SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 18
Jordens inre krafter (endogena)
Jordbävningar 
 Dödar fler människor än någon annan naturkatastrof 
 Skalvet i sig inte dödande, utan det är efterföljande 
bränder, raserade byggnader och översvämningar som 
utgör största faran.
Ras till följd av jordbävning 
(Japan 2004)
 2/3 av alla starkare jordbävningar har direkt samband 
med den geofysiska aktiviteten vid plattgränserna.
Vad händer vid en jordbävning? 
 Genom plattrörelser uppstår en spänning i 
berggrunden 
 När den brister, blir det en jordbävning 
 Jordskorpan förskjuts vertikalt och horisontellt.
 Skalvets magnitud mäts med en seismograf 
 Magnituden mäts efter Richterskalan, som är 10-skalig.
Hur stora skadorna blir, beror på… 
 Avståndet från skalvets epicentrum 
 Geologiska förhållanden 
 Byggnadernas motståndskraft 
Jordbävning som uppmätte 9,0
Exempel på förkastningar
Tsunamis 
 En jordbävning på havsbotten 
 Vertikal förskjutning
 På djupt vatten är vågen lång och låg 
 Rör sig med 600-700 km/h 
 När vågen når grundare vatten bromsas den upp och 
växer på höjden, kan bli upp till 30 meter!
 Det finns aktiva vulkaner på alla kontinenter utom 
Australien 
 Det finns 500-600 aktiva vulkaner, 80% av dem är 
belägna vid subduktionszoner. 
 En vilande vulkan kan vila i flera tusen år innan den 
får utbrott
Utbrott 
Vid utbrotten ger vulkanerna ifrån sig 
 Aska, som är mycket näringsrik bosättningar 
 Gaser, mest H2O men även CO2, SO2,CO, N, H 
 Lava (= smält bergartsmaterial) 
Lavan har olika egenskaper, beroende på halten 
kiseloxid (SiO2). 
Basisk lättflytande lava har låg halt av SiO2 
Sur trögflytande lava har hög halt av SiO2
Sköldvulkaner 
 Den mer lättflytande lavan bildar s.k. sköldvulkaner. 
 Vanligast vid spridningszoner 
 Vanligen undervattensvulkaner 
 Mycket snabbt flytande lava
Kägelvulkaner 
 Den mer trögflytande lavan bildar kägelvulkaner, den 
typiska koniska vulkanformen 
 Väldigt explosiva
Hot Spots 
 Vulkanöar: Kanarieöarna och Hawaii 
 Het magma som smälter hål på oceanbotten 
underifrån
Heta källor; Geisrar 
 Ytvatten sipprar ner, möter underjordisk värme 
 Mineralhaltigt vatten, kurbad

Mais conteúdo relacionado

Mais procurados

Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
Malin Åhrby
 
Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9
pehar_s
 
Förintelsens historieskrivning
Förintelsens historieskrivningFörintelsens historieskrivning
Förintelsens historieskrivning
Janne Juopperi
 
Amerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionenAmerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionen
elisabeth
 
Litteraturhistoria
LitteraturhistoriaLitteraturhistoria
Litteraturhistoria
leawen
 
Makt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskickMakt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskick
Janne Juopperi
 

Mais procurados (20)

Kartkunskap
KartkunskapKartkunskap
Kartkunskap
 
Flodkulturerna
FlodkulturernaFlodkulturerna
Flodkulturerna
 
Atmosfären
AtmosfärenAtmosfären
Atmosfären
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Jorden, landformer och landskap
Jorden, landformer och landskapJorden, landformer och landskap
Jorden, landformer och landskap
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Hållbar utveckling
Hållbar utvecklingHållbar utveckling
Hållbar utveckling
 
Atmosfären ge år 7
Atmosfären ge år 7Atmosfären ge år 7
Atmosfären ge år 7
 
Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9Repetition geografi åk 9
Repetition geografi åk 9
 
Språk i Norden
Språk i NordenSpråk i Norden
Språk i Norden
 
Andra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentationAndra världskriget PowerPoint presentation
Andra världskriget PowerPoint presentation
 
äLdre medeltid1
äLdre medeltid1äLdre medeltid1
äLdre medeltid1
 
Förintelsens historieskrivning
Förintelsens historieskrivningFörintelsens historieskrivning
Förintelsens historieskrivning
 
Amerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionenAmerikanska revolutionen
Amerikanska revolutionen
 
Högkulturer
HögkulturerHögkulturer
Högkulturer
 
Litteraturhistoria
LitteraturhistoriaLitteraturhistoria
Litteraturhistoria
 
Makt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskickMakt & demokrati 03 sveriges statsskick
Makt & demokrati 03 sveriges statsskick
 
Kalla
KallaKalla
Kalla
 
Geologia terremoto
Geologia  terremotoGeologia  terremoto
Geologia terremoto
 
Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...
Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...
Vulkanutbrott, jordbävningar och tsunamis. Reynir Bödvarsson, Uppsala Univers...
 

