Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Mais procurados
Mais procurados (7)
Destaque
Destaque (20)
Semelhante a Bedömning för lärande!
Semelhante a Bedömning för lärande! (20)
Mais de malinfrykman
Bedömning för lärande!
- 1. The Big Five ur ett formativt perspektiv En kommungemensam studiedag som går i förmågornas tecken!
- 2. Dagens program 8.30-10.00 Bedömning för lärande! 10.00-10.30 Kaffepaus The Big Five! Fokus på de fem mest återkommande 10.30-12.00 förmågorna i Lgr 11 12.00-13.00 Lunch Diskussionspass 1: Diskutera och utvärdera 13.00-15.00 fördelningen av centralt innehåll. Diskutera värdeorden i kunskapskraven Diskussionspass 2: Pedagogisk planering som 15.00-16.00 tankeverktyg i undervisningen
- 3. Joint action Vad har du för förväntningar på dagen? Farhågor? Gå in på http://todaysmeet.com/tjorn
- 4. Bedömning för lärande är ett förhållningssätt till kunskap och lärande med syftet att främja elevers lärande och kunskapsutveckling. Det handlar om att elev och lärare aktivt använder sig av bedömning som ett redskap i lärsprocessen under tiden den pågår så att eleverna utvecklar den metakognitiva förmågan lära @lära.
- 5. Lgr 11 Genomsyras av förmågor som ska vara lärare och elevers ledstjärna i planering och genomförande av undervisningen. Dessa förmågår återkommer i kunskapskraven
- 6. Vad är en förmåga? Fakta – färdighet – förståelse - förtrogenhet är tillsammans en förmågas byggstenar Förtrogenhet Färdighet Förståelse -teoretisk/praktisk Fakta teoretisk kunskap (kunskap -teoretisk kunskap Ha teoretisk kunskap om) -omdöme -reflektion - duglighet (kunskap om) modeller: - system: - insikt -kunnande - data - stoff -sakförhållanden - - kompetens -metoder -kapacitet sanningar - teknik Att uppfatta Att veta något om betydelsen i en något Att utföra något genom Förtrogenhet utvecklas medveten ansträngning innebörd. genom associationer och mot ett bestämt mål. minnen av tidigare Att tillägna sig begrepp upplevda situationer och Praktisk kunskap (kunskap och strukturer inom är starkt i) ett kunskapsområde. Hantverksmässig kunskap sammanhangsberoende. Kunskapsformen är Motorisk uppbyggd av - erfarenhet - omdöme - förståelse -färdighet
- 7. Självuppfyllande profetian ”Alla elever kan och vill ”En del elever varken lära!” kan eller vill lära” - Bemöter eleverna med samtal, samspel, överlåter ansvar med en tilltro, har regelbundet måldialoger och ger återkoppling som leder - Bemöter eleverna med order, eleven framåt. Många inslag av regler och kontroll. Många inslag av formativ bedömning summativ bedömning!
- 8. Framgångsfaktorer i undervisningen Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. Källa: Skolinspektionen
- 10. EU:s åtta nyckelkompetenser Kommunikation på modersmålet. Kommunikation på främmande språk. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Digital kompetens Lära att lära! Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer
- 11. LGR 11 Skolan ansvarar för att varje elev: ”Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga” (Lgr 11 s. 9). ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga” (Lgr 11 s.5) . ”Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna ”(Lgr 11 s. 15). ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Långsiktiga målen s.14).
- 13. Bedömning för lärande är entreprenöriell bedömning. Elever som dagligen möter formativ undervisning har goda förutsättningar att utvecklar de kompetenser som ingår i Skolverkets definition av entreprenöriellt lärande.
- 14. Allmänna råd, planering och undervisning Lärare bör vid planeringen av undervisningen • Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. • Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper. • Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete. • Välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. • Utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen. • Utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen. • Samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna.
