SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 25
Biologi för årskurs 7-9
Livets former del 1
Lena Koinberg
Denna presentation innehåller
• Läran om livet
• Djur
• Svampar och lavar
Läran om livet
Lena Koinberg
Biologi
• Biologi betyder ”läran om livet”
• Biologi handlar om allt som är levande.
• Botanik är läran om växter.
• Zoologi är läran om djur.
Organismer
• Levande varelser kallas för organismer.
• Alla organismer är uppbyggda av celler.
Organismer
• Typiskt för organismer är att de:
– Föds
– Växer
– Andas
– Behöver energi
– Kan föröka sig
– Dör
– Kan oftast röra sig
Organismer har DNA
• I cellerna finns DNA-molekyler (se bild).
• En bit av DNA-molekylen kallas för en gen.
• I en cell finns mer än 20 000 gener.
• Dina gener är unika, det finns ingen annan som
har exakt likadana gener som du. Förutom om du
har en enäggstvilling.
• Det är i DNA som det finns information om
ögonfärg, hårfärg och andra arvsanlag.
Indelning av organismer
• Organismer delas in i arter, släkter och
familjer.
• Svenske biologen Carl von Linné är berömd för
sitt arbete med att gruppera och namnge
växter och djur.
Art
• Individer som tillhör samma art kan få barn och
barnbarn med varandra.
• Pudel och labrador är två olika hundraser. De är
dock samma art (de kan få valpar tillsammans).
• Åsna och häst kan få föl tillsammans. Fölen kallas
för mulåsna eller mula. Mulåsnor och mulor är
sterila. Åsna och häst kan inte få barnbarn
tillsammans och är därmed två olika arter.
Art, släkte, familj
• Tiger, Panter och Lodjur är 3 olika arter.
• Tiger och Panter tillhör samma släkte. Lodjur tillhör ett
annat släkte.
• Tiger, Panter och Lodjur tillhör samma familj.
Familj
Släkte
Art
Familj: Kattdjur
Tiger Panter Lodjur
Art: Tiger
Släkte: Panthera
Tiger Panter
Art: Panter Art: Lodjur
Släkte: Lynx
Lodjur
Djur
Lena Koinberg
Djurens behov
• För att överleva behöver djur:
– Mat
– Vatten
– Syre
Däggdjur
• Däggdjur är alla djur där ungarna diar sina
mammor.
• Att dia är att dricka mammans näringsrika
mjölk.
• Människan är ett däggdjur. Vi människor kallar
det att mamman ammar babyn.
Indelningar av djur
• Djur delas in i ryggradsdjur och ryggradslösa
djur.
• Djur delas in i växelvarma djur och jämnvarma
djur.
• Djur kan föröka sig med antingen inre
befruktning eller yttre befruktning.
Ryggradsdjur
• Ryggradsdjur har en ryggrad och skelett inuti
kroppen.
• De största djuren är ryggradsdjur.
• Exempel på ryggradsdjur: Fiskar, groddjur,
kräldjur, fåglar och däggdjur
Ryggradslösa djur
• Ryggradslösa djur saknar skelett i kroppen. En
del ryggradslösa djur har ett hårt skal utanpå
kroppen.
• Exempel på ryggradslösa djur: nässeldjur,
maskar, blötdjur, leddjur och tagghudingar
Växelvarma djur
• Kroppstemperaturen för växelvarma djur följer
omgivningens temperatur.
• Exempel på växelvarma djur: Fiskar, groddjur
och kräldjur
Jämnvarma djur
• Jämnvarma djur har alltid samma
kroppstemperatur oavsett hur varmt eller kallt
det är i omgivningen.
• Exempel på jämnvarma djur: Fåglar och
däggdjur
Inre befruktning
• Landlevande djur har inre befruktning.
• Vid inre befruktning så har honan äggen inuti
kroppen. Hanen parar sig med honan för att
spermierna ska befrukta äggen.
• Bilden visar en spermie som tar sig in i ett ägg.
Yttre befruktning
• Fiskar har yttre befruktning.
• Hanens spermier befruktar honans ägg utanför
djurens kroppar.
Svampar och lavar
Lena Koinberg
Svampar
• Svampar är inte växter eller djur. Svampar är
svampar.
• Svampar äter och andas syre.
• Svampar har en egen typ av celler, svampceller.
• Det vi ser av svampen är svampkroppen. Det är
bara en liten del av svampen, resten av svampen
växer som trådar nere i marken.
Hyfer
• Svampar består av tunna trådar som kallas hyfer.
• När hyferna (svamptrådarna) breder ut sig i
marken så bildas ett nätverk som kallas mycel.
• Svampar sprider sig med sporer. Svampkroppen
skickar iväg mängder med små sporer. När
sporerna landar så kan de växa ut och bilda nya
mycel.
Svampar skaffar näring på 3 sätt
• Nedbrytare är svampar som får näring genom att
bryta ner dött material.
• Parasiter är svampar som lever på levande växter
eller djur. Parasiterna tar näring från växten eller
djuret som de lever på. Parasiten kan göra att
växten eller djuret dör.
• En del svampar lever i symbios med levande
växter. Svamptrådarna i marken samarbetar då
med växtens rötter. Svampen får socker från
växten. Svampen hjälper växten att suga upp
vatten och näringsämnen.
Lavar
• Lavar består av två organismer, en alg och en
svamp, som lever tillsammans.
• Algen och svampen lever i symbios, vilket
betyder att de samarbetar.

