1. Socialdemokraterna
Partiprogram för
Socialdemokraterna
Programkommissionens remissförslag

2. 2 (50)
Innehållsförteckning
Välkommen med dina synpunkter!...................................................... 3
FÖRORD: ETT PROGRAM FÖR FÖRÄNDRING ................................... 4
VÅR VISION........................................................................................ 5
VÅRA VÄRDERINGAR......................................................................... 7
Demokrati................................................................................................................................ 7
Frihet, jämlikhet och solidaritet............................................................................................ 8
Arbetets värde ....................................................................................................................... 10
VÅR SAMHÄLLSSYN ......................................................................... 10
Maktstrukturer....................................................................................................................... 10
Marknad och kapitalism....................................................................................................... 12
Produktion, reproduktion och natur.................................................................................. 14
VÄRLDEN AV IDAG .......................................................................... 15
Vår tids stora utmaningar – och lösningar........................................................................ 15
Den nya produktionsordningen ......................................................................................... 18
Människan och det omgivande samhället ......................................................................... 20
Den nya ojämlikheten .......................................................................................................... 21
Klimatförändringarna........................................................................................................... 22
Rörelse för förändring.......................................................................................................... 23
VÅR POLITIK..................................................................................... 24
Alla människors frihet, hela världens fred ........................................................................ 24
Globalisering och rättvisa.................................................................................................... 26
Hushållning och hållbar utveckling.................................................................................... 28
Ett socialt och demokratiskt Europa................................................................................. 30
Militär alliansfrihet och aktiv utrikespolitik ...................................................................... 32
Frihet och jämlikhet ............................................................................................................. 33
Arbete och tillväxt ................................................................................................................ 34
Kunskap och kultur.............................................................................................................. 38
Välfärd och trygghet............................................................................................................. 43
Demokrati och politiskt ansvar .......................................................................................... 46
Tillit och gemenskap ............................................................................................................ 48

3. 3 (50)
Välkommen med dina synpunkter!
Socialdemokraternas partikongress i april 2013 ska anta ett nytt partiprogram. I
början av året sände partiets programkommission ut ett diskussionsmaterial om
partiets idéer och långsiktiga politiska ställningstaganden.
Diskussionsmaterialet har stimulerat till en omfattande idédebatt inom
arbetarrörelsen. Över 400 föreningar och enskilda medlemmar har svarat på
materialet och flera hundra möten, debattkvällar och seminarier har arrangerats.
Dessa diskussioner har legat till grund för det remissförslag, som
programkommissionen nu presenterar. Arbetarrörelsens enskilda medlemmar och
organisationer inbjuds att senast den 14 december ge sina synpunkter på förslaget.
Efter denna programremiss kommer kommissionen vid sitt möte i januari 2013
fastställa det förslag som ska behandlas på partikongressen i april.
Programkommissionen består av följande ledamöter:
Stefan Löfven, ordförande
Anneli Hulthén
Wanja Lundby-Wedin
Pär Nuder
Karl-Petter Thorwaldsson
Marie-Louise Rönnmark
Peter Persson
Berit Högman
Morgan Johansson
Thomas Östros anmälde vid kommissionens möte i maj att han med hänsyn till sina
nya arbetsuppgifter inte avsåg att delta i det fortsatta arbetet.
Kommissionens sekreterare är Lars Engqvist och Marika Lindgren Åsbrink.
Synpunkter på detta förslag skickas till
Programkommissionen, Socialdemokraterna, 105 60 Stockholm
eller via e-post till programkommissionen@socialdemokraterna.se

4. 4 (50)
FÖRORD: ETT PROGRAM FÖR
FÖRÄNDRING
Samhället går att förändra. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är
just detta: Tillsammans kan vi göra samhället bättre.
När socialdemokratin växte fram levde många människor fortfarande i
föreställningen att tillvaron avgjordes av ödet eller av en oåtkomlig högre makt.
Människan kunde själv inte göra särskilt mycket för att förändra villkoren. Det gällde
att anpassa sig.
Arbetarrörelsen främsta uppgift blev att visa att orättvisorna och den sociala misären
hade att göra med brister i samhällets organisation. Och denna organisation är inte
given av någon oåtkomlig makt. Medborgarna kan ta makten.
När socialdemokratin i samverkan med den tidens liberaler drev fram den politiska
demokratin öppnades vägen för medborgarna att själva bestämma. Steg för steg
började det gamla klassamhället rivas ner för att ersättas av ett modernt
välfärdssamhälle.
Också i vår tid kan man höra att förändringar inte är möjliga, att vi måste anpassa oss
till vad som bestäms av makter, som vi inte kan påverka.
Socialdemokratins svar är detsamma som det alltid varit: Samhället går att förändra.
Tillsammans kan vi göra något bättre.
Det handlar om tilltron till demokratin. Genom demokratin kan människors lika
värde få genomslag på samhällsutvecklingen. Och genom demokratin kan vi
tillsammans förändra och förbättra samhället.
Vi menar att demokratin står över alla andra maktanspråk. Därför anser vi också att
demokratin har företräde före marknaden.
Vi socialdemokrater har kunnat påverka samhällets utveckling därför att vi varit
övertygade om hållfastheten i våra idéer. Men också för att vi dragit lärdom av
gjorda erfarenheter och mött nya utmaningar med ny kunskap.

5. 5 (50)
I detta principprogram berättar vi om hur vi vill möta dagens och morgondagens
utmaningar.
Vi berättar om våra grundläggande idéer och värderingar, om hur vi ser på
samhällsutvecklingen globalt och nationellt och redovisar våra principiella politiska
ställningstaganden.
Med detta program vill vi visa att vi tillsammans kan göra något bättre.
VÅR VISION
Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla
människors lika värde och rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle
är den demokratiska socialismens mål.
Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin
tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället.
Denna frihet ska gälla alla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning.
Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för
människornas frigörelse. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan
klasskillnader, könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar och
diskriminering.
Människan utvecklas och växer i samspel med andra. Mycket av det som är viktigt
för den enskildes välfärd kan bara skapas i gemenskap med andra. Detta
gemensamma bästa förutsätter solidaritet.
Solidaritet växer ur insikten att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra. Det goda
samhället byggs i samverkan med ömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha samma
rätt och möjlighet att påverka lösningarna, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvar
för dem.
Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors
inbördes förhållande. Alla människor ska som medborgare och individer kunna
påverka både utvecklingen i stort och samhällsarbetet i vardagen.

6. 6 (50)
Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i
demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen. Genom
demokratin bestämmer medborgarna efter vilka principer samhället ska utvecklas och
om fördelningen av uppgifter och ansvar mellan det gemensamma och det enskilda,
mellan det offentliga och marknaden.
Socialdemokratin strävar efter ett samhälle där varje människa som medborgare,
löntagare och konsument kan påverka produktionens inriktning och fördelning,
arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan har
fackföreningsrörelsen är central roll. Men också andra fria sammanslutningar, nya
och gamla folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser,
konsumentorganisationer och kooperativa föreningar har en viktig uppgift att
komplettera och balansera marknadskrafterna.
Människans relation till naturen och till andra arter på vår jord handlar om
ömsesidigt beroende, hänsyn och respekt. Klimatkrisen och havsdöden har
tydliggjort att vi inte kan leva oberoende av naturen. När andra arter utplånas genom
mänsklig påverkan försvinner också både mångfald och rikedom. För vår överlevnad
behövs en långsiktigt hållbar utveckling
Socialdemokratins demokratisyn begränsas inte till det svenska samhället. Målet är en
global gemenskap grundad på demokratins ideal.
Detta mål kan bara nås när alla folk är fria att själva bestämma över sin framtid och
när alla människor, kvinnor och män, har rätt att tillsammans och på lika villkor
påverka samhällets utveckling.
Denna frihet förutsätter frihet från fattigdom och fruktan. De politiska friheterna måste
därför bindas samman med grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Internationell solidaritet handlar om att stå upp för de mänskliga rättigheterna, vidga
kretsen av demokratier och ge ett tydligt stöd till de rörelser som kämpar för detta.
Men det handlar också om att vidga demokratins verkningsradie på det globala
planet.
För detta krävs ett ökat globalt samarbete mellan såväl nationerna som mellan
folkliga rörelser i hela världen. De internationella institutionerna måste ha kraft att
kontrollera och balansera det globala kapitalet och utvecklas till redskap för
demokrati, rättvisa och hållbarhet.

7. 7 (50)
VÅRA VÄRDERINGAR
Demokrati
Socialdemokratin tar sin utgångspunkt i de maktskillnader som finns i ett samhälle,
och tror på politikens förmåga att skapa en bättre framtid.
I uppfattningen om demokratins företräde och övertygelsen om alla människors lika
och okränkbara värde har socialdemokratin sina djupaste rötter..
Demokrati handlar om frihet. Om frihet att få uttrycka sin mening, kritisera, upplysa
och bilda opinion. Om frihet att tillsammans med andra forma framtiden.
Dessa demokratiska friheter får inte vara förbehållna vissa grupper. Alla ska ha
samma rätt och möjlighet att ge uttryck för sina åsikter, höja sin röst, delta i det
offentliga samtalet, bilda föreningar för sina idéer och intressen och försöka påverka
andra.
I demokratin förenas kraven på individuell självständighet och behovet av samhällelig
gemenskap. Eftersom politiken avgör mycket av de faktiska möjligheterna för
individen att råda över det egna livet, måste alla ha lika rätt att påverka politiken.
Demokratin är förutsättningen för den tillit som karaktäriserar ett gott samhälle.
Politiken har sin grund i medborgarnas uttryckliga samtycke. Med rösträtten
bestämmer de ytterst samhällets spelregler och efter vilka principer samhället ska
utvecklas. Bara med detta samtycke kan medborgarna känna tillit till de
samhällsorgan, som är satta att förverkliga de politiska besluten.
Demokrati måste utövas på många vägar och flera plan. Som medborgare och
individer ska människor kunna påverka både samhällsutvecklingen i stort och i
vardagen. Samtidigt kräver demokrati att var och en respekterar andras demokratiska
rättigheter, tar sin del av ansvaret för samhällsarbetet och följer fattade beslut, även
när de går de egna önskningarna emot.
Demokrati ger rätten att driva sina åsikter och sina intressen, men innebär också
skyldigheten att lyssna på andra. Demokrati utesluter inte motsättningar och
konflikter, men kräver av alla en beredskap att lösa motsättningarna i just
demokratiska former.

