1. Implementering
och utvärdering
Grundutbildning i
drogförebyggande
arbete
16-18 november 2010
karin.guldbrandsson@fhi.se

2. Spridningskurvan (i bästa fall)
(E. Rogers 2003)
100%
Laggards
Late
majority
Early
majority
Early
adopters
Innovators
0
Tid

3. … varför ser det ofta ut så här?
(efter Sundell 2008)
100%
”One of the greatest pains to
human nature is the pain of
a new idea” (Walter Bagehot 1873)
0
Tid

4. Kampen mot skörbjugg och
barnsängsfeber
Vi behöver evidensbaserade metoder för
implementering av evidensbaserade
metoder

5. Från nyhet till vardagsnytta
Behandling av gravida som riskerar att föda för tidigt med
syfte att minska andningsproblemen hos det nyfödda
barnet
1969 – den första studien på djur
1972 – de första studierna på människa
1979 – fem RCT-studier, tydliga rekommendationer
1991 – används av 5-10% av alla kliniker I UK
1997 – används på ca 95% av alla kliniker I UK
(Hanney 2005)

6. Metod OCH implementering
Metod
• Vilka komponenter ingår i metoden?
• Vilka effekter kan man förvänta sig?
• Programföljsamhet
Implementeringsprocess
• Vilka implementeringskomponenter ingår?
• Vilka effekter kan man förvänta sig?
BÅDE metoden OCH implementeringen måste fungera!

7. Effektiv implementering av
effektiva metoder ger resultat –
inget annat (efter Fixen m fl 2005)
Implementering
Effektiv Ineffektiv
Effektiv
+ -
Metod Ineffektiv
- -

8. Evidensbaserade insatser
Bästa tillgängliga kunskap
- baserad på relevant forskning av
hög kvalitet

9. Varför evidensbaserade insatser?
• Åderlåtning (livsfarligt)
• DARE – VÅGA (ingen effekt)
• Lifeskills education (ingen/negativ effekt)
• Scared straight (ingen/negativ effekt)
• ANT-undervisning i skolan (ingen effekt på
lång sikt)
Därför att (bristande) resurser inte ska
satsas på ineffektiva åtgärder!

10. Hur kan vi använda
evidens i vardagen?
1. Skaffa information

13. 2. Agera relevant
Åldersgräns för inköp: hög effektivitet, högt
vetenskapligt stöd och låg
implementeringskostnad
Skolbaserad alkoholinformation: låg effektivitet,
högt vetenskapligt stöd och hög
implementeringskostnad

14. Effektiv implementering av
effektiva metoder ger resultat –
inget annat (efter Fixen m fl 2005)
Implementering
Effektiv Ineffektiv
Effektiv Vaccination C-vitamin
4
Ryggläge
2
Olweus
Metod Ineffektiv Åderlåtning Steg för
1
Magläge
3
steg

15. Det behövs ett behov
Lokala behov är en viktig faktor för att
implementering av en ny metod ska fungera
”vi är inte nöjda med hur mobbningsproblematiken
hanteras i kommunens skolor”
När behoven uttrycks explicit ökar chanserna
till lyckad implementering
”vi behöver ett nytt program för att
förebygga mobbning i kommunens skolor”

16. Rätt metod på rätt sätt
Implementeringen fungerar bäst om metoden
• är relevant (Yetton 1999)
• har relativa fördelar (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Dirksen
1996, Aubert 2001)
• överensstämmer med gällande värderingar (Greenhalgh
2005, Rogers 2003, Denis 2002, Glaser 1980, Rohrbach 2006, Mihalic
2003, Aubert 2001, Ferlie 2001)
• är lätt att använda (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Meyer 1988, Denis
2002)

17. Rätt metod på rätt sätt
Implementeringen fungerar bäst om metoden
• är möjlig att testa (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Yetton 1999)
• visar synliga resultat snabbt (Greenhalgh 2005, Meyer 1988, Denis
2002)
• går att anpassa till lokala förhållanden (Greenhalgh 2005,
Rogers 2003, Glaser 1980)
• erbjuder generaliserbar kunskap (Greenhalgh 2005, Aubert 2001)

18. Snabb implementering
inom sjukvården
En ny metod för att tina upp blodplasma
resulterade under det första året i att
plasmasvinnet minskade med 80% och att
besparingar på över 100 000 kr gjordes
Förklaring till den lyckade implementeringen:
• Enkel metod som fungerar
• Leder till besparingar
(Wehrli, 2009)

19. Snabb implementering inom
idrotten
• Relativa fördelar
• Lätt att använda
• Synliga resultat snabbt
•

20. Rätt metod på rätt sätt
• Kombinationer av insatser (Gotham 2004, Fixsen 2005,
Rohrbach 2006, Grol 2000, Bero 1998, Ager 2001, Kelly 2000)
• Tidig involvering av användarna (Greenhalgh 2005)
• Resurser (Rohrbach 2006, Mihalic 2003, Robinson 2006,
Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Fitzgerald 2002)
• Feedback (Fixsen 2005, Greenhalgh 2005)
Information och utbildning räcker inte!
(Fixsen 2005, Azocar 2003, Davis 1995, Denton 2003, Rogers 2002)

