Jonas Holm, MarLaw

1. Jonas Holm
Jur kand / Senior Associate
Forskningens
förutsättningar vid en
reformerad upphovsrätt
- Öppna licenser i ljuset av EU:s DSM-direktiv
LOA 2020
Advokatfirman
MarLaw

2. Disposition
1. Bakgrundskontext
2. Nyheter och syftet med direktivet – har oron för internets frihet
varit befogad?
3. Text- och datautvinning enligt direktivet
4. Effekterna för kollektiv rättighetsförvaltning
5. ”Länkskatten” och ”censuren” – Utvidgade rättigheterna för pressen
och nya skyldigheter för onlineleverantörerna
6. Processen med att implementera direktivet i svensk lag
7. Creative commons och öppna licenser
8. Plan S
9. Publicering med öppen tillgång och den akademiska friheten

3. Bild: Moderata ungdomsförbundet

4. Lagstiftningsprocessen
Omfattande invändningar
Protester
Bild: Wikipedia,
https://en.wikipedia.org/wiki/File:Copyright_DSM_Council_Vote.svg

5. Lagstiftningsprocessen
Omfattande invändningar
Protester
Resultatet:
86 skäl, 32 artiklar
Direktiv (EU) 2019/790
Bild: Wikipedia,
https://en.wikipedia.org/wiki/File:Copyright_DSM_Council_Vote.svg

6. InfoSoc-direktivet, 2001/29/EG
Uthyrningsdirektivet, 2006/115/EG
Följerättsdirektivet, 2001/84/EG
Direktiv om satellitsändningar och vidaresändning via kabel, 93/83/EEG
Datorprogramsdirektivet, 2009/24/EG
IPRED-direktivet, 2004/48/EG
Databasdirektivet, 96/9/EG
Skyddstidsdirektivet, 2011/77/EU
Orphan Works-direktivet, 2012/28/EU
Direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning, 2014/26/EU
Förordning och direktiv om implementering av Marrakech-fördraget, (EU)
2017/1563 och (EU) 2017/1564
Portabilitetsförordningen, (EU) 2017/1128
Bernkonventionen
Romkonventionen
TRIPS-avtalet
WIPO-fördragen
Beijing-fördraget
Marrakech-fördraget
( )

7. En digital inre marknad
- Nya EU-kommissionens politiska
program
3. Ett Europa rustat för den digitala
tidsåldern
Jag vill att Europa ska bli ambitiösare
genom att ta tillvara de möjligheter som den
digitala tidsåldern ger, inom säkra och
etiska gränser.
Digital teknik, särskilt artificiell intelligens (AI),
håller på att förändra världen med en aldrig
tidigare skådad hastighet. Den har förändrat hur
vi kommunicerar, lever och arbetar. Den har
förändrat våra samhällen och ekonomier. ”
Ursula von der Leyen

8. Artikel 3
Text- och datautvinning (TDM) för
forsknings- och kulturinstitutioner
Artikel 4
TDM för alla andra
Osäkerhet efter
databasdirektivet
och betydelse av ny
dataekonomi
(jfr. skäl 8 och 11)
Ny teknik motiverar
omprövning
(jfr. skäl 5)
Skälig avvägning
(jfr. skäl 6)

9. Artikel 3
Forsknings- och
kulturarvsinstitutioner
- Absolut rättighet
- Laglig tillgång
- Forskningsändamål
- Tvingande (se art. 7.1)
Text- och datautvinning
Artikel 4
För alla andra
- Generell rättighet
- Lagligt tillgängliggjorda verk
- Möjlighet för rättighetsinnehavare till
opt-out enligt punkt 3?
Se även skälen 8-18

10. Notera att det ej är verk vars skyddstid
löpt ut
(se skäl 29-43)
DSM Direktivet
DOLOREM IPSUM DRI
Excepteur sint occaecat
Digital
distansutbildning
(se skäl 19-24)
Kopior i
bevarandesyfte
(se skäl 25-29)
Artikel 5
Skyddade verk som illustrationer i
digitala utbildningsmiljöer
Artikel 6
Bevarande av kulturarvet
Artikel 8-11
Användning av utgångna verk (”out of
commerce”)

11. 16 § De statliga och kommunala arkivmyndigheterna, de vetenskapliga
bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna och folkbiblioteken
har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram,
1. för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål,
2. för att tillgodose lånesökandes önskemål om enskilda artiklar eller
korta avsnitt eller om material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i
original, eller
3. för användning i läsapparater.
Exemplar som framställs på papper med stöd av första stycket 2 får
spridas till lånesökande.
Andra arkiv har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte
datorprogram, för bevarandeändamål. Detsamma gäller andra bibliotek
som är tillgängliga för allmänheten.
Upphovsrättsliga undantag och inskränkningar
- Vad gäller idag biblioteksverksamhet exempelvis vid digitalisering?