8. 8 (50)
Bara demokratin kan upprätthålla de mänskliga rättigheterna. Skyddet för den
enskildes autonomi och skyddet för minoriteters rättigheter vilar ytterst på de
demokratiska värdena.
I principen om demokratins företräde ligger övertygelsen om att
samhällsutvecklingen kan påverkas och styras. Att skapa denna tilltro, och att få
människor att känna att de själva kan avgöra sitt öde, tillhör socialdemokratins
viktigaste uppgifter.
Medlet med vilket socialdemokratin vill förändra samhället är reformismen.
Människan rymmer oändliga möjligheter inom sig. Socialdemokratin vill bygga ett
samhälle som talar till det ljusa och goda i människan och som gör det enkelt för den
enskilde att välja det som skapar ett gott samhälle. Detta är reformism: att stegvis
förändra samhället i den riktning vi vill se, genom politiska reformer som förstärker
utvecklingen åt rätt håll.
Ett sådant projekt blir aldrig färdigt, och politiken kan inte vara dogmatisk kring olika
tekniska eller teoretiska lösningar. Det är omöjligt att fånga det verkliga, levande,
ständigt nya livet i abstrakta termer. Förändringsarbetet utgår istället från människors
krav och behov, så som de formuleras i ständigt pågående samtal och diskussioner.
Frihet, jämlikhet och solidaritet
Socialdemokratin är en frihetsrörelse som tar sin utgångspunkt i att friheten enbart är
möjlig genom jämlikhet. Skillnader i makt mellan människor innebär skillnader i
frihet. Målet för socialdemokratin är att minska dessa maktskillnader, för att på så
sätt öka friheten i samhället.
Maktskillnaderna i samhället låter sig inte fångas in på något enkelt sätt. När
människors chanser till ett gott liv påverkas av att de tillhör en viss grupp, visar detta
på förekomsten av maktstrukturer. Klass, kön och ursprung är några av de kategorier
som avgör människors möjlighet till frihet, oberoende av vilka de är som individer.
Det syns i de statistiska sambanden. Låginkomsttagare, eller människor med kortare
utbildningsnivå, lever kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb, har sämre
anställningsvillkor och får sämre vård än andra. Deras barn löper större risk att själva
dabbas av exempelvis arbetslöshet och sämre hälsa.

9. 9 (50)
Detta är inte ett resultat av människans fria val. Ingen önskar sig sämre hälsa eller att
de egna barnen ska få sämre chanser i livet. Så länge hälsan, barnens livsmöjligheter
eller risken att bli arbetslös inte fördelar sig helt slumpmässigt i befolkningen, så
länge är det inte människans fria vilja som bestämmer. Målet för socialdemokratin är
att människor ska vara så fria att yttre faktorer som klass, kön och etnicitet inte
påverkar deras chanser till ett gott liv.
Jämlikhet är inte detsamma som likriktning. Tvärtom är jämlikhet en förutsättning
för verklig mångfald, eftersom den ger människor möjlighet att följa sin egen fria
vilja.
Verklig frihet finns bara där det finns verkliga val. Utan ett starkt samhälle, som
aktivt och återkommande erbjuder människor möjligheter att utvecklas och komma
vidare, utan detta är friheten en chimär. Bara den som har möjligheter kommer att
anstränga sig. Frihet förutsätter därför inte bara frånvaro av nöd och förtryck, utan
också tillgång till en materiell och social trygghet, och ständigt nya chanser. Den
enskildes frihet får inte ske på bekostnad av någon annans, och vi kan bara nyttja
friheten om vi känner oss trygga.
Jämlikhetens betydelse för friheten kommer sig av att människan är en samhällelig
varelse, starkt och ömsesidigt beroende av andra. Ingen människa är en ö, och
samhället är inte ett kontrakt eller en mekanisk produkt av ensamma individers
överenskommelse. Vi skapar tillsammans det samhälle, som i sin tur formar oss.
Även mänskliga relationer präglar oss. Det har betydelse vilka vi är i förhållande till
andra. Därför påverkar graden av jämlikhet i ett samhälle varje människas frihet.
Det ömsesidiga beroendet mellan människor är solidaritetens kärna. Solidaritet
innebär att ta hänsyn. Det innebär också att göra sitt bästa och bidra efter förmåga.
Solidaritet är en kraft för att öka friheten i samhället, eftersom ingen är fri förrän alla
är fria, och rättvisan uppstår först då även de som inte farit illa upprörs.
Socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt. Bara så kan
friheten bli större i vårt samhälle.

10. 10 (50)
Arbetets värde
Deltagande i arbetslivet är en del av den gemenskap, i vilken den enskilda individen
utvecklas. Arbetet ger den enskilde friheten att göra sina egna livsval.
Socialdemokratin hävdar att arbetet är grunden för all välfärd och att folkets vilja till
arbete är nationens viktigaste tillgång.
Varje människa har rätt och skyldighet att efter förmåga delta i arbetet. Varje
människa har rätt till ett arbete som kan upplevas som meningsfullt.
Arbete och kreativitet hänger också ihop. Vi vill verka för en arbetsorganisation som
är lärande och får människor att växa. Därför måste de anställda vinna ökat
bestämmande över förhållandena på arbetsplatserna. Därför ska vi underlätta för
människor att bilda och driva företag.
Produktionen måste organiseras så att varje människa blir bemött med aktning och
respekt för sitt arbete och sin arbetsinsats. Den måste organiseras så att varje
människa kan känna trygghet till liv och hälsa i både anställning och företagande.
VÅR SAMHÄLLSSYN
Maktstrukturer
Socialdemokratin vill se ett samhälle utan över- och underordning, och bekämpar
därför alla former av maktskillnader som minskar den enskilde individens frihet.
Denna kamp utgår från övertygelsen om att principen om alla människors lika värde
inte kan förverkligas i ett samhälle där vissa är underordnade andra.
När tillhörigheten till en viss grupp medför systematiska skillnader i människors
livsvillkor och chanser till ett gott liv, visar detta på förekomsten av en maktstruktur.
Den enskilde individen blir inte sedd och bemött som person och får inte utvecklas i
enlighet med egna förutsättningar och val. Valen underordnas istället individens
tillhörighet till en viss grupp, bestämd av klass, kön eller etnicitet, av
funktionsförmåga, ålder eller sexuell läggning.

11. 11 (50)
Grupptillhörigheten påverkar individens ekonomiska utrymme, makten över det egna
livet och det egna arbetet, och möjligheten att påverka det samhälle man lever i.
Maktstrukturerna begränsar människors möjligheter att fritt växa och utvecklas, och
att delta i samhällslivet på lika villkor med andra.
De klassmönster som skapas i det ekonomiska livet är central för förståelsen av
ojämlikhetens problem. Begreppet ”klass” beskriver de systematiska skillnader i
människors livsvillkor, som skapas av produktionslivet. Klassklyftorna begränsar
människors möjligheter att fritt växa och utvecklas, och att delta i samhällslivet på
lika villkor med andra. De klassbundna orättvisorna fortplantar sig från de vuxnas liv
in i barnens villkor på ett sätt som innebär hot om växande klyftor också i framtiden.
Men över- och underordning skapas inte bara av faktorer inom produktionslivet,
utan också av faktorer utanför detta. Åtgärder enbart mot klassorättvisor räcker
därför inte för verklig jämlikhet. Det kräver en medveten kamp också mot dessa
andra maktstrukturer.
En tydlig sådan struktur är det som kallas genusordningen, den systematiska över-
och underordning mellan könen som skapar ojämlika livsvillkor för kvinnor och
män. Inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor olika männens, den genomsnittliga
inkomsten lägre och ansvar för hem och barn större. Denna ordning begränsar
kvinnors livsval, men den låser också männen i rollförväntningar som kringskär deras
personliga utvecklingsmöjligheter.
Att bryta det tänkande, som hänvisar till biologiska olikheter för att motivera sociala
skillnader mellan könen, är att vidga utvecklingsmöjligheterna för både män och
kvinnor. Det skapar ett annat och i djupaste mening mer mänskligt samhälle, med
lika rätt och lika ansvar för kvinnor och män, i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv.
Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.
I vårt samhälle finns också rasistiska strukturer, som begränsar människors liv baserat
på deras ursprung, hudfärg, religion och/eller kulturell tillhörighet. Dessa strukturer
innebär att maktrelationer och uppdelningar mellan olika tänkta folkgrupper
försvaras. Personer med utländsk bakgrund, och ofta också deras barn, löper i dagens
verklighet större risk för arbetslöshet, har oftare arbeten under sin utbildningsnivå, är
underrepresenterade i politiska församlingar och drabbas oftare av
boendesegregationens negativa konsekvenser. Samtidigt finns en risk att fattiga
grupper och platser görs till etniska problem i samhällsdebatten. Det som egentligen
är klasstrukturer tolkas ibland felaktigt som etnicitet.

12. 12 (50)
Sexuell läggning, funktionshinder eller ålder är andra faktorer, som för de enskilda
individerna kan betyda direkt utanförskap eller att livsvalen begränsas, i både det
personliga livet, det offentliga livet och yrkeslivet.
Jämlikhetspolitik måste riktas mot alla former av över- och underordning och i detta
breda jämlikhetsarbete ligger socialdemokratins stora framtidsuppgifter.
Marknad och kapitalism
En modern, tekniskt avancerad produktion bygger med nödvändighet på stora
insatser av kapital. För att resurser till sådana kapitalsatsningar ska uppstå, måste
produktionen ge en viss avkastning, det vill säga vinst. I en mycket snäv ekonomisk
definition av begreppet kapitalism avses bara denna kapitalackumulation.
I den politiska debatten har begreppet kapitalism emellertid getts en annan och
vidare innebörd.
Begreppet kapitalism betecknar ett maktsystem med förräntningen av kapital som
överordnad norm. Det är ett system där den som äger kapitalet ges rätten att
bestämma över alla andra intressen, där de samhälleliga målen underordnas
vinstintresset och där människors rättigheter avgörs av deras ekonomiska lönsamhet.
Det skapar stora orättvisor och stora sociala spänningar inom länder och mellan
länder. Det leder till allvarlig exploatering av miljö och naturtillgångar.
Socialdemokratin är ett antikapitalistiskt parti, som bygger motkrafter mot kapitalets
anspråk på dominerande makt över ekonomi och samhälle. Ekonomiska intressen
har aldrig rätt att sätta gränser för demokratin. Det är tvärtom alltid demokratin som
ska sätta gränserna för marknaden och de ekonomiska intressena.
Mot det kapitalistiska maktsystemet sätter socialdemokratin en ekonomi styrd av
folkliga intressen. Det är en ekonomi där varje människa har rätt och möjlighet att
som medborgare, löntagare och konsument påverka produktionens inriktning och
fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Det är en ekonomi som
bejakar en sund marknadskonkurrens och som innefattar olika former av ägande och
företagande. Det är en ekonomi som stimulera människor att starta nya företag och
som ser företag och företagsledningar som viktiga aktörer i ekonomin. Den bygger
på insikten att produktionskapital måste ge avkastning och ser marknadsekonomin
som en dynamisk del av det ekonomiska livet.

