 17,5 procent. Nettoteckningarna i fonder förvaltade av bolaget var under 2013 totalt 109,8 miljoner euro positiva. Sp-Fondbolag fick den 29 augusti 2012 koncession av Finansinspektionen att utvidga verksamheten till kapitalförvaltning och placeringsrådgivning. Verksamheten inleddes i slutet av 2012 och kom väl igång under fjolåret. I slutet av år 2013 uppgick den individuella kapitalförvaltningens kapital till sammanlagt 180,4 miljoner euro. Bolagets marknadsandel av kapitalet i placeringsfonder registrerade i Finland var 1,2 procent och av andelsägarna 3,3 procent. Ett nytt bra år inom livförsäkringsbranschen Centralbankerna ger stöd för aktieplaceringar Räntorna är exceptionellt låga i de stora ekonomiska regionerna och västerländska aktier ligger på medelprisnivå. Vi tror att den centralbanksdrivna penningstimulansen kommer att fortsätta hela året, vilket innebär att nya pengar från centralbankerna kanaliseras ut på marknaden, de kortfristiga räntorna hålls låga och förutsättningarna för företagsfinansiering är fortsatt fördelaktiga tack vare de billiga pengarna. Detta ger placerare trygghet och ökar deras mod att placera i aktier. Västerländska aktier är dock inte särskilt förmånligt prissatta. Om tillväxten inom världsekonomin fortsätter, kan det finnas efterfrågan även för aktier från andra länder. Fondkapitalet utvecklades bra Placeringsfonderna i Finland hade ett bra år 2013. Fondkapitalet växte under året med 8,8 miljarder euro, det vill säga 13,3 procent. Av detta uppgick nettoteckningarna till 4,7 miljarder euro. Den gynnsamma marknadsutvecklingen utökade kapitalet med 4,1 miljarder euro. I slutet av året hade placeringsfonderna registrerade i Finland ett sammanlagt kapital på 75,1 miljarder euro. Mest kapital samlade aktiefonderna, totalt 2,8 miljarder euro. 8 De sammantagna premieinkomsterna inom livförsäkringsbranschen 2013 ökade 40,0 procent till 5,4 miljarder euro. Tillväxten förklaras återigen av den kraftiga ökningen av privatpersoners sparlivförsäkringar och jämförbara premieinkomster från kapitaliseringsavtal. Premieinkomsterna från riskförsäkringar hölls i stort sett på samma nivå som året innan (ökning 2,6 %). Premieinkomsterna från individuella pensionsförsäkringar minskade 8,5 procent och även från gruppensionsförsäkringar med 10,9 procent. På grund av lagändringar upphörde försäljningen av nya individuella pensionsförsäkringar till privatkunder i praktiken inom hela branschen. Livförsäkringsbolaget Duo hade igen ett utmärkt år. Premieinkomsterna ökade från året innan med 22,6 procent till 82,7 miljoner euro. Ersättningsutgifterna och rörelsekostnaderna (exkl. löner) hölls väl inom budgeten. Försäkringskapitalet (hela ansvarsskulden) ökade 28,0 procent till 315 miljoner euro. Kundantalet sjönk något i och med att risklivförsäkringsstocken övergick till LokalTapiola-gruppen sommaren 2013 och var i slutet av året 48 000 personer. Även placeringsverksamheten 2013 lyckades bra och resultatet för året 2013 blev därmed klart positivt, vilket ger en utmärkt utgångspunkt för 2014. SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 9. Finansiering Den årliga tillväxten av bostadslån till hushåll bromsade enligt statistiken från Finlands Bank upp under 2013. Bostadskrediterna som finansiella institut beviljade hushåll ökade under året med 2,3 procent och uppgick till 88,3 miljarder euro vid årets utgång. Hushållens nya bostadskrediter var något lägre till antalet än året innan. I december 2013 lyfte hushållen nya bostadslån för 1,1 miljarder euro, vilket var 0,2 miljarder mindre än ett år tidigare, Medelräntan på nya uttagna bostadslån steg till 2,03 procent (1,84 % ett år innan). Medelräntan på hushållens hela bostadskreditstock var vid årets slut 1,48 procent, medan den ett år tidigare var 1,63 procent. De finansiella institutens utlåning i euro till företag ökade enligt Finlands Bank till 66,7 miljarder euro (63,3 mrd euro). Kreditstockens medelränta låg på 1,97 procent (1,95 %). Kreditstockens årliga tillväxt var 7,2 procent, medan den ett år tidigare var 5,2 procent. Bostadslånen (inklusive förmedlade krediter) som Sparbankerna beviljade hushållen ökade 2013 med 1,9 procent, vilket var något lägre än tillväxttakten inom branschen överlag (2,3 %). Hushållens nya bostadskrediter minskade med 20,7 procent under året, vilket var mer än branschtrenden (-15,8 %). Sparbankernas marknadsandel av bostadskrediter (inklusive förmedlade krediter) till hushållen var 5,7 procent år 2013. Sparbankernas marknadsandel av bostadskrediter (inklusive förmedlade krediter) till hushållen var 5,7 procent år 2012. Sparbankernas företagskrediter ökade långsammare än i branschen i övrigt. År 2013 ökade företagskrediterna (inklusive förmedlade krediter) med 5,4 procent, medan branschtillväxten var 7,2 procent. Sparbankernas marknadsandel av finansieringen till finländska företag var 1,8 procent (inklusive förmedlade krediter). (Allmän statistik över hushållens finansiella tillgångar, inlåning och krediter: Statistikcentralen och Finlands Bank.) Majoriteten av Sparbankernas lån är personkrediter År 2013 uppgick Sparbankernas kreditstock till 7,8 miljarder euro inklusive krediter förmedlade till Aktia Hypoteksbanken (s.k. hypotekslån). Kreditgivningen har koncentrerats till personkrediter med liten risk. Deras andel av kreditstocken var 73 procent. Personkrediterna är främst bostadslån (61 procent av hela kreditstocken). Krediterna till företag utgjorde 18 procent medan jord- och skogsbrukskundernas lån stod för 8 procent. 