2. Tänk efter
Varför behöver kroppen styras?
Vilka kroppsdelar kan du styra själv
med hjärnan?
Vilka organ i kroppen behöver du själv
inte styra?
Var uppstår tankar och känslor?
3. Vad gör hjärnan/nervsystemet?
Reagerar på intryck och känslor.
Upptäcker faror, skador och sjukdomar i
vår egna kropp.
Styr inre organ.
Reglerar och styr tillverkningen av olika
hormoner.
Inlärning.
4. Nervsystemet
Människans nervsystem delas in i två delar: det
centrala nervsystemet (CNS) och det perifera
nervsystemet.
Centrala nervsystemet – Består av hjärnan och
ryggmärgen.
Perifera nervsystemet – Består av alla nerver ute i
kroppen.
Till och från hjärnan går varje sekund miljontals
signaler. Dessa signaler går via de perifera nerverna
och ryggmärgen.
Signaler skickas till och från olika organ och sedan
tillbaka till hjärnan.
5. Nervsystemet
Nervsystemet skickar
signaler otroligt snabbt.
De största nerverna
skickar signaler med en
hastighet upp till 100
m/s.
Hos vuxna går detta
långsammare.
Signaler skickas dygnet
runt, även när vi sover.
6. Nervsystemet
Med hjälp av det autonoma nervsystemet slipper du
styra dina inre organ.
Autonom betyder självständig.
Tänk om vi skulle behöva styra varje andetag,
hjärtslag, rena blodet i njurarna samtidigt som vi
försöker lära oss om vårt nervsystem. Hur skulle de
gå?
De autonoma nerverna går ut från en särskild del i
hjärnan och styr körtlar och inre organ.
7. Olika typer av nerver
Nerverna i nervsystemet delas in i tre
typer:
Inåtledande känselnerver – leder
information från sinnesorgan och
kroppens inre organ till hjärnan och
ryggmärgen.
Sammanbindande nervbanor – binder
samman olika delar av hjärnan och
ryggmärgen, 99% av alla nerver.
Utåtledande rörelsenerver – gör så att
musklerna arbetar.
8. Hur fort går nervsignalerna i nervssytmet?
Hur fort tror du att signalerna går i vårt
nervsystem? Anteckna din hypotes!
Lyssna sedan på er fantastiska NO-lärare
för vidare instruktioner.
Vad kan vi dra för slutsats av försöket om
vår reaktionsförmåga?
9. Nervceller
Nervsystemet jobbar med elektriska
signaler som skickas fram genom
nervceller.
Tiotals miljoner nervceller bildar ett ”nät”
som når varje millimeter av kroppen.
Kroppens längsta nervcell några från
nedre delen av ryggmärgen till stortån.
En nervcell ser inte ut på samma sätt som
kroppens övriga celler.
10. Nervceller
Dendrit – tar emot signaler.
Axon – skickar signaler.
Myelin – Gör så att den
elektriska signalen
transporteras snabbare.
Synaps – Skickar signalen
vidare till nästa nervcell, en
omkoppling sker.
11. Ryggmärgen
Ryggmärgen är lika tjock som ett
lillfinger och går från hjärnan ner
till midjan.
Ryggmärgen skyddas av
ryggradens kotor.
Från ryggmärgen går signaler ut
till resten av kroppen.
Om ryggmärgen skulle skadas så
att nervtrådar bryts blir kroppen
förlamad och utan känsel.
12. Uppgift – Hjärnas skador och sjukdomar
Er uppgift är att göra ett fakta blad om någon
hjärnskada eller sjukdom.
I faktabladet kan följande framgå: symtom,
behandling, hur vanlig är sjukdomen osv.
Exempel på skador/sjukdomar: ALS, Alzheimer,
Autism, Beroendesjukdomar, CP (Cerebral Pares),
Depression, Epilepsi, Hjärnskakning, Hjärntrauma,
Migrän, MS (Multipel Skleros), Fobier, Panikångest,
Parkinsons, Schizofreni och Stroke.
13. Hjärnan
Hjärnan brukar delas in i tre delar: stora hjärnan, lilla
hjärnan och hjärnstammen.
Stora hjärnan – delas in i vänster och höger
hjärnhalva.
Lilla hjärnan – sköter balans och samordnar
kroppens muskler.
Hjärnstammen – Ansvarar för funktioner som vi
själva inte styr.
14. Vänster hjärnhalva
Talar, tänker logiskt och
är bra på språk.
Tecknar dåligt men kan
räkna, läsa och skriva.
Ser detaljer i en bild
men inte bilden som
helhet.
Är bra på att analysera.
