SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 10
Hållbar utveckling
*En utveckling som
tillgodoser dagens behov
utan att äventyra
framtidens behov
*Nödvändigt att hushålla
med resurserna = de
naturliga tillgångar vi har
nytta av
tex: luft, vatten, olja,
malmer, naturgas, kol,
ädelmetaller, skog
* Förnybara, ändliga och
betingat förnybara
*Den ekologiska dimensionen
Om naturmiljön, att värna om
våra vatten, skogar, vår luft.
Vår miljö helt enkelt.
*Den sociala dimensionen
Att fördela resurser som mat,
vatten och bostad rättvist
*Den ekonomiska
dimensionen
Hur man kan förbättra de
ekonomiska förutsättningarna
för de fattigare länderna
Problemet: Hållbarhet endast
om alla dimensioner samspelar.
*I Sverige förbrukar vi 160
liter vatten /person/dygn
*WHO rekommenderar
minimum 7,5 liter
/p/dygn – 15 liter om
man vill hålla hygienen.
*1 000 000 000 människor
saknar rent vatten
*2 000 000 000 saknar
fungerande avlopp
*10 000 000 människor
dör varje år i
sjukdomar som sprids
pga smutsigt vatten.
*Vattnet dunstar, moln
bildas, nederbörd.
*NB, en del sjunker ner i
marken -> grundvatten
*NB en del transporteras
genom ytavrinning till sjöar
eller hav
*Omsättning på 12 dagar
(vattendrag) till 10 år
(sjöar)
• Jordklotet täckt
till 70% vatten.
• 97, 6%
havsvatten
• 0,5 % sötvatten
• 1,9 % is
• Ytvatten,
markvatten,
grundvatten
• Moln, nederbörd
och vattenånga
*Ytvatten = det synliga
vattnet i sjöar,
vattendrag och hav.
*Vattendelare = berg
som fördelar vatten åt
olika håll
*Avvattningsområde/
avrinningsområde =
det geografiska
område som vatten
rinner genom- Storlek
beror på landskapets
egenskaper.
*Markvattnet i det övre lagret av marken
*Fylls på av nederbörd – när marken suger upp vatten.
*Växternas rötter suger upp vätska och näring från
markvattnet
*”Överblivet” markvatten sipprar ner till grundvattnet.
*Grundvattnet längre ner i berggrunden. Olika bergarter kan ta
emot grundvatten olika bra.
*Grundvatten har hög mineralhalt.
*Grundvattnet omsätts på 300 – 500 år
*Dry farming: att odla
grödor som tål torrare
klimat, har kortare
mognadstid
*Konstbevattning på olika
sätt; via kanaler direkt ut
på åkrarna (vanligast),
fylla på grundvattnet,
genom fåror mitt i
åkrarna.
*Moderna metoder:
spridare och platsrör med
hål vid varje planta –
datastyrt.
*Försaltning när
vattnet avdunstar
*Jorderosion
*Balansen markvatten
– grundvatten rubbas
vilket ger olika svåra
konsekvenser
*Katastrofexempel:
Aralsjön

Mais conteúdo relacionado

Mais procurados

Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällorgulzay
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utvecklingMalin Åhrby
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energigulzay
 
Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Moa Wikner
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 
Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9pehar_s
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg
 
Orkaner, cykloner, tyfoner
Orkaner, cykloner, tyfonerOrkaner, cykloner, tyfoner
Orkaner, cykloner, tyfonerengannie
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg
 
Lag och rätt
Lag och rättLag och rätt
Lag och rättHajen
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg
 

Mais procurados (20)

Energi och energikällor
Energi och energikällorEnergi och energikällor
Energi och energikällor
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Vad är energi
Vad är energiVad är energi
Vad är energi
 
Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9
 
Ekologi Ludvig
Ekologi LudvigEkologi Ludvig
Ekologi Ludvig
 
Ekonomi
EkonomiEkonomi
Ekonomi
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Vatten
VattenVatten
Vatten
 
Lena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: EnergiLena Koinberg | Fysik: Energi
Lena Koinberg | Fysik: Energi
 
Kalla
KallaKalla
Kalla
 
Ekologiskt fotavtryck
Ekologiskt fotavtryckEkologiskt fotavtryck
Ekologiskt fotavtryck
 
Orkaner, cykloner, tyfoner
Orkaner, cykloner, tyfonerOrkaner, cykloner, tyfoner
Orkaner, cykloner, tyfoner
 
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhetLena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
Lena Koinberg | Biologi: Ekologi och hållbarhet
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Lag och rätt
Lag och rättLag och rätt
Lag och rätt
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 

Semelhante a Vattnet

Hållbar utveckling om vatten
Hållbar utveckling om vattenHållbar utveckling om vatten
Hållbar utveckling om vattenljungan
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utvecklingSabas SO-Eng
 
Fl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfaldFl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfaldaroncwifeld
 
Energi_Miljotips_publik
Energi_Miljotips_publikEnergi_Miljotips_publik
Energi_Miljotips_publikSilva Herrmann
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utvecklingMalin Olsson
 
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”Martin Saar
 
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivåEkosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivåSIANI
 
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinnFler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinnSIANI
 

Semelhante a Vattnet (9)

