2. Riksdagen
Riksdagen har 349 ledamöter som väljs vart fjärde år.
Riksdagsledamöterna kommer från hela Sverige och representerar
både sina väljare och sitt parti. För att bli riksdagsledamot måste
man ha rösträtt och vara nominerad av ett politiskt parti.
Ledamöterna har hjälp i sitt arbete av politiskt neutrala tjänstemän, tex
jurister, ekonomer, sekreterare…
3. Riksdagens uppgifter
• Riksdagen stiftar lagar och beslutar om skatter och om
statens utgifter.
• Den granskar regeringen och myndigheterna och tar ställning
till utrikespolitiken.
• Riksdagen kan tvinga ett statsråd att avgå genom att förklara
att statsrådet inte har riksdagens förtroende. Om en
misstroendeförklaring skulle riktas mot självaste
statsministern får hela regeringen avgå om inte regeringen
väljer att utlysa ett extra riksdagsval.
• Som underlag för riksdagens beslut ligger i de flesta fall
förslag från regeringen.
4. Vem kan lämna förslag till riksdagen?
• Det är bara regeringen, riksdagsledamöterna och olika
riksdagsorgan som kan lämna förslag till riksdagen.
• Regeringens förslag kallas propositioner, och
riksdagsledamöternas förslag kallas motioner.
• En motion är ofta ett motförslag till en proposition.
• Enskilda personer eller organisationer har möjlighet att
försöka påverka genom att kontakta ett riksdagsparti
eller en riksdagsledamot.
5. Utskotten
• Riksdagens utskott är arbetsgrupper med riksdagsledamöter
som granskar alla förslag som lämnas till riksdagen.
• Det finns 15 utskott med 17 riksdagsledamöter i varje utskott.
• Utskotten är uppdelade på samma sätt som de är i riksdagen,
alltså efter hur många röster varje parti fick i valet.
• Varje utskott har ansvar för ett särskilt område.
Utbildningsutskottet arbetar till exempel med förslag som har
med skolorna att göra.
6. Regeringens uppgifter
• Regeringen styr och leder Sverige. Det sker genom att
regeringen lämnar förslag (propositioner) till riksdagen och
genomför de beslut som riksdagen fattar.
I det arbetet har regeringen hjälp av de olika departementen
och cirka 300 statliga myndigheter.
• Statsråden är med i regeringen och kallas ibland ministrar.
Varje statsråd har ett eget område som han eller hon har
hand om. Det kan vara jordbruk, skola eller statens pengar.
• Får själva bestämma i vissa frågor som rör enskilda personer
eller organisationer, tex. utse chefer och fördela pengar. De
regler som regeringen fattar beslut om kallas förordningar.
7. Departement
• Departementen arbetar med olika frågor. Det kan vara
jordbruk, kultur eller miljö.
• Varje departement har ett eller fler statsråd som leder
departementet.
• Departementens huvuduppgifter är att bistå regeringen i
skrivandet av propositioner och i styret av myndigheterna som
berörs av departementens områden.
• Merparten av departementets personal är inte partipolitiskt
tillsatta.
• Medan den politiska ledningen är knuten till ministern är
övriga tjänstemän fast anställda och sitter kvar även vid
regeringsskiften
8. SOU
Statens offentliga utredningar
Vissa frågor som regeringen arbetar med är svårare att lösa än andra och
kräver därför en särskilt grundlig genomgång innan en proposition kan
tas fram och lämnas till riksdagen för beslut.
I sådana sammanhang kan regeringen välja att tillsätta en särskild utredare
eller en kommitté som ska utreda frågan.
När utredningen har överlämnat sitt betänkande till den ansvariga ministern
skickas innehållet ut för synpunkter (remiss) till berörda myndigheter,
intresseorganisationer och allmänheten.
När alla kommit till tals formuleras propositionen.
De flesta av dessa utredningar är offentliga, d.v.s. att alla ska få ta del av dem.
Du kan läsa SOU:er på SOU.gov.se
9. Talmannen:
• Leder riksdagens arbete dvs. ytterst ansvarig för hur
riksdagsarbetet planeras och bedrivs & är dess främste
representant
• Lägger fram förslag till ny statsminister. Detta är unikt för
Sverige. I andra parlamentariska demokratier leder statschefen
regeringsskiftet.
» Per
Westerberg
• Statsministern väljer ut
övriga statsråd
