På Vitalis 2016 presenterades resultatet av en nordisk samverkan kring referensarkitektur för hemmonitorering. Inera var sveriges representant. I Oktober fick Inera i uppdrag att ta fram en svensk referensarkitektur som tillämpar den nordiska. Referensarkitekturen syftar till att beskiva de tekniska förutsättningarna för ett interoperabelt ekosystem för telemedicin, där olika komponenter kan anskaffas med så små inlåsningseffekter som möjligt. Föredraget beskriver arkitekturen för det tänkta ekosystemet och hur Ineras egna tjänster kan komma att samspela (Stöd- och behandling, 1177, Hjälpmedelstjänsten etc).

1. Svensk referensarkitektur för
Telemedicin/Telehälsa
Johan Eltes, Inera AB
johan.eltes@inera.se

2. Agenda
• Begreppen telemedicin och referensarkitektur
• Ordinerad egenvård – avgränsing i första versionen
• Var står regionerna idag?
• Målbild
• Referensarkitektur
• Tillämpningsstrategier
• När är den klar? Hur sker arbetet och hur kan jag bidra?

3. Vad är telemedicin?
”hälso- och sjukvård som bedrivs på distans
med hjälp av informations- och
kommunikationsteknik”

4. Begreppet Referensarkitektur
• Beskrivning av en principiell arkitektur, som – när den tillämpas –
säkerställer att vissa prioriterade egenskaper uppstår
• Att tillämpa en referensarkitektur kan vara att…
• …designa ett system med referensarkitekturen som mall
• …kravställa följsamhet mot referensarkitekturen när ett system anskaffas

5. Referensarkitekturen för Telemedicin/Telehälsa
• Principer för ett Interoperabelt ekosystem för telemedicin,
där olika komponenter kan anskaffas med så små
inlåsningseffekter som möjligt
• Referensarkitekturen ska fokusera på egenskaper som är
viktiga för ett långsiktigt hållbart ekosystem, med en
välavvägd balans mellan innovation, ekonomi, säkerhet och
tillgänglighet

6. Dokumentation. Vårdgivarens vårdinformationssystem (Journal)
Ordinerad egenvård – avgränsning i första versionen
Ordinerad
digital
egenvård
Motiv: Samma avgränsning som den Nordiska referensarkitekturen
Konsekvenser: Andra användningsfall behöver kompletteras i kommande
versioner (ASIH, akutrum, närprovtagning, “independent living” m.fl)

7. Modell för Ordinerad egenvård
Bedriva sin egenvård enligt evidensbaerade metoder
Kontinuerlig mätning av kroppsligt tillstånd i syfte att kunna anpassa egenvården
Fatta beslut om ändringar i egenvården baserat, t.ex. baserat på mätningar
eller andra observationer
Riegel, Barbara ; Jaarsma, Tiny ; Strömberg, Anna: Advances in Nursing Science, 2012, Vol.35(3), p.194-204

8. Informationsutbyte och it-stöd kring
egenvård
Egenvårdsplan med ordinerade aktiviteter som ska följas och
rapporteras till en Ehälsotjänst. Fomulär eller sensorer.
Kontinuerlig monitorering via sensorer (ofta del av egenvårdsplanen)
eller manuell registrering (formulär). Mätvärden lagras och görs
tillgängliga för individ och coach/SSK genom Ehälsotjänst
Ehälsotjänst använder algoritmer för att analysera data från monitorering
och egenvårdsaktiviteter i relation till egenvårdsplan och patientens
befintliga kliniska information (journaluppgifter). Ger rekommendationer
om vårdkontakt eller ändrade egenvårdsaktiviteter. Möjliggör vård/coach-
kontakt via chat och video. Kan föra över underlag för kliniska beslut till
PAL/Journal (undvika dubbelregistrering).

9. Personal Connected Health Alliance

10. Var står huvudmännen idag?
• Få erfarenheter av uppskalade användning (främst verksamhetsnära pilotaktiviteter)
• IBD tycks vara det mest utbredda tillämpningsområdet (Inflammatorisk tarmsjukdom)
• Liten eller ingen användning av uppkopplade sensorer
• Mätdata rapporteras ibland manuellt via formulär
• Liten eller ingen integration med huvudjournalsystem (dubbelinmatning i samband med journalföring)
• Diagnos-specifika lösningar
• Generellt svårt att kartlägga pågående initiativ
• Flera piloter rapporterar stor positiv påverkan på patientsäkerhet och minskat tryck på akutsjukvården
• Ekonomiska effekthemtagningen sker på “huvudmanna-nivå” – kostnad och nytta på olika kostnadsställen
(specialistmottagning erbjuder egenvård – trycket på akutmottagningen minskar)
• Formulär används för mätdata – patienten för över sensorvärden manuellt
• Verksamheternas behov kopplat till referensarkitektur rör främst informationsutbyte mellan journalsystem och
telemedicin-lösningen (undvika dubbelinmatning)
• Kommunerna (hemsjukvård) blir delaktiga via landstingens lösningar – egenvården förskrivs av landstingsvården

