SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 6
Baixar para ler offline
Copyright Jobring/Svensson 2011
All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras



Ove Jobring – Göteborgs universitet, Alexandersoninstitutet
Ingemar Svensson - Upendo
2011-01-11

                                                   Presentation
                                                     Projekt



                                                 SupSys
                                             (Supportive Systems)

      Stödjande system online för yrkesverksammas
          kontinuerliga kvalifikationsutveckling




Utvecklingen av sociala medier och onlinemiljöer ändrar utbildningssystem innehåll och
form. Samtidigt ökar kraven för yrkesverksamma att vara kontinuerligt uppdaterade och
anställningsbara. Projektet SupSys utvecklar ett alternativ till etablerade former av utbildning
i form av ett Stödjande system online som svarar mot dagens utveckling.

Morgondagens fråga är hur att "Stödja Stödjande system" som kontinuerligt stärker individens
kompetens och därmed verksamheters effektivitet. Stödjande system skiljer sig från
utbildningssystemen genom att kontinuerligt hjälpa yrkesverksamma med vägar för att i
samverkan med andra förbättra sina färdigheter, kunskaper och kompetens – sin
yrkeskvalifikation.




                                                                                              1
Copyright Jobring/Svensson 2011
All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras




Bakgrund - problemet
SupSys ska bidra till en lösning på företag och verksamheters behov av flexibel
kompetensförsörjning och den enskilde yrkesverksammes behov av stöd.

Hård konkurrens och globalisering gör att flexibel anpassningsförmåga och kundanpassade
erbjudanden blir viktiga faktorer för företags och verksamheters konkurrenskraft. Det ställer
krav på att medarbetares kompetensförsörjning är anpassade efter dagens sätt att organisera
verksamhet. Den traditionella kompetensutvecklingen där alla deltagare får samma
erbjudande genom utbildning kan inte i alla avseende motsvara en sådan utveckling.
   Samtidigt ökar kraven på den enskilde yrkesverksamma att ständigt vara uppdaterad och
anställningsbar. Tidigare hade organisationer/arbetsgivare och samhälle ansvaret och skapade
tydliga riktlinjer för den yrkesverksammes kunskap och kompetensutveckling. Det har
förändrats och individen ansvarar i ökande grad själv för sin kompetensutveckling.
Utvecklingen har beskrivits genom ”individualiseringstesen” som innebär att människors
livsutrymme utvidgats med fler och friare valmöjligheter. Som en konsekvens är individen
ansvarig för sina val och därmed sin egen kvalifikationsutveckling. Särskilt avser det
situationer där organisationer, arbetsgivare och samhället hade ansvar och tidigare levererade
vägledning och färdplaner för professionella kunskaper och färdigheter. Förändringen medför
ett behov av ett kontinuerligt, ständigt existerande stöd för den enskildes personliga
utveckling, och som hjälper individen att navigera i sitt lärande, sitt arbete och sin livsmiljö.
Så sker inte idag och det är ett problem.



Bidrag till lösning
SupSys skall vara utveckling av moderna olinemiljöer där yrkesverksammas
kvalifikation kontinuerligt utvecklas kvalitativt, varaktigt och med progression. Det
vägleder och underlättar för individer i verksamhet som medvetet strävar efter att öka
sin kompetens och sina färdigheter genom informella arbetssätt. Det leder till ökad
effektivitet i verksamheter och det leder till ökad konkurrenskraft.

I projektet SupSys utvecklar vi genom metodutveckling ett alternativ till etablerade
utbildnings- och träningsformer i form av ett Stödjande System online som kontinuerligt
stödjer yrkesverksamma i sin utveckling. Nya former för sociala media och onlinemiljöer
utgör redan idag till viss del sådana stödjande system för enskildas utveckling – men skulle
kunna utvecklas med institutionell input.
   Utveckling sker snabbt inom onlinebaserade informella miljöer, numera vanligen
benämnda Personliga Nätverk (Personal Learning Network - PLN). Här sker ett lärande och
en individuell utveckling i en rad olika former som berättelser, egen reflektion och genom
olika former av ömsesidigt utbyte mellan deltagare. Exempel på sådana olinemiljöer är
communities som LinkedIn, bloggar och mikrobloggar som Twitter och sociala media som
Facebook. Som en konsekvens av den ökande delaktigheten på nätet har ett behov av
samordning skapats för den enskilde användaren. Lösningen kallas Personliga lärmiljöer