9 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 10. Ekonomi Sparbankerna 2013 Sparbanksgruppen år 2013, jämförelser med år 2012: • Rörelsevinst 73,5 miljoner euro, +9,5 procent • Kapitaltäckning 22,6 procent • Inlåning +3,7 procent • Bostadskrediter (inkl. förmedlade krediter) +2,7 procent • Företagskrediter (inkl. förmedlade krediter) +5,4 procent • Försäkringsbesparingar +28,0 procent • Fondkapital som förvaltas av Sp-Fondbolag +28,3 procent • Kundantal +0,5 procent (utveckling utan Skärgårdsspar bankens siffror) • Sparbankerna bildar en sammanslutning och ett central institut för den. Uppgifterna i meddelandet baserar sig på de sammanräknade talen från Sparbankernas resultaträkningar och balansräkningar. Vörå Sparbank, Oma Säästöpankki, Kantasäästöpankki, Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki ingår i hela årets siffror för gruppen. Under 2013 var de medlemmar i Sparbanksförbundet. Skärgårdssparbanken ingår i siffrorna för januari-oktober då den fortfarande var medlem i Sparbanksförbundet. Efter ett starkt år går vi lugna mot en ny resultatperiod Sparbanksgruppen gjorde ett bättre resultat än väntat, det bästa på sex år. Rörelsevinsten ökade med nästan tio procent till 73,5 miljoner euro (67,1 milj. euro). Gruppen är ekonomiskt stark: provisionsintäkterna ökade med över tio procent, räntenettot sjönk mindre än väntat, kostnaderna hölls under kontroll och kapitaltäckningen var igen bland de bästa inom bankbranschen. Sparbankerna har anpassat sig till det rådande ekonomiska läget och lyckats övervinna de utmaningar som den låga räntenivån orsakat. Räntenettot har slutat sjunka och beroendet av räntenettot för resultatbildningen har minskat. Det viktigaste är naturligtvis att affärsverksamheten fortsätter växa. Resultatet förbättrades också i förhållande till affärsverksamheten av att större poster av engångsnatur än normalt periodiserades till årets första kvartal. I slutet av året förstärkte Sparbankerna sina balansräkningar och gjorde omvärderingar och nedskrivningar av egendomsposter, vilket för sin del försvagade resultatet en aning. Osäkerheten i omvärlden fortsatte som väntat. Finland är i stort behov av ekonomisk tillväxt men de positiva nyheterna låter vänta på sig. Företagen informerar kontinuerligt om nya samarbetsförhandlingar, på bostadsmarknaden ser man att konsumenterna är försiktiga och risken för betalningsstörningar ökar. I november 2013 och i januari 2014 fattade 25 Sparbanker beslutet att bilda en sammanslutning av Sparbanker och att omvandla Sparbanksförbundet till centralinstitut för sammanslutningen. Den förnyade gruppen ansöker om verksamhetstillstånd för centralinstitutet av Finansinspektionen med syftet att börja på ny grund i början av år 2015. För år 2014 publicerar Sparbanksgruppen ett bokslut i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna. 10 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 11. Sparbankernas resultat De grundläggande affärsområdena fortsatt starka och kostnaderna under kontroll Sparbanksgruppens rörelsevinst var 73,5 miljoner euro, vilket var 9,5 procent bättre än vid jämförelsetidpunkten. Affärsvolymerna fortsatte att stiga. Bolånen och insättningarna, men särskilt försäljningen av fondandelar och livförsäkringar fortsatte att öka och provisionsintäkterna steg med 10,1 procent. Räntenettot försvagades fortfarande men inte lika brant som tidigare (-5,4 % från jämförelsetidpunkten). Kostnaderna ökade med 5,0 procent. Ökningen förklaras framför allt av bankskatten och de ökade IT-kostnaderna som beror på en kraftig satsning på att utveckla kundtjänsterna. Förhållandet mellan kostnader och intäkter förbättrades med 1,3 procentenhet och var 66,9 procent i slutet av året. Fond- och livförsäkringsbolagen klarade sig utmärkt Sp-Fondbolag hade ett utmärkt år. Det kapital som bolaget förvaltar uppgick i slutet av året till sammanlagt 934,1 miljoner euro, vilket var rentav 28,3 procent mera än året innan. Fonderna hade sammanlagt 103 757 (88 324) andelsägare. Deras antal ökade 17,5 procent. Nettoteckningarna i de fonder som bolaget förvaltar var under året sammanlagt 109,8 miljoner euro positiva. Bolagets marknadsandel av kapitalet i de placeringsfonder som är registrerade i Finland var 1,2 procent och av andelsägarna 3,3 procent. Sparbankernas bolånestock, inklusive förmedlade krediter, ökade under 12 månader med 2,7 procent (9,1 år 2012). Den långsammare ökningen följde resten av branschen. Marknadsandelen i slutet av året var 5,7 procent (5,7 %). Företagsfinansieringen, inklusive förmedlade krediter, växte ca 5,4 procent (10,3 % vid jämförelsetidpunkten) och risktagningen förblev måttlig. Ökningen var på samma nivå som inom