13. 13 (50)
Men det är en ekonomisk ordning som inte tillåter att kravet på privat vinst får
dominera över alla andra intressen och styra samhällets utveckling. Den godtar inte
marknaden som norm för sociala nyttigheter och för samhällslivet. Den ser
miljöhänsyn som krav på all produktion. Den kräver att produktionslivet bygger på
respekt för allas arbete, tar tillvara engagemanget och arbetsviljan hos alla och
fördelar produktionsresultatet rättvist. Den förutsätter respekt för de spelregler
demokratin har den överordnade rätten att besluta om.
Demokrati måste för den gemensamma välfärdens skull kombineras med effektivitet
i det ekonomiska livet. Ineffektiv produktion betyder mindre utbyte av det arbete
som lagts ned, och därmed ett sämre produktionsresultat med mindre resurser för
välfärden. Det urholkar i sin tur tilltron till de demokratiska formerna. Också här
visar erfarenheten att effektivitet och produktivitet fordrar öppenhet och
variationsrikedom. Det förutsätter inflytande direkt från konsumenterna. Det
förutsätter ett arbetsliv som bygger på respekt för de anställdas kunnande, idéer och
engagemang. Det förutsätter möjligheten för människor att förverkliga egna idéer
genom att starta egna företag.
Demokratins krav likaväl som effektivitetens leder till samma slutsats: det
ekonomiska livet måste kunna påverkas i många olika former, på flera olika plan. De
många och skiftande kraven på det ekonomiska livet kan inte tillgodoses vare sig med
enbart politiska beslut eller med enbart marknadshushållning. De kräver den
blandekonomi, som bygger på en kombination av samhälleliga åtgärder och
marknadsmekanismer, starka fackliga organisationer och medvetna, aktiva
konsumenter, stödda av stark konsumentlagstiftning.
De politiska besluten har att ange spelreglerna för att hindra alla former av
exploatering, för att garantera samhällsekonomisk balans och för att fördela
produktionsresultatet rättvist och så att grundläggande sociala rättigheter tillgodoses.
Marknaden behövs för den effektiva produktion som skapar och återskapar
resurserna för välfärden.
Marknaden bygger på ett stort antal självständiga aktörer, som ger utrymme för
många idéer och därmed skapar stora ekonomiska resurser. Men marknaden kan inte
upprätthålla sig själv. Dess inneboende tendenser till koncentration motverkar den
mångfald som är dess egen förutsättning. Den prismekanism, genom vilken
marknaden arbetar, kan inte skapa de stabila spelregler som marknaden själv kräver
för att fungera väl. Endast samhälleliga organ, oberoende av marknaden, kan skapa
och upprätthålla detta regelverk. Endast ett sådant regelverk kan upprätthålla
konkurrensen och bryta den drift till koncentration, som till konsumenternas skada
sätter prismekanismen ur spel och skapar den typ av privata monopol, som

14. 14 (50)
arbetarrörelsen alltid bekämpat. Marknadsmekanismerna klarar inte heller att hushålla
med sådant som saknar marknadspris, som luft och vatten. Också detta kräver
åtgärder i form av politiska beslut, och motvikter i form av medvetna
konsumentopinioner.
Marknaden är således bara en del av det blandekonomiska system socialdemokratin
förordar. Marknaden kan bara möta sådana behov och önskemål som kan uttryckas i
tillräckligt stark efterfrågan. Sådana nyttigheter som utgör sociala rättigheter, det vill
säga nyttigheter som ska tillkomma alla oberoende av inkomst, måste undandras
marknadens fördelningsprinciper och fördelas efter andra principer. Dit hör vård,
skola och omsorg. Dit hör rättsväsendet. Dit hör kulturen. Dit hör bostadssektorn i
den utsträckning som krävs för att säkerställa allas rätt till en god bostad. Dit hör en
politik som säkerställer kommunikationer och social infrastruktur över hela landet.
Valet mellan samhällsåtaganden och marknadshushållning ska avgöras med
utgångspunkt i vad som ger det bästa resultatet med hänsyn till rättvisa och
effektivitet. Valen kan skifta mellan olika sektorer av ekonomin, beroende på vilka
krav och behov de har att svara mot.
Fördelningen kan ändras, om viktiga behov inte uppfylls i den ursprungliga formen.
Produktion, reproduktion och natur
Socialdemokratin föddes ur en förståelse för hur grundläggande produktionen och
produktionsförhållandena är för samhället och för människors livsvillkor. När den
moderna maskintekniken och det industriella produktionssättet bröt igenom
förändrade det inte bara sättet att arbeta. Det förändrade hela samhället. Det
påverkade människors sätt att uppfatta sig själva och världen, det påverkade
vardagslivets villkor och till slut hela samhällsorganisationen.
Men produktionen förklarar inte allt i ett samhälle. Minst lika central är den roll som
reproduktionen spelar, inte minst eftersom den är en helt integrerad del av själva
arbetsprocessen i samhället. Reproduktion handlar om familjeliv, mat, vila och
rekreation, men också om allt det andra som är en förutsättning för att vi ska kunna
bidra i arbetslivet: omsorg, utbildning, utveckling av vår sociala förmåga. Hur
reproduktionen organiseras har lika stor betydelse för samhällets utveckling och
människornas uppfattning av sig själva och världen som produktionsordningen.

15. 15 (50)
Den socialdemokratiska utbyggnaden av välfärdsstaten speglar en praktisk förståelse
för reproduktionens betydelse. Få saker har betytt så mycket för den svenska
tillväxten som den starka välfärden. När reproduktionen omorganiserades från att i
första hand ha varit en fråga för hustrun/modern och hemmet till att bli något som
sköttes offentligt och på arbetsmarknaden, innebar det också att helt nya möjligheter
öppnades för kvinnor till individuell frihet.
Ytterligare en helt central förutsättning för samhällsutvecklingen är naturen. De
kraftiga välståndsökningar som följde av det industriella produktionssättets
genombrott har lika mycket med människors arbete att göra som med den plötsliga
tillgången på billig energi, framför allt olja. Den produktionsordning vi levt med
sedan dess bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.
Där produktion och reproduktion kan organiseras på många olika sätt, är naturens
ramar i någon mån absoluta. De sätter gränser för vad som är möjligt att göra. Därför
är nödvändigheten att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen tvingande.
Tillväxten som vi känner den idag bygger på användandet av ändliga resurser, något
som inte är långsiktigt hållbart. Att ställa om till en hållbar tillväxt, som tar hänsyn till
även kommande generationer, är en av samtidens mest tvingande uppgifter.
VÄRLDEN AV IDAG
Vår tids stora utmaningar – och lösningar
Vi lever i globaliseringens tidevarv. Världens människor är beroende av varandra i en
utsträckning vi inte sett tidigare.
Den intensifierade världshandeln och spridningen av demokratiska värderingar, ny
teknik och vetenskapliga innovationer har skapat ett välstånd som lyft hundratals
miljoner människor ur fattigdom. Medellivslängden i världen ökar, barnadödligheten
minskar, allt fler människor lär sig läsa och allt fler länder räknas som demokratiska.
Globaliseringen och den allt intensivare internationella handeln har lett till att
exporten av varor och tjänster fått en kraftigt ökad betydelse för den svenska
ekonomin. Exporten motsvarar idag ungefär hälften av Sveriges BNP. Den ökade
exporten har bidragit till sysselsättning och välfärd. Men den har också gjort det
svenska samhället allt mer beroende av den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld.

16. 16 (50)
Med globaliseringen sker en gradvis förskjutning av makten i världen. Där
västländerna tidigare har utgjort världens maktcentrum, är det idag i andra länder
som den ekonomiska tillväxten är som starkast och mest ihållande. Detta kommer att
få stora konsekvenser, inte bara för den ekonomiska ordningen i världen, utan också
för den politiska och kulturella. Samtidigt som det är positivt att det skett en global
maktförskjutning från de tidigare dominerande ekonomierna i norr till de växande
ekonomierna i söder, är det ett allvarligt hot mot friheten och demokratin om
statskapitalistiska länder utan respekt för de mänskliga rättigheterna, såsom Kina,
spelar en central roll i den globala ekonomin.
Kapitalet flyter närmast fritt över gränserna. De ekonomiska intressena har blivit
mindre beroende av en nationell bas och ägarstrukturerna har förändrats. Risken är
att fokus flyttas från långsiktiga och produktiva investeringar till kortsiktiga vinster.
Finansiella bubblor växer och spricker, med katastrofala konsekvenser för miljontals
människor i form av växande arbetslöshet och fattigdom i finanskrisernas kölvatten.
Motsättningen mellan den reala ekonomins sårbarhet och den finansiella ekonomins
framgångar blir alltmer uppenbar. Att börsen går bra behöver inte betyda att
arbetslösheten sjunker eller att människors levnadsstandard ökar. Koncentration av
storföretag till allt större, världsomspännande koncerner skapar stora ekonomiska
maktcentra utanför demokratisk kontroll. Det växande välståndet bygger många
gånger på att arbetskraft utnyttjas till låga löner och hänsynslösa anställningsvillkor.
Samtidigt finns växande motkrafter. Det fackliga internationella samarbetet växer i
styrka. Ökad transparens och en ökad mediebevakning ger de fackliga strävandena
nya möjligheter. Allt fler företag inser att det ligger i deras egna, långsiktiga intressen
att ta ett socialt ansvar och att respektera arbetstagarnas rättigheter.
Utarmningen av naturresurser och hotet mot miljö och klimat känner inte heller
några nationsgränser. Människans förbränning av fossila bränslen har medfört
kraftigt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären. Medeltemperaturen stiger i hela
världen. Detsamma gäller havsytan. Marknadens oförmåga att hushålla med resurser
som saknar pris har lett till en exploatering som hotar allas vår existens. Klimatkrisen
är kanske den svåraste utmaning mänskligheten någonsin stått inför. Det handlar,
bokstavligen, om allas vår överlevnad.
Samtidigt som miljontals människor lyfts ur extrem fattigdom, växer nya klyftor
fram. Ojämlikheten inom länder ökar i världen och den ekonomiska utvecklingen
riskerar att stagnera när allt mer av välståndet samlas i fåtalets händer, samtidigt som
stora grupper saknar tillräckliga resurser för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin.

17. 17 (50)
Svåra fördelningskonflikter har tillfälligt kunnat undvikas genom att skuldsättningen i
den rika delen av världen har vuxit: när reallönerna inte har ökat i samma takt som
det totala välståndet, har människor kompenserat detta med att ta större lån. Detta
har bidragit till den instabila skuldekonomi som utlöste den stora finanskrisen i slutet
på 00-talet.
Både globaliseringen, klimatfrågan och den växande ojämlikheten visar hur djupt och
ömsesidigt beroende vi människor är av varandra. Den globala arbetsdelning, som
bidragit till de kraftigaste välståndsökningarna i mänsklighetens historia, innebär att
miljontals människor samverkar med varandra i invecklade nätverk utan att någonsin
träffas. De varor vi konsumerar en vanlig dag bär spår av ett oräkneligt antal
människor, i många olika länder, som på många olika sätt bidragit till att produkten
ska hamna i just våra händer. Det ekonomiska systemet och de privata företagen är
helt beroende av sin omvärld: av de resurser naturen har att erbjuda; av det regelverk
och den infrastruktur som bara samhälleliga organ kan skapa och upprätthålla; av de
anställda som med sitt kunnande skapar produktionen; och av de konsumenter, som
med sin efterfrågan betalar produktionens kostnader.
I det moderna samhället är beroendeformerna globala, abstrakta och opersonliga. De
otaliga människor som gör våra liv möjliga är ansiktslösa för oss. Vi hyser samtidigt
en så stark tillit till dessa omfattande beroendeförhållanden att vi tar dem för givna,
förmodligen därför att tillvaron annars skulle kännas outhärdligt osäker. Detta
förstärker en känsla hos oss av att vi i själva verket är individuellt oberoende.
Paradoxalt nog tycks föreställningen om det egna oberoendet bli starkare ju mer
omfattande de samhälleliga beroendeförhållandena faktiskt är.
Dessa beroenden har alltid funnits, men är starkare idag än tidigare. Det är tydligare
än någonsin att svaren på samtidens stora utmaningar ligger i det gemensamma.
Dessa utmaningar går inte att lösa annat än tillsammans, på demokratisk väg, i många
fall över nationsgränserna. De kan inte lämnas varken åt individen eller åt
marknaden.
Det är människorna tillsammans som måste fatta de svåra, men helt nödvändiga
besluten kring hur vi vill leva tillsammans framöver.

