Maxlab i Lund. ”Vi gör det osynliga synligt” – så presenterar sig Max IV. Vad har då osynliga elektroner med betong att göra? Mikael Hallgren, specialist på betongkonstruktioner hos Tyréns och adj. professor på KTH presenterar vilken betydelse betongen haft i skapandet av detta avancerade och högteknologiska projekt. Presenterat på Betongbyggnadsdagen den 3 oktober 2013 på Garnisonen konferens i Stockholm.

1. MAX IV – Lund
Mikael Hallgren, Tyréns

2. ESS
Lund expanderar mot nordost
Inriktningsbeslut i KSau/Strategisk
samhällsplanering 29/11
MAX IV
SCIENCE VILLAGE

3. Bakgrund
•
Byggherreupphandling klar mars 2010
25-årigt hyresavtal.
Lunds universitet är hyresgäst.
Max IV-laboratoriet (tidigare Max-lab) är nyttjare.
•
Peab – Wihlborgs => Fastighets AB ML 4

4. Tre olika fält för forskning
Acceleratorfysik
– Forskarna undersöker och utvecklar själva
maskinen.
Kärnfysik
– Forskning kring energirika elektroner.
Materialforskning – Undersöker hur materien är uppbyggd.
– Mediciner: Med hjälp av synkrotronljus kan man undersöka exakt var i en
proteinmolekyl de olika atomerna sitter. Det ger oss mer kunskap om hur livets
byggstenar är uppbyggda, och den kunskapen kan komma till nytta på flera
sätt. T. ex. mer effektiva läkemedel.
– Batterier: Forskning för att öka smidighet och prestanda
– Fossiler: Forskare från MAX-lab och Lunds Universitet har visat att det finns
rester av typ 1-kollagen i ett fossil och har på det sättet synliggjort att det finns
biomolekyler kvar i fossilet.

5. Förutsättningar/ mål - LU
• Nästa generation synkrotronljusanläggning med
extrem precision. VÄRLDENS BÄSTA.
• Extremt stora krav avseende vibrationer (26 nm) och
temperaturstabilitet.
=> Byggnaden är en del av maskinen.
• Projektet skall drivas i Samverkansform mellan
brukare, byggherre och entreprenör.

6. Översikt - MAX IV

7. UTMANINGAR

8. VIBRATIONSKÄLLOR

9. TEMPERATURSTABILITET
VÄRMEFLÖDE LINAC

10. Och så de övriga utmaningarna…
•
•
•
•
•
•
•
•
Stort projekt
Anläggningskonstruktioner
Samordning många discipliner
Mycket installationstätt
Strålskydd
Flexibelt för framtiden
Dynamisk nyttjare
Estetik

11. LÖSNINGEN

12. Ytterväggar utförs generellt av SW- element med
ytterskal av vitbetong
Ytterväggar kontorsbyggnad
utförs med plåtbeklädnad

13. LINAC
UTRYMNINGSTRAPPOR
KLYSTRON
TEKNIK
LINAC
• LINAC (linjäraccelerator) är en tunnel bestående
av två sektioner, klystron samt LINAC. Längden
är ca 400m och utförs av platsgjuten vattentät
betong.
• Mellanväggen utförs av 1,5m platsgjuten betong
och fungerar som strålskyddsbarriär mellan
sektionerna.
• En 4,5m mäktigt jordfyllnad ska finnas över linac
för att tillgodose strålskydd. Belastningen
motsvarar ett 10-våningshus.
• LINAC avslutas i SPF samt med en ”stråldump”.

14. LINAC - Principsektion

15. LINAC

16. LINAC

17. LAGRINGSRINGAR
1,5GeV
3,0GeV
• 2 lagringsringar finns i anläggningen, 1,5GeV
samt 3,0GeV.
• Lagringsringar ligger en våning högre än LINAC
(i markplan).
• Omkretsen för stora lagringsringen är ca 530m
• Ringarna omsluts av en strålskyddsbarriär av
betong med tjocklek 1,1m.
• Hallbyggnader som inrymmer lagringsringar
förses med utfackningsväggar av liggande SWelement som monteras på en bärande
stålstomme.
• Det tyngsta väggelementet väger ca 17ton.

18. Lagringsringar - Bottenplatta

19. Lagringsringar – SW

20. GRUNDLÄGGNING
• 4m av befintlig moränlera schaktas ur.
• 3,7m av dessa massor återfylls och packas i lager om 300mm efter inblandning av kalkbruk där den färdiga
stabiliseringen får en E-modul på ca 4000MPa
• De översta 0,3m blandas med cementbruk där den färdiga stabiliseringen får en E-modul på ca 8000MPa.
• Ett 300mm tjockt betonggolv gjuts ovanpå ett lager av skyddsbetong. Hela konstruktionen samverkar och blir väldigt
styv, vilket är gynnsamt m.a.p. vibrationer.

21. GRUNDLÄGGNING - Stabilisering

22. DYNAMIK – RESULTAT AV
TRANSIENTA FEM-BERÄKNINGAR

23. FRÅN TEORI TILL VERKLIGHET

24. 2010-10-26

25. 2011-08-23

26. 2011-12-28

27. 2012-02-06

28. 2012-07-09

29. 2012-10-11

30. 2012-12-10

31. 2013-03-15

32. 2013-06-11

33. 2013-08-02

34. Tack!