branschen i genomsnitt. Sparbankernas företagsfinansiering koncentrerar sig närmast på småföretag. Marknadsandelen i slutet av året var oförändrat 1,8 procent. Sparbankernas insättningar ökade under 12 månader med 3,7 procent (6,1 %). Ökningen minskade jämfört med året innan men var ändå starkare än hos bankerna i genomsnitt. Insättningarnas marknadsandel var i slutet av året 6,0 procent (5,9 %). Kapitaltäckningen på en bra nivå Sparbankerna hör till de bästa i Finland i fråga om kapitaltäckning. Kapitaltäckningen bygger i första hand på primärkapitalet, som är den starkaste delen av kapitaltäckningen, också ur den kommande regleringens synvinkel. År 2013 var Sparbanksgruppens primärkapitalrelation 17,6 procent och kapitaltäckning 21,6 procent. Sparbankernas oreglerade fordringar ökade med 13,9 procent. Nivån är ändå fortfarande låg d.v.s. 52,9 miljoner euro. De oreglerade fordringarnas andel av krediterna och förbindelserna var 0,6 procent. Nedskrivningarna var små. Sp-Fondbolag fick i augusti 2012 koncession för kapitalförvaltning och placeringsrådgivning. År 2013 kom verksamheten väl igång. I slutet av år 2013 uppgick den individuella kapitalförvaltningens kapital till sammanlagt 180,4 miljoner euro. Också Livförsäkringsaktiebolaget Duo hade igen ett utmärkt år. Premieinkomsten ökade från året innan med 22,6 procent till 82,7 miljoner euro. Försäkringsbesparingarna ökade med 28,0 procent till 315 miljoner euro. Kundantalet sjönk en aning sedan risklivförsäkringsstocken övergick till LokalTapiola-gruppen sommaren 2013 och var i slutet av året 48 000 personer. 11 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 12. Utvecklingen av affärsverksamheten Sparbankernas Centralbank grundas Sparbankernas partner Aktia Bank meddelade i januari 2013 att de upphör med centralkreditinstitutstjänsterna för Sparbankerna i början av 2015. Sparbankerna och Itella undertecknade i mars ett intentionsavtal om en aktieaffär där Sparbankerna köpte Itella Banks hela aktiestock. Affären genomfördes i april. I juni registrerades Säästöpankkien Keskuspankki Suomi Oy – Sparbankernas Centralbank Finland Ab – Central Bank of Savings Banks Finland Ltd som bankens officiella namn. Som resultat av de samarbetsförhandlingar som Sparbankernas Centralbank inledde i maj sades 11 anställda upp. I slutet av år 2013 hade banken 15 anställda. Ändringar i Livförsäkringsaktiebolaget Duos ägande och försäkringsstock Livförsäkringsaktiebolaget Duo som Sparbankerna och Lokalförsäkring tidigare ägde med 50 procent var övergick i februari 2013 helt i Sparbankernas ägo. Sparbanksgruppen och LokalTapiola-gruppen undertecknade i slutet av januari 2013 ett avtal om att upphäva samarbetsavtalet. I månadsskiftet juni-juli överlät Duo hela risklivförsäkringsstocken till LokalTapiola-gruppen. Arrangemangen har ingen stor inverkan på Duos verkssamhet. Försäljningen av ACH Finland I juni sålde Sparbankernas Holding som ägs av Sparbankerna sin andel av betalningscentralen ACH Finland till POP Bankförbund. ACH Finland, från och med december 2013 Bonum Bank, fortsätter sin verksamhet som betalningsförmedlare för Sparbankerna, POP Bankerna samt Aktia Bank tills Sparbankernas och POP Bankernas betalningsrörelse övergår till deras egna centrala kreditinstitut och de centralkreditinstitutstjänster som Aktia Bank tillhandahåller upphör år 2015. undersökt olika alternativ konstaterade Sparbankerna att sammanslutningslagstiftningen erbjuder en lämplig modell för förnyelsen av gruppen. Sparbanksförbundets styrelse godkände i slutet av september sammanslutningens stadgar och verksamhetsprinciper. I november fattade 25 Sparbanker beslutet att ansluta sig till sammanslutningen, att godkänna dess verksamhetsprinciper och centralinstitutets stadgar samt att göra de ändringar i bankens stadgar eller bolagsordning som medlemskapet i sammanslutningen kräver. Sparbanksförbundet omvandlas till centralinstitut för gruppen. Besluten om centralinstitutet fattades vid förbundets extra stämma i januari 2014. Beredningen av ansökan om verksamhetstillstånd för centralinstitutet inleddes i slutet av året efter Sparbankernas beslut. Ansökan lämnas in till Finansinspektionen senast sent under våren 2014. Syftet är att få verksamhetstillstånd hösten 2014 och inleda verksamheten som sammanslutning senast i början av år 2015. Sparbankernas fusioner och nya namn I april 2013 gick Eräjärven Säästöpankki och Längelmäen Säästöpankki samman och blev Säästöpankki Sinetti, Oma Säästöpankki och Parkanon Säästöpankki blev Oma Säästöpankki. I början av juli bytte Kortesjärven Säästöpankki namn till Avain Säästöpankki. Skärgårdssparbanken och Aktia Bank meddelade i augusti att de går samman och undertecknade ett fusionsavtal i slutet av oktober. Skärgårdssparbanken har varit en del av Aktia Bank sedan november. I oktober informerade Vörå Sparbank om sina intentioner att fusionera med Aktia Bank och fusionen äger rum under 2014. I augusti meddelande Oma Säästöpankki och Kantasäästöpankki att de går samman. I slutet av november meddelade de samt Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki att de