Presentation om cellen och arvet. Biologi för årskurs 7-9.

1. Biologi för årskurs 7-9
Cellen och arvet
Lena Koinberg

2. Denna presentation innehåller
• Cellen
• Genetik - äftlighet

3. Cellen
Lena Koinberg

4. Cellen
• Levande varelser kallas för organismer.
• Alla organismer har celler.
• De enklaste organismerna består av en enda
cell. En människan har många miljarder celler.
• I en cell råder det alltid full aktivitet.
• En cell är som ett litet samhälle där varje
celldel har sin uppgift som måste skötas för att
cellen ska fungera.

5. Olika typer av celler
• Olika typer av organismer har olika sorters
celler. De olika typerna av celler ser olika ut.
Bland annat så varierar antalet cellkärnor i
cellen.
• Växtcell, har en cellkärna.
• Djurcell, har en cellkärna.
• Svampcell, har flera cellkärnor.
• Bakteriecell, saknar cellkärna.

6. Organeller
• I en cell finns många olika organeller.
• De olika organellerna i cellen har olika
egenskaper och uppgifter.
• Exempel på organeller:
– Cellmembran
– Cellplasma
– Cellkärna
– Mitokondrier
– Lysosomer

7. Växtcell
• Utanför växtcellens cellmembran finns en hård
cellvägg.
• Cellsaftrum: Innehåller vatten
• Klorofyll: grönt färgämne som gör att växterna kan
fånga in solenergi och tillverka mat och syre.
cellsaftrum
cellmembran cellplasma
cellkärna
cellvägg
korn med klorofyll

8. Djurcell
• Cellmembran omger cellen. Det transporterar ämnen in
och ut ur cellen.
• Cellplasma är vätskan innanför cellmembranet.
• Cellkärnan innehåller arvsanlagen och styr vad cellen ska
göra.
• Mitokondrier är cellens energiverk. I mitokondrier sker
cellandning. Cellandning är den förbränning som ger cellen
energi.
• Lysosomer är cellens reningsverk.

9. Kromosom, DNA och gen
• Människans celler har 46 kromosomer i cellkärnan.
• Kromosomer är långa DNA-molekyler.
• DNA-molekylerna i en enda cell kan ha en sammanlagd
längd på 2 meter.
• En gen är ett avsnitt på DNA-molekylen. Genen är en
instruktion för hur ett speciellt protein ska produceras.
• De 46 kromosomerna i en cellkärna har tillsammans
mer än 20 000 gener.
• Generna bär på arvsanlag. Det är generna som styr
bland annat ögonfärg, hårfärg, hudgrupp och
blodgrupp.

10. Celldelning
• Alla celler förökar sig genom delning.
• Encelliga organismer blir fler till antalet.
• Flercelliga organismer får fler celler, växer och blir
större.
• Innan cellen delar sig så gör den en kopia av sitt
DNA. När cellen delar sig så får de bägge delarna
identiska kromosomer.
• Bilden nedan visar celldelning för en cell med 2
kromosomer.

11. Genetik - Ärftlighet
Lena Koinberg

12. Genetik
• Gener bär på arvsanlag.
• Genetik är läran om det biologiska arvet.
• Genom att förstå genetik kan man förstå hur
egenskaper går i arv från föräldrar till barn.

13. Könsceller
• Människans 46 kromosomer bildar 23 par.
• Den manliga könscellen kallas spermie och bildas
i mannens testiklar.
• Den kvinnliga könscellen kallas ägg och bildas i
kvinnans äggstockar.
• Människans könsceller (spermier och ägg)
innehåller endast 23 kromosomer.
• Ägget och spermien sammansmälter vid en
befruktning. Barnet får 23 kromosomer från
mamman och 23 kromosomer från pappan.
Barnets celler får 46 kromosomer som bildar 23
kromosompar.

14. Flicka eller pojke
• Människans 46 kromosomer bildar 23 par. Det 23:e
paret är könskromosomerna X och Y.
• Kvinnor har två X-kromosomer, XX.
• Män har en X-kromosom och en Y-kromosom, XY.
• Barnet får alltid en X-kromosom från mamman.
• Om barnet får en X-kromosom från pappan så blir det
en flicka (XX).
• Om barnet får en Y-kromosom från pappan så blir det
en pojke (XY).

15. Tvillingar
• Om två ägg befruktas samtidigt så blir det
tvåäggstvillingar.
• Tvåäggstvillingar har olika genuppsättningar och
är inte mer lika än andra syskon.
• Om ett ägg befruktas och tidigt delar sig i två
delar så blir det två barn som är enäggstvillingar.
• Enäggstvillingar har exakt likadana gener.
• Det kan även bli trillingar eller ännu fler barn.

16. Dominanta och vikande anlag
• Båda kromosomerna i ett kromosompar
innehåller gener för samma egenskap.
• Om generna för en viss egenskap inte är lika
så kan det ena anlaget dominera över det
andra anlaget.
• Det anlag som dominerar kallas för dominant
anlag.
• Det anlaget som ger vika kallas för vikande
anlag eller recessivt anlag.

17. Kaniner: Dominanta och vikande gener
• Svart färg på kaniner dominerar över vit färg.
• En kanin är svart om den har minst ett svart anlag.
• En vit kanin har alltid två vita anlag.
• En svart kanin kan ha antingen två svarta anlag eller ett
svart och ett vitt anlag.

18. Svarta kaniner kan få en vit unge
• Två svarta kaniner kan få en vit unge.
• Föräldrar:
– Pappas anlag: svart, vit; Färg: svart
– Mammas anlag: svart, vit; Färg: svart
• Barn möjliga kombinationer:
– Anlag: svart, vit; Färg: svart
– Anlag: svart, svart; Färg: svart
– Anlag: svart, vit; Färg: svart
– Anlag: vit, vit; Färg: vit

19. Genetiska fel
• Barn kan födas med fel antal kromosomer.
T.ex. så har personer med Downs syndrom
en kromosom för mycket. De har 47
kromosomer.
• Röd-grön färgblindhet och blödarsjuka
(blodet har svårt att levra sig) är genetiska
fel som ärvs med X-kromosomen.
Eftersom pojkar bara har en X-kromosom
så drabbas de oftare än flickor. Flickor
måste ha felet i bägge sina X-kromosomer
för att drabbas.

20. Mutation
• Vid en mutation så sker en förändring i en gen.
• Exempel på mutationer:
– Att ha 12 fingrar eller 12 tår
– Att vara albino
• Om en mutation sker i könscellerna så förs den
vidare till nästa generation. Mutationer är
därmed en del av evolutionen (livets utveckling).

21. Cancer
• Om en cell börjar dela sig okontrollerat så har
den blivit en cancercell.
• I Sverige så får ungefär 50 000 personer en
cancerdiagnos varje år.
• De vanligaste cancerformerna är prostatacancer,
bröstcancer, hudcancer och leukemi.
• Det går att minska riskerna för att få cancer
genom att inte röka, skydda sig mot solen och
vara fysiskt aktiv.
• Bilden visar en leverfläck som är drabbad av
malignt melanom (hudcancer).