SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 24
Hjärnan och Nervsystemet

            ”Vi behöver styras…”
Tänk efter
 Varför  behöver kroppen styras?
 Vilka kroppsdelar kan du styra själv
  med hjärnan?
 Vilka organ i kroppen behöver du själv
  inte styra?
 Var uppstår tankar och känslor?
Vad gör hjärnan/nervsystemet?
 Reagerar på intryck och känslor.
 Upptäcker faror, skador och sjukdomar i
  vår egna kropp.
 Styr inre organ.
 Reglerar och styr tillverkningen av olika
  hormoner.
 Inlärning.
Nervsystemet
   Människans nervsystem delas in i två delar: det
    centrala nervsystemet (CNS) och det perifera
    nervsystemet.
   Centrala nervsystemet – Består av hjärnan och
    ryggmärgen.
   Perifera nervsystemet – Består av alla nerver ute i
    kroppen.
   Till och från hjärnan går varje sekund miljontals
    signaler. Dessa signaler går via de perifera nerverna
    och ryggmärgen.
   Signaler skickas till och från olika organ och sedan
    tillbaka till hjärnan.
Nervsystemet
   Nervsystemet skickar
    signaler otroligt snabbt.
   De största nerverna
    skickar signaler med en
    hastighet upp till 100
    m/s.
   Hos vuxna går detta
    långsammare.
   Signaler skickas dygnet
    runt, även när vi sover.
Nervsystemet
   Med hjälp av det autonoma nervsystemet slipper du
    styra dina inre organ.
   Autonom betyder självständig.
   Tänk om vi skulle behöva styra varje andetag,
    hjärtslag, rena blodet i njurarna samtidigt som vi
    försöker lära oss om vårt nervsystem. Hur skulle de
    gå?
   De autonoma nerverna går ut från en särskild del i
    hjärnan och styr körtlar och inre organ.
Olika typer av nerver
   Nerverna i nervsystemet delas in i tre
    typer:
   Inåtledande känselnerver – leder
    information från sinnesorgan och
    kroppens inre organ till hjärnan och
    ryggmärgen.
   Sammanbindande nervbanor – binder
    samman olika delar av hjärnan och
    ryggmärgen, 99% av alla nerver.
   Utåtledande rörelsenerver – gör så att
    musklerna arbetar.
Hur fort går nervsignalerna i nervssytmet?
 Hur fort tror du att signalerna går i vårt
  nervsystem? Anteckna din hypotes!
 Lyssna sedan på er fantastiska NO-lärare
  för vidare instruktioner.
 Vad kan vi dra för slutsats av försöket om
  vår reaktionsförmåga?
Nervceller
 Nervsystemet jobbar med elektriska
  signaler som skickas fram genom
  nervceller.
 Tiotals miljoner nervceller bildar ett ”nät”
  som når varje millimeter av kroppen.
 Kroppens längsta nervcell några från
  nedre delen av ryggmärgen till stortån.
 En nervcell ser inte ut på samma sätt som
  kroppens övriga celler.
Nervceller

             Dendrit – tar emot signaler.

             Axon – skickar signaler.

             Myelin – Gör så att den
             elektriska signalen
             transporteras snabbare.

