Föreläsning om globalisering och välfärdsstat våren 2009

1. Globalisering - Ett överdrivet hot
mot välfärdsstaten?
Andreas Bergh, fil dr
föreläsare Lunds universitet,
välfärdsforskare Ratio

2. Många har spått en dyster framtid för
Sverige...
•Ingen politiker vågar avreglera för ökad
konkurrenskraft
•Ingen politiker vågar berätta att ATP
kommer att kollapsa
•Lärarkåren kommer inte att acceptera
skolpeng
•Entreprenadupphandlingar är ”bra i teorin”
men kan inte få ”väsentlig praktisk
betydelse”
•Offentlig sektor kan inte rationaliseras så
att budgetunderskottet får ”rimliga
proportioner”

3. Sweden:
From Capitalist Success to Welfare-State
Sclerosis
by Peter Stein
Cato Policy Analysis No. 160 (10 sept, 1991)
Snower, Dennis J. 1993. "The Future of the
Welfare State." The Economic Journal
103:700-717.
Gott om dystra prognoser för högskattestaten...
Martin, Hans-Peter and Harald Schumann. 1997. The global
trap: Globalization and the assault on prosperity and
democracy. London, New York: Zed Books.

4. Hoten
• Race to the bottom
• Kompetensflykt
• Skattebasers rörlighet
• Social turism
• Jobben flyttar till Asien (eller Polen eller
Afrika...)

5. Under 1990-talskrisen såg välfärdsstatens kritiker ut
att få rätt...
•men
•välfärdsstaten överlevde,
•de höga skatterna överlevde,
•och tillväxten återvände
0
10
20
30
40
50
60
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
År
Procent
Sverige
OECD
EU15
Taxes/GDP 1970-2003
?

6. Tillväxt efter 90-talskrisen i Sverige,
USA och EU15
2,02,52,5Real BNI per capita
2,02,22,6Real BNP per capita
EU15USASve
Snitt, 1995-2004[1]
[1]
Källa: Konjunkturinstitutet, konjunkturläget augusti 2005. GNI is the
preferable measure of livingstandard, as it measures the incomes of the
persons in the country.

7. EU som hot mot offentlig sektor?

8. Tabell 2: Totala välfärdsutgifter enligt OECD som andel av BNP:[1]
1960 1980 1998 2003
Skandinavien: 9,5 22,2 26,3 26,6
Sverige: 10,8 28,6 30,5 31,3
OECD-snitt: 10,1 17,4 19,6 20,9
[1]
Källa: OECD Social Expenditure Database.
Och välfärdsstaten fortsätter att växa...
...eller?

9. Skilj på skattesatser och
skatteintäkter!
• Följande trender finns i rika länder
• Inkomstskatter
Fallande högsta marginalskattesatser, fortsatt
höga skatteintäkter.
• Konsumtionsskatter
Något höjda skattesatser, fortsatt höga
skatteintäkter
• Kapitalskatter
fallande skattesatser, konstanta eller stigande
skatteintäkter

10. Flyr högutbildade från
högskatteländer?
Tabell 1: Procent utvandrare i olika utbildningsgrupper, medborgare 21-65 år
Danmark Norge Sverige
1989 1998 1991 1998 1989 1998
Grundskola 0,08 0,13 0,13 0,13 0,05 0,13
Gymnasium 0,58 1 0,33 0,29 0,11 0,27
Doktorsexamen 1,45 1,06 0,67 0,8 0,34 0,77
Källa: Pedersen m fl (2003).
Pedersen, Peder J., Marianne Røed, and Lena Schrøder. 2003. "Emigration from the
Scandinavian welfare states." Pp. 76-104 in Alternatives for welfare policy. Coping
with internationalisation and demographic change., edited by T. M. Andersen and P.
Molander. Cambridge: Cambridge University Press.

11. Social massturism till Sverige?
• Export av familjeförmåner till andra EU-länder: 30 miljoner 2006
• 68% av detta till norden. (Försäkringskassan analyserar 2007:10)
• Ingen massinvandring av bidragstörstande öststatsbor...
• ...dock en hel del ståhej när vissa ville komma hit och arbeta inom
byggsektorn
• Erfarenheter stämmer med existerande forskning:
• “[t]he poor do not migrate in large numbers for more generous
welfare assistance”
“[t]he magnetic effect of welfare is substantially weaker than the
magnetic effect of high wages for low-skill workers and a low
unemployment rate”
• Berry, William D., Richard C. Fording, and Russel L. Hanson. 2003.
"Reassessing the 'Race to the Bottom' in State Welfare Policy." The
Journal of Politics 65:327-349.

12. Är det tvärtom?
• “[…] labor-intensive, low-productivity jobs do not thrive in
the context of high social protection and intensive labor-
market regulation, and without international trade
countries cannot specialize in high value-added services.
Lack of international trade and competition, therefore, not
the growth of these, is the cause of current employment
problems in high-protection countries.”
[Iversen, p. 74]
Iversen, Torben. 2005. Capitalism, Democracy and Welfare. USA:
Cambridge University Press.

13. Ekonomisk frihet i Sverige och andra
typer av välfärdsstater
80%
85%
90%
95%
100%
105%
110%
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2003
Swe
Scan
Cont
Angl
Källa: Bergh & Erlingsson

14. Välfärdsstaten som försäkring
Källa:
Rodrik, Dani. 1998. "Why do more open economies have
bigger governments?" The Journal of Political Economy
106:997-1032.
“There exists a positive correlation between an economy's
exposure to international trade and the size of government.
The correlation holds for most measures of government
spending, in low- as well as high-income samples, and is robust
to the inclusion of a wide range of controls.
One explanation is that government spending plays a risk-
reducing role in economies exposed to a significant amount of
external risk”

15. 0%
5%
10%
15%
20%
25%
1970
1972
1974
1976
1978
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
Socialbidrag
Arbetslöshet (inkl. åtgärder)
Förtidspension
Sjukskrivning
En försäkring under stora påfrestningar...
Andel vuxna i olika ersättningssystem 1970–2006 (20–64 år, helårsekvivalenter)Källa: SOU (2006:86).
Sjukpenning inkluderar rehabiliteringspenning. Förtidspension heter numera sjuk- och aktivitetsersättning.

16. • Förändringar av skattesystemets struktur: Minskad
progressivitet bredare skattebaser , undantag (expertskatten,
eller det undantag i förmögenhetsskatten som gällde storägare
som köpt sina aktier före 1990).
•En tydligare koppling mellan avgifter och förmåner:
Tydligast i pensionsreformen.
•Ökad användning av privat finansierade alternativ som
adderas till offentligt finansierade förmåner (så kallad
topping up):
•Ökade incitament för arbete
•Ökad valfrihet genom peng-reformer
•Ökad effektivitet genom konkurrenshöjande
organisationsformer och utfärsäljningar
Vilka reformer har gjort att välfärdsstaten överlevt?

17. Sammanfattningsvis:
•Globalisering är både bra och dåligt för
välfärdsstaten
•Genom hög anpassningsförmåga har
domedagsprofetiorna kommit på skam
•Stort kvarvarande reformbehov på
arbetsmarknaden