går samman till en ny Oma Säästöpankki. Förnyelsen av Sparbanksgruppen och ansökan om verksamhetstillstånd för sammanslutning I augusti 2013 informerade Sparbanksgruppen offentligt att Sparbankerna överväger att täta sina led och göra sin egen gruppstatus officiell eftersom finansbranschens nya reglering inte erkänner gruppens nätverksbaserade affärsmodell som en officiell gruppstruktur. Efter att ha 12 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 13. Bankerna fattade samtidigt beslutet att de inte ansluter sig som medlemmar i Andelslaget Sparbanksförbundet och blir således inte en del av sammanslutningen. I slutet av 2013 var Sparbankernas antal 30, inklusive Vörå Sparbank. Vörå Sparbank, Oma Säästöpankki, Kantasäästöpankki, Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki är med i gruppens alla resultatsiffror och andra affärssiffror för år 2013. Skärgårdssparbanken är med i talen för januarioktober. Övriga händelser Sparbanksförbundets årsstämma den 14 mars 2013 fastställde antalet medlemmar i förvaltningsrådet, bokslutet för år 2012 och budgeten för år 2013. I mars publicerades också gruppens verksamhetsberättelser för år 2012. I februari och augusti publicerades marknadsöversikter som informerade om den närmaste tidens ekonomiska utsikter och marknadsutsikter. I september utkom för första gången SbHems bostadsmarknadsöversikt. Under sparsamhetsveckan i slutet av oktober publicerades Sparbankens Sparbarometer för fjärde gången. Den kartlägger trender inom finländarnas sparande och placerande. Under sparsamhetsveckan började också en Facebook-omröstning om hur Sparbankernas stöd till det lokala samhället ska riktas. Omröstningen ordnades för andra gången. Utgående från omröstningen 2012 delades stöd för 480 000 euro ut och 2013 års stödsumma uppskattas bli 430 000 euro. Nya produkter och tjänster I början av år 2013 lanserades en kapitalförvaltningsförsäkring för privatpersoner. Det är en sparlivförsäkring administrerad av Livförsäkringsaktiebolaget Duo och i stället för individuellt valda placeringsfonder investerar den i fyra fondförvaltningsstrategier med olika riskprofiler förvaltade av kapitalförvaltaren (SEB). I mars fick Sparbankernas kunder tillgång till Hemflex. Hemflex är ett lån som ska lyftas i sin helhet på en gång och på förfallodagen betalas i sin helhet. Säkerhet är de bostadsfastigheter eller bostadsaktier som kunden själv äger. Sp-Fondbolag grundade i mars en ny specialplaceringsfond Sparbanken High Yield. Det är en långräntefond som placerar sina medel i andra placeringsfonder som placerar på high yield-företagslånemarknaden som har lägre kreditvärdighet. Sp-Fondbolag utvidgar sin verksamhet till individuell kapitalförvaltning. Koncession för utvidgningen beviljades hösten 2012. Sparbankernas Kapitalförvaltning erbjuder sina tjänster framför allt till Sparbankerna och deras kunder i samarbete med bankerna. I maj öppnade Sparbankerna en nätbutik för försäkringar, www.sparbankensforsakringar.fi. I nätbutiken kan man teckna de vanligaste försäkringstjänsterna för privatpersoner såsom hem-, bil-, båt-, rese- och olycksfallsförsäkringar. Försäkringsgivare är Finska Skadeförsäkring. Utvecklingen av e-tjänsterna Våren 2013 inleddes planeringen av Sparbankernas nya nätbank. Målet är att ta den i bruk sommaren 2014. Samtidigt förnyas Sparbanksgruppens webbplats. I december höjde Sparbankerna säkerhetsnivån i nätbanken genom att införa tilläggsbekräftelse av betalningar. 13 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 14. Utsikter för år 2014 Marknadsräntornas låga nivå gör det svårare att göra resultat också i år. Den låga räntenivån äventyrar ändå inte vårt resultat eller vår kapitaltäckning. Bankverksamhet är långsiktig verksamhet och svåra år kommer och går. Det här är bara en fas och till den måste vi anpassa oss. Sparbankerna befinner sig i ett bättre läge än många andra banker. Gruppen är så solid att regeländringarna inte orsakar något direkt tryck att öka kapitalbasen. Dessutom är situationen beträffande vår kreditportfölj på god nivå, likviditeten likaså och affärsvolymerna växer. Totalt sett går det bra för gruppen. Vi går lugna in i den nya resultatperioden. År 2014 fäster vi huvuduppmärksamheten vid att öka den på Sparbanksupplevelsen baserade affärsverksamheten och att bygga grunden för den nya Sparbanksgruppen. 