                                                                                               2
Copyright Jobring/Svensson 2011
All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras



(Personal Learning Environment PLE) som är den enskilde invididens sammanställning av
olika informationskällor. Det senare utpekas bland annat i en Horizon rapport (2010) som en
av fyra framtida viktiga utvecklingstendenser på nätet. Parallellt med utvecklingen av
onlinemiljöer sker även en aktiv utveckling online inom områden som fria utbildningsresurser
och fria kurser.
   EU-kommissionen konstaterar att “an increasing share of learning occurs at the
workplace, in non-formal contexts and in leisure time - often through new ICT-based learning
tools and methods” (European Commission 2008). I praktiken utgör sålunda den moderna
medieutvecklingen redan till del ett stödjande system som kontinuerligt backar upp den
enskilde medverkandes förkovran.


Vad innebär ett stödjande system?
Ett stödjande system innebär en strukturerad och planerad kvalifikationsutveckling
online enligt en EQF-programplan.

De sammanvävda individuella utvecklingsprocesser som försiggår i en olinemiljö har en
speciell karakteristik vilket utgör en väsentlig förutsättning för utveckling av ett stödjande
system. Fyra olika skillnader mellan formella utbildningssystem och Stödjande system kan
urskiljas vilka måste beaktas för att konstruera ett system. Från en traditionell
Utbildningssituation till ett Stödjande system är de fyra 1) Från preproducerat till
användargenererat innehåll, 2) från enskilda ämnesmotiv till gemensamma
kvalifikationsintressen, 3) från tidsbegränsad till kontinuerlig och varaktig aktivitet, 4) från
ämne och tematiska områden till ett brett perspektiv på deltagarnas skicklighet.
   Det fyra skillnaderna medför att ett kunskapsämne inte kan tas som utgångspunkt – ett
Stödjande system är ingen kurs eller utbildning. Det kräver ett bredare perspektiv och baseras
då på de medverkandes gemensamma intresse istället för ett specifikt ämne. Det är då mer
ändamålsenligt att använda yrkesmässig kvalifikation för individers utveckling. Genom
European Qualification Framework har EU stadgat en definition: Kvalifikation innebär i åtta
olika nivåer:
     Resultat av lärande som uttrycks i kunskaper, färdigheter och kompetens,
     Kunskaper som är resultat av tillgodogörande av information genom lärande.
     Färdigheter är förmågan att tillämpa kunskaper för att utföra uppgifter och lösa
        problem.
     Kompetens är visad förmåga att använda kunskaper och färdigheter i yrkesrelaterad
        utveckling. Uttrycks i ansvar och självständighet.

Ett stödjande system innebär då en strukturerad och planerad kvalifikationsutveckling enligt
en ”EQF-programplan” där man medvetet stämmer av och ökar deltagarnas kvalifikation.
Systemet bygger till sin princip på existerande former för onlinemiljöer men som
vidareutvecklas och understöds metodiskt och systematiskt.
   Ett stödjande system kan bestå av en kombination av olika enheter – exakt vilka och hur de
samverkar ska utvecklas i projektet. Personliga lärmiljöer utgör emellertid fundamentet. Det
utgör källan i systemet. Genom sitt arbete, genom omvärldsbevakning och kontakter generar
den enskilda input till systemet. Denna input förs vidare till en gemensam plattform där den
                                                                                              3
Copyright Jobring/Svensson 2011
All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras



skapar en ström av meddelanden och händelser som behandlas i ett gemensamt nätverk. Input
blir föremål för behandling och ger feedback till den enskilde medverkande – det blir ett
cirkulärt förlopp som beskrivs enligt figur nedan:




                                   Figur: Grunderna i en Cirkulär metod

För att detta ska medföra progression och en avstämning mot en EQF-plan krävs en metodik,
likväl som planering och struktur och ledning – vilket ska utvecklas i projektet. Metoden
kallas efter det cirkulära förloppet för en Cirkulär metod - CM. För metodikens utveckling
har vi hämtat influenser från de japanska företagsstudiegrupperna Sho shudan katsudo, från
den svenska folkbildningens studiecirkelmetodik och från europeiska Learning circles.
   Processen för cirkulär metod innebär en kontinuerlig växelverkan mellan medverkandes
input och avsnitt av sekvenser av informellt lärande och formell kvalifikationsutveckling.
Kombinationen av input och informella/formella avsnitt i sekvenser förutsätter och ställer
krav på struktur, stöd och ledning – exakt hur och på vilket sätt ska utvecklas i projektet.