- 15. Vad är formativ bedömning? ”En bedömning som görs under pågående arbetsprocess, dv.s under tiden ett undervisnings- område pågår.” Källa:IUP-processen, Skolverket, s.37
- 16. Tre centrala frågor Förståelse av VAR eleven befinner sig i sitt lärande. Förståelse av VAD som är nästa steg i lärprocessen. Förståelse av HUR man kommer till nästa steg i lärprocessen. De här tre frågeställningarna är något som jag och eleverna alltid utgår ifrån när vi reflekterar kring deras lärprocess och kunskapande. De utgör en bra struktur i alla feedbackssituationer oavsett om det är formell,informella, muntlig eller skriftlig eller digitaliserad feedback. Den information jag får fram hjälper mig att styra undervisningen och lärandet under resans gång. Formativ bedömning blir bara lärande bedömning om vi i praktiken drar nytta av informationen som man får och anpassar undervisningen utifrån det. Ett viktigt mantra för varje pedagog!
- 17. Vinster med BFL Ökad motivation hos elever och lärare Lärprocessen synliggörs Gemensamt språk Eleverna blir aktiva ägare av sitt lärande! Verktyg för att styra undervisningen i riktning mot de långsiktiga målen. Tidsbesparande på sikt Naturlig utveckling av undervisningen Utvecklingssamtalet kan fokusera på IUP:n.....
- 18. Vinster med BFL Ökad motivation hos elever och lärare Lärprocessen synliggörs Gemensamt språk Eleverna blir aktiva ägare av sitt lärande! Verktyg för att styra undervisningen i riktning mot de långsiktiga målen. Tidsbesparande på sikt Naturlig utveckling av undervisningen Utvecklingssamtalet kan fokusera på IUP:n.....
- 19. Vad säger forskningen? Skolöverstyrelsens lilla forskningsskola över de senaste 20 åren inom bedömning. John Hattie kom i sin studie ”Visible learning” fram till att formativt förhållningssätt är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i lärprocessen. BFL ger en dubbelt så stor effekt på lärandet än att minska klasserna med 30 % (D. William Does assesment hinder learning, 2006). Lusten för skolan och lärandet ökar både hos elever och lärare (Assesment for learning Putting it into practice 2003). http://www.skoloverstyrelsen.se/
- 20. Summativ bedömning Summativa bedömningar är bedömningar som sammanfattar elevernas kunskapsnivå i förhållande till ett kriterium, en norm eller ett statiskt värde (t.ex.poäng). Oftast har de funktionen som en utvärdering i efterhand. En summativ bedömning innehåller ingen information om hur eleven kan utveckla lärandet.
- 21. Summativ eller formativ bedömning? Båda behövs, men har olika syften!
- 22. Gör det summativa formativt! Ett summativt prov kan göras formativt. Här är några sätt •Låt eleverna skapa provet som ett sätt att tydliggöra målen och kunskapskraven. •Ge eleverna provet senast 75 % in på arbetsområdet. •Ge inga poäng utan formativa kommentarer på provet.Vilka delar av förmågan visar eleven att den kan? Vilka delar av förmågan kan utvecklas?
- 23. Många lärare tycker att bedömning är svårt!
- 24. Källa: Skolinspektionens granskning av kunskapsbedömning i åk 1-3, http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Kunskapsbedomning-i-ak-1-3/
- 25. Lösning: Gemensam bedömningskultur Utgå ifrån Skollagen, Lgr 11, aktuell forskning och AR. Tydliggöra rutinerna för hur skolan arbetar med. Synliggöra skolans bedömningskultur. Fokus på förmågorna! Ge lärare stöd i det dagliga arbetet med bedömning.
