Recomendados
Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Mais procurados
Mais procurados (20)
Semelhante a Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Semelhante a Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9 (20)
Mais de Lena Koinberg
Mais de Lena Koinberg (15)
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
- 1. Sammanfattning till NP åk 9 Kemi åk 9 Lena Koinberg
- 2. Denna presentation innehåller • Atomer, joner och kemiska reaktioner • Metaller • Syror och baser • Hållbar utveckling
- 3. Atomer, joner och kemiska reaktioner Lena Koinberg
- 4. Atomer, molekyler och kemiska reaktioner • All materia är uppbyggd av atomer. • Atomer kan bilda större molekyler. • Vid kemiska reaktioner bildas nya ämnen genom att atomerna kombineras om till nya ämnen. • Exempel på reaktionsformel: C + O2 CO2
- 5. Atommodell • En atommodell beskriver hur en atom är uppbyggd. • I atomens kärna finns positivt laddade protoner. • I atomens kärna finns också elektriskt neutrala neutroner. • Runt kärnan rör sig negativt laddade elektroner. • 1 protons laddning är lika stor som 1 elektrons laddning. • En atom innehåller lika många protoner som elektroner och är elektriskt neutral.
- 6. Elektronskal • Elektronerna är grupperade i olika skal. • K: Innersta skalet, kan innehålla 2 elektroner. • L: Nästa skal, kan innehålla 8 elektroner. • Elektronskalen fortsätter sedan M, N, O, P och så vidare. • Skal längre ut från kärnan kan innehålla fler elektroner.
- 7. Atommassa • Atommassa mäts i atommassenhet, u. • 1 proton väger 1 u. • 1 neutron väger 1 u. • 99,9% av atomens massa finns i kärnan. Då elektronen väger så lite så bryr vi oss inte om elektronens vikt.
- 8. Isotoper • Det är antalet protoner i atomkärnan som avgör vilket grundämne det är. • Antalet neutroner i atomkärnan kan variera. • Olika varianter av ett grundämne kallas isotoper. De har samma antal protoner, men olika antal neutroner. • Väte har isotoperna Vanligt väte, Deuterium och Tritium. Protoner Neutroner Atommassa Vanligt väte 1 0 1u Deuterium, Tungt väte 1 1 2u Tritium, Extra tungt väte 1 2 3u
- 9. Periodiska systemet • I det periodiska systemet finns alla grundämnen med. • En rad kallas för en period. • Alla grundämnen i en period har samma antal elektronskal. • En kolumn kallas för en grupp. • Alla grundämnen i en grupp har samma antal valenselektroner, d.v.s. samma antal elektroner i sitt yttersta elektronskal. • Antal valenselektroner ger ett ämne sina egenskaper. • Alla ämnen i en grupp har liknande egenskaper
- 10. Valenselektroner och ädelgaser • Elektronerna i det yttersta skalet kallas för valenselektroner. • Det innersta elektronskalet, K-skalet, kan ha max 2 valenselektroner. • Alla andra elektronskal kan ha max 8 valenselektroner. • Grupp 18 i det periodiska systemet kallas för ädelgaser. • Ädelgaser har fulla yttre elektronskal. • Ädelgaser är stabila och deltar inte i kemiska reaktioner. • Grundämnen som inte har fullt yttersta elektronskal vill få ett fullt skal. • För att få fullt yttersta skal så kan grundämnen lämna ifrån sig eller ta upp elektroner. • När ett grundämne reagerat och har fulla elektronskal så har det fått ädelgasstruktur.
- 11. Joner • Joner är lika vanliga som atomer. • Joner är partiklar med elektrisk laddning. • En negativ jon bildas då en atom tar upp en elektron. Jonen har fler elektroner (-) än protoner (+) och är därför negativt laddad. • En positiv jon bildas då en atom lämnar ifrån sig en elektron. Jonen har fler protoner (+) än elektroner (-) och är därför positivt laddad.
- 12. Joner bildas Steg 1: 2 atomer Steg 2: En atom ger bort en elektron. Steg 3: Det bildas en positiv jon och en negativ jon.
- 13. Positiva joner • Atomer som har få elektroner i sitt yttersta elektronskal kan släppa dessa elektroner och få ädelgasstruktur. De blir då positiva joner.
- 14. Negativa joner • Atomer som har många valenselektroner i sitt yttersta elektronskal kan ta upp elektroner och få ädelgasstruktur. De blir då negativa joner.