Målgrupp för ett stödjande system
Medarbetare med gemensamma kvalifikationsintressen har största möjligheter att utveckla en
progressiv och kontinuerlig utveckling i ett stödjande system online. Möjliga målgrupper är:

        Medarbetare i olika SME med likaratade verksamhetsområden.
         Exempel: Ekonomichefer i olika SME, Produktionschefer i olika SME
        Medarbetare i större verksamheter, företag eller koncerner med likartade
         verksamhetsområden
         Exempel: Butikschefer i en större detaljhandelskedja, HR-personal i olika kommuner.
        Enskilda yrkesverksamma knutna till samma bransch utan att vara geografiskt
         eller inbördes konkurrerande
         Exempel: Skomakare, Revisorer, Tandläkare och Jordbrukare
        Medlemmar i bransch, fack och intresseorganisationer.
         Exempel: Lärare, Konsulter, Terapeuter, Yrkesgrupper i fackliga organisationer



                                                                                               4
Copyright Jobring/Svensson 2011
All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras



SupSys Syfte
Syftet med SupSys projektet är att på europeisk basis utveckla ett system för effektivisering
av företag och verksamheter som processuellt stödjer yrkesgruppers kontinuerliga
kvalifikationsutveckling där kvalifikation står för en kombination av kunskap, färdighet och
kompetens.



Programupplägg
SupSys projektet planeras i fyra faser och tio Work Package (WP) som beskrivs i figur nedan:




                                        Figur: SupSys Project Outline

I projektet planeras fyra faser: Den första fasen avser analyser av förutsättningar för stödjande
system samt utveckling av underlag för en metodik i olika WP. Den andra fasen innebär att de
olika utvecklingsdelarna sammanförs i en enhetlig metodik enligt principerna för en Cirkulär
metodik. Den tredje fasen innebär att stödjande system implementeras och genomförs i ett
antal SMEs. I den fjärde fasen sammanställs slutsatser och rekommendationer i ett ramverk
som utgör underlag och metodböcker för utveckling och genomförande av Stödjande system.
   De olika WP som presenteras i figur ovan representerar i princip en partner vardera.
Projektet innehåller fyra obligatoriska WP för ledning och spridning och nyttiggörande av
resultat - WP 1, 2, 9 och 10. Genom WP 3 till WP 7 avser vi att analysera och utveckla den
cirkulära metoden och WP 8 är företagens medverkan i projektet i form av ett antal Pilots.


                                                                                               5
Copyright Jobring/Svensson 2011
All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras




Referenser

Skillnaderna mellan traditionell utbildning och stödjande system har beskrivits i följande artikel. 2010
Jobring, Svensson: Supportive systems for continuous and online professional development, i
elearningpapers: http://bit.ly/SupSys2
(finns även i svensk version på hemsidan)

Beck., U., Beck-Gernsheim, E., (2002) Individualization Institutionalized Individualism and Its Social
and Political Consequences, Sage Publications (CA), London

European Commission (2008). Conclusions of the Council and of the Representatives of the
Governments of the Member States, meeting within the Council, of 22 May 2008 on promoting
creativity and innovation through education and training, (2008/C 141/10)

Horizon Report (2010)
http://wp.nmc.org/horizon2010/




                                                                                                         6

Mais conteúdo relacionado

Destaque (7)

Xero Rackspace Presentation
Xero Rackspace PresentationXero Rackspace Presentation
Xero Rackspace Presentation
 
Pres supsys-EN-short-april21-2011
Pres supsys-EN-short-april21-2011Pres supsys-EN-short-april21-2011
Pres supsys-EN-short-april21-2011
 
Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012
Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012
Stödjande system för ständigt lärande - Jobring mars 2012
 
Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012
Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012
Lärande 1.0 till 3.0 - Jobring 2012
 
On continuouslearning answers-to-questions-oct14
On continuouslearning answers-to-questions-oct14On continuouslearning answers-to-questions-oct14
On continuouslearning answers-to-questions-oct14
 
origem das caras feias dos homens
origem das caras feias dos homensorigem das caras feias dos homens
origem das caras feias dos homens
 
Organ kont-larande-jobring-bergenholtz
Organ kont-larande-jobring-bergenholtzOrgan kont-larande-jobring-bergenholtz
Organ kont-larande-jobring-bergenholtz
 

Semelhante a Pres supsys-sv-2011

Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och ikt
Malin Frykman
 
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebookSociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
Ove Jobring
 
A4_ArbetsplatsnäraFoU_HR
A4_ArbetsplatsnäraFoU_HRA4_ArbetsplatsnäraFoU_HR
A4_ArbetsplatsnäraFoU_HR
Ulrika Harlin
 
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
Rick Mulder
 
071128 Ntg Om Lu
071128 Ntg Om Lu071128 Ntg Om Lu
071128 Ntg Om Lu
allwe
 

Semelhante a Pres supsys-sv-2011 (20)

CLN - Collaborative Learning Networks, en kort introduktion
CLN - Collaborative Learning Networks, en kort introduktionCLN - Collaborative Learning Networks, en kort introduktion
CLN - Collaborative Learning Networks, en kort introduktion
 
Mikromeriter - Sunetdagarna 2023-04-19
Mikromeriter - Sunetdagarna 2023-04-19Mikromeriter - Sunetdagarna 2023-04-19
Mikromeriter - Sunetdagarna 2023-04-19
 
Om Lärande
Om LärandeOm Lärande
Om Lärande
 
Arbetslivskompass, ALOKA konferens 2014
Arbetslivskompass, ALOKA konferens 2014Arbetslivskompass, ALOKA konferens 2014
Arbetslivskompass, ALOKA konferens 2014
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och ikt
 
Kultur och kvalitet för distansutbildning och nätbaserat lärande_09dec2022.pdf
Kultur och kvalitet för distansutbildning och nätbaserat lärande_09dec2022.pdfKultur och kvalitet för distansutbildning och nätbaserat lärande_09dec2022.pdf
Kultur och kvalitet för distansutbildning och nätbaserat lärande_09dec2022.pdf
 
Kultur och kvalitet för distansutbildning och nätbaserat lärande_09dec2022.pptx
Kultur och kvalitet för distansutbildning och nätbaserat lärande_09dec2022.pptxKultur och kvalitet för distansutbildning och nätbaserat lärande_09dec2022.pptx
Kultur och kvalitet för distansutbildning och nätbaserat lärande_09dec2022.pptx
 
070913 Seminarium Stockholm
070913  Seminarium Stockholm070913  Seminarium Stockholm
070913 Seminarium Stockholm
 
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebookSociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
Sociala mediai lärgemenskap - Om-informellt larande på facebook
 
Arbetsorg_MR_FINAL_low
Arbetsorg_MR_FINAL_lowArbetsorg_MR_FINAL_low
Arbetsorg_MR_FINAL_low
 
A4_ArbetsplatsnäraFoU_HR
A4_ArbetsplatsnäraFoU_HRA4_ArbetsplatsnäraFoU_HR
A4_ArbetsplatsnäraFoU_HR
 
Maximerad öppenhet
Maximerad öppenhetMaximerad öppenhet
Maximerad öppenhet
 
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
Slutrapport genomförande jordhammar 2.0
 
071128 Ntg Om Lu
071128 Ntg Om Lu071128 Ntg Om Lu
071128 Ntg Om Lu
 
Grundutbildning pm3_organisationsanpassad 2023
Grundutbildning pm3_organisationsanpassad 2023Grundutbildning pm3_organisationsanpassad 2023
Grundutbildning pm3_organisationsanpassad 2023
 
e-Learning 2.0 & Mobilt lärande - Framtidens lärande 2010, Open Text
e-Learning 2.0 & Mobilt lärande - Framtidens lärande 2010, Open Texte-Learning 2.0 & Mobilt lärande - Framtidens lärande 2010, Open Text
e-Learning 2.0 & Mobilt lärande - Framtidens lärande 2010, Open Text
 
e-lärande vid LiU - "Jag kan - ge mig bara tid"
e-lärande vid LiU - "Jag kan - ge mig bara tid"e-lärande vid LiU - "Jag kan - ge mig bara tid"
e-lärande vid LiU - "Jag kan - ge mig bara tid"
 
