3. Så funkar det...att skicka mail Numera kanske det mest grundläggande när man håller på med sin dator. Funkar inte mailen funkar inte något annat. Borta är fax, disketter, personliga brev mm.
4. Så funkar det...att skicka mail Vi vill alltså skicka vårt dokument vi skrivit.
6. Så funkar det...att skicka mail För 10 år sedan, och i många fall fortfarande för 5 år sedan, kunde det rått viss tvekan vad som egentligen menades med att skicka mail. På den tiden fanns en massa olika lösningar, som privatpersoner och företag använde sig av. I dag finns i grunden bara en en: att skicka mail med hjälp av Internet och de standarder som finns runt mail för internet.
7. Så funkar det...att skicka mail Låt oss göra som i förra delen. Börja med grunden först. Då fokuserade vi på beräkna och lagra. Fokus på tredje benet: transportera.
18. Terminalen via en telefonledning. Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare.
19. Så funkar det...att skicka mail Paketbaserat Genom att bryta upp informationen i små paket kunde man dela på ledningarna, ja skicka det med radio eller satellit om man så ville.
49. Nätverket är ett lager, som andra lager kanutnyttja, ta för givet.
50. Så funkar det...att skicka mail Nu kunde alltså maskiner kommunicera med varandra Men hur skulle användarna kommunicera.
51. Så funkar det...att skicka mail För att göra något vettigt med nätverket krävdes applikationsspecifika protokoll.
52. Så funkar det...att skicka mail 1969, Steve Crocker, RFC (Request For Comment)
53. Så funkar det...att skicka mail Network Working Group Steve Crocker Request for Comments: 1 UCLA 7 April 1969 Title: Host Software Author: Steve Crocker Installation: UCLA Date: 7 April 1969 Network Working Group Request for Comment: 1 CONTENTS INTRODUCTION I. A Summary of the IMP Software Messages Links IMP Transmission and Error Checking Open Questions on the IMP Software II. Some Requirements Upon the Host-to-Host Software Simple Use Deep Use Error Checking
63. Så funkar det...att skicka mail Roligare att arbeta och kommunicera med andra människor än med en maskin
64. Så funkar det...att skicka mail 1973: 3/4 av trafiken på nätet bestod av epost. 1975: RFC 680 Message Transmission Protocoll Allt sedan dess är det explosionen av kommunikation på nätverket som drivit på dess utveckling och utbyggnad
65. Så funkar det...att skicka mail Under denna tid och långt in på 80-talet var nätet mer eller mindre helt öppet. Varje maskin på nätet hade samma privilegier som andra, var en peer among peers. Man kunde inte bara skicka mail till varandra. Eller distribuerafiler. Det gick också att hålla kod på varandra och kommunicera med varandra i "realtid".
66. Så funkar det...att skicka mail who Var man inloggad på en maskin kunde man alltid kolla vilka andra som var inloggade med who. [pra@hemlin1 pra]$ who pra ttyp0 Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root ttyp1 Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
67. Så funkar det...att skicka mail finger Det gick också att hålla koll på folk på andra maskiner med hjälp av finger: finger @hemlin1.annons.dn.se [hemlin1.mint.se] Login Name Tty Idle Login Time Office Office Phone pra Peter Antman p0 Jan 26 10:30 (timbits-fw.tim.se) root root *p1 1 Jan 26 10:36 (timbits-fw.tim.se)
68. Så funkar det...att skicka mail finger finger pra@hemlin1.annons.dn.se hemlin1.mint.se] Login: pra Name: Peter Antman Directory: /home/pra Shell: /bin/bash On since Mon Jan 26 10:30 (CET) on ttyp0 from timbits-fw.tim.se Mail last read Mond Jan 26 11:08 2004 (CEST) Plan: Malmo 5/2 and 19/2 Vacation 8/3 - 12/3
69. Så funkar det...att skicka mail Talk Därmed kunde man hålla koll på sina vänner. Hade man skickat ett mail kunde man tom kolla om personen i fråga läst mailet och med hjälp av talk kunde man kommunicera direkt.
100. På resten av Internet har dock den förmodade bristen på IPv4-adresser delvis kunnat lösas genom klasslöst vägval (CIDR) och nätadressöversättning (NAT).
101. Så funkar det...att skicka mail Routing Att med hjälp av adressinformationen hitta först rätt nät och sedan rätt host. (Router/Gateway) Hitta rätt rutt.
109. Så funkar det...att skicka mail Hur fungerar förbindelser mellan program? Internet är ju “connectionless”
110. Så funkar det...att skicka mail När program/processer kommunicerar med varandra skapar de en kanal som "ser ut" som om den innebär en fast förbindelse. Också en process på internet har en adress. För att få något vettigt utfört räcker det inte med att hitta fram till en viss maskin: man måste också hitta var på maskinen man kan kliva in för att få den tjänst man vill ha; om det nu är ftp, telnet, web eller liknande.