12. Användning av herrelösa verk
16 a § Bibliotek, utbildningsanstalter och museer som är tillgängliga för allmänheten samt
arkiv och institutioner för film- eller ljudarvet får framställa exemplar av litterära verk i skrifter
och av filmverk samt överföra sådana verk till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan
få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, om
1. verket anses eller har ansetts herrelöst enligt 16 b § och rättsinnehavaren inte har gett
sig till känna för användaren,
2. verket ingår i användarens egna samlingar,
3. verket har anknytning till ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(ett EES-land) genom att
a) om verket har getts ut, den första utgivningen har skett i ett sådant land, eller
b) om verket inte har getts ut men sänts ut i ljudradio eller television, den första
utsändningen har skett i ett sådant land, eller
c) om verket varken har getts ut eller sänts ut, det med rättsinnehavarens samtycke har
gjorts tillgängligt för allmänheten i ett sådant land av en användare som avses i denna
paragraf och det rimligen kan antas att rättsinnehavaren inte motsätter sig förfogandet,
4. användaren är etablerad i ett EES-land,
5. användarens verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte och, när det gäller institutioner för film-
eller ljudarvet, institutionen utsetts av det allmänna att förvalta film- eller ljudarvet,
6. förfogandet sker för att uppnå mål som rör användarens uppdrag i allmänhetens intresse
och, i fråga om exemplarframställning, för att digitalisera, indexera, katalogisera, bevara,
restaurera eller överföra verket till allmänheten,
7. intäkterna från förfogandet uteslutande syftar till att täcka kostnaderna för att digitalisera
och överföra herrelösa verk till allmänheten, och
8. rättsinnehavare som är kända anges.
Herrelösa verk

13. Skol –och utbildningsavtalet
15 / 15 –regeln
Gäller nu även spridning i digital
form i sluten krets
Avtalslicenser

15. DSM Direktivet
DOLOREM IPSUM DRI
Excepteur sint occaecat
Artikel 12
Utsträckt kollektiv licensiering
Artikel 18-21
Skälig ersättning, transparens,
alternativ tvistlösning m.m. i
upphovsrättsliga avtal
Tillräckligt för en
jämvikt i
branschen?
Tvistelösning
-hur?
Modeller för att praktiskt hantera
distribution av ersättning?
http://copyrightblog.kluweriplaw.com/2019/06/25/the-new-copyright-
directive-collective-licensing-as-a-way-to-strike-a-fair-balance-between-
creator-and-user-interests-in-copyright-legislation-article-12/

16. Artikel 12
Kollektiv licensiering
- Initiativ från bl.a. Sverige
Om licensiering
Artikel 18-21
- Ersättning (art 18, skäl 72-73)
- Transparenskrav (art 19, skäl 74-77)
- Avtalsanpassningsmekanism (art. 20, skäl
78)
- Tvistlösningsmekanism (art. 21, skäl 71)
- Rätt att återkalla överlåtna rättigheter i
vissa fall (art. 22, skäl 80)
Se även skälen 44-50 för artikel 12

18. ”En fri och pluralistisk press är
avgörande för att säkerställa
kvalitetsjournalistik och medborgarnas
tillgång till information. […]”
Skäl 54
DSM Direktivet
DOLOREM IPSUM DRI
Excepteur sint occaecat
Human Rights
Watch, Reporters
Without Borders
m.fl.
Allt måste ”clearas”
med jurister?
Artikel 15 (f.d. art. 11)
”Länkskatten”

19. Artikel 15 – Presspublikationer
- Ny närstående rättigheter vid onlineanvändning
- Gäller ej privat/icke-kommersiell användning
- Gäller ej hyperlänkning/korta utdrag
Se även skäl 54-59
p. 1
- Gäller inte mellan rättsinnehavare/auktoriserade användare
- Rättigheten gäller i två år
- Även upphovspersoner ska få lämplig andel
p. 2
p. 4
p. 5