Mais conteúdo relacionado

Mais procurados

Mais procurados (20)

Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: BioteknikLena Koinberg | Biologi: Bioteknik
Lena Koinberg | Biologi: Bioteknik
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt livLena Koinberg | Biologi: Ditt liv
Lena Koinberg | Biologi: Ditt liv
 
Samspel
SamspelSamspel
Samspel
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: LjudLena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | Fysik: SolsystemetLena Koinberg | Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | Fysik: Solsystemet
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9Ekologi åk 7-9
Ekologi åk 7-9
 

Destaque

Destaque (19)

Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: UniversumLena Koinberg | FBK Fysik: Universum
Lena Koinberg | FBK Fysik: Universum
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaperLena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: AtomenLena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomen
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
FBK SVA - Saker i skolan
FBK SVA - Saker i skolanFBK SVA - Saker i skolan
FBK SVA - Saker i skolan
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
 
FBK SVA - Klassrum och matsal
FBK SVA - Klassrum och matsalFBK SVA - Klassrum och matsal
FBK SVA - Klassrum och matsal
 
FBK NO - Bondgård
FBK NO - BondgårdFBK NO - Bondgård
FBK NO - Bondgård
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytningLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus brytning
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexionLena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
Lena Koinberg | FBK Fysik: Ljus egenskaper och reflexion
 
FBK SVA - Kalender
FBK SVA - KalenderFBK SVA - Kalender
FBK SVA - Kalender
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Längd
Lena Koinberg | FBK Fysik: LängdLena Koinberg | FBK Fysik: Längd
Lena Koinberg | FBK Fysik: Längd
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och TyngdkraftLena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
Lena Koinberg | FBK Fysik: Massa och Tyngdkraft
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: SolsystemetLena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Solsystemet
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 1
 
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
Lena Koinberg | Kemi: Livets kemi del 2
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunderLena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | FBK Kemi: Kemins grunder
 

Semelhante a Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1 (20)

Djur och natur2
Djur och natur2Djur och natur2
Djur och natur2
 
Camilla Examination 2
Camilla Examination 2Camilla Examination 2
Camilla Examination 2
 
Djur 1
Djur 1Djur 1
Djur 1
 
Etologi ppt-v004--l--biologi1
Etologi ppt-v004--l--biologi1Etologi ppt-v004--l--biologi1
Etologi ppt-v004--l--biologi1
 
J -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-editedJ -evolution-v002-daniel-edited
J -evolution-v002-daniel-edited
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzl
 
Sammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologiSammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologi
 
Djurgrupper
DjurgrupperDjurgrupper
Djurgrupper
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Ekologi
EkologiEkologi
Ekologi
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptxLektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
Lektion 4 Ryggradslösa djur.pptx
 
Sex
SexSex
Sex
 
Biets liv
Biets livBiets liv
Biets liv
 
Kroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzlKroppen del 1 gzl
Kroppen del 1 gzl
 
Levande
LevandeLevande
Levande
 
Ryggradsdjur 1
Ryggradsdjur 1Ryggradsdjur 1
Ryggradsdjur 1
 
Insekter
InsekterInsekter
Insekter
 
Nk1a Arters indelning
Nk1a Arters indelningNk1a Arters indelning
Nk1a Arters indelning
 
Djurbok 6 I
Djurbok 6 IDjurbok 6 I
Djurbok 6 I
 

Mais de Lena Koinberg

Mais de Lena Koinberg (10)

Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utvecklingLena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
Lena Koinberg | Kemi: Hållbar utveckling
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 

