1. Nervsystemet
Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens
olika delar snabbt ska kunna få kontakt med
varandra, och fungera som en enhet.
Kommunikation kan även ske med hjälp av
hormonsystemet, men det går långsammare.

2. Kort sagt
 1.Nervsystemet tar emot signaler från alla
dina sinnen och bearbetar de.
Nervsystemet styr musklerna när
du rör dig, andas och skapar dina
ansiktsuttryck. Nervsystemet styr också
produktionen i kroppens körtlar, till exempel i
spott – och svettkörtlar. Kort sagt,
nervsystem är med överallt i kroppen.

3. Nervceller
 Nervcellerna består av en
nervcellskropp, några korta
nervtrådar som leder signaler in
till nervcellskroppen och en lång
nervtrådar som leder signaler ut
från nervcellskroppen.
De flesta nervtrådar är omslutna
av fettrika och isolerande
stödjeceller.

4. En nerv är uppbyggd av flera
nervbuntar.
Varje nervbunt innehåller
tusentals, upp till en miljon
nervtrådar

5.  Signalerna i nerverna är svaga elektriska signaler som leds
längs nervtråden. Tjocka nervtråder leder signaler fortare än
tunna. De allra snabbaste nervtrådarna skickar signaler med
en hastighet av 150 m/s.
I de långsammaste nervtrådarna går signalen cirka 0,5 m/s

6. I synapsen överförs signalerna med signalämnen
 Förbindelsen mellan cellernas ändar
kallas synaps.
I synapsen leds den elektriska
signalen vidare av kemiska signalämnen
som brytts sönder se bilden .
Signalen i nerv leds längs den
långa utåtledande nervtråden.
Änden av nervcellens utåtledande tråd
har en förbindelse med en annan cell.
Det kan vara en nervcell, muskelcell
eller körtelcell. Om det är en nervcell som
nås av signalen , skickar den signalen
vidare till andra celler.
Om det är en muskelcell blir det
en sammandragning av muskeln

7.  Hjärnan, ryggmärgen
och nerverna kallas
gemensamt för
nervsystemet.

8.  Hjärnan och ryggmärgen bildar
tillsammans centrala nervsystemet,
som ofta förkortas CNS.
Det centrala nervsystemet är det
som styr alla andra nerver i kroppen
som muskler, sinnesorgan, blodkärl
och så vidare.
Nerverna som skickar iväg eller tar
emot information kallas
perifera nervsystemet

9. RYGGMÄRGEN
 Tjock som ett lillfinger
 Leder signaler till och från hjärnan
 Kopplar signaler vid reflexer

10. Utåtledande långa trådar (motoriska) =
från hjärnan till kroppen
Inåtledande korta trådar ( sensoriska) =
från kroppen till hjärnan
Sammanbindande =
går i hjärnan och ryggmärg

11. REFLEXER
Då du utsätts för oväntad ”fara” så
går inte signalen ända upp till
hjärnan utan vänder i ryggmärgen -
En reflex.
Samtidigt som signalen går ut till
armen att dra bort den så går en
signal till hjärnan så då du fattar att
du brännt dig är handen redan
borta.

12. REFLEXER

14. HJÄRNANS DELAR
Stora Hjärnan
Hjärnbalken
Lilla hjärnan
Hjärnstammen
Ryggmärgen
Förlängda märgen
Hjärnhinnor
Kranium
Hjärnbarken

15. HJÄRNAN
Stora Hjärnan
Veckad för större yta (hjärnbarken).
Består av 2 halvor som förbinds med
hjärnbalken
Lilla hjärnan
Samordnar balans och
muskelrörelser
Hjärnstammen
Sköter autonoma nervsystemet.
Ryggmärgen
”signalkabel” till/från övriga kroppen

16. Stort hjärnan

17. HJÄRNANS CENTRA
Omdöme ,självkritik abstrakt
tänkande
Talcentrum
Rörelsecentrum
Hörselcentrum
Känselcentrum
Syncentrum
ET……

18. HJÄRNANS HALVOR
Hjärnans halvor är bra på olika saker och kompletterar varandra
Vänster
Logisk
Komponenter
Sekvenser
Språk
Siffror
Analysera
Höger
Helheter
Mönster
Bilder
Färger
Musik
Kreativitet
Inlevelseförmåga

19. Autonoma nervsystemet
Styr sånt vi ej är medvetna om, som
hjärtslag, tarmrörelser m.m.
Har 2 typer av nerver (funkar som en gas och en broms…typ)
Sympatiska (action..) Parasympatiska (vila)
Ökar hjärtslag Minskar hjärtslag
Mindre saliv Mer saliv
Snabbare andning Långsammare andning

20. Hjärna är också opålitlig
 Det allra mesta i vår hjärna sker automatisk
utan att vi är medveten om.
Hjärna har fantastiska förmåga att sortera
bort onödig information, och gör tex. Att vi
bara uppfattar en liten del av alla
sinnesintryck som bombardera våra
nervsystemet..

21. Synvillor
 Hjärna tolkar våra sinnestryck och jämför
med tidigare upplevelser.
För att skapa sammanhang kan hjärnan lur
oss och fylla i information som finns inte i
verklighet.
Det förklarar varför vittnen till samma
händelse kan återge händelsen så olika.
Eller träffar du någon inbillar dig att du känner
den.