- 15. Salter och jonbindning • En positiv jon och en negativ jon kan tillsammans bilda en jonförening. • Bindningen mellan en positiv jon och en negativ jon kallas för jonbindning. • Salter är jonföreningar och har jonbindningar. • Jonbindning är en stark kemisk bindning. Därför är salter ofta hårda kristaller med mycket höga smältpunkter. • Salt är oladdat då det finns lika många plusladdningar som minusladdningar i ett salt. • Mineraler i jorden är salter. • Vid neutralisation med en syra och bas så bildas det ett salt.
- 16. Natriumklorid • Natrium som avger en elektron blir en Natriumjon, Na+ • Klor som tar upp en elektron blir en Klorjon, Cl- • Den positiva Natriumjonen och den negativa klorjonen har olika laddning och dras till varandra. Tillsammans kan de bilda Natriumklorid. Natriumklorid är neutralt (oladdat). • Natriumklorid är vanligt koksalt.
- 17. Exempel på salter • Natriumklorid (koksalt) Na+ + Cl- NaCl • Kaliumnitrat (salpeter) K+ + NO3 - KNO3 • Kalciumfosfat (gips) Ca2+ + SO4 2- CaSO4
- 18. Saltlösning leder ström • En saltlösning består av salt som är löst i vatten. Joner i lösningen kan röra på sig. • Saltlösningar leder ström. • Batterier innehåller koncentrerad saltlösning som leder strömmen inuti batteriet mellan pluspolen och minuspolen. • Salt i fast form leder inte elektrisk ström. Det beror på att alla joner sitter fast och inte kan flytta på sig.
- 20. Metallers egenskaper • Alla metaller har en blank yta (när de är polerade). • Alla metaller leder värme bra. • Alla metaller leder elektricitet bra. • De flesta metaller är tunga och hårda. • De flesta metaller kan formas utan att gå av. • De flesta metaller har hög smältpunkt.
- 21. Metallbindning • Metallatomer hålls ihop av metallbindningar. • I en metall så hålls alla atomerna i en metallbit ihop av en enda stor bindning som är utbredd över alla atomer. Elektronerna sitter inte riktigt fast vid ”sin” atom. Elektronerna flyter istället runt i metallen. • Det är metallbindningen som gör metaller till bra ledare.
- 22. Vanliga metaller • Järn: Stål består till 98% av järn. • Stål: Stål är starkt och formbart. Det används i verktyg och vid byggen. Rostfritt stål är en legering då järn blandats med krom. Rostfritt stål används i diskbänkar, kastruller och bestick. • Koppar: Koppar leder ström mycket bra. Koppar används i elledningar, vattenledningar och mynt. • Aluminium: Aluminium är en lätt och formbar metall. Aluminium används i aluminiumfolie, burkar, bildelar, flygplan och båtar. • Titan: Titan stöts inte bort av kroppen. Sjukhus använder därför titanskruvar för att skruva ihop ben vid operationer. • Zink: Zink används vid förzinkning. Vid förzinkning så doppas ett metallföremål ner i smält zink. Zinken reagerar med syre och skapar en skyddande yta som gör att metallföremålet inte rostar. Exempel på föremål som förzinkas är spik, skruv, konservburkar och bilar.
- 23. Ädla metaller • Guld, silver och platina kallas är ädla metaller. • De ädla metallerna går att hitta i ren form i naturen. • Guld används i smycken och kretskort. • 24 karat betyder att det är rent guld. 18 karat är 75% guld och 25% andra metaller. • Silver är den metall som har bäst elektrisk ledningsförmåga av alla metaller. • Platina stöts inte bort av kroppen och används därför i olika tandmaterial.
- 24. Spänningsserien • Spänningsserien visar hur ädla olika metaller är. • Ju ädlare en metall är, desto längre upp står den. • De ädla metallerna är ovanför väte i spänningsserien. • De oädla metallerna är under väte i spänningsserien. • En metall kan ta elektroner från (oxidera) alla metaller som ligger under den. Guld Platina Silver Koppar Väte Bly Järn Zink Aluminium Magnesium Natrium Kalcium Mer ädla Metaller Mindre ädla metaller
- 25. Galvaniskt element • Ett batteri innehåller galvaniska element. • Ett galvaniskt element består av två olika metaller som sänks ner i en jonlösning. • Mellan metallerna uppstår en elektrisk spänning. • Om metallerna kopplas ihop med en metalltråd uppstår en elektrisk ström.