18. 18 (50)
Den nya produktionsordningen
Fortfarande förklarar skiljelinjen mellan arbete och kapital mycket av
samhällsutvecklingen. Men konflikten dem emellan tar sig ständigt nya uttryck.
En central förändring är att kopplingen mellan ägande och direkt ansvar för
produktion och företag tydligt försvagats. Ägandet av kapital har anonymiserats och
institutionaliserats: investmentbolag, aktiefonder, pensionsfonder och andra
institutioner, som förvaltar kapital för andras räkning, svarar för en allt större andel
av kapitalbildning och kapitalförvaltning.
Kapitalets internationella rörlighet har drivit upp vinstkraven och gjort att kapitalets
andel av produktionsresultatet ökat. Det har påverkat produktionen med hårdare
tempo, tätare varsel om uppsägningar och en ökad användning av tillfälliga
anställningar.
Mycket av det institutionella kapitalet finns i pensionsfonder och försäkringsbolag,
som byggts upp för löntagarnas pengar. Det betyder att nya möjligheter öppnas för
löntagarna att gemensamt påverka hur kapitalet används. I förlängningen ligger att
gränsen mellan kapital och arbete kan luckras upp.
Den snabba globaliseringen har stimulerats av den omvälvande utvecklingen av
informationstekniken. Den har skapat nya villkor för det internationella kapitalet,
möjliggjort omedelbara och gränslösa ekonomiska transaktioner, öppnat nya
marknader, förkortat beslutsvägarna och krympt beslutsprocesserna.
Den nya informationstekniken har också revolutionerat många människors vardag.
Den gränslösa kommunikationen har öppnat vägar till ny kunskap, skapat nya
mötesplatser och etablerat nya sociala relationer. Den har ökat individens frihet att
välja umgänge, livsstil och identitet.
De nya medierna spelar en allt större roll för demokratins utveckling. De snabba
digitala medierna har blivit effektiva redskap för frihetsrörelserna runt om i världen
samtidigt som de ger ny vitalitet åt de gamla demokratierna
Kunskap och kompetens ökar i betydelse inom produktionslivet. Företagens
framgångar blir allt mer beroende av de anställdas yrkeskunnande. Det handlar om
ökade behov av tillgång till kvalificerade utbildning. Det handlar också om ökade

19. 19 (50)
krav på sociala kompetenser som förmåga att samarbeta och att självständigt arbeta
med olika arbetsuppgifter. Detta innebär med ett klassiskt socialistiskt synsätt att de
arbetande kan återfå kontrollen över det egna arbetet och därmed stärka sin position
i det ekonomiska livet. Maktrelationen mellan arbete och kapital förändras och
arbetets position förstärks.
Men utvecklingen är delad, för samtidigt växer starkt proletariserade grupper fram
med svag anknytning till arbetsmarknaden och starkt utanförskap i samhället.
Avståndet mellan de marginaliserade grupperna på arbetsmarknaden och de mest
privilegierade är stort och växande.
Den stora finanskrisen i slutet på 00-talet visar med skrämmande tydlighet att tron på
att marknaden reglerar sig själv inte stämmer. Krisen visar på vikten av demokratiska
motvikter och internationella överenskommelser för att förhindra den oreglerade
marknadens haveri. Men implikationerna är större än så. Finanskrisen kan i lika hög
grad förklaras med frånvaron av social trygghet för en stor del av världens
befolkning.
När marknadskrafterna släpptes fria i Kina mot slutet av 1900-talet byggdes inte de
sociala skyddsnäten ut i den takt som hade krävts för att motverka
marknadsekonomins negativa effekter. När pensioner, socialförsäkringar och annan
välfärd är otillräckliga måste människor kompensera detta med egna besparingar. På
så sätt skapades den situation vi har idag, där Kina återkommande har stora
bytesbalansöverskott. Kineserna konsumerar mindre än de producerar och förlitar sig
på andra länders efterfrågan för att hålla sin exportekonomi igång.
Det ökande sparandet i Kina speglas av en växande skuldsättning i andra länder, inte
minst USA. Även detta förklaras i hög grad med en bristande social modell. En
växande skuldsättning bland hushållen kan delvis ses som ett svar på ökande
inkomstskillnader; när vinstandelen i ekonomin stigit och reallönerna under
decennier inte hängt med, har människor istället höjt sin levnadsstandard genom lån.
Sammantaget innebär detta att handelsobalanserna mellan flera av världens största
ekonomier har vuxit på ett ohållbart sätt. Den ekonomiska ordningen i världen har
allt mer utvecklats till en skuldekonomi. Detta har skapat en djupt instabil ekonomi,
som så småningom exploderade i den stora finanskrisen. I dess kölvatten har privata
skulder tagits över av stater, vilket i flera länder följs av att medborgarna avkrävs
mycket stora uppoffringar genom lönesänkningar, försämringar av trygghetssystemen
och drastiska nedskärningar av de offentliga utgifterna.

20. 20 (50)
Människan och det omgivande samhället
Allt fler områden av den mänskliga tillvaron omfattas av marknadens logik. Samtidigt
som demokratin vinner mark i världen, så har också marknadens omkrets utökats, på
demokratins bekostnad. Detta trots att när politiken träder tillbaka så blir resultatet
inte ökad frihet för den enskilde, utan bara att andra maktgrupper - exempelvis starka
ekonomiska intressen - träder in i stället.
Våra liv präglas alltmer av avancerade försök att med ekonomiska drivkrafter –
priser, förmåner, avgifter, skatter – påverka vår livsföring. Inom flera områden kan
de ekonomiska incitamenten vara effektiva stimulanser till en sundare livshållning
eller till ett större individuellt miljöansvar. Men när de ekonomiska incitamenten blir
de dominerande styrinstrumenten och marknadslogiken det enda förhållningssättet
blir samhället fattigare. När allt har ett pris har ingenting något värde.
Grundläggande för den socialdemokratiska samhällssynen är att människan formas
av sin omgivning. Socialdemokratin har genom sina reformer velat bygga ett samhälle
där solidariteten förenas med egennyttan, så att det ska vara enkelt för människor att
agera solidariskt med andra, och på så sätt medverka till en rimligare tillvaro.
Idag lever vi ett samhälle som på många sätt talar till helt andra sidor inom
människan. Föreställningen om den ekonomiska människan – en rationell, strängt
kalkylerande, nyttomaximerande individ – var en gång i tiden främst en tankefigur i
en ekonomisk modell, Men som förebild för politiska beslut har denna modell allt
mer kommit att bli verklighet. Vi lever i en sorts incitamentssamhälle, där människor
ständigt försätts i situationer där de måste göra ekonomiska kalkyler utifrån sin egen
nytta. En politik baserad på att människor främst agerar efter egenintresset kommer
att påverka människor till att också handla på detta sätt. På så sätt formar samhället
människans agerande.
Parallellt med detta ser vi hur allt fler företeelser individualiseras. Trots att ett
problem som delas av många per definition är ett samhällsproblem, och trots att vi
alla är beroende av vår omgivning för både med- och motgång, görs individen allt
oftare ansvarig för såväl framgångar som misslyckanden. Detta bidrar till att minska
människors tro på demokratins förändrande kraft. Var och en blir sin egen lyckas
smed, och det vi skulle kunna åstadkomma tillsammans ter sig alltmer avlägset.
Marknaden premierar vissa egenskaper hos människan, medan den undertrycker
andra. Centralt för marknadsmekanismen är konkurrensen, och att den starke vinner
över den svage. Kapitalismen söker upphöja denna princip till norm för hela

21. 21 (50)
samhällets utveckling, för de enskilda människornas handlande och för värderingen
av människorna.
I ett incitamentssamhälle förvanskas mänskliga värden som solidaritet och medkänsla
till lönsamhetskalkyler. Arbetskraft ses som en förbrukningsvara. Barns behov av
sina föräldrars tid ställs åt sidan för arbetslivets krav på sina anställda. Människors
naturliga längtan efter gemenskap och uppskattning görs till föremål för en hård
kommersiell exploatering. Resultatet blir ett samhälle som brister i tillit och
gemenskap.
Samtidigt väcks i denna rörelse mot ständigt mer marknad en längtan efter något
annat, efter möjligheterna att utvecklas på många olika sätt, inte bara på det sätt som
marknadskrafterna främjar.
Den nya ojämlikheten
I Sverige är människors frihet att forma sin tillvaro efter egna önskningar större än i
de flesta andra länder. Trycket från gamla tiders begränsande föreställningar om hur
människor bör leva har minskat, samtidigt som materiellt välstånd och en
välfärdsstat, som stärker individens oberoende, har gett människor större möjligheter
att själva välja sina liv.
Idag ser vi emellertid att denna välfärd är på väg att tunnas ut på ett sätt som i
längden riskerar att drabba mycket breda grupper. Ett samhälle som dras isär drabbar
alla, inte bara de som befinner sig långt ner på samhällsstegen.
Klyftorna mellan länder minskar, om än långsamt, samtidigt som trenden under lång
tid varit att inkomstklyftorna inom länder ökar. I många länder handlar det om nivåer
så höga att de hotar både social sammanhållning och tillväxt. Även i Sverige har
ojämlikheten sedan flera decennier tillbaka vuxit.
Utvecklingen på arbetsmarknaden har bidragit till den växande ojämlikheten på ett
avgörande sätt. Efter att under flera decennier ha haft en nästan obefintlig
arbetslöshet, och en sysselsättningsgrad bland de högsta i världen, har arbetslösheten
i Sverige efter 1990-talskrisen mer börjat likna andra länders. Efter varje
lågkonjunktur tenderar arbetslösheten att ligga kvar på en högre nivå än tidigare.
Utsorteringen ur arbetslivet ökar, samtidigt som möjligheterna att komma tillbaka
minskar. En kil slås in mellan dem som har ett arbete och de som står utanför. Även

22. 22 (50)
själva arbetsmarknaden polariseras. Antalet kvalificerade och utvecklande arbeten har
ökat, men också antalet jobb med osäkra anställningsvillkor. Alltför många riskerar
sin hälsa i fysiskt eller psykiskt pressande arbetsmiljöer.
De växande klyftorna i det svenska samhället har flera förklaringar. Den ökande
globaliseringen har förändrat styrkeförhållandena mellan arbete och kapital, där
kapitalets inflytande hittills har vunnit i styrka.
Parallellt med detta har en perspektivförskjutning skett i samband med den nyliberala
vågen under slutet av förra seklet. Förändringar i de ekonomiska förutsättningarna i
världen ledde till framgångar för den politiska högern i Storbritannien och USA och
en värderingsmässig vindkantring också i övriga västvärlden. Mäktiga ekonomiska
intressen satsade enorma resurser på att legitimera en utveckling mot ökade sociala
och ekonomiska skillnader. De generella välfärdssystemen beskrevs som ofantliga
byråkratier, som hindrade den fria företagsamheten, och strävan efter social
utjämning beskrevs som ett hot mot den enskildes frihet. Idag vet vi att de hade fel.
Denna vindkantring påverkade alla politiska, ekonomiska och sociala processer. Den
intensiva propagandan mot tanken på jämlikhet var framgångsrik; den ledde till
ökade skillnader. Den ledde också till att näringslivets eliter beviljade sig själva
upprörande stora privilegier, som dramatiskt vidgade gapet mellan samhällets fattiga
och rika och mellan de anställda och företagens ägare och ledningar.
En annan förklaring är den förda politiken. I strid med den kunskap som vunnits ur
erfarenheterna av de senaste årtiondenas nyliberala experiment, nämligen att de
samhällen som strävar efter social utjämning har bättre förutsättningar för
ekonomisk utveckling, har många länder, däribland Sverige under borgerliga
regeringar, fört en politik som medvetet syftat till ökade klyftor.
Klimatförändringarna
Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell
politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande
produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i
den industrialiserade världen. Den miljövänliga teknik som finns sprids för långsamt.
Både ekonomiska och sociala strukturer försvårar den nödvändiga omställningen till
ekologisk uthållighet.