14 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 15. Nyckeltal MILJ. € 2013 2012 förändring förändrings-% Räntenetto Övriga intäkter 136,5 110,9 144,3 86,7 -7,8 +24,2 -5,4 % +27,9 % Intäkter totalt 247,4 231,0 +16,4 +7,1 % Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivningar 68,1 92,0 5,4 68,9 82,8 5,6 -0,8 +9,2 -0,3 -1,2 % +11,1 % -4,7 % Kostnader totalt 165,4 157,5 +7,9 +5,0 % Nedskrivningsförluster 8,5 6,4 +2,1 +33,1 % Rörelsevinst 73,5 67,1 +6,4 +9,5 % Rörelsevinst, - % av genomsnittsbalansen 0,8 0,8 +0,01 %-enh. Kostnader/intäkter (%) 66,9 68,2 -1,3 %-enh. Oreglerade och räntefria fordringar (milj. €) - % av krediter och förbindelser 52,2 0,6 46,5 0,6 +6,5 +0,1 +13,9 % %-enh. Nedskrivningsförluster av krediter och förbindelser (%) 0,1 0,1 +0,0 %-enh. Kapitalbas (milj. €) Primärt eget kapital (milj. €) Kapitaltäckning (%) Primärkapitalrelation (%) 1 102 895 21,6 17,6 1 038 856 22,1 18,2 +63,7 +39,2 -0,4 -0,6 +6,1 % +4,6 % %-enh. %-enh. Insättningar Sp-fonder fondkapital Krediter – inkl. hypotekslån Bostadskrediter inkl. hypotekslån 6 886 934,1 6 597 7 835 5 400 6 640 727,8 6 234 7 675 5 260 +246,0 +206,3 +363,1 +160,0 +140,5 +3,7 % +28,3 % +5,8 % +2,1 % +2,7 % Balans 9 070 8 395 +675,4 +8,0 % Kunder Kunder (exkl. Skärgårdssparbanken) 585 873 585 873 588 474 583 013 -2 601 +2 860 -0,4 % +0,5 % Vörå Sparbank, Oma Säästöpankki, Kantasäästöpankki, Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki ingår i gruppens alla resultatsiffror och andra affärssiffror för år 2013. Skärgårdssparbanken ingår i talen för januari-oktober. 15 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 16. Femårsöversikt MILJ. € 2009 2010 2011 2012 2013 Räntenetto 151,9 137,2 147,2 144,3 136,5 Övriga intäkter 59,1 69,2 69,5 86,7 110,9 Intäkter totalt 211,0 206,4 216,7 231,0 247,4 Personalkostnader 60,0 62,0 65,1 68,9 68,1 Övriga rörelsekostnader 71,4 77,5 77,7 82,8 92,0 Avskrivningar 6,2 5,9 5,6 5,6 5,4 Kostnader totalt 137,5 145,4 148,5 157,5 165,4 Nedskrivningsförluster 7,0 6,7 2,9 6,4 8,5 Rörelsevinst 66,5 54,3 65,4 67,1 73,5 - % av genomsnittsbalansen 1,0 0,8 0,9 0,8 0,8 Kostnader/intäkter (%) 65,2 70,5 68,5 68,2 66,9 Oreglerade och räntefria fordringar 29 32 35 46 53 - % av krediter och förbindelser 0,5 0,5 0,6 0,7 0,8 0,4 0,5 0,6 0,6 - % av krediter och förbindelser (inkl. hypotekslån) Nedskrivningsförluster av krediter och ansvarsförbindelser (%) 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 Eget kapital 835 892 940 1 038 1 102 Primärt eget kapital 713 752 807 856 895 Kapitaltäckning (%) 22,2 22,3 22,1 22,1 21,6 Primärkapitalrelation (%) 19,0 18,8 19,0 18,2 17,6 Insättningar 5 714 5 950 6 260 6 640 6 886 Krediter 5 309 5 470 5 651 6 234 6 597 - inkl. hypotekslån 6 304 6 706 7 111 7 675 7 835 Balans 7 060 7 316 7 768 8 395 9070 Ansvarsförbindelser 298 340 488 481 443 Personal 1 223 1 293 1 326 1 328 1 244 Kontor 215 214 209 206 195 Kunder 577 000 581 000 587 000 588 500 586 000 16 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 17. Basfakta om Sparbankerna (12/2013) Verkställande direktör Balansräkning, milj. € Personal Kontor Säästöpankki Optia Mikko Paananen 1 188 161 17 Liedon Säästöpankki Jussi Hakala 815 114 12 Oma Säästöpankki Pasi Sydänlammi 745 82 17 Aito Säästöpankki Pirkko Ahonen 636 77 13 Etelä-Karjalan Säästöpankki Jarmo Partanen 615 82 12 Länsi-Uudenmaan Säästöpankki Jukka Suominen 606 70 10 Nooa Säästöpankki Tommi Rytkönen 600 70 8 Lammin Säästöpankki Markku Moilanen 432 65 13 Someron Säästöpankki Juhani Huupponen 401 46 5 Huittisten Säästöpankki Toivo Alarautalahti 346 62 8 Närpes Sparbank Hans Bondén 260 32 5 Avain Säästöpankki Mikko Ruuska 247 38 9 Helmi Säästöpankki Risto Seppälä 246 48 6 Kantasäästöpankki Tarmo Laine 214 32 7 Eurajoen Säästöpankki Matti Saustila 207 32 5 Säästöpankki Sinetti Hannu Syvänen 202 35 6 Kvevlax Sparbank Peter Finne 159 26 4 Kalannin Säästöpankki Timo Reivonen 157 29 5 Ekenäs Sparbank Berndt-Johan Lundström 146 15 3 Mietoisten Säästöpankki Ari Jutila 137 17 2 Myrskylän Säästöpankki Immo Laiho 133 20 4 Ylihärmän Säästöpankki Erkki Järvi 130 21 5 Sysmän Säästöpankki Matti Virtanen 84 14 3 Kristinestads Sparbank Monika Mangs 79 14 3 Suomenniemen Säästöpankki Jan Korhonen 74 13 3 Vörå Sparbank Jan Björklund 71 9 2 Suodenniemen Säästöpankki Kari Kaijo 46 5 2 Pyhärannan Säästöpankki Juha Lahtela 39 5 3 Yttermark Sparbank Niklas Näsman 34 5 1 Kiikoisten Säästöpankki Sami Iltanen 23 5 2 Pyhärannan Säästöpankki Juha Lahtela 39 8 3 Yttermark Sparbank Niklas Näsman 33 6 1 Kiikoisten Säästöpankki Sami Iltanen 22 4 2 9 070 1 244 195 17 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 18. Sparbankerna på kartan Hemorten för varje Sparbank är utmärkt på kartan. Sparbankerna visas i storleksordning enligt deras balansräkning (12/2013). 26 22 3 11 29 24 15 10 28 18 27 30 4 16 23 14 20 2 13 8 9 19 18 1 12 17 1. Säästöpankki Optia 2. Liedon Säästöpankki 3. Oma Säästöpankki 4. Aito Säästöpankki 5. Etelä-Karjalan Säästöpankki 6. Västra Nylands Sparbank 7. Nooa Sparbank 8. Lammin Säästöpankki 9. Someron Säästöpankki 10. Huittisten Säästöpankki 11. Närpes Sparbank 12. Avain Säästöpankki 13. Helmi Säästöpankki 14. Kantasäästöpankki 15. Eurajoen Säästöpankki 16. Säästöpankki Sinetti 17. Kvevlax Sparbank 18. Kalannin Säästöpankki 19. Ekenäs Sparbank 20. Mietoisten Säästöpankki 21. Mörskom Sparbank 22. Ylihärmän Säästöpankki 23. Sysmän Säästöpankki 24. Kristinestads Sparbank 25. Suomenniemen Säästöpankki 26. Vörå Sparbank 27. Suodenniemen Säästöpankki 28. Pyhärannan Säästöpankkii 29. Yttermark Sparbank 30. Kiikoisten Säästöpankki 6 25 5 21 7 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 19. Sparbanksgruppen Sparbankerna är självständiga regionala och lokala banker. Sparbankerna, servicebolagen som de äger och Sparbanksförbundet bildar tillsammans Sparbanksgruppen. Bankerna i gruppen är detaljistbanker med ett