             Synaps – Skickar signalen
             vidare till nästa nervcell, en
             omkoppling sker.
Ryggmärgen
   Ryggmärgen är lika tjock som ett
    lillfinger och går från hjärnan ner
    till midjan.
   Ryggmärgen skyddas av
    ryggradens kotor.
   Från ryggmärgen går signaler ut
    till resten av kroppen.
   Om ryggmärgen skulle skadas så
    att nervtrådar bryts blir kroppen
    förlamad och utan känsel.
Uppgift – Hjärnas skador och sjukdomar
   Er uppgift är att göra ett fakta blad om någon
    hjärnskada eller sjukdom.
   I faktabladet kan följande framgå: symtom,
    behandling, hur vanlig är sjukdomen osv.
   Exempel på skador/sjukdomar: ALS, Alzheimer,
    Autism, Beroendesjukdomar, CP (Cerebral Pares),
    Depression, Epilepsi, Hjärnskakning, Hjärntrauma,
    Migrän, MS (Multipel Skleros), Fobier, Panikångest,
    Parkinsons, Schizofreni och Stroke.
Hjärnan
   Hjärnan brukar delas in i tre delar: stora hjärnan, lilla
    hjärnan och hjärnstammen.
   Stora hjärnan – delas in i vänster och höger
    hjärnhalva.
   Lilla hjärnan – sköter balans och samordnar
    kroppens muskler.
   Hjärnstammen – Ansvarar för funktioner som vi
    själva inte styr.
Vänster hjärnhalva
   Talar, tänker logiskt och
    är bra på språk.
   Tecknar dåligt men kan
    räkna, läsa och skriva.
   Ser detaljer i en bild
    men inte bilden som
    helhet.
   Är bra på att analysera.
   Minns ord och siffror
    men inte omgivning och
    ansikten.
   God uppfattning om tid.
Höger hjärnhalva
                      Kan sjunga och teckna
                       men inte tala.
                      Känner lätt igen melodier.
                      Ser helhet i en bild, har
                       överblick.
                      Har inlevelseförmåga.
                      Har svårt att minnas ord
                       och siffor men minns
                       innehållet i en mening.
                      Dålig tidsuppfattning men
                       bra kroppsuppfattning.
                      Kan tänka
                       förutsättnignslöst.
Hjärnhalva test
http://www.ppl.nu/2318/vilken-hjarnhalva-anvander-du-
test

http://www.nkja.se/s/res/brain1.htm
Hormoner
   Hormoner är kemiska ämnen som bildas i ytterst
    små mängder i ett antal körtlar. Körtlarna avger sina
    ämnen direkt till blodet.
   Snabba och kortvariga signaler skickas ut via
    nervsystemet. Långsamma signaler som verkar
    under längre tid skickas med hormonerna.
   Varje hormon kommer från en bestämd körtel och
    påverkar oss på ett visst sätt. Detta kan ställa till
    problem och det blir för mycket eller för lite av ett
    speciellt hormon.
Olika hormoner
   Hypofysen – En körtel i hjärnan. Styr andra körtlar.
    Tillverkar växthormon.
   Sköldkörteln – Bildar hormon som kontrollerar
    kroppens ämnesomsättning.
   Binjurarna – Styr saltbalansen. Tillverkar även
    stresshormoner, bland annat adrenalin som ökar
    kroppens prestationsförmåga.
   Bukspottskörteln – Tillverkar insulin. Insulin är viktigt
    när cellerna ska förbränna socker.
   Äggstockar och testiklarna – Tillverkar
    könshormoner. Manligt könshormon, testosteron.
    Kvinnligt könshormon, östrogen.
Reflexer
   Ibland måste vi använda musklerna snabbt för att
    reagera på något. Det är nervsystemet och hjärnan
    ger order, detta kallas för en medveten reaktion.
   Tiden det tar för hjärnan att skicka signaler och
    musklerna för att utföra handlingen kallas för
    reaktionstid.
Medfödda reflexer & inlärda reflexer
   Hjärnan bestämmer inte alltid vad du ska göra.
    Ganska ofta sker det automatiskt utan hjärnan är
    med.
   En medfödd reflex har du med dig sen födseln. T.ex
    när du lägger en hand på en platta och sedan tar
    bort den.
   En inlärd reflex är en reflex som du lär dig. Detta kan
    vara t.ex att lära dig cykla.
   Medfödda och inlärda reflexer reagerar mycket
    snabbare än en medveten reaktion.
Varför styrs vi av våra känslor?
   Hjärnbarken tolkar känslor och gör att vi kan tänka
    logiskt.
   Men ju äldre en hjärndel är, desto större makt har
    den. Därför vinner ibland känslohjärnan över
    hjärnbarken och vi får svårt att kontrollera våra
    känslor.
   Rädsla är en from av känslor. En starkt överdriven
    rädsla kallas för fobi.
   Exempel på fobier, agorafobi (torgskräck),
    klaustrofobi (trånga utrymmen) odontofobi
    (tandläkarskräck).
   En lugn och trygg människa använder sig av
    hjärnbarken vid handlande istället för känslohjärnan.
Hjärnans kemi
   Det går inte bara elektriska signaler i hjärnan.
    Impulser i nervsystemet för vidare med kemiska
    ämnen som kallas för signalämnen.
   Serotonin är ett signalämne. Det reglerar
    stämningsläge och depressioner. Låg dos serotonin i
    kroppen kan leda till att en person blir aggressiv och
    väldigt impulsiv. Hög dos serotonin gör en människa
    lugnare och gladare.
   Dopamin, hjärnans belöningssystem. Dopamin är
    det signalämne som har störst betydelse för vår
    njutning.
   Dopamin frisätts när vi t.ex äter, dricker, lyssnar på
    musik, motionerar och har sex.
Sympatiska och parasympatiska nerver
   Det autonoma nervsystemet består av två olika
    system, det sympatiska och det parasympatiska.
   Sympatiska nerver fungerar vid aktivitet och stress.
   Parasympatiska nerver arbetar vid lugn och ro.
   Exempel på sympatiska egenskaper: Större pupiller,
    mindre saliv, snabbare andning, hjärtat slår snabbare
    och magsäcken arbetar mindre.
   Exempel på parasympatiska egenskaper: Mindre
    pupiller, mer saliv, långsammare andning, hjärtat slår
    långsammare och magsäcken arbetar mer.
Sömn
   Under sömnen återhämtar sig kroppen. Muskler
    repareras, hjärnan laddas om och immunförsvaret
    blir starkare.
   Brist på sömn kan göra oss trötta och irriterade.
   Att inte sova är ungefär lika farligt som att inte äta.
   Sömn är också viktigt för minnet.
   En nattsömn på 9-11 timmar är det absolut bästa.