- 26. Elektrolys • I naturen är många ämnen i jonföreningar. • Man kan använda elektrolys för att få fram rena grundämnen. • I elektrolys så kopplar man en strömkälla till en jonlösning. • Strömmen får jonerna att vandra. • Rena grundämnen kan skapas. Exempel på elektrolys Högra bägaren: 2 H+ + 2e- -> H2 Vänstra bägaren: 2 Cl- -> Cl2+ 2e-
- 27. Kemi för årskurs 7-9 Syror och baser åk 9 Lena Koinberg
- 28. Syror • Syror har pH under 7. • Syror smakar surt. • Alla syror innehåller minst en väteatom. • De vanligaste starka syrorna: – Saltsyra, HCl – Svavelsyra, H2SO4 – Salpetersyra, HNO3 • De starka syrorna är starkt frätande. • Kolsyra är en syra.
- 29. Fria vätejoner, H+ • I en vattenlösning med en syra så kan väteatomen lossna från syramolekylen. • Vätets elektron stannar kvar i syramolekylen. • Väteatomen blir en fri vätejon H+ • Det är de fria vätejonerna H+ som ger syrorna deras egenskaper.
- 30. Stark och svag syra • I en stark syra avger nästan alla syramolekyler sina vätejoner. • I en svag syra avger kanske 10% av syramolekylerna sina vätejoner. • Det finns alltså fler fria väteatomer i en stark syra än i en svag syra. • Starka syror har lägre pH än vad svaga syror har.
- 31. Baser • Baser har basiskt pH-värde, d.v.s. pH-värde över 7. • Tvål och rengöringsmedel är oftast basiska. • Bakpulver är basiskt. • Natriumhydroxid, NaOH – Stark bas – Starkt frätande – Löser proppar i avlopp – Används vid tillverkning av tvål, tvättmedel och papper • Kaliumhydroxid, KOH – Stark bas – Starkt frätande – Används i batterier
- 32. Baser • När baser löses i vatten så bildas det fria hydroxidjoner, OH- • Exempel: Natriumhydroxid som löses i vatten bildar natriumjoner och hydroxidjoner. • NaOH Na+ + OH- Bas Kemisk formel Natriumhydroxid NaOH Kaliumhydroxid KOH Kalciumhydroxid Ca(OH) 2
- 33. Stark och svag bas • När man löser en stark bas i vatten så frigörs det många hydroxidjoner. • Lösningen blir starkt basisk med ett högt pH-värde. • När man löser en svag bas i vatten så bildas bara ett litet antal hydroxidjoner. • Lösningen blir svagt basisk. • Det finns alltså fler negativa hydroxidjoner i en stark bas än i en svag bas. • Starka baser har högre pH än vad svaga baser har.
- 34. Utspädda syror och baser • Koncentrerad syra: Mycket syra och lite vatten. • Utspädd syra: Lite syra och mycket vatten. • En syra blir mindre sur när den är utspädd. • Desto mer utspädd syran är, desto mindre sur är den. • I en utspädd syra är det alltså mer vatten och mindre syra. • Baser kan precis som syror spädas ut med vatten. • Desto mer utspädd basen är, desto mindre basisk är den.
- 35. Neutralisation • När vätejoner från en syra reagerar med hydroxidjoner från en bas så bildas det vatten. Det kallas för en neutralisation. • H+ + OH- H2O
- 36. Kemi för årskurs 7-9 Hållbar utveckling Lena Koinberg
- 37. Hållbar utveckling • Hållbar utveckling är en utveckling för att tillgodose dagens behov utan att äventyra för framtida generationer att tillgodose sina. • Om vi förbrukar jordens resurser snabbare än vad de återskapas så kommer de att ta slut. • Om vi förorenar eller skadar ekosystemen så förstörs de.
- 38. Kväves kretslopp • I ett hållbart samhälle så går allting runt i kretslopp. • Nedan visas kväves kretslopp och konstgödning (inget kretslopp). Fabriken tillverkar konstgödsel av kvävgasen i luften Kväve- föreningar i jorden omvandlas till kvävgas och släpps ut i luften Växter tar upp kväve- föreningar från jorden Jordbrukaren sprider kväve- gödning på åker INTE KRETSLOPP! Kvävgas i luften Bakterier omvandlar kvävgas till kväve- föreningar i jorden Kväveföreningar i jorden Kväve- föreningar bildas i åskblixtar och följer med regnet ner När växter dör så kommer Kväve- föreningar tillbaka till jorden
- 39. Fosfors kretslopp • Ämnen som innehåller fosfor kallas fosfater. • Nedan visas fosfors kretslopp och konstgödning (inget kretslopp). Fabriken tillverkar konstgödsel av fosforn i berget Fosfor följer med rinnande vatten och hamnar på havsbotten. Efter miljoner år bildas nya berg som innehåller fosfor. Växter tar upp fosfor från jorden Jordbrukaren sprider fosfor- gödning på åker INTE KRETSLOPP! Berg vittrar sönder. Fosfor från berget hamnar i jord och vatten. Fosfor i jord och vatten När växter dör så kommer fosforn tillbaka till jorden Fosfor i berg
- 40. En produkts miljöbelastning • En produkts miljöbelastning uppstår vid tillverkning, användning och när den blir avfall. • Viktiga faktorer för att bedöma miljöbelastningen är vilka material produkten är gjord av, hur mycket el den drar, dess livslängd och vilket avfall som uppstår. • I Sverige återvinner vi plast, metall, glas, papper, och matavfall. • Återvinning sparar på naturresurserna och minskar miljöförstöringen.