heltäckande utbud av tjänster. Via servicebolagen och ett omfattande partnernätverk erbjuder de alla tjänster inom finanssektorn för såväl privatkunder som företagskunder. Sparbankerna har beslutat gå in för ett närmare samarbete i enlighet med sammanslutningslagstiftningen. En grupp på 25 Sparbanker ansöker hos Finansinspektionen om koncession för en centralorganisation, som man hoppas beviljas fram till hösten 2014. Målet är att starta verksamheten enligt den nya koncessionen senast i början av 2015. (Se närmare Ekonomi > Utveckling av affärsverksamheten > Förnyelse av Sparbanksgruppen och ansökan om koncession.) Verksamhetsberättelsen 2013 beskriver Sparbanksgruppens och Sparbankernas läge och förvaltning före inrättandet av sammanslutningen och centralorganisationen. Det skedde vissa förändringar i Sparbanksgruppens sammansättning under 2013, och i slutet av året uppgick Sparbankernas antal till 30, av vilka 6 hade formen av aktiebolag (Se närmare Ekonomi > Utveckling av affärsverksamheten > Sparbankernas sammanslagningar och nya namn.) Kunderna Sparbankerna Sparbanksförbundet Gemensam verksamhet Intressebevakning Utveckling • Kundrelationer • Produkter och tjänster • Kompetens • Varumärket • Kommunikation Sparbanksinspektionen Sparbankernas Säkerhetsfond Sparbankernas Forskningsstiftelse European Savings Banks Group 19 Produkt- och tjänstebolag • Sparbankernas Centralbank • Sp-Fondbolag • Livförsäkringsaktiebolaget Duo • Sb-Hem • Samlink Viktigaste samarbetspartner • Aktia Bank • Finlands Skadeförsäkring • Nets (tidigare Luottokunta) • Automatia Pankkiautomaatit • Elo Sparbankerna Sparbankerna är depositionsbanker. Deras verksamhet regleras av kreditinstitutslagen och av sparbankslagen enligt vilken Sparbankernas särskilda ändamål är att främja sparande. En Sparbank kan grundas av minst 10 samfund eller stiftelser eller minst 20 fysiska personer. Sparbankens egna bundna kapital utgörs av grundkapitalet och en reservfond samt en eventuell uppskrivningsfond och grundfond. Sparbankerna är självständiga regionala och lokala banker. Tillsammans bildar Sparbankerna Sparbanksgruppen som förenar det lokala och det riksomfattande perspektivet. I slutet av 2013 bestod gruppen av 30 Sparbanker. (Se närmare Ekonomi > Utveckling av affärsverksamheten > Sparbankernas sammanslagningar och nya namn.) I slutet av 2013 hade Sparbankerna 195 egna kontor och 586 000 kunder. Tack vare samarbetsavtalen med Lokalandelsbankerna och Aktia Bank hade Sparbankernas kunder tillgång till nästan 400 kontor och cirka 200 service- och betalautomater. Därtill kan de ta ut kontanter i Finlands alla kontantautomater. Sparbankernas fastighetsförmedlingskedja Sb-Hem hade i slutet av året 53 enheter i anslutning till bankkontor. Förvaltning Principalerna är det högsta beslutande organet i varje Sparbank. Principalerna utses av Sparbankens depositionskunder och eventuella representanter för innehavare av grundfondsandelar. Principalerna i sin tur väljer bankens styrelse och styrelsen bankens verkställande direktör. Sparbankerna i aktiebolagsform (utom Nooa Sparbank Ab) ägs av sparbanksstiftelser, vars högsta beslutande organ är delegationen. Den väljer stiftelsens styrelse. Sparbanksstiftelserna utövar sin beslutanderätt på bolagsstämman för Sparbankerna i aktiebolagsform. Bolagsstämman väljer bankens styrelse och styrelsen bankens verkställande direktör. Nooa Sparbank ägs av de övriga Sparbankerna (96,3 %) och Ömsesidiga Livförsäkring- sbolaget Suomi. SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 20. Sparbanksstiftelsernas huvudsakliga uppgift är att främja sparsamhet och ekonomisk fostran i regionen. De stöder också regionernas livskraft, välmående, kultur och ekonomiska utveckling samt värnar om sparbanksrörelsens traditioner. Sparbanksförbundet Sparbanksförbundet är Sparbankernas centralorganisation. Sparbanksförbundets huvudsakliga uppgift är att stödja och främja Sparbankernas konkurrenskraft och uppfyllandet av gruppens mål. Förbundets syfte är att främja Sparbankernas utveckling och gemensamma verksamhet och att bevaka deras intressen. Förbundet strävar efter att påverka bankrörelsens förutsättningar och lagstiftningen inom denna sektor samt upprätthåller kontakten till myndigheter och organisationer i bankbranschen. Förbundet fattar också bankernas gemensamma sparbankspolitiska beslut, av vilka Sparbanksgruppens strategi är det viktigaste. Förbundet har hand om Sparbankernas gemensamma affärsutveckling, marknadsföring, utbildning och kommunikation. Sparbanksinspektionen arbetar i anknytning till Sparbanksförbundet. Sparbanksförbundets högsta beslutande organ är Sparbanksförbundets årsmöte, där förbundets medlemmar utövar sin beslutanderätt. Årsmötet utser förbundets förvaltningsråd. Förvaltningsrådet består av samtliga Sparbankers styrelseordföranden eller förvaltningsrådsordförande, om banken har ett förvaltningsråd. I förbundets förvaltningsråd ingår dock inte Nooa Sparbanks styrelseordförande, som är verkställande direktör för en av sparbankerna som äger Nooa Sparbank och alltså inte en förtroendevald person. Ordförande för