Minns ord och siffror
men inte omgivning och
ansikten.
God uppfattning om tid.
15. Höger hjärnhalva
Kan sjunga och teckna
men inte tala.
Känner lätt igen melodier.
Ser helhet i en bild, har
överblick.
Har inlevelseförmåga.
Har svårt att minnas ord
och siffor men minns
innehållet i en mening.
Dålig tidsuppfattning men
bra kroppsuppfattning.
Kan tänka
förutsättnignslöst.
17. Hormoner
Hormoner är kemiska ämnen som bildas i ytterst
små mängder i ett antal körtlar. Körtlarna avger sina
ämnen direkt till blodet.
Snabba och kortvariga signaler skickas ut via
nervsystemet. Långsamma signaler som verkar
under längre tid skickas med hormonerna.
Varje hormon kommer från en bestämd körtel och
påverkar oss på ett visst sätt. Detta kan ställa till
problem och det blir för mycket eller för lite av ett
speciellt hormon.
18. Olika hormoner
Hypofysen – En körtel i hjärnan. Styr andra körtlar.
Tillverkar växthormon.
Sköldkörteln – Bildar hormon som kontrollerar
kroppens ämnesomsättning.
Binjurarna – Styr saltbalansen. Tillverkar även
stresshormoner, bland annat adrenalin som ökar
kroppens prestationsförmåga.
Bukspottskörteln – Tillverkar insulin. Insulin är viktigt
när cellerna ska förbränna socker.
Äggstockar och testiklarna – Tillverkar
könshormoner. Manligt könshormon, testosteron.
Kvinnligt könshormon, östrogen.
19. Reflexer
Ibland måste vi använda musklerna snabbt för att
reagera på något. Det är nervsystemet och hjärnan
ger order, detta kallas för en medveten reaktion.
Tiden det tar för hjärnan att skicka signaler och
musklerna för att utföra handlingen kallas för
reaktionstid.
20. Medfödda reflexer & inlärda reflexer
Hjärnan bestämmer inte alltid vad du ska göra.
Ganska ofta sker det automatiskt utan hjärnan är
med.
En medfödd reflex har du med dig sen födseln. T.ex
när du lägger en hand på en platta och sedan tar
bort den.
En inlärd reflex är en reflex som du lär dig. Detta kan
vara t.ex att lära dig cykla.
Medfödda och inlärda reflexer reagerar mycket
snabbare än en medveten reaktion.
21. Varför styrs vi av våra känslor?
Hjärnbarken tolkar känslor och gör att vi kan tänka
logiskt.
Men ju äldre en hjärndel är, desto större makt har
den. Därför vinner ibland känslohjärnan över
hjärnbarken och vi får svårt att kontrollera våra
känslor.
Rädsla är en from av känslor. En starkt överdriven
rädsla kallas för fobi.
Exempel på fobier, agorafobi (torgskräck),
klaustrofobi (trånga utrymmen) odontofobi
(tandläkarskräck).
En lugn och trygg människa använder sig av
hjärnbarken vid handlande istället för känslohjärnan.
22. Hjärnans kemi
Det går inte bara elektriska signaler i hjärnan.
Impulser i nervsystemet för vidare med kemiska
ämnen som kallas för signalämnen.
Serotonin är ett signalämne. Det reglerar
stämningsläge och depressioner. Låg dos serotonin i
kroppen kan leda till att en person blir aggressiv och
väldigt impulsiv. Hög dos serotonin gör en människa
lugnare och gladare.
Dopamin, hjärnans belöningssystem. Dopamin är
det signalämne som har störst betydelse för vår
njutning.
Dopamin frisätts när vi t.ex äter, dricker, lyssnar på
musik, motionerar och har sex.
23. Sympatiska och parasympatiska nerver
Det autonoma nervsystemet består av två olika
system, det sympatiska och det parasympatiska.
Sympatiska nerver fungerar vid aktivitet och stress.
Parasympatiska nerver arbetar vid lugn och ro.
Exempel på sympatiska egenskaper: Större pupiller,
mindre saliv, snabbare andning, hjärtat slår snabbare
och magsäcken arbetar mindre.
Exempel på parasympatiska egenskaper: Mindre
pupiller, mer saliv, långsammare andning, hjärtat slår
långsammare och magsäcken arbetar mer.
24. Sömn
Under sömnen återhämtar sig kroppen. Muskler
repareras, hjärnan laddas om och immunförsvaret
blir starkare.
Brist på sömn kan göra oss trötta och irriterade.
Att inte sova är ungefär lika farligt som att inte äta.
Sömn är också viktigt för minnet.
En nattsömn på 9-11 timmar är det absolut bästa.