23. 23 (50)
Klimat- och miljöproblemen har visat att också en demokratisk ekonomi kan bli
exploaterande. Den blir det om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora
resurser den skapar för dagens välfärd, utan hänsyn till vad den samtidigt kostar i
form av förbrukade naturliga resurser. Miljökraven tillför en dimension till
diskussionen om den ekonomiska makten, som gäller oavsett ägarform och oavsett
hur produktionsresultatet fördelas. Miljöpolitiken rymmer också en vidare
fördelningspolitisk princip, den om fördelningen mellan generationerna. Dagens
generationer har inte rätt att för sin egen välfärd utarma de naturtillgångar och den
fysiska livsmiljö som är basen också för kommande generationers liv.
Rörelse för förändring
Demokratin har skapat människor, som kräver inflytande över det egna livet och inte
accepterar att styras av intressen de inte själva har möjlighet att påverka.
Detta, och styrkan i de demokratiska värderingar som vuxit sig starka under
decennierna, är i sig självt det starkaste värnet mot kapitalintressenas krav på
överhöghet över samhällsutvecklingen.
Nu växer och utvecklas olika motkrafter mot det internationella kapitalet: Politiken
utvecklar sina former för internationellt samarbete. Nationalstaterna förändrar sina
ekonomisk-politiska instrument för att minimera utrymmet för spekulativa rörelser.
De fackliga organisationerna söker internationella strategier mot
underbudskonkurrens om löner och arbetsmiljökrav. Folkliga rörelser lär sig utnyttja
den moderna tekniken för att driva opinion och samordna aktioner.
Konsumentreaktioner mot transnationella företags agerande i fattiga länder har i
många fall tvingat fram början till ett större socialt ansvarstagande.
Engagemanget för miljön och den nödvändiga omställningen till ekologiskt hållbar
utveckling är en internationellt samlande motkraft mot exploatering av vår natur.
Förhållandena liknar i själva verket dem som gällde vid industrisamhällets
genombrott. Dess inledande skede präglades av en djupt ojämlik fördelning av de nya
stora resurser dåtidens nya teknik skapade. Framför allt stärktes de grupper, som
kontrollerade det nya industriella kapitalet och dess avkastning. Men de möjligheter
till ett bättre liv för alla arbetande människor, som industrisamhället gav utrymme
för, skapade ett kraftigt tryck mot en rättvisare fördelning av både inflytande och
välfärd.
När den framväxande arbetarrörelsen organiserade detta i politisk och facklig kamp,
blev det en kraft som vida översteg vad det härskande fåtalet kunde hålla emot.

24. 24 (50)
Dagens förskjutning av makt till kapitalintressena är inte en ofrånkomlig och därmed
oföränderlig följd av globaliseringen. Den kan brytas av medvetet politiskt och
fackligt arbete. Nya stora möjligheter öppnar sig för att utjämna klyftor och sprida
demokrati och välfärd, men det krävs politisk vilja och politisk kraft att ta tillvara
dessa den nya utvecklingens möjligheter.
Den svenska socialdemokratin vill vara en del av denna politiska kraft, som gör
globaliseringen till ett verktyg för demokrati, rättvisa och hållbarhet.
VÅR POLITIK
Alla människors frihet, hela världens fred
Respekten för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för demokrati.
Socialdemokratin vägrar acceptera att någon makt på grund av politiska eller
ekonomiska intressen kränker de mänskliga rättigheterna.
Arbetet för mänskliga rättigheter är nära länkat till utveckling, fred och säkerhet. Vi
socialdemokrater vill stärka detta samband. Vi vill arbeta tillsammans med enskilda
organisationer och andra företrädare för det civila samhället, såväl nationellt som
internationellt, för att utveckla de politiska, ekonomiska, humanitära och
fredsfrämjande instrument som kan bidra till en värld där kvinnors och mäns lika
värde och rättigheter respekteras.
Internationell solidaritet handlar om att vidga demokratins verkningsradie på det
globala planet. De internationella institutionerna, både de regionala och de globala,
måste utvecklas till redskap för frihet, demokrati, rättvisa och hållbarhet.
Nedrustningsarbetet är alltjämt en fundamental uppgift för det internationella
samarbetet. Kapprustningsspiralen från det kalla kriget har brutits och
nedrustningsarbetet har gjort viktiga framsteg. Ännu återstår dock att nå målet om en
fullständig avveckling av kärnvapnen och andra massförstörelsevapen.
På samma sätt som världssamfundet nått fram till internationella konventioner, som
förbjuder biologiska och kemiska stridsmedel, vill vi verka för en konvention som
förbjuder kärnvapen. Risken att massförstörelsevapen utvecklas av djupt
odemokratiska regimer eller terrorgrupper, som ställer sig utanför alla internationella

25. 25 (50)
avtal, kräver särskilda åtgärder från världssamfundet. Det gör också kampen mot den
illegala vapenhandeln.
Ingen stat eller terrorgrupp får med militär eller ekonomisk styrka tvinga andra stater
till militär och politisk underordning. Staternas suveräna rätt att avvisa sådana
angrepp är ett grundläggande villkor för internationellt samarbete mellan
likaberättigade parter. Men en lika nödvändig grund är respekten för de mänskliga
rättigheterna. Enskilda människors rätt till liv i frihet och säkerhet måste alltid
försvaras.
Världssamfundet måste kunna reagera vid allvarliga hot mot befolkningsgrupper,
även när hotet kommer från dem som behärskar statsapparaten. Varje form av
terrorhandling, liksom organiserat våld riktat mot civilbefolkningen måste därför
alltid kraftfullt avvisas.
Förenta Nationernas möjligheter att ingripa i fredsbevarande syfte måste stärkas. FN
måste förbättra sina strategier för att tidigt kunna spåra hotande konflikter och kunna
gå in och påverka dem. Vi vill utveckla FN:s norm om ansvar att skydda.
Hela FN-systemet måste reformeras. Siktet måste vara inställt på att skapa en
demokratiskt uppbyggd, global beslutsorganisation som återspeglar förhållandena i
dagens värld och inte de förhållanden som rådde efter andra världskriget. FN och
FN-stadgan måste bli styrande för allt användande av militärt våld i internationella
och nationella konflikter. Detta ska i möjligaste mån ske under FN:s eget kommando.
I dagens värld är det ofta andra spänningar än de militära som skapar väpnade
konflikter. Ekonomiska klyftor och etniska och sociala motsättningar utgör ett större
hot mot freden, och de tar sig oftare uttryck i konflikter inom stater än mellan länder.
Ett långsiktigt fredsbevarande arbete måste inriktas på de underliggande sociala och
ekonomiska faktorer, som skapar och underhåller våldet. Att bekämpa fattigdomen,
stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna och att bevara freden är mål som är
sammanflätade med varandra.
Fattigdom handlar om brist på grundläggande materiell försörjning men också om
utsatthet för våld och rättsövergrepp, om brist på möjligheter att påverka sina egna
dagliga villkor, om okunnighet, otrygghet och ohälsa. Fattigdom är brist på resurser
att förändra det egna livet, brist på möjlighet att sköta sin kropp och sin hälsa och
brist på utsikter att ge sina barn en framtid.

26. 26 (50)
Kampen mot fattigdomen är i djupaste mening en kamp för mänsklig värdighet och
mänskliga rättigheter. Att bekämpa fattigdomen handlar om insatser på många olika
plan i syfte att stärka människors makt att förändra sina samhällen och att utveckla
sina länders förmåga till egen försörjning och egen utveckling.
FN måste bli den ledande globala aktören i kampen för de mänskliga rättigheterna
och i bekämpandet av fattigdomen i aktiv dialog med globala folkrörelser.
Ekonomiska organisationer som Världsbanken och Internationella valutafonden har
nyckelroller i arbetet för utveckling och social rättvisa. Internationell
utvecklingspolitik, handelspolitik och utländska investeringar måste vara delar av en
sammanhållen politik för global utveckling.
De rika länderna måste öppna sina marknader för utvecklingsländerna. De måste få
del i den moderna informationstekniken och tillgång till miljövänlig och energisnål
produktionsteknik.
Det svenska biståndet ska motsvara en procent av bruttonationalinkomsten.
Utvecklingssamarbetet ska bygga på de utvecklingsländernas egna resurser. Viktiga
insatser i utvecklingsarbetet är därför åtgärder, som stödjer framväxten av
demokratiska institutioner och ett starkt civilsamhälle.
Att bekämpa spridningen av livshotande sjukdomar som malaria och HIV/AIDS är
ett ansvar för hela världssamfundet. Detta handlar om åtgärder inom hälso- och
sjukvården, om tillgång till effektiva mediciner och om att bryta okunskap och
fördomar, som bidrar till sjukdomsspridningen.
En central del i detta arbete är att stärka kvinnors ställning och förbättra barns
uppväxtvillkor. Båda delarna kräver rätt och möjlighet till familjeplanering. Kvinnor
måste få rätt till utbildning, rätt att bestämma över sin ekonomi och inte minst rätt att
bestämma över sin egen kropp.
Globalisering och rättvisa
För att möta vår generations största utmaningar måste vi samverka över
nationsgränserna. Även många av de uppgifter som traditionellt setts som
inrikespolitiska, såsom sysselsättningspolitiken och brottsbekämpningen, fordrar i
växande grad att vi går samman.