11. Exempel Nuläge IBD / SWIBREG
E-tjänst
för
egenvård
SWIBREG –
specifik för IBD
App/platt-
form för
mätdata-
insamling
Telia
HomeCare
Mätdata ->
<- monitoreringsuppdrag
Journal-
system
VGR
Formulär ->
Journal-
system
RÖ
Leverantörsspecifika
protokoll
Manuell
överföring

12. Målbild
• Dagens dubbelregistrering behöver undvikas – isolerade egenvårdslösningar behöver integreras med
vårdinformationssystemen
• Förskriven personlig medicinteknisk utrustning (sensorer) behöver kunna delas mellan olika egenvårdsprogram
oavsett vilken egenvårdslösning som används
• De legala tolkningarna rörande dataskydd och informationsdelning behöver vara nationellt överenskomna för
att ge en effektiv nationell marknad för egenvårdslösningar
• Internationella standarder för informationsutbyte behöver tillämpas för att ge hälso- och sjukvården tillgång till
ett internationellt utbud av egenvårdslösningar
• De tekniska grundstrukturer som tillämpas behöver vara gemensamma med andra tillämpningsområden, så
som första linjens vård och digitala vårdmöten (video, formulär, journalsystemintegration m.m.)
• Strukturerad information som samlas in från individen ska kunna tillgängliggöras för kunskapsutveckling för
såväl individ som profession
• Arkitekturen ska stödja en gradvis (förutspådd) konsolidering av dagens diagnos-bundna egenvårdslösningar till
generella egenvårdsplattformar
Lösning: Gemensamma principer för interoperabilitet och arkitektur vid upphandling/införande
Källa: Nordisk referensarkitektur för “Personal connected health and care” och genomförd behovsinventering

13. Referensarkitektur
Egenskaper:
- Öppna standarder för att
undvika
levenarantörsinlåsning
- Frivilliga grupperingar
stödjer konsolidering
- “HL7 FHIR First”
- Continua Guidelines för
kvalitetssäkring
- Stöd dataportabilitet
- Kompletteras med Ineras
Video-ramverk
Vårdgivare/PDLTredjepart/GDPR

14. Konsekvenser för nationella tjänster
Förändringar i befintliga
nationella tjänstedomäner:
- SE Formulär -> FHIR
- PCD-01 (Continua) -> FHIR
(Continua)
Nya tjänstedomäner
- Journalföring (FHIR)
- Beställning/vårdplan
(FHIR)
Innebär förändringar i
nationella tjänster
- SoB
- Tjänsteplattformen
(FHIR/OAUTH)
Kan innebära Kommentus-
uppdrag för sensorer
(Continua)
Enskilds
informations-
utbyte med VG
Enskilds
informations-
utbyte med VG

15. Införandestrategi – mellanläge - exempel
Mellanläge:
• -Standardiserade
informationsutbyten
• Huvudman har tre
tjänster för olika
diagnoser
• En av lösningarna är
öppen för olika appar
• Sensor-användningen är
samordnad
KBT
IBD
Hjärtsvikt

16. Införandestrategi – målbild - exempel
Målbild:
- Diagnos-neutral
egenvårdsplattform
- Öppen för appar
- En homogen arbetsmiljö
för coacher/SSK och
klinisk personal
KBT
IBD
Hjärtsvikt

17. Tjänsteplattformens roll
• Erbjuds som anslutningspunkt för egenvårdstjänster i molnet
• Fortsatt sättet att dela information nationellt
• Referensarkitekturen kan tillämpas regionalt utan relation till Ineras
infrastruktur

18. Tjänsteplattformen och datavolymer

19. Status och planering
• Drivs av Inera Arkitektur & Regelverk
• Behovsinventering har skett genom Arkitekturrådet för Ehälsa
• Första utkast av referensarkitekturen planerad till mitten av maj
• Baseras på Nordiska referensarkitekturen för “personal connected
health”
• Inspel kan lämnas till johan.eltes@inera.se

20. Referensarkitektur – möjliggöraren för ett skalbart
ecosystem!
Tjänsteplattform
en
Vård- och omsorgs-
aktörer
Öppenhet
Standarder
Ingen dubbelinmatning
Stabil legal grund
Tillräcklig säkerhet

21. Behovet är stort!
Exempel på Egenvårdstjänster som är i behov av standardiserade gränssnitt mot vårdsystemen, som
presenterades på vitalis igår.

22. Träffa oss på
e-hälsotorget!
Monter: B04:12