Lena Koinberg | Biologi: Livets former del 1

  • 1. Biologi för årskurs 7-9 Livets former del 1 Lena Koinberg
  • 2. Denna presentation innehåller • Läran om livet • Djur • Svampar och lavar
  • 4. Biologi • Biologi betyder ”läran om livet” • Biologi handlar om allt som är levande. • Botanik är läran om växter. • Zoologi är läran om djur.
  • 5. Organismer • Levande varelser kallas för organismer. • Alla organismer är uppbyggda av celler.
  • 6. Organismer • Typiskt för organismer är att de: – Föds – Växer – Andas – Behöver energi – Kan föröka sig – Dör – Kan oftast röra sig
  • 7. Organismer har DNA • I cellerna finns DNA-molekyler (se bild). • En bit av DNA-molekylen kallas för en gen. • I en cell finns mer än 20 000 gener. • Dina gener är unika, det finns ingen annan som har exakt likadana gener som du. Förutom om du har en enäggstvilling. • Det är i DNA som det finns information om ögonfärg, hårfärg och andra arvsanlag.
  • 8. Indelning av organismer • Organismer delas in i arter, släkter och familjer. • Svenske biologen Carl von Linné är berömd för sitt arbete med att gruppera och namnge växter och djur.
  • 9. Art • Individer som tillhör samma art kan få barn och barnbarn med varandra. • Pudel och labrador är två olika hundraser. De är dock samma art (de kan få valpar tillsammans). • Åsna och häst kan få föl tillsammans. Fölen kallas för mulåsna eller mula. Mulåsnor och mulor är sterila. Åsna och häst kan inte få barnbarn tillsammans och är därmed två olika arter.
  • 10. Art, släkte, familj • Tiger, Panter och Lodjur är 3 olika arter. • Tiger och Panter tillhör samma släkte. Lodjur tillhör ett annat släkte. • Tiger, Panter och Lodjur tillhör samma familj. Familj Släkte Art Familj: Kattdjur Tiger Panter Lodjur Art: Tiger Släkte: Panthera Tiger Panter Art: Panter Art: Lodjur Släkte: Lynx Lodjur
  • 12. Djurens behov • För att överleva behöver djur: – Mat – Vatten – Syre
  • 13. Däggdjur • Däggdjur är alla djur där ungarna diar sina mammor. • Att dia är att dricka mammans näringsrika mjölk. • Människan är ett däggdjur. Vi människor kallar det att mamman ammar babyn.
  • 14. Indelningar av djur • Djur delas in i ryggradsdjur och ryggradslösa djur. • Djur delas in i växelvarma djur och jämnvarma djur. • Djur kan föröka sig med antingen inre befruktning eller yttre befruktning.
  • 15. Ryggradsdjur • Ryggradsdjur har en ryggrad och skelett inuti kroppen. • De största djuren är ryggradsdjur. • Exempel på ryggradsdjur: Fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur
  • 16. Ryggradslösa djur • Ryggradslösa djur saknar skelett i kroppen. En del ryggradslösa djur har ett hårt skal utanpå kroppen. • Exempel på ryggradslösa djur: nässeldjur, maskar, blötdjur, leddjur och tagghudingar
  • 17. Växelvarma djur • Kroppstemperaturen för växelvarma djur följer omgivningens temperatur. • Exempel på växelvarma djur: Fiskar, groddjur och kräldjur
  • 18. Jämnvarma djur • Jämnvarma djur har alltid samma kroppstemperatur oavsett hur varmt eller kallt det är i omgivningen. • Exempel på jämnvarma djur: Fåglar och däggdjur
  • 19. Inre befruktning • Landlevande djur har inre befruktning. • Vid inre befruktning så har honan äggen inuti kroppen. Hanen parar sig med honan för att spermierna ska befrukta äggen. • Bilden visar en spermie som tar sig in i ett ägg.
  • 20. Yttre befruktning • Fiskar har yttre befruktning. • Hanens spermier befruktar honans ägg utanför djurens kroppar.
  • 22. Svampar • Svampar är inte växter eller djur. Svampar är svampar. • Svampar äter och andas syre. • Svampar har en egen typ av celler, svampceller. • Det vi ser av svampen är svampkroppen. Det är bara en liten del av svampen, resten av svampen växer som trådar nere i marken.
  • 23. Hyfer • Svampar består av tunna trådar som kallas hyfer. • När hyferna (svamptrådarna) breder ut sig i marken så bildas ett nätverk som kallas mycel. • Svampar sprider sig med sporer. Svampkroppen skickar iväg mängder med små sporer. När sporerna landar så kan de växa ut och bilda nya mycel.
  • 24. Svampar skaffar näring på 3 sätt • Nedbrytare är svampar som får näring genom att bryta ner dött material. • Parasiter är svampar som lever på levande växter eller djur. Parasiterna tar näring från växten eller djuret som de lever på. Parasiten kan göra att växten eller djuret dör. • En del svampar lever i symbios med levande växter. Svamptrådarna i marken samarbetar då med växtens rötter. Svampen får socker från växten. Svampen hjälper växten att suga upp vatten och näringsämnen.
  • 25. Lavar • Lavar består av två organismer, en alg och en svamp, som lever tillsammans. • Algen och svampen lever i symbios, vilket betyder att de samarbetar.