114. Så funkar det...att skicka mail Finns en rad standardiserade portnummer ftp-data 20/tcp ftp 21/tcp ssh 22/tcp telnet 23/tcp smtp 25/tcp mail http 80/tcp www www-http # WorldWideWeb HTTP pop3 110/tcp pop-3 # POP version 3 https 443/tcp # MCom
123. Så funkar det...att skicka mail Svårt att hitta en riktigt bra liknelse. Telefonväxel. Växelnummer = ip-address Anknytning = portnummer Socket = den konkreta telefon där samtalet tas emot Server/Program = person som svarar
128. Nätdel / Hostdel (jmf routing) Ansvaret för namn på ett nät delegerat till en namnserver. Landdomäner.
129. Så funkar det...att skicka mail sydsvenskan.se. 19908 IN NS dns2.telia.com. sydsvenskan.se. 19908 IN NS ns.sydsvenskan.se. direkt.sydsvenskan.se. 86400 IN A 80.72.10.66
130. Så funkar det...att skicka mail DNS ytterst viktig för mail. [email_address] kalle är namnet. sydsvenskan.se är nätet Mailet måste skickas någonstans, var är hosten?
131. Så funkar det...att skicka mail Det tar man reda på via DNS: MX record: sydsvenskan.se. 6828 IN MX 10 mail.sydsvenskan.se. När mailet skall skickas slår sändaren upp MX recordet för domänen och tar kontakt med den server som anges där.
132. Så funkar det...att skicka mail Mail arkitektur Dags för en överblick. Hur skickar vi mailet egentligen? Att skicka mail är faktiskt en ganska avancerad uppgift.
133. Så funkar det...att skicka mail Mail arkitektur +----------+ +----------+ +------+ | | | | | User |<-->| | SMTP | | +------+ | Sender- |Commands/Replies| Receiver-| +------+ | SMTP |<-------------->| SMTP | +------+ | File |<-->| | and Mail | |<-->| File | |System| | | | | |System| +------+ +----------+ +----------+ +------+ Sender-SMTP Receiver-SMTP
151. Så funkar det...att skicka mail [pra@pra pra]$ /usr/sbin/sendmail -v pra@antman.org From: pra@timbits.se Subject: Demo of mailsendning Mailsending body. .
152. Så funkar det...att skicka mail pra@antman.org... Connecting to mail.antman.org. via esmtp...220 mail.antman.org ESMTP Sendmail 8.11.6/8.11.6; Sun, 28 Dec 2003 13:56:14+0100 >>> EHLO pra.tim.se 250-mail.antman.org Hello gyta.tim.se [80.72.0.5], pleased to meet you >>> MAIL From:<pra@pra.tim.se> SIZE=70 250 2.1.0 <pra@pra.tim.se>... Sender ok >>> RCPT To:<pra@antman.org> 250 2.1.5 <pra@antman.org>... Recipient ok >>> DATA 354 Enter mail, end with "." on a line by itself >>> . 250 2.0.0 hBSCuEM15368 Message accepted for delivery pra@antman.org... Sent (hBSCuEM15368 Message accepted for delivery) Closing connection to mail.antman.org. >>> QUIT 221 2.0.0 mail.antman.org closing connection
154. Så funkar det...att skicka mail [pra@pra pra]$ telnet pumba.tim.se 110 Trying 80.72.4.34... Connected to pumba.tim.se (80.72.4.34). Escape character is '^]'. +OK POP3 pumba.tim.se v2000.70rh server ready USER pra +OK User name accepted, password please PASS XXXXXXX +OK Mailbox open, 193 messages LIST +OK Mailbox scan listing follows 190 2981 191 4206 192 1381 193 3734
155. Så funkar det...att skicka mail RETR 193 +OK 3734 octets Return-Path: <tw@synapsetech.biz> Received: from mail-gw2.dn.se (mail-gw2.dn.se [151.177.119.46]) by annons.dn.se (8.11.6/8.11.6) with ESMTP id g699ZDg01070 for <pra@mint.se>; Tue, 9 Jul 2002 11:35:13 +0200 Received: from mail.easynet.no (www1.easynet.no [217.77.32.213]) by mail-gw2.dn.se (8.9.3/8.9.3) with ESMTP id LAA86513 for <pra@mint.se>; Tue, 9 Jul 2002 11:35:13 +0200 (CEST) (envelope-from tw@synapsetech.biz) From: "Tomas Wangen" <tw@synapsetech.biz> To: "Peter Antman" <pra@mint.se>, Subject: Bytte av gateway Date: Tue, 9 Jul 2002 11:35:05 +0200 MIME-Version: 1.0 Content-Type: multipart/alternative; boundary="----=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0" X-MSMail-Priority: Normal X-Mailer: Microsoft Outlook Express 6.00.2600.0000 Status: RO This is a multi-part message in MIME format.