Mais conteúdo relacionado

Mais procurados

Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaperLena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaperLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov Iannmari
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerannmari
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg
 

Mais procurados (20)

Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 1
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
Lena Koinberg | Biologi: Människan del 1
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaperLena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
Lena Koinberg | FBK Kemi: Ämnens egenskaper
 
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: SamspelLena Koinberg | Biologi: Samspel
Lena Koinberg | Biologi: Samspel
 
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och TryckLena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
Lena Koinberg | FBK Fysik - Kraft och Tryck
 
Andningen
AndningenAndningen
Andningen
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Teori för prov I
Teori för prov ITeori för prov I
Teori för prov I
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvetLena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
Lena Koinberg | Biologi: Cellen och arvet
 
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningarLena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
Lena Koinberg | FBK Kemi: Rena ämnen och blandningar
 

Destaque

Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivetRhyaz
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2gulzay12
 
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tåMoa Wikner
 
Psykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivPsykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivSfi Hagfors
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhargulzay12
 
Konvertering sker i besökarens hjärna, inte i analytics (Konferens - (inter...
Konvertering sker i besökarens hjärna, inte i analytics (Konferens - (inter...Konvertering sker i besökarens hjärna, inte i analytics (Konferens - (inter...
Konvertering sker i besökarens hjärna, inte i analytics (Konferens - (inter...Conversionista
 
Hjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärnaHjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärnaAnn-Sofie Lusth
 
Powerpoint presentation -Princess On The Road
Powerpoint presentation -Princess On The RoadPowerpoint presentation -Princess On The Road
Powerpoint presentation -Princess On The RoadJijiManoj123
 
Bi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartBi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartHelena-Irmeli Pekkala
 
Novel response classics
Novel response classicsNovel response classics
Novel response classicsDebbie Harper
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1gulzay12
 