27. 27 (50)
Politisk och facklig organisering har alltid varit effektiva vapen mot kapitalintressena.
Motvikterna till dagens globala kapitalism ligger i ett medvetet, samordnat politiskt
och fackligt arbete. En central del i detta arbeta handlar om att i olika internationella
organisationer verka för ett globalt ekonomiskt regelverk, som bygger på respekt för
demokratin, social rättvisa och hänsyn till miljön.
Frihandelsavtalen, de internationella miljöavtalen och konventionerna om löntagares
rättigheter är viktiga instrument. Det krävs avtal som hindrar social dumping,
exempelvis om miniminivåer för arbetsrätt.. En central uppgift är att utveckla
instrument som ökar stabiliteten i de internationella finanssystemen.
Vi behöver en global överenskommelse mellan arbete och kapital. Goda
arbetsvillkor, rättvisa löner och ansvar för det omkringliggande samhället är något
som ska åstadkommas på flera vägar samtidigt. Det krävs ett utbyggt fackligt
samarbete över gränserna och inom de stora transnationella företagen. Facklig
organisering i de fattiga länderna ska stödjas. ILO:s grundläggande kärnkonventioner
och globala avtal mellan parterna är viktiga motvikter till kortsiktiga avkastningskrav.
Aktiva konsumentreaktioner mot företag som bryter mot reglerna kan påtagligt bidra
till förbättrade globala arbetsvillkor. För en sådan konsumentbevakning och sådana
konsumentreaktioner spelar nya och gamla folkrörelser en viktig roll. Vidare bör det
institutionella kapitalet vara pådrivande i frågor som rör arbetstagares rättigheter,
företagens sociala ansvar och liknande.
En mer systematiserad bevakning av de transnationella företagen och en samordning
mellan fackliga aktioner och konsumentaktioner ska eftersträvas. Också detta kräver
samarbete mellan arbetarrörelsen i olika länder, där inte minst den fackligt politiska
samverkan är en viktig grund för framgång.
Frihandel är ett av de viktigaste instrumenten för att främja en global ekonomisk
utveckling, men det förutsätter rättvisa spelregler i det internationella
handelssystemet. Handelsavtalen får inte bli verktyg för starka kapitalintressen
gentemot fattiga länder och inte heller för att utestänga fattiga länder från den rika
världens marknader. De internationella handelsavtalen måste stämma överens med
de internationella miljöavtalen. De måste likaså samordnas med de internationella
avtalen om arbetsmiljö och löntagares rättigheter.
Världshandelsorganisationen (WTO) måste bli en organisation som främjar en global
utveckling för ekonomisk tillväxt och social rättvisa.

28. 28 (50)
Hållbar utveckling förutsätter i både fattiga och rika länder säkra arbetsmiljöer,
rimliga arbetstider och hushållning med naturtillgångar. Internationella regler om
miljö och arbetsliv är ett stöd för de fattiga länder som själva kan ha svårt att hävda
sådana krav mot utländska investerare. I utbyte mot dessa socialklausuler måste de
rika länderna riva sina egna handelshinder mot de fattiga.
Frihandelsavtalen måste vidgas till att omfatta alla typer av produkter, inte bara den
typ av industrivaror där tillverkningen domineras av de rika länderna. En sådan
utvidgning av frihandeln kräver reformering av jordbrukspolitiken i industriländerna.
Hushållning och hållbar utveckling
Miljö- och klimatfrågorna är globala. En klok hushållning med jordens resurser är
förutsättningen för mänsklighetens framtid. Den ekonomiska utvecklingen måste
vara i samklang med det ekologiskt hållbara, om också kommande generationer ska
få leva i en värld med frisk luft och rena vatten, naturligt klimat och biologisk
artrikedom. Men naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det
långsiktigt hållbara, och om denna utveckling inte kan brytas hotar ekologisk kollaps.
Den nödvändiga omställningen till ekologiskt hållbar utveckling är ett ansvar för hela
världssamfundet, och en uppgift för socialdemokratin att verka för i alla
internationella sammanhang.
Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och
transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga
med kraven på social rättvisa. Det förutsätter mycket kraftiga minskningar av dagens
resursförbrukning, något som kräver förändringar i både produktions- och
konsumtionsmönster. Det kräver en ny syn på ekonomisk rationalitet, nya linjer i
samhällsplaneringen, globala överenskommelser och ett individuellt ansvar för den
egna resursförbrukningen.
Hänsynen till miljöns krav måste byggas in i produktionsprocesserna redan från
början. Naturtillgångarna måste användas mer effektivt. Energiproduktionen måste
ställas om. Den biologiska mångfalden måste skyddas. Jordbrukspolitiken ska
utformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra
livsmedel, och på en etisk djurhållning där djur får leva enligt naturliga betingelser
och skyddas mot smärta och lidande.

29. 29 (50)
Transportsystemen ska läggas om i riktning mot mer kollektivtrafik och att ersätta
vägtransporter med järnvägstransporter och sjötrafik samtidigt som det krävs
satsningar på att utveckla bränslesnåla motorer, alternativa drivmedel och bättre
reningsteknik. Att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser är en högprioriterad
uppgift. All miljöpåverkan i form av utsläpp och avfallsprodukter ska minimeras så
långt det över huvud taget är möjligt.
Det svenska näringslivets styrka är beroende av tillgången till energi, och Sveriges
geografiska läge innebär att mycket energi behövs för uppvärmning, belysning och
transporter. Men ekologiska hänsyn sätter en gräns för det möjliga uttaget av energi.
Vårt energisystem måste ställas om. Miljövänlig och förnybar energi måste ersätta
såväl de fossila bränslena som kärnkraften. Dessa olika mål förutsätter både
satsningar på att utveckla alternativa energislag och satsningar på mer effektiva
metoder att använda energi, för att minska den totala förbrukningen. Mer energisnåla
produktionsprocesser måste utvecklas liksom mer energieffektiv uppvärmning av
lokaler och bostäder.
Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling är en stark drivkraft för
ekonomisk tillväxt, eftersom den skapar efterfrågan på resurssnål teknik, på nya
miljöanpassade fordon och transportlösningar och nya former för energiproduktion.
Ombyggnad och nybyggnad av bostäder och arbetsplatser fordrar lösningar för
ekologisk hållbarhet. Med målmedvetna satsningar på hållbar utveckling i samverkan
mellan det offentliga och näringslivet kan Sverige också ta en ledande roll som
exportör av ny energisnål och miljöanpassad teknik och nya former av
energiproduktion.
För att vinna respekt och förståelse för denna omställning av hela vårt energisystem
ska den genomföras i en takt som inte riskerar leda till ökad arbetslöshet och social
otrygghet. Detta kräver en strategisk miljöpolitik, som binder ihop ekonomisk, social
och ekologisk utveckling, och som driver på det praktiska utvecklingsarbetet i
företagen. Forskningssatsningar, lagstiftning och olika ekonomiska styrmedel är de
viktigaste instrumenten för detta.
Internationellt samarbete är nödvändigt för att ge miljöpolitiken genomslag. Detta
samarbete innefattar ett ansvar för den rika världen att ge de fattiga länderna tillgång
till ny miljövänlig teknik, såväl inom jordbruket som inom industrin. De rika
länderna, som är de största resursförbrukarna, har samtidigt ansvar för att tydligt
lägga om sina produktions- och konsumtionsmönster.

30. 30 (50)
Vår generations absolut största uppgift är att till nästa generation överlämna en värld
där mänskligt liv kan utvecklas i harmoni med naturen. Denna uppgift kan inte lösas
ensamt av den enskilde individen eller av markanden. Den kan bara lösas genom
politiska beslut, gemensamma insatser och samverkan över nationsgränserna.
Ett socialt och demokratiskt Europa
Sverige är medlem av Europeiska Unionen av goda skäl: EU är en sammanhållande
kraft för fred och demokrati på den kontinent, som under förra århundradet
föröddes av krig och plågades av politiska diktaturer. Samarbete inom unionen kan
ge bättre förutsättningar för medlemsstaterna att möta framtidens politiska och
ekonomiska utmaningar. EU kan bli en starkare global aktör för utveckling och
mänskliga rättigheter.
För att alla de möjligheter som ligger i det europeiska samarbetet ska tas tillvara krävs
både en ny färdriktning för den gemensamma politiken och en förändring av EU:s
organisation. De ekonomiska och sociala problem som följt av krisen i det
europeiska valutasamarbetet får inte hindra en utveckling av det övriga samarbetet
inom EU. Vi socialdemokrater vill att EU ska bli en union för social rättvisa, full
sysselsättning och hållbar tillväxt.
Vi bejakar principerna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.
Företagens frihet på den inre marknaden får emellertid aldrig ske på bekostnad av
principerna om likabehandling av arbetstagare och om ekonomisk, social och
miljömässig hållbarhet. Därför måste den inre marknaden förses med ett tydligt
regelverk, som tar sociala och miljömässiga hänsyn.
Vi vill utveckla en europeisk politik för full sysselsättning, som bygger på respekt för
löntagarnas rättigheter och förhindrar social dumping. De fackliga organisationerna
ska ha rätt att agera gränsöverskridande.
Som ett led i omställningen till ekologiskt hållbar utveckling och i arbetet med att
minska de rika ländernas resursförbrukning måste EU:s miljöpolitik ytterligare
utvecklas. Skärpta krav när det gäller miljöpåverkande utsläpp, gemensamma
miniminivåer för energibeskattningen och gemensam finansiering av
miljöinvesteringar hör dit. Dit hör också en omläggning av

31. 31 (50)
jordbrukspolitiken. Konsumentperspektivet, inte producentintresset, ska vara
utgångspunkten för en politik där säkra livsmedel, miljöhänsyn och goda livsvillkor
för djuren är grundprinciper.
EU måste bli pådrivande i det internationella solidaritetsarbetet, både genom att
utveckla sitt eget utvecklingssamarbete med fattiga länder och genom att avskaffa
sina egna handelshinder.
EU måste ta ett bättre gemensamt ansvar för asyl- och migrationsfrågorna.
Flyktingpolitiken ska garantera skydd för alla som flyr undan förföljelse, krig, förtryck
eller miljökatastrofer. Alla som söker skydd inom EU ska garanteras likvärdig
behandling enligt solidaritetens och humanitetens principer.
EU kan ytterligare förstärka sin roll i det europeiska arbetet för ökad jämställdhet
som pådrivare av det nationella lagstiftningsarbetet och i opinionsbildningen. På
samma sätt kan EU bli pådrivande i frågan om barns rättigheter. Den
gränsöverskridande brottsligheten är ett gemensamt problem inom EU, och kräver
ett utbyggt samarbete.
EU ska fortsätta utvecklas inom de områden där EU bäst kan skapa lösningar på
gemensamma utmaningar. Den så kallade subsidiaritetsprincipen ska följas. Den
innebär att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Bara de beslut som
kräver samordning eller reglering på europeisk nivå ska fattas av EU. För att detta
samarbete ska bli effektivt är det nödvändigt att medlemsländerna överlämnar en del
av sin makt till EU:s beslutande organ. Det är emellertid viktigt att varje sådan
maktförskjutning bestäms av medlemsstaterna.
Vi socialdemokrater vill att EU ska vara ett europeiskt samarbete mellan suveräna
stater och avvisar idéerna om att förvandla EU till en europeisk federal förbundsstat.
Socialdemokratin vill arbeta för en ordning där EU:s medlemmar utvecklas efter sina
egna förutsättningar, samtidigt som de nära samarbetar kring gemensamma syften.
En flexibel organisation där samarbetet kan se olika ut inom olika områden, och där
medlemsländerna kan samarbeta med varandra i skiftande konstellationer är det bästa
svaret på behoven i en föränderlig värld. Gemensamma åtaganden för EU:s
medlemsländer kan bygga på gemensam lagstiftning, men också på beslut om
gemensamma mål, där medlemsstaterna är fria att välja sina egna vägar att nå målen.
EU måste bli öppnare och mer demokratiskt. Politikens makt ska öka både i
förhållande till den ekonomiska makten och i förhållande till juridiken.