Bflochikthalland
BflochikthallandBflochikthalland
Bflochikthalland
 
Processuppgift 3, Tjörns kommun
Processuppgift 3, Tjörns kommunProcessuppgift 3, Tjörns kommun
Processuppgift 3, Tjörns kommun
 
Leda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hur
Leda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hurLeda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hur
Leda digitalt utvecklingsarbete, varför, vad & hur
 

Pres supsys-sv-2011

  • 1. Copyright Jobring/Svensson 2011 All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras Ove Jobring – Göteborgs universitet, Alexandersoninstitutet Ingemar Svensson - Upendo 2011-01-11 Presentation Projekt SupSys (Supportive Systems) Stödjande system online för yrkesverksammas kontinuerliga kvalifikationsutveckling Utvecklingen av sociala medier och onlinemiljöer ändrar utbildningssystem innehåll och form. Samtidigt ökar kraven för yrkesverksamma att vara kontinuerligt uppdaterade och anställningsbara. Projektet SupSys utvecklar ett alternativ till etablerade former av utbildning i form av ett Stödjande system online som svarar mot dagens utveckling. Morgondagens fråga är hur att "Stödja Stödjande system" som kontinuerligt stärker individens kompetens och därmed verksamheters effektivitet. Stödjande system skiljer sig från utbildningssystemen genom att kontinuerligt hjälpa yrkesverksamma med vägar för att i samverkan med andra förbättra sina färdigheter, kunskaper och kompetens – sin yrkeskvalifikation. 1
  • 2. Copyright Jobring/Svensson 2011 All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras Bakgrund - problemet SupSys ska bidra till en lösning på företag och verksamheters behov av flexibel kompetensförsörjning och den enskilde yrkesverksammes behov av stöd. Hård konkurrens och globalisering gör att flexibel anpassningsförmåga och kundanpassade erbjudanden blir viktiga faktorer för företags och verksamheters konkurrenskraft. Det ställer krav på att medarbetares kompetensförsörjning är anpassade efter dagens sätt att organisera verksamhet. Den traditionella kompetensutvecklingen där alla deltagare får samma erbjudande genom utbildning kan inte i alla avseende motsvara en sådan utveckling. Samtidigt ökar kraven på den enskilde yrkesverksamma att ständigt vara uppdaterad och anställningsbar. Tidigare hade organisationer/arbetsgivare och samhälle ansvaret och skapade tydliga riktlinjer för den yrkesverksammes kunskap och kompetensutveckling. Det har förändrats och individen ansvarar i ökande grad själv för sin kompetensutveckling. Utvecklingen har beskrivits genom ”individualiseringstesen” som innebär att människors livsutrymme utvidgats med fler och friare valmöjligheter. Som en konsekvens är individen ansvarig för sina val och därmed sin egen kvalifikationsutveckling. Särskilt avser det situationer där organisationer, arbetsgivare och samhället hade ansvar och tidigare levererade vägledning och färdplaner för professionella kunskaper och färdigheter. Förändringen medför ett behov av ett kontinuerligt, ständigt existerande stöd för den enskildes personliga utveckling, och som hjälper individen att navigera i sitt lärande, sitt arbete och sin livsmiljö. Så sker inte idag och det är ett problem. Bidrag till lösning SupSys skall vara utveckling av moderna olinemiljöer där yrkesverksammas kvalifikation kontinuerligt utvecklas kvalitativt, varaktigt och med progression. Det vägleder och underlättar för individer i verksamhet som medvetet strävar efter att öka sin kompetens och sina färdigheter genom informella arbetssätt. Det leder till ökad effektivitet i verksamheter och det leder till ökad konkurrenskraft. I projektet SupSys utvecklar vi genom metodutveckling ett alternativ till etablerade utbildnings- och träningsformer i form av ett Stödjande System online som kontinuerligt stödjer yrkesverksamma i sin utveckling. Nya former för sociala media och onlinemiljöer utgör redan idag till viss del sådana stödjande system för enskildas utveckling – men skulle kunna utvecklas med institutionell input. Utveckling sker snabbt inom onlinebaserade informella miljöer, numera vanligen benämnda Personliga Nätverk (Personal Learning Network - PLN). Här sker ett lärande och en individuell utveckling i en rad olika former som berättelser, egen reflektion och genom olika former av ömsesidigt utbyte mellan deltagare. Exempel på sådana olinemiljöer är communities som LinkedIn, bloggar och mikrobloggar som Twitter och sociala media som Facebook. Som en konsekvens av den ökande delaktigheten på nätet har ett behov av samordning skapats för den enskilde användaren. Lösningen kallas Personliga lärmiljöer 2
