Posthumanism - filosofi för cyborgarnas tid

1. Posthumanism -
filosofi för cyborgarnas tid
Andreas Önnerfors,
Docent i idé- & lärdomshistoria,
Göteborgs universitet
andreas.onnerfors@gu.se
https://gu-
se.academia.edu/AndreasÖnnerfors

7. Isaac Asimov (1950 och 0. senare):
0. En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka
att mänskligheten skadas.
1. En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta
att en människa kommer till skada.
2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order
kommer i konflikt med första lagen.
3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i
konflikt med första eller andra lagen.

8. Rädslan för den superintelligenta AI:ns autonoma beslut

11. DET MÄNSKLIGA TÄNKANDETS / KÄNNANDETS GRÄNSER
• Perceptionens gränser – hur vet vi att det vi uppfattar finns?
• Epistemologiska gränser – hur vet vi vad som är sant och falskt?
• Etiska gränser – hur vet vi vad som är rätt och fel?
• Den fria viljans problem – vad är förutbestämt och vad vi kan påverka?
ARV  MILJÖ
• Minne, integritet och identitet – vem är vi över tid och rum? Hur transparenta är vi med
vårt innersta (”själen”, ”psyket”, ”personligheten”)?
• Kommunikation – hur vet vi att vi kan kommunicera med varandra och hur gör vi det?
INTELLIGENS  MEDVETENHET

12. POSTHUMANISM – EN DEFINITION (1/2)
• Det mänskliga tänkandets, den mänskliga artens
centralitet och autonomi (den homogena humanismen –
ego, självet, det rationella jaget) ifrågasätts, ersätts eller
kompletteras med ett annat, heterogent perspektiv
bortom humanismen och som är kritiskt till och
problematiserande för alla föreställningar och
tankekategorier kring människans föreställda unika och
hegemoniska särställning, t e x filosofiskt, religiöst,
ekologiskt (antropocen).

13. POSTHUMANISM – EN DEFINITION (2/2)
 människan är inte ensam eller i centrum / ”antropocentrism”, exceptionalism, det ”universella subjektet”
överges (likhet till kritiska djurstudier) till förmån för periferin
 det finns inget ”absolut andra” / det finns en ”interkonnektivitet” (allting hänger ihop)
 posthumanismen föreställer sig lösningar bortom mänskligheten (fortsättning av den feministiska kritiken
av den vita, västerländska, heterosexuella, friska mannen som hegemonisk norm)
 dualistiska tankekategorier (kropp/materiasjäl/sinne) överges till förmån för det dynamiska, flytande,
symbiotiska, hybrida och samexisterande
 gränsöverskridningar, interaktion mellan natur och kultur: la mestiza, det nomadiska, cyborgen som en
hybrid utan ursprung (människor och robotar är t e x gjorda av materia, materia är energi – var går
gränsen dem emellan?)
 Donna Haraway (1985) ”Ett manifest för cyborger”. Cyborgen sammansmälter maskin och människa och
på så sått bygger den en bro mellan motsatsparen som dominerar och strukturerar det mänskliga
tänkandet.
 (Romantiken förebådar posthumanismen genom sitt sammansmältande av dualismer. )

14. POSTHUMANISMEN
– EN FILOSOFI FÖR PERIFERIN

15. REFERENSER
• Francesca Ferrando, ”Posthumanism” Tidsskrift for kjønnsforskning nr. 2-2014, årg. 38,
s. 168–172
• Special Issue “Posthumanism: Current State and Future Research”, Con Texte 2 (2018)
ISSN 2561-4770
• LISA JEAN MOORE and KYLE MORAN, “Posthumanism” The Blackwell Encyclopedia of
Sociology. Edited by George Ritzer, 2016
• Nathaniel R. Rivers, “Post.human. the after humanism”. Infogram
• Éthique, politique, religions, n° 6, 2015 – 1, Le Transhumanisme
• Artiklar skrivna av Bruno Pinchard