- 26. Fem nyckelstrategier Tydliggöra mål och Aktivera kunskapskrav Skapa aktiviteter eleven som som ägare av sin synliggör egen lärandet lärprocess Aktivera Ge eleverna återkoppling som som för lärresurser lärandet för varandra framåt
- 28. Hur gör du idag för att tydliggöra mål och kunskapskrav för eleverna? Gå in på http://todaysmeet.com/tjorn
- 29. Tydliggöra mål och kunskapskrav Pedagogisk planering Ord och begreppslista Måldialog i Todays Meet Bakvänd måldialog Elevexempel Gissa kommentaren Målbild varje lektion Temawiki Sambedöm med andra lärare! Det handlar om att eleverna ska ha en rimlig chans att förstå vad som förväntas av dem i skolarbetet. Om man inte vet vart man ska hur vet man då när man är framme? det handla också om att genom att tydllgöra mål och kunskapskrav så utrustar vi eleverna med olika strategier kring HUR dessa mål kan nås. Det är ett viktigt steg i arbetet med att lära sig att lära. Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver att vi skapar en målbild som är känd och implementerad hos alla berörda. Pedagogisk planering är ett mycket bra verktyg för att sätta ord på den tänkta kunskapsresan innan den påbörjas och ha som tankestöd under resan. Själva arbetet med att ta fram ett planeringsdokument blir också ett ypperligt tillfälle för reflektion kring vad vi gör i undervisningen och varför vi gör det. Den är det första steget mot ett integrerat arbete med tydliga mål och kunskapskrav. Det är dock viktigt att komma ihåg att en pedagogisk planering i sig sällan tydliggör målen hos eleverna per automatik, utan det kräver mer än så. Vi behöver jobba med att tydliggöra målen på fler sätt i den dagliga verksamheten.
- 30. Involvera, aktivera och engagera eleverna förmågorna och målen i stället för informera om dem.
- 31. Gör den pedagogiska planeringen ihop med eleverna!
- 32. Förankra målen och kunskapskraven under hela arbetsprocessen!
- 33. Fastna inte i LPP och matristräsket! Det är hur ni använder era LPP:er/ pedagogiska planeringar och matriser som gör skillnad!
- 34. Smarta mål i IUP:n? Specifika Mätbara Angelägna Realistiska Tidsbestämda Ansvar
- 35. ”Jag hinner läsa och förstå textremsan på tv:n när jag ser på film.” VAR i förhållande till målet befinner du dig? VAD som är nästa steg för att du ska nå målet? HUR kan du ta dig till nästa steg?
- 36. Skapa aktiviter som synliggör lärandet Lärande samtal: Feta frågor! Mer basket än pingis! Konvergens och divergens frågor på Corkboard Flippa klassrummet! Skapa en förmågevägg! Webbpublicering med Webbstjärnan Filmskapande Dela dokument i Google Drive
- 37. Ge återkoppling som för lärandet framåt Innehåller information om lärandet Minute by minute, day by day! Kan ges i korta, mellan och långa cykler. Webbpublicering Google Drive Kommentarsfunktioner....
- 40. All återkoppling är inte positiv! Lärarledd struktur och handledning behövs. Se upp för bristfokuseringen! Superviktigt med bra frågeställningar som handlar om målen och vägen dit. Återkoppling till mål, kriterier och förmågor i den dagliga informella feedbacken viktigt! Eleverna behöver få träna ofta! Det är inte så lätt!
- 41. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra Kollaborera i wiki eller blogg! Använd samarbetsytor på nätet Google docs Skype education IUP-partner Two stars and a wish Voicethread Bygg en temawiki Låt elever producera digitalt lärmaterial åt varandra. Elevflippfilmer? Videologga!
- 42. Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande Regelbunden reflektion och analys kring det egna lärandet Låt eleverna videologga! Självskattning via Exit Ticket Blogg som portfolio? Naturlig pedagogisk dokumentering med hjälp av digitala resurser: film, bilder, ljudinspelningar, texter. Elevledda utvecklingssamtal
- 43. Hjälps åt! Väv in BFL i undervisningen och i planeringen! Sambedöm! Skapa ett årshjul över de bedömningsaktiviteter ni gör. Synliggör dem! Skriv pedagogiska planeringar ihop så mycket det går. Skapa en lärande organisation genom att själva ”lära att lära”. Dela, dela dela!
- 44. Frågor? malin.frykman@grkom.se Twitter: @bedomningforlar Skype: malin.frykman