  • 3. Copyright Jobring/Svensson 2011 All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras (Personal Learning Environment PLE) som är den enskilde invididens sammanställning av olika informationskällor. Det senare utpekas bland annat i en Horizon rapport (2010) som en av fyra framtida viktiga utvecklingstendenser på nätet. Parallellt med utvecklingen av onlinemiljöer sker även en aktiv utveckling online inom områden som fria utbildningsresurser och fria kurser. EU-kommissionen konstaterar att “an increasing share of learning occurs at the workplace, in non-formal contexts and in leisure time - often through new ICT-based learning tools and methods” (European Commission 2008). I praktiken utgör sålunda den moderna medieutvecklingen redan till del ett stödjande system som kontinuerligt backar upp den enskilde medverkandes förkovran. Vad innebär ett stödjande system? Ett stödjande system innebär en strukturerad och planerad kvalifikationsutveckling online enligt en EQF-programplan. De sammanvävda individuella utvecklingsprocesser som försiggår i en olinemiljö har en speciell karakteristik vilket utgör en väsentlig förutsättning för utveckling av ett stödjande system. Fyra olika skillnader mellan formella utbildningssystem och Stödjande system kan urskiljas vilka måste beaktas för att konstruera ett system. Från en traditionell Utbildningssituation till ett Stödjande system är de fyra 1) Från preproducerat till användargenererat innehåll, 2) från enskilda ämnesmotiv till gemensamma kvalifikationsintressen, 3) från tidsbegränsad till kontinuerlig och varaktig aktivitet, 4) från ämne och tematiska områden till ett brett perspektiv på deltagarnas skicklighet. Det fyra skillnaderna medför att ett kunskapsämne inte kan tas som utgångspunkt – ett Stödjande system är ingen kurs eller utbildning. Det kräver ett bredare perspektiv och baseras då på de medverkandes gemensamma intresse istället för ett specifikt ämne. Det är då mer ändamålsenligt att använda yrkesmässig kvalifikation för individers utveckling. Genom European Qualification Framework har EU stadgat en definition: Kvalifikation innebär i åtta olika nivåer:  Resultat av lärande som uttrycks i kunskaper, färdigheter och kompetens,  Kunskaper som är resultat av tillgodogörande av information genom lärande.  Färdigheter är förmågan att tillämpa kunskaper för att utföra uppgifter och lösa problem.  Kompetens är visad förmåga att använda kunskaper och färdigheter i yrkesrelaterad utveckling. Uttrycks i ansvar och självständighet. Ett stödjande system innebär då en strukturerad och planerad kvalifikationsutveckling enligt en ”EQF-programplan” där man medvetet stämmer av och ökar deltagarnas kvalifikation. Systemet bygger till sin princip på existerande former för onlinemiljöer men som vidareutvecklas och understöds metodiskt och systematiskt. Ett stödjande system kan bestå av en kombination av olika enheter – exakt vilka och hur de samverkar ska utvecklas i projektet. Personliga lärmiljöer utgör emellertid fundamentet. Det utgör källan i systemet. Genom sitt arbete, genom omvärldsbevakning och kontakter generar den enskilda input till systemet. Denna input förs vidare till en gemensam plattform där den 3