förbundets förvaltningsråd är Jaakko Puomila, styrelseordförande i Västra Nylands Sparbank. Förvaltningsrådet väljer förbundets styrelse (6–9 medlemmar). Till Sparbanksförbundets styrelse hör Liedon Säästöpankkis verkställande direktör Jussi Hakala (ordförande), Eurajoen Säästöpankkis verkställande direktör Matti Saustila (vice ordförande), Närpes Sparbanks verkställande direktör Hans Bondén, Someron Säästöpankkis verkställande direktör Juhani Huupponen, Mörskom Sparbanks verkställande direktör Immo Laiho och Sparbanken Optias verkställande direktör Risto Sundqvist. Pasi Kämäri är förbundets verkställande direktör. Utvecklingsdirektör Harri Mattinen är verkställande direktörens ersättare. I slutet av 2013 hade Sparbanksförbundet och Sparbanksinspektionen sammanlagt 23 anställda. Sparbankernas Säkerhetsfond Syftet med Sparbankernas Säkerhetsfond är att trygga en stabil verksamhet för medlemsbankerna. Fonden kan bevilja medlemsbankerna understöd och understödslån samt teckna en medlemsbanks aktier eller andelar, kapitallån som den emitterar eller andra förbindelser som inräknas i bankens kapitalbas. Därtill kan fonden gå i borgen för lån som tas av medlemsbankerna. Alla Sparbanker och sparbanksaktiebolag var medlemmar i säkerhetsfonden. I slutet av 2013 hade ingen medlemssparbank mottagit understöd från säkerhetsfonden. Juhani Huupponen, verkställande direktör för Someron Säästöpankki, är ordförande för fondens styrelse. Sparbankernas Forskningsstiftelse Sparbankernas Forskningsstiftelse har som syfte att stödja ekonomisk, samhällsvetenskaplig samt juridisk forskning och publikationsverksamhet som gäller penningmarknaden, värdepappersmarknaden, sparande och boende samt att värna om sparbankverksamhetens historia. År 2013 införlivades Kluuvin Säätiö med forskningsstiftelsen och bildade Kluuvin rahasto. Sparbankens Forskningsstiftelse beviljade universitetsforskare och forskningsprojekt stipendier på 73 500 euro under 2013. I stipendiebeloppet ingår 15 000 euro som beviljades ur Kluuvin rahasto. Forskningsstiftelsen ansvarar även för Sparbanksmuseets underhållskostnader. Sparbanksmuseet finns i anslutning till Sparbankernas servicebolag Sparbankernas Centralbank Finland Ab Itella Bank förvärvades av Itella i april 2013 och dess officiella namn som registrerades i juni är Säästöpankkien Keskuspankki Suomi Oy – Sparbankernas Centralbank Finland Ab – Central Bank of Savings Banks Finland Ltd. Sparbankernas Centralbank kommer att som sin huvudsakliga uppgift ha att erbjuda Sparbankerna centralkreditinstitutstjänster. Centralbanksfunktionerna övergår till den från Aktia Bank senast i början av 2015. I slutet av 2013 hade centralbanken 15 anställda. Hannu Lanteri är centralbankens verkställande direktör. 20 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 21. Sp-Fondbolag Ab Samlink-koncernen Sp-Fondbolag Ab är ett placeringsfondbolag som ägs av Sparbankerna och erbjuder fond- och kapitalförvaltningstjänster för Sparbankerna och deras kunder. Bolaget, som inledde sin verksamhet 2003, främjar långsiktigt sparande och är Sparbankernas expertenhet i placeringsmarknadsfrågor. IT- och supportbolaget Samlink ansvarar för Sparbanksgruppens bank- och datasystemtjänster. Sparbankerna är majoritetsägare i bolaget (57,4 %). De övriga ägarna är Aktia Bank, Lokalandelsbankerna, Handelsbanken samt Itella. Vid utgången av 2013 förvaltade bolaget 17 placeringsfonder med ett sammanlagt kapital på 934,1 miljoner euro. Fondandelsägarna uppgick till 103 757 personer. Enligt de enskilda förmögenhetsförvaltningsavtalen utgjorde de förvaltade tillgångarna 180,3 miljoner euro i slutet av 2013. Bolaget hade 28 anställda i slutet av 2013. Hannu Ruotsalainen är bolagets verkställande direktör. Livförsäkringsbolaget Duo Livförsäkringsbolaget Duo kompletterar Sparbankernas kärnverksamhet och strategi genom att tillhandahålla de livsförsäkringstjänster som bankernas kunder behöver. Bolaget inledde sin verksamhet 2007 och erbjuder produkter och tjänster inom sparande, placering och skydd mot personrisker för såväl privatkunder som företag. I och med att Lokalförsäkringsgruppen gick samman med Tapiola-gruppen ändrades ägandet i Duo. Bolaget som tidigare ägdes till hälften av Sparbankerna respektive Lokalförsäkring övergick i februari 2013 helt i Sparbankernas ägo. Sparbanksgruppen och LokalTapiola-gruppen undertecknade i slutet av januari ett avtal om att samarbetet upphör. Vid utgången av året hade bolaget 30 anställda. Timo Hiltunen är bolagets verkställande direktör. Sb-Hem Ab I slutet av 2010 grundade Sparbankerna en egen fastighetsförmedlingskedja, Sb-Hem. Sb-Hem är ett fastighetsförmedlingskoncept som är anpassat till Sparbankernas värdegrund och fungerar enligt franchising-principen. Sb-Hem Ab franchising-givare till lokala fastighetsförmedlingsföretagare, som får ett starkt stöd för sin verksamhet av den lokala Sparbanken och får använda Sparbankernas firmamärke. Kedjan har expanderat kraftigt under sina tre första verksamhetsår och finns nu i nästan hela landet. I slutet av året betjänade kedjan Sb-Hem kunder på 53 orter. Bolagets mål är