Föreläsning (20 minuter plus diskussion) under rubriken Är det traditionella universitetet kostnadseffektivt? på Fysiografiska sällskapet i Lund i maj 2018

1. Är det traditionella universitetet
kostnadseffektivt?
Andreas Bergh,
Docent i nationalekonomi,
Ekonomihögskolan i Lund samt Institutet för näringslivsforskning (IFN)

2. Vad är kostnadseffektivitet?
 Financial Times:
 Definition of cost efficiency
 “The act of saving money by making a product or performing an activity in a better
way”

5. Vad producerar det traditionella
universitetet?
 Forskning, utbildning, samverkan

6. Forskning
 Tilldelning av forskningsmedel
 Vetenskapsråden, låg beviljandegrad
 Statusjakten
 Topptidskrifter oproportionerligt meriterande -> felallokering, risk för dubbelarbete,
ovilja att samarbeta och dela med sig av preliminära resultat
 Kostnadseffektivitet beror på hur output mäts: publikationer? Patent? Timmar?

7. Samverkan (den tredje uppgiften)
 Högst oklart hur mycket av denna som universitetsanställda ska göra
 Å ena sidan: mer är bättre, å andra sidan: nästan noll i meritvärde
 Styrs i praktiken av den enskildes intressen och motiv
 Varierande ekonomiska incitament ger risk för skev allokering
 Ex: forskare i utredningar, experter, referensgrupper på verk och departement är
varken särskilt meriterande eller välbetalt

8. Utbildning
 HÅS och HÅP är administrativa termer, vårt sätt att mäta det
 Två synsätt:
 Humankapital
 Signalering

9. Humankapital & kostnadseffektivitet
 Faktiska kunskaper
 Teknologiska cykler vs utbildningens längd
 ”Ett sätt att tänka”
 Uppenbar kostnadsineffektivitet att det står tomma stolar i många föreläsningssalar (jfr.
flyget)
 MC<MB
 Livesändningar, göra undervisningsmaterial tillgängligt
 Besynnerlig resursallokering mellan studenter med olika grad av intresse/fallenhet för
studier

10. Kanske är målet en jämlik fördelning av
humankapital?
 Kan förklara att mycket resurser går till studenter med lågt intresse/fallenhet
 Kan EJ förklara tomma stolar (borde inte arbetslösa få plugga på sin akassa?)
 Kan sannolikt EJ förklara kombination av omfattande stöd till högre utbildning och
relativt resursknapp förskola (och grundskola?)

11. Signalering
 Det som ”produceras” är en trovärdig signal om underliggande, svårobserverbara
egenskaper (ex begåvning)
 Att bli antagen, och att slutföra utbildningen, kräver vissa egenskaper som arbetsgivare
efterfrågar.
 Arbetsgivare är beredda att betala högre lön till individer med dessa egenskaper
 Just därför är de flesta arbetssökande benägna att påstå sig ha dessa egenskaper…
 …men vissa ljuger.

12. Rent ekonomiskt talar mycket för att högre
utbildning till stor del är signalering:
• Lön beroende på
utbildningens längd
(”fårskinnseffekter”)
• Utbildning har större effekt
på individuell lön än vad
utbildningsnivå i ett land
har på BNI
• Är examensbevis eller
faktiska kunskaper mest
användbart?

13. Några av de 119 (!) masterprogrammen som ges
Av London School of Economics 2018.

14. Signalering och kostnadseffektivitet
 Om det som ska produceras är en signal om hög begåvning, är massuniversitetet
en dålig idé

16. Signalering och kostnadseffektivitet (forts)
 Det ligger i högbegåvades intresse att signalera sin begåvnin
 Dubbel studietakt, aktiviteter vid sidan om studierna, vissa ämnesval
”När du slutfört ett Honours track får du ett
diplom som stärker din utbildningsprofil och
som utgör en merit inför arbetslivet.”

17. Slutsats:
 Nej, det traditionella universitetet är inte kostnadseffektivt
 Sättet på vilket det är ineffektivt beror på vad det ska producera
 Ineffektivitet lär bestå

18. Tränger administrationen undan
kärnverksamheten vid universiteten?
 Professor Rolf Håkanson, 19 maj 2015 (FORSKNINGENS REKRYTERING &
FÖRNYELSE):
 1960 hade medicinska fakulteten i Lund 35 professorer, 2 administratörer, 20
institutionssekreterare och 55 läkarstudenter per termin.
 "Idag" finns där 230 professorer, 290 administratörer, 120 läkarstudenter per
termin samt 10 kommunikatörer.