Spanska 18 september
Spanska 18 septemberSpanska 18 september
Spanska 18 septemberAnnelieD
 
Hjärnan i skolan
Hjärnan i skolanHjärnan i skolan
Hjärnan i skolanExist Nu AB
 
Hur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljusHur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljuspetsve62
 
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...antientropi
 
Bakterier och virus
Bakterier och virusBakterier och virus
Bakterier och virusMalin Åhrby
 
Hjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapetHjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapetExist Nu AB
 

Destaque (20)

Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivet
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tå
 
Psykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivPsykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektiv
 
Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Konvertering sker i besökarens hjärna, inte i analytics (Konferens - (inter...
Konvertering sker i besökarens hjärna, inte i analytics (Konferens - (inter...Konvertering sker i besökarens hjärna, inte i analytics (Konferens - (inter...
Konvertering sker i besökarens hjärna, inte i analytics (Konferens - (inter...
 
Hjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärnaHjärta, lunga, hjärna
Hjärta, lunga, hjärna
 
Powerpoint presentation -Princess On The Road
Powerpoint presentation -Princess On The RoadPowerpoint presentation -Princess On The Road
Powerpoint presentation -Princess On The Road
 
Bi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartBi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svart
 
Novel response classics
Novel response classicsNovel response classics
Novel response classics
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
 
Spanska 18 september
Spanska 18 septemberSpanska 18 september
Spanska 18 september
 
Hjärnan
HjärnanHjärnan
Hjärnan
 
Hjärnan i skolan
Hjärnan i skolanHjärnan i skolan
Hjärnan i skolan
 
Hur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljusHur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljus
 
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...
Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta ...
 
Bakterier och virus
Bakterier och virusBakterier och virus
Bakterier och virus
 
Hjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapetHjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapet
 
Jord
JordJord
Jord
 

Semelhante a Hjärnan och nervsystemet

Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1gulzay12
 
Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMarie Södergren
 
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandetFöreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandetNinaEmilsson1
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonergulzay12
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg
 
No fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggNo fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggforsenskolan
 
Bryta igenom mänskliga prestationer del 2
Bryta igenom mänskliga prestationer del 2Bryta igenom mänskliga prestationer del 2
Bryta igenom mänskliga prestationer del 2Stig-Arne Kristoffersen
 
Vägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsaVägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsaOve Valodius
 
Biologiföreläsning
BiologiföreläsningBiologiföreläsning
BiologiföreläsningSfi Hagfors
 
äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009Susanne Barkvik
 
H -nervsystemet-edited-daniel-v06
H -nervsystemet-edited-daniel-v06H -nervsystemet-edited-daniel-v06
H -nervsystemet-edited-daniel-v06Daniel Mattsson
 

Semelhante a Hjärnan och nervsystemet (20)

proba.pptx
proba.pptxproba.pptx
proba.pptx
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Människokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemetMänniskokroppen del 5 nervsystemet
Människokroppen del 5 nervsystemet
 
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandetFöreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
Föreläsning Hjärnan och det friska fungerandet
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
 
Sinnena
SinnenaSinnena
Sinnena
 
Andning pranayama
Andning pranayamaAndning pranayama
Andning pranayama
 
Ergonomi
ErgonomiErgonomi
Ergonomi
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 8
 
No fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-bloggNo fysik-ljus-blogg
No fysik-ljus-blogg
 
Utmana livet del 2
Utmana livet del 2Utmana livet del 2
Utmana livet del 2
 
Bryta igenom mänskliga prestationer del 2
Bryta igenom mänskliga prestationer del 2Bryta igenom mänskliga prestationer del 2
Bryta igenom mänskliga prestationer del 2
 
Vägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsaVägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsa
 
Biologiföreläsning
BiologiföreläsningBiologiföreläsning
Biologiföreläsning
 
Utmana livet del 2
Utmana livet del 2Utmana livet del 2
Utmana livet del 2
 
Studieteknik - Workshop nr 2
Studieteknik - Workshop nr 2Studieteknik - Workshop nr 2
Studieteknik - Workshop nr 2
 
äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009äLdre och återhämtning 20141009
äLdre och återhämtning 20141009
 
H -nervsystemet-edited-daniel-v06
H -nervsystemet-edited-daniel-v06H -nervsystemet-edited-daniel-v06
H -nervsystemet-edited-daniel-v06
 
Innebandy och kundaliniyoga.
Innebandy och kundaliniyoga.Innebandy och kundaliniyoga.
Innebandy och kundaliniyoga.
 
Stressföreläsning
StressföreläsningStressföreläsning
Stressföreläsning
 

Mais de davidloving

Fysik sammanfattning
Fysik sammanfattningFysik sammanfattning
Fysik sammanfattningdavidloving
 
Sammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologiSammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologidavidloving
 
Hållfastighet och broar 8c
Hållfastighet och broar 8cHållfastighet och broar 8c
Hållfastighet och broar 8cdavidloving
 
Ma år 7 kap.1 tal
Ma år 7 kap.1 talMa år 7 kap.1 tal
Ma år 7 kap.1 taldavidloving
 
Matematiklyftet presentation
Matematiklyftet presentationMatematiklyftet presentation
Matematiklyftet presentationdavidloving
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikdavidloving
 
Sammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolutionSammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolutiondavidloving
 
Power point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillorPower point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillordavidloving
 

Mais de davidloving (11)

Fysik sammanfattning
Fysik sammanfattningFysik sammanfattning
Fysik sammanfattning
 
Sammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologiSammanfattning ekologi
Sammanfattning ekologi
 
Hållfastighet och broar 8c
Hållfastighet och broar 8cHållfastighet och broar 8c
Hållfastighet och broar 8c
 
Trädarter
TrädarterTrädarter
Trädarter
 
Ma år 7 kap.1 tal
Ma år 7 kap.1 talMa år 7 kap.1 tal
Ma år 7 kap.1 tal
 
7 b
7 b7 b
7 b
 
Matematiklyftet presentation
Matematiklyftet presentationMatematiklyftet presentation
Matematiklyftet presentation
 
Sammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysikSammanfattning kärnfysik
Sammanfattning kärnfysik
 
Fysik lektion 1
Fysik lektion 1Fysik lektion 1
Fysik lektion 1
 
Sammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolutionSammanfattning arv och evolution
Sammanfattning arv och evolution
 
Power point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillorPower point om ögat och synvillor
Power point om ögat och synvillor
 