att fortsätta expandera och bli en av Finlands fyra största fastighetsförmedlingskedjor inom de närmaste åren. Kedjan hade vid utgången av året 160 anställda, fyra vid centralbolaget. Antti Toivanen är verkställande direktör för Sb-Hem. 21 Samlink, grundat 1994, hör till de äldsta bolagen i Finland som specialiserat sig på IT-tjänster inom finanssektorn. Koncernens dotterbolag Lokalbankernas PP-Redovisning Ab erbjuder ekonomiförvaltningstjänster åt företag inom finansbranschen. Koncernens dotterbolag Samcom Oy tillhandahåller elektroniska ärendehanteringstjänster åt såväl finans- och energisektorn som andra branscher. Project IT Oy ingår i Samlink-koncernen som ett delägt bolag som erbjuder projektadministration och andra ICT-konsulttjänster åt finanssektorn och andra branscher. Bolaget hade cirka 500 anställda i slutet av 2013. Heikki Sirve är bolagets verkställande direktör. Bonum Bank Ab ACH Finland Ab (ACHF), från december 2013 Bonum Bank Ab, är en betalningscentral som betjänar bankerna. Den grundades i maj 2008. I juni sålde Sparbankernas Holding, som ägs av Sparbankerna, sin andel av bolaget till Lokalandelsbanksförbundet, som nu äger hela bolaget. Bolaget fortsätter förmedla Sparbankernas betalningar tills Sparbankernas betalningsrörelse övergår till deras egen centralbank och centralkreditinstitutstjänsterna som Aktia Bank tillhandahåller upphör, senast i början av 2015. Aktia Hypoteksbank Abp Aktia Hypoteksbank Abp är ett kreditinstitut med inriktning på bostadslån. Verksamheten regleras av lagen om hypoteksbanker och lagen om kreditinstitut. Hypoteksbanken ägs av Sparbankerna (38,1 %), Aktia Bank och Lokalandelsbankerna. Den är ett servicebolag och därmed prissätts de finansiella tjänsterna till ägarna till självkostnadspris. Aktia Hypoteksbanken har sedan oktober 2012 fokuserat på att administrera de befintliga lånen och refinansieringen av dem. Beviljandet av nya bostadslån har styrts till ägarbankernas egen verksamhet. Banken har i huvudsak finansierat sin verksamhet genom emission av masskuldebrevslån med säkerhet på den internationella kapitalmarknaden. Under 2013 sålde. Hypoteksbanken krediter förmedlade av bankerna tillbaka till förmedlarbankerna för att SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 22. finansiera masskuldebrevslån som förföll till betalning. Nets Oy I slutet av 2013 omfattade Hypoteksbankens utlåning över 39 000 enskilda bostadslån på sammanlagt 2,9 miljarder euro. Andelen lån som förmedlades av Sparbankerna uppgick till 43 % (1,2 miljarder euro) av utlåningen. Nets Oy (tidigare Luottokunta) är Sparbankernas långvariga samarbetspartner i betalkortsverksamheten och Sparbankernas kort utfärdas i samarbete med bolaget. Bolaget har varit en del av Nets-koncernen sedan den 31 oktober 2012. Nets-koncernen är Nordens ledande leverantör av betalnings-, informations- och digitala säkerhetslösningar. Bolaget hade 4 anställda i slutet av 2013. Timo Ruotsalainen är bankens verkställande direktör. Automatia Pankkiautomaatit Oy Sparbankens samarbetspartner Aktia Bank Abp Aktia Bank Abp är Sparbankernas centralkreditinstitut och tillhandahåller även andra tjänster. Därtill kan Sparbankernas kunder uträtta sina ärenden på Aktias kontor och vice versa. Aktia meddelade i slutet av januari 2013 att centralkreditinstitutstjänsterna till Sparbankerna upphör senast i början av 2015, efter att Sparbankernas Centralbank har övertagit. Finlands Skadeförsäkring Ab Finlands Skadeförsäkring Ab är Sparbankernas skadeförsäkringspartner. Bolaget erbjuder Sparbankerna skräddarsydda försäkringstjänster enligt den så kallade white label-modellen och Sparbankerna säljer försäkringarna under sitt eget varumärke. Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo Sparbankerna har ett samarbetsavtal om kontantautomater med Automatia Pankkiautomaatit Oy. Avtalet täcker även tjänsten Nouto. för företagskunders kassaredovisningar. Övriga samarbetspartner Genworth Financial Inc. är försäkringsgivare i Sparbankernas alla Ekonomiskyddsförsäkringar och i vissa av låneskyddsförsäkringarna som Sparbankerna säljer. Genworth är ett bolag inom försäkringsbranschen med säte i USA. När det gäller fyllnadsborgen i anknytning till bostadsfinansiering samarbetar Sparbankerna med Försäkringsaktiebolaget Garantia. Sparbankerna har sedan 2007 haft ett samarbetsavtal om värdepappersförmedling med FIM Bank Ab. Sparbankerna har ett samarbetsavtal om finansieringsbolagstjänster med Aktia Företagsfinansiering Ab. Samarbetet inleddes 2008. SEB Kapitalförvaltning Finland Ab har delvis hand om SpFondbolag Ab:s portföljförvaltning. Sedan 2007 har Sparbankerna haft ett samarbetsavtal med Pensions-Fennia om förmedling av lagstadgade APL- och FöPL-försäkringar. Samarbetet omfattar också företagsfinansiering. Pensions-Fennia och LokalTapiola Pensionsbolag fusionderades den 1 januari 2014. Det nya bolaget heter Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo. 22 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013
  • 24. Befästningsvägen 9, 02601 Esbo • Pb 68, 02601 Esbo Tel. (09) 548 051 • Fax 020 602 9108 www.sparbanken.fi