32. 32 (50)
Samarbetet mellan de nordiska länderna är unikt på flera sätt. Det är ett av de äldsta
regionala samarbetena i världen. Det berör många samhällsområden och har lett fram
till en omfattande ekonomisk, kulturell och social integration. Det bygger på
överenskommelser mellan suveräna stater, som har valt olika vägar för sitt övriga
internationella engagemang och deltagande. Det byggs upp av och kompletteras med
en bred samverkan inom det civila samhället. Det har alltid varit en central del i den
politiska och fackliga arbetarrörelsens verksamhet.
Vi vill utveckla det nordiska samarbetet för att möta de gemensamma utmaningarna
som följer av globaliseringen och klimatförändringarna. Och vill tillsammans med de
övriga nordiska länderna utveckla och stärka den nordiska välfärdsmodellen.
Ett utvecklat nordiskt samarbete bör också ta sikte på att samordna de nordiska
ländernas agerande i det internationella samarbetet. Ett gemensamt nordiskt agerande
stärker de nordiska ländernas inflytande på den globala arenan.
Militär alliansfrihet och aktiv utrikespolitik
Svensk säkerhetspolitik har som syfte att bevara vårt lands fred och självständighet,
att trygga stabiliteten i vårt närområde och bidra till att stärka internationell säkerhet.
Sverige ska vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigt
säkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlingsfrihet att driva en självständig politik
i krislägen och den ger oss starkare möjlighet att vara pådrivande i det globala
nedrustningsarbetet. Den ger oss rätten att utforma storlek och inriktning på vårt
försvar baserat på vår egen säkerhetspolitiska bedömning.
Militär alliansfrihet betyder inte passivitet. Sverige är förpliktigad att värna om
internationell fred och säkerhet. Vi deltar i FN-stödda fredsbevarande operationer
och ställer oss bakom den nya FN-normen om skyldigheten för en nation att skydda
sin egen befolkning. Sverige har också anslutet sig till EU:s solidaritetsklausul, som
innebär att medlemsländer ska hjälpa varandra om det utsätts för en terroristattack,
drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor inom EU.
Sverige ska fortsätta att spela en aktiv roll som medlare, brobyggare och
samtalspartner vid internationella konflikter. I kampen mot massförstörelsevapen ska
Sverige åter ta en ledande roll i det internationella arbetet för avspänning,
nedrustning och icke-spridning.

33. 33 (50)
I Europa är det stora hotet mot säkerheten inte längre främst krig mellan nationer.
Hoten är av annat slag: konflikter inom nationer, övergrepp mot de mänskliga
rättigheterna, terrorism och våld mot demokratiska institutioner samt störningar av
kritisk infrastruktur som el, vatten och telefoni. Vi ser att dessa risker ökar i
samhällen med växande sociala klyftor. Dessa hot går över nationsgränserna och
kräver en bredare säkerhetspolitisk ansats, grundat på internationellt samarbete med
andra förtecken än militära.
Frihet och jämlikhet
Ökande orättvisor och ett växande utanförskap beskär friheten. För att vända
utvecklingen och vidga friheten för de många människornas krävs en målmedveten
politik för jämlikhet.
Att forma ett samhälle som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart hör till
samtidens viktigaste uppgifter. Det handlar om att sluta ett kontrakt mellan samhälle
och individ. För individen innebär det att göra sitt bästa och bidra till det
gemensamma. För samhället innebär det en politik för allas rätt till arbete, utbildning
och välfärd. Inte minst handlar det om den nödvändiga klimatomställningen. Ett
sådant framtidskontrakt kallar vi för hållbar frihet.
En politik för jämlikhet handlar om allas rätt till arbete. Den kräver full
sysselsättning, regional balans, lika lön för likvärdigt arbete och en arbetsorganisation
som ger alla möjlighet att påverka och att växa i jobbet. Den förutsätter ett
skolsystem och en utbildning, som ger alla möjlighet att göra sina egna livsval. Det
gäller såväl ungdomsårens val av studieinriktning som återkommande val under
vuxenlivet.
En politik för jämlikhet handlar om mäns och kvinnors lika rätt till egen försörjning,
ett yrkesliv och utveckling inom arbetet och om deras lika ansvar för hem, familj och
barn. Det kräver ett arbetsliv som gör det möjligt att kombinera yrkesliv med familj,
och en väl utbyggd barnomsorg. Det könsrelaterade våldet ska bekämpas.
En politik för jämlikhet handlar om att rättvist och solidariskt finansiera varandras
välfärd. De skatter som finansierar välfärden ska tas ut efter bärkraft, och de
välfärdstjänster som skapas ska fördelas efter behov. Alla ska garanteras en god vård
på lika villkor och de äldre ska ha rätt till en omsorg i trygghet och värdighet. Den
handlar om att skapa ett barnvänligt samhälle. Alla barn ska ha rätt till en trygg

34. 34 (50)
uppväxt i enlighet med FN:s barnkonvention. Alla barn och ungdomar ska ha rätt till
en uppväxt fri från droger och våld.
En politik för jämlikhet är en politik för integration, där ursprung eller religion inte
ska begränsa människors möjligheter. Alla former av rasism och främlingsfientlighet
ska bekämpas. Kulturell och religiös mångfald ska bejakas i all den utsträckning den
inte innebär begränsningar i människors rätt och möjlighet att göra egna livsval.
Det är en politik för ett samhälle där funktionsnedsatta är självständiga medborgare,
med rätt till arbete, ett aktivt liv och eget boende och till full rörelsefrihet i samhället.
Det är en politik för sexuellt likaberättigande, där människor får välja
samlevnadsform utan att riskera diskriminering och utanförskap.
Arbete och tillväxt
Full sysselsättning är det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska
politiken. Det är ett socialt likaväl som ett ekonomiskt mål. Det hindrar
arbetslöshetens utanförskap och ofrihet och gör alla delaktiga i skapandet av
välfärden.
Full sysselsättning stärker strävandena att bryta könsrollsmönster, etniska fördomar
och diskriminering genom att bryta udden av de utsorteringsmekanismer, som på en
svagare arbetsmarknad tar över hänsynen till kunnande och kompetens och sorterar
bort människor på grund av kön, etnisk bakgrund, ålder eller funktionshinder. Bara
med full sysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande i produktionslivet kan vi möta
framtidens demografiska utmaningar och garantera den växande gruppen äldre en
trygg ålderdom och en väl fungerande omsorg.
Socialdemokratisk tillväxtpolitik handlar därför om att skapa goda förutsättningar för
människors arbete, kreativitet och företagande, över hela landet.
Tillväxt uppstår ur naturens resurser i kombination med mänskliga insatser: av den
tekniska utveckling som skapas av mänsklig uppfinningsrikedom, av de sociala
system människor bygger upp för produktion och konsumtion, av mänsklig
kreativitet och nya idéer, av det kapital som skapas ur detta och först och sist av det
mänskliga arbete, som sätter kapital och teknik i verksamhet.
Den globaliserade ekonomin skärper kraven på politiken för full sysselsättning.

35. 35 (50)
I den hårdnande internationella konkurrensen kan Sverige inte hävda sig med låga
löner, lägre kompetens och gårdagens teknik. Våra möjligheter är istället att
konkurrera med kunskap. Vår utmaning är att ständigt förbättra oss, stärka våra
kunskaper och ligga längst fram i utvecklingen av nya affärsidéer, produktionssystem,
produkter och tjänster.
Det kräver stora satsningar på utbildning och forskning, kompetensutveckling i
arbetslivet och en aktiv arbetsmarknadspolitik, som ger den enskilde stöd inte bara i
sökandet efter nytt arbete utan också i utvecklingen av den egna kompetens och
kunskapen.
Det kräver ett tydligt och målinriktat engagemang från statens sida när det gäller
utveckling av innovationer.
Det kräver en strategisk samverkan mellan staten, det privata näringslivet och den
gemensamma sektorn för att stimulera utvecklingen av kunskapsintensiva branscher
och företag i både industri och tjänstesektor. Samarbetet mellan forskningen inom
högskolan och inom näringslivet måste breddas och företagen stimuleras att bedriva
forskning och utveckling i Sverige. Också små och medelstora företag måste kunna
delta och framför allt bli delaktiga av forsknings- och utvecklingsarbetets resultat.
Den offentliga sektorns upphandling bör användas betydligt mera samordnat än idag
för att gynna innovationer, tillväxt och sysselsättning. Statliga och kommunala
upphandlingar måste utformas så att de ger reella möjligheter även för mindre
företag att konkurrera.
För att öka exporten krävs insatser framför allt för medelstora och mindre företag.
Det handlar om stöd och rådgivning för att komma ut på exportmarknaderna, men
också om tillgång på riskkapital för att kunna satsa mer på egen produktutveckling
och innovationsförmåga.
Ett blomstrande näringsliv kräver en väl fungerande infrastruktur. Det behövs
betydande satsningar på utbyggd kollektivtrafik, vägar och järnvägar, både för att
gynna utvecklingen av regionala arbetsmarknader och för att underlätta näringslivets
behov av snabba och säkra transporter. Väl fungerande transport- och
kommunikationssystem i hela landet är också en förutsättning för en regionalt
balanserad tillväxt.
Starka och sunda statsfinanser är en nödvändig förutsättning för såväl tillväxt som
välfärd. Utan ordning och reda i den offentliga ekonomin begränsas politikens
möjligheter. Den ekonomiska politiken ska samtidigt användas som ett instrument

36. 36 (50)
för att utveckla produktionsförmågan genom att stimulera investeringar och
efterfrågan. Den ska kunna vara ett aktivt konjunkturpolitiskt instrument, som
bromsar ekonomin i överhettningssituationer och stimulerar i lågkonjunkturer.
Skattesystemets viktigaste uppgift är att finansiera vår gemensamma välfärd. Det ska
bidra till ett välfungerande näringsliv och till en rättvis fördelning av de resurser
produktionslivet skapar. Enkelhet och tydlighet i regelverket, breda skattebaser och
att alla inkomstslag beskattas lika är grundläggande principer.
Ett väl fungerande, generellt välfärdssystem är en av förutsättningarna för ett starkt
produktionsliv med hög internationell konkurrenskraft.
När fler får god utbildning och fler kan öka sin kompetens ökar ekonomins styrka.
En aktiv arbetsmarknadspolitik gör det lättare för arbetslösa att hitta nya jobb och
för arbetsgivare att få personal med den kompetens de behöver. En generös
arbetslöshetsersättning innebär att människor med trygghet kan möta den
strukturomvandling som är särskilt viktig i en liten, öppen ekonomi i en global värld.
Då kan de med tillförsikt göra nya val, pröva en ny utbildning eller ett nytt arbete.
Sjukförsäkringen ger människor råd att sköta sin hälsa vilket minskar utslagningen ur
arbetslivet. En generös föräldraförsäkring och en väl fungerande och flexibel
barnomsorg är viktiga förutsättningar för att män och kvinnor ska kunna förena ett
utvecklande och ansvarsfullt föräldraskap med deltagande i arbetslivet.
Satsningar på välfärden ska därför ses som investeringar i mänskliga resurser, lika
nödvändiga för samhällets modernisering som investeringar i forskning och
utveckling, ny teknik och nya produktionssystem, transporter och kommunikationer.
Detta synsätt har varit grundläggande för utvecklingen av den svenska
välfärdsmodellen. Den har också visat sig vara överlägsen de marknadsstyrda och
behovsprövade systemen såväl när det gäller att skapa trygghet och social rättvisa
som när det gäller att stimulera samhällets ekonomiska utveckling.
Insikten om sambandet mellan ekonomisk styrka och välfärd ska styra politiken och
detta innebär krav på tillväxtens former. Tillväxtens syfte är ökad mänsklig välfärd
och därför kan den inte få ske med metoder som undergräver mänsklig hälsa och
livskvalitet, ödelägger miljö eller utarmar naturtillgångarna. Sådan tillväxt är inte
tillväxt; de mänskliga, ekologiska och sociala kostnader den medför överstiger de
vinster den kortsiktigt kan leda till.
Hela produktionslivet ska byggas upp för att ta tillvara idérikedom och
självständighet från alla verksamma, både anställda och företagare. Reglerna för