Hjärnan och nervsystemet

  • 1. Hjärnan och Nervsystemet ”Vi behöver styras…”
  • 2. Tänk efter  Varför behöver kroppen styras?  Vilka kroppsdelar kan du styra själv med hjärnan?  Vilka organ i kroppen behöver du själv inte styra?  Var uppstår tankar och känslor?
  • 3. Vad gör hjärnan/nervsystemet?  Reagerar på intryck och känslor.  Upptäcker faror, skador och sjukdomar i vår egna kropp.  Styr inre organ.  Reglerar och styr tillverkningen av olika hormoner.  Inlärning.
  • 4. Nervsystemet  Människans nervsystem delas in i två delar: det centrala nervsystemet (CNS) och det perifera nervsystemet.  Centrala nervsystemet – Består av hjärnan och ryggmärgen.  Perifera nervsystemet – Består av alla nerver ute i kroppen.  Till och från hjärnan går varje sekund miljontals signaler. Dessa signaler går via de perifera nerverna och ryggmärgen.  Signaler skickas till och från olika organ och sedan tillbaka till hjärnan.
  • 5. Nervsystemet  Nervsystemet skickar signaler otroligt snabbt.  De största nerverna skickar signaler med en hastighet upp till 100 m/s.  Hos vuxna går detta långsammare.  Signaler skickas dygnet runt, även när vi sover.
  • 6. Nervsystemet  Med hjälp av det autonoma nervsystemet slipper du styra dina inre organ.  Autonom betyder självständig.  Tänk om vi skulle behöva styra varje andetag, hjärtslag, rena blodet i njurarna samtidigt som vi försöker lära oss om vårt nervsystem. Hur skulle de gå?  De autonoma nerverna går ut från en särskild del i hjärnan och styr körtlar och inre organ.
  • 7. Olika typer av nerver  Nerverna i nervsystemet delas in i tre typer:  Inåtledande känselnerver – leder information från sinnesorgan och kroppens inre organ till hjärnan och ryggmärgen.  Sammanbindande nervbanor – binder samman olika delar av hjärnan och ryggmärgen, 99% av alla nerver.  Utåtledande rörelsenerver – gör så att musklerna arbetar.
  • 8. Hur fort går nervsignalerna i nervssytmet?  Hur fort tror du att signalerna går i vårt nervsystem? Anteckna din hypotes!  Lyssna sedan på er fantastiska NO-lärare för vidare instruktioner.  Vad kan vi dra för slutsats av försöket om vår reaktionsförmåga?
  • 9. Nervceller  Nervsystemet jobbar med elektriska signaler som skickas fram genom nervceller.  Tiotals miljoner nervceller bildar ett ”nät” som når varje millimeter av kroppen.  Kroppens längsta nervcell några från nedre delen av ryggmärgen till stortån.  En nervcell ser inte ut på samma sätt som kroppens övriga celler.
  • 10. Nervceller Dendrit – tar emot signaler. Axon – skickar signaler. Myelin – Gör så att den elektriska signalen transporteras snabbare. Synaps – Skickar signalen vidare till nästa nervcell, en omkoppling sker.
  • 11. Ryggmärgen  Ryggmärgen är lika tjock som ett lillfinger och går från hjärnan ner till midjan.  Ryggmärgen skyddas av ryggradens kotor.  Från ryggmärgen går signaler ut till resten av kroppen.  Om ryggmärgen skulle skadas så att nervtrådar bryts blir kroppen förlamad och utan känsel.
  • 12. Uppgift – Hjärnas skador och sjukdomar  Er uppgift är att göra ett fakta blad om någon hjärnskada eller sjukdom.  I faktabladet kan följande framgå: symtom, behandling, hur vanlig är sjukdomen osv.  Exempel på skador/sjukdomar: ALS, Alzheimer, Autism, Beroendesjukdomar, CP (Cerebral Pares), Depression, Epilepsi, Hjärnskakning, Hjärntrauma, Migrän, MS (Multipel Skleros), Fobier, Panikångest, Parkinsons, Schizofreni och Stroke.
  • 13. Hjärnan  Hjärnan brukar delas in i tre delar: stora hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen.  Stora hjärnan – delas in i vänster och höger hjärnhalva.  Lilla hjärnan – sköter balans och samordnar kroppens muskler.  Hjärnstammen – Ansvarar för funktioner som vi själva inte styr.
  • 14. Vänster hjärnhalva  Talar, tänker logiskt och är bra på språk.  Tecknar dåligt men kan räkna, läsa och skriva.  Ser detaljer i en bild men inte bilden som helhet.  Är bra på att analysera.  Minns ord och siffror men inte omgivning och ansikten.  God uppfattning om tid.