Hållbar utveckling om vatten
Hållbar utveckling om vattenHållbar utveckling om vatten
Hållbar utveckling om vatten
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Sveriges miljömål
Sveriges miljömålSveriges miljömål
Sveriges miljömål
 
Fl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfaldFl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfald
 
Energi_Miljotips_publik
Energi_Miljotips_publikEnergi_Miljotips_publik
Energi_Miljotips_publik
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
 
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivåEkosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
Ekosystemens roll för en uthållig produktion på lokal nivå
 
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinnFler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
Fler gör mer! Regeringsuppdrag för minskat matsvinn
 

Mais de Arlandagymnasiet (20)

Haven
HavenHaven
Haven
 
Vem äger vattnet
Vem äger vattnetVem äger vattnet
Vem äger vattnet
 
Nya tider nya världar
Nya tider nya världarNya tider nya världar
Nya tider nya världar
 
Medeltiden
MedeltidenMedeltiden
Medeltiden
 
Antiken grekland och rom
Antiken grekland och romAntiken grekland och rom
Antiken grekland och rom
 
Forntid och neolitiska
Forntid och neolitiskaForntid och neolitiska
Forntid och neolitiska
 
Opponeringen
OpponeringenOpponeringen
Opponeringen
 
Neolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionenNeolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionen
 
Forntid
ForntidForntid
Forntid
 
Tre nedslag i kalla krigets konflikter
Tre nedslag i kalla krigets konflikterTre nedslag i kalla krigets konflikter
Tre nedslag i kalla krigets konflikter
 
Kalla kriget
Kalla krigetKalla kriget
Kalla kriget
 
Historia, samhälle och populärkultur
Historia, samhälle och populärkulturHistoria, samhälle och populärkultur
Historia, samhälle och populärkultur
 
Opponeringen
OpponeringenOpponeringen
Opponeringen
 
Handel och transport
Handel och transportHandel och transport
Handel och transport
 
Matproduktion
MatproduktionMatproduktion
Matproduktion
 
Mat,produktion, handel en översikt
Mat,produktion, handel   en översiktMat,produktion, handel   en översikt
Mat,produktion, handel en översikt
 
Andra världskriget
Andra världskrigetAndra världskriget
Andra världskriget
 
Antisemitismens historia
Antisemitismens historiaAntisemitismens historia
Antisemitismens historia
 
Mellankrigstiden2
Mellankrigstiden2Mellankrigstiden2
Mellankrigstiden2
 
Första världskriget bra
Första världskriget braFörsta världskriget bra
Första världskriget bra
 

Vattnet

  • 2. *En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra framtidens behov *Nödvändigt att hushålla med resurserna = de naturliga tillgångar vi har nytta av tex: luft, vatten, olja, malmer, naturgas, kol, ädelmetaller, skog * Förnybara, ändliga och betingat förnybara
  • 3. *Den ekologiska dimensionen Om naturmiljön, att värna om våra vatten, skogar, vår luft. Vår miljö helt enkelt. *Den sociala dimensionen Att fördela resurser som mat, vatten och bostad rättvist *Den ekonomiska dimensionen Hur man kan förbättra de ekonomiska förutsättningarna för de fattigare länderna Problemet: Hållbarhet endast om alla dimensioner samspelar.
  • 4. *I Sverige förbrukar vi 160 liter vatten /person/dygn *WHO rekommenderar minimum 7,5 liter /p/dygn – 15 liter om man vill hålla hygienen. *1 000 000 000 människor saknar rent vatten *2 000 000 000 saknar fungerande avlopp *10 000 000 människor dör varje år i sjukdomar som sprids pga smutsigt vatten.
  • 5.
  • 6. *Vattnet dunstar, moln bildas, nederbörd. *NB, en del sjunker ner i marken -> grundvatten *NB en del transporteras genom ytavrinning till sjöar eller hav *Omsättning på 12 dagar (vattendrag) till 10 år (sjöar) • Jordklotet täckt till 70% vatten. • 97, 6% havsvatten • 0,5 % sötvatten • 1,9 % is • Ytvatten, markvatten, grundvatten • Moln, nederbörd och vattenånga
  • 7. *Ytvatten = det synliga vattnet i sjöar, vattendrag och hav. *Vattendelare = berg som fördelar vatten åt olika håll *Avvattningsområde/ avrinningsområde = det geografiska område som vatten rinner genom- Storlek beror på landskapets egenskaper.
  • 8. *Markvattnet i det övre lagret av marken *Fylls på av nederbörd – när marken suger upp vatten. *Växternas rötter suger upp vätska och näring från markvattnet *”Överblivet” markvatten sipprar ner till grundvattnet. *Grundvattnet längre ner i berggrunden. Olika bergarter kan ta emot grundvatten olika bra. *Grundvatten har hög mineralhalt. *Grundvattnet omsätts på 300 – 500 år
  • 9. *Dry farming: att odla grödor som tål torrare klimat, har kortare mognadstid *Konstbevattning på olika sätt; via kanaler direkt ut på åkrarna (vanligast), fylla på grundvattnet, genom fåror mitt i åkrarna. *Moderna metoder: spridare och platsrör med hål vid varje planta – datastyrt.
  • 10. *Försaltning när vattnet avdunstar *Jorderosion *Balansen markvatten – grundvatten rubbas vilket ger olika svåra konsekvenser *Katastrofexempel: Aralsjön