156. Så funkar det...att skicka mail ------=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0 Content-Type: text/plain; charset="iso-8859-1" Content-Transfer-Encoding: quoted-printable Det har idag desverre blitt innf=F8rt interconnect-fees i sverige (og en = rekke andre land). Dette betyr at rimelige leverand=F8rer av sms tilknytning ikke lenger er = rimelige mot svenske operat=F8rer. Vi har derfor m=E5tte bytte til operat=F8renes egne gatewayer p=E5 = v=E5rt 72172 prefiks, noe som gir en litt men ikke veldig h=F8yere kostnad enn v=E5r tidligere goyada tJeg kommer tilbake med ytterligere informasjon senere. mvh. Tomas Wangen Synapse Technologies as Forskningsparken Gaustadall=E9en 21 N-0349 Oslo +47 92 44 44 55
157. Så funkar det...att skicka mail ------=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0 Content-Type: text/html; charset="iso-8859-1" Content-Transfer-Encoding: quoted-printable <!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.0 Transitional//EN"> <HTML><HEAD> <META http-equiv=3DContent-Type content=3D"text/html; = charset=3Diso-8859-1"> <META content=3D"MSHTML 6.00.2600.0" name=3DGENERATOR> <STYLE></STYLE> </HEAD> <BODY bgColor=3D#ffffff> <DIV><FONT face=3DArial size=3D2>Det har idag desverre blitt innf=F8rt=20 interconnect-fees i sverige (og en rekke andre land).</FONT></DIV> <DIV><FONT face=3DArial size=3D2>Dette betyr at </FONT><FONT = face=3DArial=20 size=3D2>rimelige leverand=F8rer av sms tilknytning ikke lenger er=20 rimelige mot</FONT></DIV> [...] ------=_NextPart_000_00A2_01C2273C.ABA9D3F0-- .
Enkelt uttryckt handlade det om att använda datorerna effektivare. Eller för att ta det på ett annat sätt: att övergå från linjärt till parallellt arbete. Och då menar jag bokstavligen. På den här tiden fanns det relativt få datorer och för att få tillgång till dem fick man snällt ställa sig med sitt program i en kö till datoroperatören som matade in programmet. Genom att koppla många skärmar och tangentbord till en och samma dator och lära den att leva med flera samtida användare kunde man dela på datorns resurser. Men om man nu delade tid med varandra genom att koppla upp många till en dator borde det inte vara ännu effektivare om man dessutom kunde koppla ihop många datorer. Samtidigt som en dator arbetade för full maskin kanske någon annan dator, någon annan stans i landet stod ledig. Med time-sharing hade man lärt sig hur man genom att koppla terminaler till en dator kunde dela på dess processorkraft: som en sol alltså. På sin höjd kunde man koppla terminalen via en telefonledning. Här fanns alltså även en teknisk vinst att göra. Genom ett nätverk skulle de få stordatorerna som fanns i landet kunna utnyttjas effektivare. Gick datorn för fullt på ett ställe kunde kraften någon annan stans utnyttjas.
Rita bilderna M2 och M3 för hand.
För vad hände när ARPA-net väl satts igång? Människor med tillgång till nätet började skicka elektronisk post till varandra. ARPA-net var konstruerat för att dela på datorkraft och underlätta programmering och eposten var skapat för att underlätta administration av nätverket. Det var till för att stödja avancerad forskning om datorteknologi. Men människorna på nätet använde det till helt andra saker: de konverserade med varandra om ditten och datten. Epost har en egenskap som underlättar för masskommunikation. Det är lika enkelt att skicka ett elektroniskt meddelande till en person som till hundra. Därigenom kan så kallade brevlistor fungera som en sorts offentliga fora. Man anmäler sig till en brevlista och allt man skickar till den kan läsas av samtliga som är anmälda. Och det som ARPA-forskarna allra helst ville diskutera med varandra var inte programmering utan Science fiction.
Bärvåg
För nätverkslagret är t.ex allt som de övriga lagren har i sina protokoll enbar data. Varje lager har således ett sätt att använda det underliggande lagret och att kommunicera med sitt eget motsvarande lager i andra änden.
Denna modell var alltför rigid och gjorde att IP-numren höll på att ta slut i förtid. Därför infördes klasslöst vägval eller Classless Inter-Domain Routing (CIDR), där nätmasken kan vara exempelvis 255.255.192.0 eller 255.255.255.252.