  • 15. Höger hjärnhalva  Kan sjunga och teckna men inte tala.  Känner lätt igen melodier.  Ser helhet i en bild, har överblick.  Har inlevelseförmåga.  Har svårt att minnas ord och siffor men minns innehållet i en mening.  Dålig tidsuppfattning men bra kroppsuppfattning.  Kan tänka förutsättnignslöst.
  • 17. Hormoner  Hormoner är kemiska ämnen som bildas i ytterst små mängder i ett antal körtlar. Körtlarna avger sina ämnen direkt till blodet.  Snabba och kortvariga signaler skickas ut via nervsystemet. Långsamma signaler som verkar under längre tid skickas med hormonerna.  Varje hormon kommer från en bestämd körtel och påverkar oss på ett visst sätt. Detta kan ställa till problem och det blir för mycket eller för lite av ett speciellt hormon.
  • 18. Olika hormoner  Hypofysen – En körtel i hjärnan. Styr andra körtlar. Tillverkar växthormon.  Sköldkörteln – Bildar hormon som kontrollerar kroppens ämnesomsättning.  Binjurarna – Styr saltbalansen. Tillverkar även stresshormoner, bland annat adrenalin som ökar kroppens prestationsförmåga.  Bukspottskörteln – Tillverkar insulin. Insulin är viktigt när cellerna ska förbränna socker.  Äggstockar och testiklarna – Tillverkar könshormoner. Manligt könshormon, testosteron. Kvinnligt könshormon, östrogen.
  • 19. Reflexer  Ibland måste vi använda musklerna snabbt för att reagera på något. Det är nervsystemet och hjärnan ger order, detta kallas för en medveten reaktion.  Tiden det tar för hjärnan att skicka signaler och musklerna för att utföra handlingen kallas för reaktionstid.
  • 20. Medfödda reflexer & inlärda reflexer  Hjärnan bestämmer inte alltid vad du ska göra. Ganska ofta sker det automatiskt utan hjärnan är med.  En medfödd reflex har du med dig sen födseln. T.ex när du lägger en hand på en platta och sedan tar bort den.  En inlärd reflex är en reflex som du lär dig. Detta kan vara t.ex att lära dig cykla.  Medfödda och inlärda reflexer reagerar mycket snabbare än en medveten reaktion.
  • 21. Varför styrs vi av våra känslor?  Hjärnbarken tolkar känslor och gör att vi kan tänka logiskt.  Men ju äldre en hjärndel är, desto större makt har den. Därför vinner ibland känslohjärnan över hjärnbarken och vi får svårt att kontrollera våra känslor.  Rädsla är en from av känslor. En starkt överdriven rädsla kallas för fobi.  Exempel på fobier, agorafobi (torgskräck), klaustrofobi (trånga utrymmen) odontofobi (tandläkarskräck).  En lugn och trygg människa använder sig av hjärnbarken vid handlande istället för känslohjärnan.
  • 22. Hjärnans kemi  Det går inte bara elektriska signaler i hjärnan. Impulser i nervsystemet för vidare med kemiska ämnen som kallas för signalämnen.  Serotonin är ett signalämne. Det reglerar stämningsläge och depressioner. Låg dos serotonin i kroppen kan leda till att en person blir aggressiv och väldigt impulsiv. Hög dos serotonin gör en människa lugnare och gladare.  Dopamin, hjärnans belöningssystem. Dopamin är det signalämne som har störst betydelse för vår njutning.  Dopamin frisätts när vi t.ex äter, dricker, lyssnar på musik, motionerar och har sex.
  • 23. Sympatiska och parasympatiska nerver  Det autonoma nervsystemet består av två olika system, det sympatiska och det parasympatiska.  Sympatiska nerver fungerar vid aktivitet och stress.  Parasympatiska nerver arbetar vid lugn och ro.  Exempel på sympatiska egenskaper: Större pupiller, mindre saliv, snabbare andning, hjärtat slår snabbare och magsäcken arbetar mindre.  Exempel på parasympatiska egenskaper: Mindre pupiller, mer saliv, långsammare andning, hjärtat slår långsammare och magsäcken arbetar mer.
  • 24. Sömn  Under sömnen återhämtar sig kroppen. Muskler repareras, hjärnan laddas om och immunförsvaret blir starkare.  Brist på sömn kan göra oss trötta och irriterade.  Att inte sova är ungefär lika farligt som att inte äta.  Sömn är också viktigt för minnet.  En nattsömn på 9-11 timmar är det absolut bästa.