21. ”De senaste åren har onlinemarknaden för
innehåll blivit mer komplex. Onlinetjänster för
delning av innehåll som ger tillgång till en stor
mängd upphovsrättsskyddat innehåll som laddas
upp av användarna har blivit viktiga
källor för tillgång till innehåll online. […]”
Skäl 61
DSM Direktivet
DOLOREM IPSUM DRI
Excepteur sint occaecat
Slutet för internet? ”Meme-dödaren”
Artikel 17 (f.d. art. 13)
”Internetfilter”

23. Så – vad händer nu?
DSM-direktivet träder ikraft inom två år, senast den 7 juni 2021
Implementering utreds internt, färdigt innan sommar 2020
Samrådsdialog, över 100 inbjudna parter till möte varje månad
Anders Olin (departementsråd), Patrik Sundberg (rättssakkunnig)
Proposition vår 2021
Ändringar i svenska upphovsrättslagen innan sommar 2021

24. Öppen tillgång i DSM-direktivet?
Skäl 10
Unionslagstiftningen föreskriver vissa undantag och inskränkningar som omfattar användning för
forskningsändamål vilka kan vara tillämpliga på text- och datautvinning. Dessa undantag och
inskränkningar är dock frivilliga och inte helt anpassade till användningen av teknik inom vetenskaplig
forskning. Om forskare har laglig tillgång till innehåll, exempelvis genom prenumerationer på publikationer
eller licenser för öppen tillgång, skulle villkoren i licenserna dessutom kunna undanta text- och
datautvinning. Eftersom forskning i allt högre grad utförs med hjälp av digital teknik finns det en risk för
att unionens konkurrensposition på forskningsområdet blir lidande, om inte åtgärder vidtas för att komma
till rätta med ovissheten om rättsläget när det gäller text- och datautvinning.
Skäl 14
Forskningsorganisationer och kulturarvsinstitutioner, inbegripet personer som är knutna till dessa, bör
omfattas av undantaget för text- och datautvinning när det gäller innehåll som de har laglig tillgång till.
Laglig tillgång bör förstås som att det omfattar tillgång till innehåll baserat på en policy för öppen tillgång
eller genom avtal mellan rättsinnehavare och forskningsorganisationer eller kulturarvsinstitutioner, såsom
prenumerationer, eller på annat lagenligt sätt. I fall av prenumerationer som tecknats av
forskningsorganisationer eller kulturarvsinstitutioner bör till exempel de personer som är knutna till dessa
och som omfattas av dessa prenumerationer anses ha laglig tillgång. Laglig tillgång bör även omfatta
innehåll som är fritt tillgängligt online.

26. 16 rekommendationer för öppen tillgång

29. Berlindeklarationen 2003

30. Den akademiska friheten i grundlagen
Regeringsformen 2 Kap 18 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten
har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara
också för att högre utbildning finns.
Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag
(2010:1408).
Med denna bestämmelse begränsas riksdagens möjlighet att delegera
normgivningsmakt, med andra ord krävs det att det är riksdagen som fattar beslut om
innehållet i detta skydd. I förarbetena framhöll också regeringen att skyddet för
forskningens frihet inte kan vara obegränsat, utan att samhälleliga regler självfallet
också ska gälla för forskningen. Därtill måste resurstillgången få sätta gränser för i
vilken omfattning som forskning kan bedrivas. ”Ingen kan således i forskningens namn
kräva obegränsad tillgång till statens eller andras resurser. Inget av detta är heller vad
som åsyftas när forskningens frihet framhålls som den väsentliga basen för
kunskapssökandet”, se prop. 1998/99:94 s. 9 f.

31. Forskningens frihet i Högskolelagen
Det är därmed inte så att den allmänna principen om att ”forskningsresultat får fritt
publiceras”, som fastslås i 1 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434), kan utsträckas till att
forskare - till vilket pris som helst - kan kräva forum för publicering på bekostnad av
det allmänna.

33. Advokatfirman MarLaw AB
Nybrogatan 11
P.O. Box 3079
103 61 Stockholm
Tel: +46 8 23 07 35
Jonas Holm
Senior Associate
Kontaktinformation
Telefon: +46 76 044 09 49
jonas.holm@marlaw.se
FRÅGOR?