- 41. Dagens miljöproblem • Minskad tillgång på naturresurser som olja, fosfater, odlingsbar mark, rent vatten och fisk i världshaven. • Jordens befolkning ökar • Globala uppvärmningen • Försurningen av haven • Uttunning av ozonlagret • Övergödning • Mikroplast i haven • Miljögifter
- 42. Växthuseffekt • Växthusgaser håller kvar en del av värmen från jorden så att den inte strålar ut i rymden. Den naturliga växthuseffekten är nödvändig för att vi ska kunna leva på jorden. Det här är bra! • Vid förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) så ökar mängden koldioxid i atmosfären. Koldioxid är en växthusgas. Det blir då förstärkt växthuseffekt och jordens medeltemperatur höjs. Det här är dåligt! • Varmare klimat medför att glaciärer smälter och haven stiger. Vissa landområden hamnar då under vatten.
- 43. Försurningen av haven • Försurning innebär att pH-värdet sänks. • Förbränning av fossila bränslen medför luftföroreningar. Dessa luftföroreningar gör att regnet blir surt. Surt regn är regn som har lågt pH-värde. Det sura regnet gör att mark och sjöar försuras. • Förbränningen av fossila bränslen gör att halten koldioxid ökar i atmosfären. När halten koldioxid ökar i luften så ökar också halten koldioxid i havet. Havet försuras när koldioxid tillförs. • När haven försuras förändras ekosystemen och korallreven dör. Fiskarter som lever i korallreven riskerar då att dö.
- 44. Ozonlagret • 2-3 mil upp i atmosfären finns ozonlagret. • Ozonlagret fångar upp mycket av den farliga UV-strålningen från solen. • I slutet på 1900-talet märkte forskarna att ozonlagret hade uttunnats. • Tunnare ozonlager gjorde att personer fick hudcancer. • Utsläpp av gasen freon hade uttunnat ozonlagret. Freon användes i sprayburkar, kyl- och frysskåp. • Nu är freon förbjudet i de flesta länder. • Ozonlagret återbildas sakta. Det kan ta 100 år innan det har återbildats helt.
- 45. Övergödning • Kväve och fosfor används för att gödsla åkrar. • En del kväve och fosfor från gödslet hamnar i sjöar och hav. • Sjöarna blir då övergödda. Det blir ökad algblomning. • När alger dör så bryts de ner av bakterier på botten av sjön. • När stora mängder alger dör så behöver bakterierna så mycket syre så att det blir syrebrist på botten av sjön. Syrebristen gör då att de bottenlevande djuren i sjön dör. • Östersjön är övergödd.
- 46. Mikroplast i haven • Plastbitar från plastpåsar, däck, båtfärg, konstgräsplaner och fleecekläder hamnar i haven. • I haven så bryts plasten ner till små, små bitar kallade mikroplaster. • Mikroplaster är nästan omöjliga att få upp ur haven. • Det tar flera hundra år för mikroplaster att brytas ner. • Mikroplasterna innehåller ofta gifter. • Fiskar tror att mikroplasterna är mat och äter plast.
- 47. Miljögifter • Miljögifter är ämnen som skadar djur och växter. • Miljögifter finns över hela världen eftersom de kan transporteras långa sträckor via luft och vatten. • Det tar ofta lång tid innan miljögifter bryts ner. • Några kända miljögifter är PCB, DDT, bly, kadmium och kvicksilver. • Smog är en giftig dimma bestående av luftföroreningar och hög luftfuktighet.
- 48. Anrikning av miljögifter • Miljögifter är ofta fettlösliga och samlas i fettet hos djur. Giftet finns kvar i djurets kropp under lång tid. • En toppkonsument får i sig allt gift som näringskedjans producenter och konsumenter har fått i sig. • Miljögifter anrikas i näringskedjan. Producenter har lägst halt av gift i kroppen och toppkonsumenter har högst halt av gift i kroppen. • Havsörn och säl är två toppkonsumenter som har höga halter av miljögifter.