Semelhante a Endogena krafter (11)

Berggrunden
BerggrundenBerggrunden
Berggrunden
 
Genomgång av fråor s 25 i boken
Genomgång av fråor s 25 i bokenGenomgång av fråor s 25 i boken
Genomgång av fråor s 25 i boken
 
Genomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i bokenGenomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i boken
 
Genomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i bokenGenomgång av frågor s 25 i boken
Genomgång av frågor s 25 i boken
 
Gias bok
Gias bokGias bok
Gias bok
 
Orkaner
OrkanerOrkaner
Orkaner
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7
 
Orkaner William
Orkaner WilliamOrkaner William
Orkaner William
 
Orkaner, cykloner, tyfoner
Orkaner, cykloner, tyfonerOrkaner, cykloner, tyfoner
Orkaner, cykloner, tyfoner
 
Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7Jordens yta ge år 7
Jordens yta ge år 7
 
Sårbara platser- Digital examination
Sårbara platser- Digital examination Sårbara platser- Digital examination
Sårbara platser- Digital examination
 

Mais de Arlandagymnasiet

Mais de Arlandagymnasiet (20)

Haven
HavenHaven
Haven
 
Vem äger vattnet
Vem äger vattnetVem äger vattnet
Vem äger vattnet
 
Nya tider nya världar
Nya tider nya världarNya tider nya världar
Nya tider nya världar
 
Medeltiden
MedeltidenMedeltiden
Medeltiden
 
Antiken grekland och rom
Antiken grekland och romAntiken grekland och rom
Antiken grekland och rom
 
Forntid och neolitiska
Forntid och neolitiskaForntid och neolitiska
Forntid och neolitiska
 
Opponeringen
OpponeringenOpponeringen
Opponeringen
 
Neolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionenNeolitiska revolutionen
Neolitiska revolutionen
 
Forntid
ForntidForntid
Forntid
 
Tre nedslag i kalla krigets konflikter
Tre nedslag i kalla krigets konflikterTre nedslag i kalla krigets konflikter
Tre nedslag i kalla krigets konflikter
 
Kalla kriget
Kalla krigetKalla kriget
Kalla kriget
 
Historia, samhälle och populärkultur
Historia, samhälle och populärkulturHistoria, samhälle och populärkultur
Historia, samhälle och populärkultur
 
Opponeringen
OpponeringenOpponeringen
Opponeringen
 
Handel och transport
Handel och transportHandel och transport
Handel och transport
 
Matproduktion
MatproduktionMatproduktion
Matproduktion
 
Mat,produktion, handel en översikt
Mat,produktion, handel   en översiktMat,produktion, handel   en översikt
Mat,produktion, handel en översikt
 
Andra världskriget
Andra världskrigetAndra världskriget
Andra världskriget
 
Antisemitismens historia
Antisemitismens historiaAntisemitismens historia
Antisemitismens historia
 
Mellankrigstiden2
Mellankrigstiden2Mellankrigstiden2
Mellankrigstiden2
 
Första världskriget bra
Första världskriget braFörsta världskriget bra
Första världskriget bra
 

Endogena krafter

  • 1. Jordens inre krafter (endogena)
  • 2. Jordbävningar  Dödar fler människor än någon annan naturkatastrof  Skalvet i sig inte dödande, utan det är efterföljande bränder, raserade byggnader och översvämningar som utgör största faran.
  • 3. Ras till följd av jordbävning (Japan 2004)
  • 4.  2/3 av alla starkare jordbävningar har direkt samband med den geofysiska aktiviteten vid plattgränserna.
  • 5. Vad händer vid en jordbävning?  Genom plattrörelser uppstår en spänning i berggrunden  När den brister, blir det en jordbävning  Jordskorpan förskjuts vertikalt och horisontellt.
  • 6.  Skalvets magnitud mäts med en seismograf  Magnituden mäts efter Richterskalan, som är 10-skalig.
  • 7. Hur stora skadorna blir, beror på…  Avståndet från skalvets epicentrum  Geologiska förhållanden  Byggnadernas motståndskraft Jordbävning som uppmätte 9,0
  • 9. Tsunamis  En jordbävning på havsbotten  Vertikal förskjutning
  • 10.  På djupt vatten är vågen lång och låg  Rör sig med 600-700 km/h  När vågen når grundare vatten bromsas den upp och växer på höjden, kan bli upp till 30 meter!
  • 11.
  • 12.  Det finns aktiva vulkaner på alla kontinenter utom Australien  Det finns 500-600 aktiva vulkaner, 80% av dem är belägna vid subduktionszoner.  En vilande vulkan kan vila i flera tusen år innan den får utbrott
  • 13. Utbrott Vid utbrotten ger vulkanerna ifrån sig  Aska, som är mycket näringsrik bosättningar  Gaser, mest H2O men även CO2, SO2,CO, N, H  Lava (= smält bergartsmaterial) Lavan har olika egenskaper, beroende på halten kiseloxid (SiO2). Basisk lättflytande lava har låg halt av SiO2 Sur trögflytande lava har hög halt av SiO2
  • 14. Sköldvulkaner  Den mer lättflytande lavan bildar s.k. sköldvulkaner.  Vanligast vid spridningszoner  Vanligen undervattensvulkaner  Mycket snabbt flytande lava
  • 15. Kägelvulkaner  Den mer trögflytande lavan bildar kägelvulkaner, den typiska koniska vulkanformen  Väldigt explosiva
  • 16.
  • 17. Hot Spots  Vulkanöar: Kanarieöarna och Hawaii  Het magma som smälter hål på oceanbotten underifrån
  • 18. Heta källor; Geisrar  Ytvatten sipprar ner, möter underjordisk värme  Mineralhaltigt vatten, kurbad