37. 37 (50)
företagsamheten ska vara tydliga och överskådliga. Forsknings- och utvecklingsarbete
ska stimuleras. Nyföretagande och entreprenörskap ska främjas och kooperativ
företagsamhet ska stimuleras. En effektiv konkurrenslagstiftning ska motverka
monopol och koncentration.
Starka fackliga organisationer är nödvändiga för att hävda de anställdas gemensamma
intressen vad gäller löner, arbetsmiljö, arbetstider och anställningsvillkor. Detta är
självklara avtalsfrågor mellan likaberättigade parter på arbetsmarknaden.
Kollektivavtal är också en nödvändig förutsättning för legitimiteten i arbetslivets
spelregler och för arbetsfreden. En stark arbetsrättslig lagstiftning behövs som skydd
för de anställda.
Arbetslivet ska rättvist värdera och respektera allas insatser. Alla anställda ska ha rätt
till goda arbetsvillkor, trygg försörjning och inflytande över det egna arbetet. Alla
anställda ska ha möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning. Arbetslivet
ska organiseras så att de anställdas kompetens – både i form av utbildning och
yrkeserfarenheter - tas tillvara och utvecklas på arbetsplatserna. Med dagens ökande
kunskapskrav är detta en förutsättning för en stark ekonomi, men lika mycket en
jämlikhetsfråga. Alla arbetsuppgifter spelar sin roll för det sammanlagda
produktionsresultatet och det ska avspeglas i både löne- och anställningsvillkor.
För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att sammantaget öka antalet
arbetade timmar. Det kräver att arbetslösheten pressas ner och att alla som idag
arbetar deltid erbjuds heltidstjänster. Det fordrar en arbetsmiljö och en jämn
fördelning av det obetalda hemarbetet som förhindrar att människor slits ut i förtid.
Och det innebär att de människor som vill och orkar får möjlighet att fortsätta sitt
arbete också efter pensionsåldern.
Detta övergripande krav på fler arbetade timmar står inte i motsättning till kravet på
mer individuellt anpassade arbetstider. Tvärtom ger en ökad flexibilitet med
möjlighet att anpassa arbetstiden till människors olika förutsättningar och olika
livssituationer möjlighet för flera att vara yrkesaktiva under en längre tid i livet. Alla
ska ha rätt till inflytande över sin arbetstid. Vi vill förkorta arbetstiden i former som
ökar detta det egna inflytandet och skapar möjlighet för den anställde att fördela sin
arbetstid mellan olika perioder i livet.
Allt detta bidrar till både bättre livskvalitet för den anställda och större effektivitet
hos företagen, genom att den kombinerar de anställdas behov med det moderna
arbetslivets krav på varierad personal och tidsanvändning. Den sorts flexibilitet som
innebär att de anställda tar hela kostnaden i form av otrygga och osäkra
anställningsvillkor är däremot oförsvarlig.

38. 38 (50)
Diskriminering och fördomar, som innebär att kompetens och arbetsvilja hos vissa
människor undervärderas eller alls inte tas tillvara är ett oacceptabelt slöseri med
mänskliga resurser, som kraftfullt ska motverkas. Att människor som vill och kan
arbeta sorteras bort och nedvärderas av arbetsmarknaden är en kränkning av
människors värde och en tung orsak till sociala orättvisor.
Alla invånare i landet har ett gemensamt intresse av att hela landet kan leva och
utvecklas. En jämn regional utveckling ger fler jobb, den tar bättre tillvara landets
olika resurser och betyder därmed att större resurser skapas för den gemensamma
välfärden. En ojämnt fördelad tillväxt å andra sidan skapar överhettningsproblem i
vissa regioner och stagnationsproblem i andra. Båda delarna betyder sämre
resursutnyttjande och högre kostnader för hela samhället. Alla regioner ska därför ge
goda möjligheter för arbete, företagande och studier och erbjuda goda levnadsvillkor
för sina invånare.
Flera faktorer i den moderna ekonomin ökar möjligheterna att sprida tillväxten över
hela landet och ger många regioner nya möjligheter att växa ekonomiskt. En väl
utbyggd modern informationsteknik minskar betydelsen av geografiskt läge.
Att skapa och upprätthålla de grundläggande förutsättningarna för tillväxt som ligger
i en väl utbyggd infrastruktur och en jämn spridning av kunskapscentra över hela
landet är ett nationellt ansvar. Den regionala tillväxtpolitiken måste bygga på och
vidareutveckla de olika regionernas egna förutsättningar, något som förutsätter stor
frihet för de olika regionerna att utveckla sina egna lösningar och möjlighet att
vidareförädla sina egna naturtillgångar.
Fungerande lokala och regionala nätverk är viktiga för företagande och
arbetsmarknad.
Kunskap och kultur
Kunskap och kultur är verktyg för människors personliga frihet och utveckling. Men
de är också redskap för samhällets framåtskridande, för ekonomisk tillväxt och
välfärd. De är ett mått på samhällets värdighet.
Kunskap och kultur ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv, frigöra sina
tankar och sin skaparkraft. Denna frigörande förmåga är en avgörande motvikt mot
ekonomiska och sociala eliters strävan att ta makten över tanken.

39. 39 (50)
Att öppna dörrarna till kunskap för alla är centralt för att bryta klassmönstren.
Kunskap och kompetens blir allt mer de arbetsredskap, som bestämmer den
enskildes möjligheter i arbetslivet. Stora skillnader i kunskap ökar klyftorna i
arbetslivet och därmed i samhället. En hög kunskapsnivå hos alla innebär däremot att
de klassmönster som skapas av produktionslivet förändras.
Den nya produktionsordning, som växer fram genom den tekniska utvecklingen och
drivs på av globaliseringen, bygger i mycket på hanteringen av information.
Informationsflödena har aldrig varit så omfattande som idag, och den moderna
informationstekniken betyder en verklig demokratisering av tillgången till kunskap.
Men den makt som kunskap ger handlar inte bara om tillgång till information utan
lika mycket om förmåga att tolka informationen. All kunskapsförmedling måste ge
redskapen att självständigt tolka och värdera information, se sociala sammanhang
och skilja mellan fakta och värderingar. Först då kan man tala om en verklig
demokratisering av kunskapen.
Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på både bildning och
utbildning, öppet och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor. För detta krävs en
politik som binder samman kravet på en god skola för alla och ett livslångt lärande
med strävan att göra alla delaktiga i kulturlivet.
Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning. Det förutsätter en god
lärarutbildning. Det förutsätter pedagogisk forskning för att ständigt utveckla
undervisningsmetoderna. Undervisningens kvalitet beror också av skolans
arbetsmiljö och av en arbetsorganisation och personalledning som tar tillvara lärares
kompetens och kunnande.
Elever – barn likaväl som vuxna studerande – ska ha samma rätt som alla andra
arbetande till trygga arbetsmiljöer och inflytande över det egna arbetet. Lärande är en
process som i hög grad förutsätter medverkan och engagemang från den som ska lära
sig. Undervisning är ett lagarbete, som ska bygga på respekt både för lärarens
kunskapsstimulerande roll och för de studerandes vilja och förmåga till ansvar för det
egna lärandet.
Intresset och möjligheten att skaffa sig kunskaper beror i mycket av sociala och
kulturella faktorer. Alla har i dag samma rätt till utbildning och samma formella
möjligheter att få den, men de reala möjligheterna är alltjämt socialt bundna. Därför
måste höga krav ställas på hela utbildningssektorn att arbeta så brett och med så
varierade metoder att de sociala och könsbundna mönstren bryts. Detta kräver också

40. 40 (50)
studiemiljöer fria från mobbing, från könstrakasserier och från rasism och
främlingsfientlighet.
Det fria skolvalet ger eleverna möjlighet att välja mellan skolor med olika
inriktningar. Denna möjlighet är avsedd att understryka rätten för var och en att
utveckla sina intressen och talanger, planera sitt liv och forma sin tillvaro efter egna
önskningar.
Men med det fria skolvalet följer också segregation. Detta måste motverkas genom
att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges lika möjlighet till kunskap och
personlig utveckling. Sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olika
bakgrund möts i gemensamt arbete, motverkar segregationen.
När de går ut grundskolan ska alla elever ha nått läroplanens mål. Gymnasieskolan
ska ge möjlighet att välja studieinriktning efter eget intresse, men samtidigt ge alla den
kärna av fördjupade ämneskunskaper som behövs för att möta kraven i dagens
samhälls- och arbetsliv. Minst hälften av en årskull bör gå vidare till
högskoleutbildning. Den sociala snedrekryteringen måste brytas liksom den
könsmässigt och etniskt sneda rekryteringen till forskarutbildningen.
Förskolan bildar grunden för det livslånga lärandet och ska ses som en del av den
generella välfärdspolitiken på samma sätt som skolan. Grundskola och gymnasieskola
ska vara avgiftsfria liksom all högskoleutbildning i samhällelig regi. Långsiktigt ska
detta även gälla förskolan.
Dagens snabba tillväxt av kunskaper innebär att utbildning inte bara kan förläggas till
uppväxtåren. Lärandet blir en livslång process, där perioder av yrkesarbete växlar
med studieperioder. Utbildningssektorn och studiefinansieringssystemet måste
avpassas för detta. Vuxna, som återvänder till utbildning är i andra livssituationer än
ungdomar, som fortsätter studera direkt efter ungdomsskolan. Därför måste det
finnas möjlighet att studera i olika takt, att kombinera studier och förvärvsarbete, och
att använda sig av informationsteknikens möjligheter till utbildning på distans.
Alla vuxna, inom alla delar av arbetslivet, ska ha möjlighet till fort- och
vidareutbildning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de med kort grundutbildning.
Det behövs utvidgade och förstärkta former för vuxenutbildning,
kompetensutveckling och kvalificerad yrkesutbildning. Högskolan,
arbetsmarknadsutbildningen och folkbildningsarbetet är alla betydelsefulla för detta.
Forskningen utgör grunden för kunskapsutvecklingen i både samhälle och arbetsliv.
För att upprätthålla och stärka Sveriges ställning som ledande kunskapsnation krävs