1. Miljövärdering av el
och utvecklingen av
mängden förnybar energi
Julia Hansson, Energimyndigheten

2. Energimyndighetens hållning
• Energimyndigheten, 2008. Koldioxid-
värdering av energianvändning – Vad kan
du göra för klimatet? En underlagsrapport
• Att beräkna den effekt olika förändringar i
energitillförseln eller energianvändningen
har på klimatet är svårt.
• Energimyndighetens slutsats: det går inte
att i förväg beräkna förändringen av energi-
tillförsel och dess klimateffekt vid en åtgärd.

3. Energimyndighetens hållning
• Men, alltid bra att energieffektivisera och
välja produktionsspecificerad energi med
låg klimatbelastning, eftersom det möjliggör
en förändring i energitillförsel.
• Klimatvärdering av el beror på vad den
ökade elanvändning antas komma ifrån.

4. Olika värderingsmetoder
• CO2-utsläpp från marginalel (traditionellt
sett el från kolkraftverk men måste inte var
det och vad gäller i framtiden?)
• CO2-utsläpp från medelel
– Svensk (ca 15-25 gCO2/kWh), nordisk (ca
75-100 gCO2/kWh), EU (ca 400 gCO2/kWh)?
• Avtalsrelaterat t ex ”Bra miljöval”
• Styrmedelsrelaterat tex Utsläppsrättshandel
(CO2-bubbla, 0 gCO2/kWh)

5. Marginalel – historiska bilden
Den sist utnyttjade produktionsanläggningen i varje ögonblick.
Den produktion som tillkommer/försvinner vid en ökning/
minskning av användningen eller vid avveckling/ny produktion.

6. Energimyndighetens hållning
• Menar att det i förväg inte går att beräkna
vilken energitillförsel som förändras av en
åtgärd som ökar eller minskar
energianvändningen. Det går inte att
identifiera några entydiga
”marginaleffekter”, för vare sig el, värme
eller drivmedel.
• För el kan förändringen resultera i mer eller
mindre kolkraft, naturgaskombi, förnybara
bränslen eller en mix av dessa.

7. Energimyndighetens hållning
• Genom att välja specificerade
energiavtal, t.ex. el från förnybara
energikällor, kan ett företag/privatperson
begränsa sitt ansvar för klimatbelastningen.

8. EU:s och Sveriges mål till 2020
• EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska
med 20% jämfört med 1990 års nivå.
• Minst 20% av EU:s energianvändning ska
komma från förnybara energikällor. 10%
förnybar energi i transportsektorn.
• Sveriges mål för förnybar energi
49%(EU), 50% (nationellt), 10% i
transportsektorn
• Inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären
2050.

9. Andelen förnybar energi
• Andelen förnybar energi räknas som kvoten
mellan förnybar energi och slutlig
användning inklusive överföringsförluster
(nät) och egen användning av el och värme
för el- och värmeproduktion.

10. Andelen förnybar energi
• Vid beräkningen av bidraget från el som
produceras från förnybara energikällor och
används i elfordon får
medlemsstaterna, välja att använda
antingen
- genomsnittliga andelen el från förnybara
energikällor för EU eller
- andelen el från förnybara energikällor i det
egna landet, uppmätt två år före det
ifrågavarande året.

11. Andelen förnybar energi forts.
• Vid beräkningen av användningen av
förnybar el i eldrivna vägfordon, ska denna
användning ha 2,5 gånger energiinnehållet
från tillförseln av förnybar el.
• KOM ska vid behov senast 31 december
2011 lägga fram ett förslag som för vissa
fall medger att hela mängden förnybar el
som används för att driva elfordon får
beaktas.

12. Hållbarhetskriterier för biodrivmedel
och flytande biobränslen
• Vid beräkning av miljöpåverkan i form av
växthusgasutsläpp från den el som
används vid produktion av biodrivmedel
och flytande biobränslen rekommenderas
nordisk elmix.
• Medelvärde 2005-2009 cirka 130 gCO2 ekv.
/kWh.

13. Utvecklingen av förnybar energi
• Sverige har precis lämnat nationell
lägesrapport för hur främjandet och
användningen av förnybar energi utvecklas
efter krav i förnybarhetsdirektivet.
• Varje medlemsstat ska vartannat år tom
2021 lämna in sådana rapporter till KOM.
• Sverige har högst andel förnybar energi i
EU.

14. Utvecklingen av andelen förnybart

15. Andel förnybar energi, Sverige
2009 2010
Förnybar värme och kyla (%) 64,8% 65,3%
Förnybar el (%) 58,2% 56,0%
Förnybara transporter (%) Minst 7,4%a (6,9%)b Minst 8,0%a (7,3%)b
Övergripande andel energi från 47,3% 47,8%
förnybara källor (%)
aInklusive dubbelräkning av biodrivmedel från
avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel samt lignocellulosa-
material. Endast svenska drivmedel från dessa råvarorna har
dubbelräknats (biogas, HVO från råtallolja och etanol från
sulfitmassatillverkningsrester)
b Faktiskt värde

16. Uppskattad nettominskning av
växthusgasutsläpp pga användningen
av förnybar energi
• Vad har den förnybara energin ersatt?
Potentiell teoretisk besparing (skillnaden
mellan utsläpp från den förnybara energin
och deras fossila motsvarigheter)
• För el och värme rekommenderade KOM
vissa fossila motsvarigheter för el och
värme, samma i hela EU (marginalvärden).

17. Uppskattad nettominskning av
växthusgasutsläpp pga användningen
av förnybar energi
• Energimyndigheten valde räkna både med
marginalvärden och medelutsläppsvärden
(för el och fjärrvärme 2009: 25g CO2-
ekvivalenter/kWh för el)
År 2009 År 2010
Mton CO2-ekv Mton CO2-ekv
Totalt 84 (13) 89 (14)

18. Tack för mig!