  • 4. Copyright Jobring/Svensson 2011 All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras skapar en ström av meddelanden och händelser som behandlas i ett gemensamt nätverk. Input blir föremål för behandling och ger feedback till den enskilde medverkande – det blir ett cirkulärt förlopp som beskrivs enligt figur nedan: Figur: Grunderna i en Cirkulär metod För att detta ska medföra progression och en avstämning mot en EQF-plan krävs en metodik, likväl som planering och struktur och ledning – vilket ska utvecklas i projektet. Metoden kallas efter det cirkulära förloppet för en Cirkulär metod - CM. För metodikens utveckling har vi hämtat influenser från de japanska företagsstudiegrupperna Sho shudan katsudo, från den svenska folkbildningens studiecirkelmetodik och från europeiska Learning circles. Processen för cirkulär metod innebär en kontinuerlig växelverkan mellan medverkandes input och avsnitt av sekvenser av informellt lärande och formell kvalifikationsutveckling. Kombinationen av input och informella/formella avsnitt i sekvenser förutsätter och ställer krav på struktur, stöd och ledning – exakt hur och på vilket sätt ska utvecklas i projektet. Målgrupp för ett stödjande system Medarbetare med gemensamma kvalifikationsintressen har största möjligheter att utveckla en progressiv och kontinuerlig utveckling i ett stödjande system online. Möjliga målgrupper är:  Medarbetare i olika SME med likaratade verksamhetsområden. Exempel: Ekonomichefer i olika SME, Produktionschefer i olika SME  Medarbetare i större verksamheter, företag eller koncerner med likartade verksamhetsområden Exempel: Butikschefer i en större detaljhandelskedja, HR-personal i olika kommuner.  Enskilda yrkesverksamma knutna till samma bransch utan att vara geografiskt eller inbördes konkurrerande Exempel: Skomakare, Revisorer, Tandläkare och Jordbrukare  Medlemmar i bransch, fack och intresseorganisationer. Exempel: Lärare, Konsulter, Terapeuter, Yrkesgrupper i fackliga organisationer 4
  • 5. Copyright Jobring/Svensson 2011 All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras SupSys Syfte Syftet med SupSys projektet är att på europeisk basis utveckla ett system för effektivisering av företag och verksamheter som processuellt stödjer yrkesgruppers kontinuerliga kvalifikationsutveckling där kvalifikation står för en kombination av kunskap, färdighet och kompetens. Programupplägg SupSys projektet planeras i fyra faser och tio Work Package (WP) som beskrivs i figur nedan: Figur: SupSys Project Outline I projektet planeras fyra faser: Den första fasen avser analyser av förutsättningar för stödjande system samt utveckling av underlag för en metodik i olika WP. Den andra fasen innebär att de olika utvecklingsdelarna sammanförs i en enhetlig metodik enligt principerna för en Cirkulär metodik. Den tredje fasen innebär att stödjande system implementeras och genomförs i ett antal SMEs. I den fjärde fasen sammanställs slutsatser och rekommendationer i ett ramverk som utgör underlag och metodböcker för utveckling och genomförande av Stödjande system. De olika WP som presenteras i figur ovan representerar i princip en partner vardera. Projektet innehåller fyra obligatoriska WP för ledning och spridning och nyttiggörande av resultat - WP 1, 2, 9 och 10. Genom WP 3 till WP 7 avser vi att analysera och utveckla den cirkulära metoden och WP 8 är företagens medverkan i projektet i form av ett antal Pilots. 5
  • 6. Copyright Jobring/Svensson 2011 All Rights Reserved - Får inte spridas eller dupliceras Referenser Skillnaderna mellan traditionell utbildning och stödjande system har beskrivits i följande artikel. 2010 Jobring, Svensson: Supportive systems for continuous and online professional development, i elearningpapers: http://bit.ly/SupSys2 (finns även i svensk version på hemsidan) Beck., U., Beck-Gernsheim, E., (2002) Individualization Institutionalized Individualism and Its Social and Political Consequences, Sage Publications (CA), London European Commission (2008). Conclusions of the Council and of the Representatives of the Governments of the Member States, meeting within the Council, of 22 May 2008 on promoting creativity and innovation through education and training, (2008/C 141/10) Horizon Report (2010) http://wp.nmc.org/horizon2010/ 6