1. Tonårsutveckling och cannabis 2010-06-08 Thomas Lundqvist Leg Psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund

3. Cannabiskunskap

12. De senaste forskningsrönen -> 2009

18. Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Cannabisanvändarna rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)

19. Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004) Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet och det episodiska minnet. Arbetsminnesfunktionen blir oprecist och långsamt. Ökad tendens till att felaktigt identifiera tidigare distraherande faktorer, när det gäller det episodiska minnet.

20. Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen, av frontalloben, vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan) en avvikande funktionsnivå Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner och cerebellum en avvikande funktionsnivå. (Schneider et al, 2008)

22. Efter 28 dagars abstinens finns en kvardröjande nedsättning i motorisk funktion. Pillay et al (2008). THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler, men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex. Chan et al (2008). Tonåringar, 16-18 år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar. Padula et al (2007).

23. Den biokemiska processen att balansera hjärnans aktiviter, genom att hindra aktivitet medför hos tonåringar att hjärnan måste arbeta hårdare för att processer ska hindras. Detta kan vara en pusselbit när det gäller faktorer som leder tll ett mer frekvent bruk eller som ett resultat av det. Tapert et al (2007). Tungt cannabismissbruk framkallar en onormal kognitiv kontroll mekanism under affektivt processad information. Li et al (2005).

24. Effects of prenatal marijuana on visuospatial working memory: an fMRI study in young adults. Smith AM, Fried PA (2006) Prenatal cannabis exponering förändrar neuronal funktion i den visuospatiala minnesprocessen hos unga vuxna. Det kan innebära att den socialfobiska eller det tillbakadragande från samhället vi ser hos cannabismissbrukare kan tillskrivas cannabinoidernas effekt på det visuo-spatiala episodiska/arbetsminnet. Ytterliggare en aspekt är den grad av fobisk ångest som cannabisrökare, som söker behandling, uppvisar direkt efter avslutat missbruk på SCL-90.

25. En fMRI studie demonstrerar att cingulate cortex och amygdala är hypoaktiverade indikerande att kroniska cannabismissbrukare processar emotionell information på ett annat sätt än icke-rökare. ( Gruber et al., Drug and alcohol dependence, 2009)

26. Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with a history of heavy cannabis use Manzar Ashtari et. al (2008) There is growing evidence that adolescence is a key period for neuronal maturation. Despite the high prevalence of marijuana use among adolescents and young adults in the United States and internationally, very little is known about its impact on the developing brain. Based on neuroimaging literature on normal brain developmental during adolescence, we hypothesized that individuals with heavy cannabis use (HCU) would have brain structure abnormalities in similar brain regions that undergo development during late adolescence, particularly the fronto-temporal connection. There is growing evidence that adolescence is a key period for neuronal maturation. Despite the high prevalence of marijuana use among adolescents and young adults in the United States and internationally, very little is known about its impact on the developing brain. 1 Based on neuroimaging literature on normal brain developmental during adolescence, we hypothesized that individuals with heavy cannabis use (HCU) would have brain structure abnormalities in similar brain regions that undergo development during late adolescence, particularly the fronto-temporal connection.

27. Conclusions: Our results support the hypothesis that heavy cannabis use during adolescence may affect the trajectory of normal brain maturation. Due to concurrent alcohol consumption in five HCU subjects, conclusions from this study should be considered preliminary, as the DTI findings reported here may be reflective of the combination of alcohol and marijuana use. These results suggest that early onset substance use may affect the development of fronto-temporal white matter circuits, potentially resulting in disturbed memory, and deficits in executive and affective functioning. 2

28. Tonårsmognad

32. Cannabinoiderna påverkar sortering, strukturering, mental flexibilitet impulskontroll och övervakning av utfört beteende i den exekutiva funktionen. Denna funktion innehåller också en kostnadsanalys, som en drivkraft, vilket innebär att självreglering inåt är viktigare än den yttre miljön. Exekutiva funktioner

33. Inre och yttre kontroll Yttre kontroll är beroende av stimuli utifrån. Inre kontroll är viljestyrd. Giedds studie tyder på att en mer omogen pannlob gör det svårare för den viljestyrda kontrollen att ” ta över” den impulsstyrda.

34. Exekutiva funktioner Sortering, strukturering, impulskontroll, mental flexibilitet och övervakning. Intern kontroll = Social omgivning, regler och principer, anhöriga eller goda vänner = Extern kontroll Emotioner skapade av inre och yttre stress

35. Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober, som ska styra planering och impulshantering, ligger förmodligen bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning. De har också lättare för att fastna för snabba belöningar.

36. ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA

39. Functional neuroimaging of self-referential encoding with age. Angela H. Gutchessa, Elizabeth A. Kensingerb, Daniel L. Schacter, (2009) Resultatet i denna studie pekar på en grundläggande skillnad i hur olika åldersgrupper engagerar elaborerade kodningsprocesser. Äldre vuxna tycks koda information angående sig själv på ett mer normativt sätt, medan yngre, unga vuxna, fokuserar på att koda de unika aspekterna hos sig själv och skiljer sig själv från andra.

40. Task context and organization in free recall Sean M. (2009) An encoding task context can organize recall, suggesting that task-related information is part of the retrieval cue. A context maintenance and retrieval model of organizational processes in free recall. An internal contextual representation, containing semantic, temporal, and source related information, serves as the retrieval cue and organizes the retrieval of information from memory.

41. Den psykologiska aspekten

51. Förmågan att dra korrekta slutsatser. Försämring har noterats inom följande funktionsområden: Den språkliga förmågan. Flexibilitet i tanken. Man får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och utvecklar ett konkretare tankesätt. Man noterar att misstagen upprepas men har förlorat förmågan att se vad det beror på. Man får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras. Man talar till och inte med andra. Den kroniska cannabiseffekten på tankefunktionerna

52. Förmågan att sätta samman en helhet av delar. Minnessystemet 2. Episodiska långtidsminnet (personligt färgade händelser). En svårighet att sortera information och att sortera bort ovidkommande stimuli. Cannabisrökaren upplever sin personliga historia som höljd i dimmoln. Man tappar tråden i ett samtal, glömmer avtal, tider, möten, svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller. 1. Korttidsminnet/arbetsminnet

53. Förmågan att kunna orientera sig i rummet. Att omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor. Man planerar inte sin dag. Gestaltminnet, att återskapa mönster. Att det blir svårare att återskapa mönster samt att man låter sig styras av de nu rådande omständigheterna.

54. Missbruk i fyra stadier Testning 1 – 4 ggr Rekreationellt missbruk > 5 ggr totalt Själv-reglerande missbruk > 4 ggr/månad 6 1 6 – 10% Vid dagligt missbruk 33 – 50% 3 år 20% 92% har slutat 62.5% m 37.5% kv 3 2 1 4 35% (165 ind) 16% (470 ind) 152 ind 13-23 ind 28 – 47 ind 118 ind 47 ind 2,5 ?

55. Cannabismönstrets inverkan på mognadstillväxten År 0 Psykosexuella stadier 13 Psykologisk pubertet Maktlös Beroende Nonchalerad Makt Oberoende Uppmärksamhet 20-22 Hasch X Nuvarande ålder Vuxendom

57. Vem är i riskzonen?

58. Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984

59. Unge-Teamet De sårbare unge: # Diffust selvbillede/identitetsproblemer # Kronisk tomhedsfølelse # Selvmedicinering # Misbrug opleves og beskrives som selvvalgt # Risiko for kriminalitet # Ingen/ringe tilknytning til alm. ungdomsaktiviteter

61. Ett exempel Finns det någon speciell personlighet? Personer som utvecklar ett missbruk har ingen ”typisk” personlighet, däremot finns det stöd för att vissa egenskaper kan vara associerade med framtida drogproblem [och andra beteendeproblem] ” Ängslig” personlighet ” Explosiv” personlighet orolig, spänd, nedstämd, svårt att slappna av, självkritisk etc. rastlös, svårt att slappna av, impulsivstyrd, svårt att kontrollera sitt beteende etc. Typ 1 Typ 2 © Claudia Fahlke

68. Den som inte kan leva med sig själv under tonåren får det svårare att rätta till ojämnheterna på egen hand om man använder droger

73. Skyddsfaktorer (med bufferteffekt)  Intolerant attityd mot problembeteende  Hög IQ  Sociala färdigheter  Anknytning till skolan Skyddsfaktorer Skyddsfaktorer (med kompensationseffekt)  Konventionella aktiviteter (till exempel strukturerad fritidsverksamhet)  Vänner som ägnar sig åt konventionella aktiviteter.  Flicka  God relation till föräldrar eller andra vuxna  Föräldrar har god tillsyn  Föräldrar gillar kamraterna Jessor, et al. 1995