21. Aktörer i implementeringsprocessen
Mottagare Förändringsagent Sändare
Mottagaren Förändringsagenten Sändaren kan
upplever ett känner till både erbjuda en metod
behov mottagarens behov som svarar upp
och sändarens mot mottagarens
metod och förmedlar behov
kontakt

22. Förändringsagentens uppgifter
• Medvetandegörande
• Upprättande av förtroendefullt förhållande
• Analysstöd
• Motivationsstöd
• Praktiskt stöd
• Institutionaliseringsstöd
• Överlämning

23. The Community readiness model
• Ingen medvetenhet
• Förnekelse
• Vag medvetenhet
• Planering
• Förberedelse
• Implementering
• Stabilisering
• Förstärkning och professionalisering

24. Sammanfattningsvis …
• Bedöm och uttryck behovet
• Välj en relevant och effektiv metod
• Involvera utförarna i tidigt skede
• Organisatoriskt och finansiellt stöd
• Maximera implementeringsstödet
• Återkoppla till utförarna
Inget upplevt behov – ingen lyckosam
implementering!

25. Läs mer om implementering
www.fhi.se

26. Utvärdering

27. Varför utvärdera?
• Gjorde vi som vi planerade?
• Blev det som vi planerade?
• Uppfylldes målen?
• Uppnådde vi några mätbara effekter?
• Bieffekter? Positiva eller negativa?
För att förbättra verksamheten!

28. Policytriangeln
(Walt and Gilson 1994)
Kontext
Policy: på principer grundat handlande eller tillvägagångssätt
Aktörer
Innehåll Process

29. Policytriangeln - aktörer
Aktörer påverkar utvecklingen av policy
• Individer (t ex socialministern)
• Grupper (t ex ungdomar, yrkesgrupper)
• Organisationer (t ex CAN )
• Nätverk bestående av flera aktörer

30. Policytriangeln - kontext
Kontext påverkar utvecklingen av policy
• Politiska faktorer (t ex valår)
• Ekonomiska faktorer (t ex svag/stark ekonomi)
• Kulturella faktorer (t ex invandring, sekularisering)
• Sociala faktorer (t ex arbetslöshet, åldersstruktur)

31. Policytriangeln - process
Policyprocessen handlar om på vilket sätt en policy
är initierad, utvecklad, formulerad, förhandlad,
kommunicerad, implementerad och utvärderad.
Fyra faser återkommer i alla policyprocesser
(fast sällan linjärt)
1. Erkänna och identifiera problem (agendasetting)
2. Policyformulering
3. Implementering
4. Utvärdering

32. Måluppfyllelse - man måste veta
vad man vill uppnå!
Om man inte vet vart man ska så kan man
inte veta om man kommer dit.
Utarbeta mål för verksamheten

33. Mål
Finns det mål? På vilka nivåer? Kommunal nivå,
förvaltningsnivå, verksamhetsnivå?
Är målen:
Specifika
Mätbara
Accepterade
Realistiska
Tidsatta

34. Exempel på mål
• x antal drogfria aktiviteter ska erbjudas
ungdomarna i Huddinge kommun under år
2010 (verksamhetsmål)
• Alkoholbruket bland unga i Huddinge
kommun ska minska med x % till år y
(uppnåendemål)
• Antalet unga i Huddinge kommun som
vårdas för alkoholrelaterade skador ska
minska med x/1000 (utfallsmål)

35. Process - man måste veta vad
man gör!
Om man inte vet hur man gjorde så vet man
inte vad som skulle kunna ha gjorts
annorlunda.
Hur gjorde vi? Vad blev rätt/fel?
Klargör processen för arbetet

36. Process
Exempel
• x antal personer ska utbildas inom området
drogförebyggande arbete under år 2010
• Relevant material ska införskaffas
• Verksamheten ska budgeteras
• Lokaler och föreläsare ska bokas
• Osv.

37. Utfall – man måste veta hur det
ser ut!
Om man inte vet hur det såg ut när man
startade så kan man inte mäta förändring.
Gör en baslinjeundersökning
Skapa användbara mått

38. Utfall
Exempel
• Tobaksbruk (egenuppgift), före – efter
• Alkoholbruk (egenuppgift), före – efter
• Attityder (egenuppgift), före – efter
• Alkoholrelaterade skador (register), före –
efter
Finns det bra mått på dessa utfall?

39. Jämförelser
Jämföra mot egen verksamhet över tid
• Vad är bättre/sämre nu jämfört med då?
Jämföra mot andra verksamheter/kommuner
• Vad är bättre/sämre jämfört med andra?

40. Att utvärdera verksamheten är ett
sätt att korrigera kursen under
resans gång