SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 44
Modul 1. Introduktion till
differentierad undervisning
Mål och syfte
Syftet med den här modulen är att
introducera inlärarna till differentierad
undervisning som en inlärarcentrerad
modell för utbildning som hjälper
yrkesutbildare som kämpar för att på
rätt sätt motsvara olika behov hos
yrkesutbildningsstuderande i samma
klassrum eller grupp.
Lärandemål
Vid slutet av den här modulen kommer inlärarna att kunna:
• utveckla grundläggande färdigheter och förmågor för att förstå den mångfald som finns i
klassrummen eller undervisningsgrupperna i deras yrkesutbildning.
• identifiera strategiska bemötanden för att proaktivt tillgodose mångfalden bland de
studerande via detta strukturerade tillvägagångssätt.
• tillämpa dessa generella kompetenser och tekniker i sitt arbete.
• utvärdera nivån på den differentierade undervisningen i yrkesutbildningens klassrum.
Nyckelord
• Differentierad undervisning
• Kännetecken och principer
• Differentierade aktiviteter
• Praktiska tillämpningar, verktyg och strategier
• Traditionellt klassrum i förhållande till differentierat klassrum
Innehållsförteckning
ENHET 1: Vad är differentierad undervisning?
1.1 Introduktion
1.2 Definition
ENHET 2: Var började det?
2.1 Den differentierade undervisningens historia (del 1)
2.2 Den differentierade undervisningens historia (del 2)
ENHET 3: Kännetecken och principer
3.1 Att definiera differentierad undervisning som begrepp
3.2 Kännetecken och principer för diffentierad undervisning
3.3 Inlärningsprinciper för att främja differentierad undervisning
3.4. Praktiska tillämpningar, verktyg och strategier för differentierad undervisning
3.5. Fördelar och nackdelar med differentierad undervisning
ENHET 4: Differentierad betyder …. Differentierad betyder inte …
4.1 Introduktion
4.2 Differentierad betyder …
4.3 Differentierad betyder inte …
ENHET 5: Vilka är skillnaderna mellan traditionella och differentierade klassrum?
5.1 Traditionella klassrum
5.2 Differentierade klassrum
ENHET 1
Vad är differentierad undervisning?
Introduktion
• Alla studerande är inte likadana. Differentierad
undervisning tillämpar ett angreppssätt på
undervisning och inlärning som utgår från deras
kunskap, så att de studerande har många möjligheter
att tillgodogöra sig information och förstå idéer.
• Modellen för differentierad undervisning kräver att
lärarna är flexibla i sin inställning till undervisning
och anpassar kursinnehållet och hur informationen
presenteras för inlärarna snarare än att förvänta sig
att de studerande ska ändra sig för att passa
kursinnehållet.
• Klassrumsundervisning är en blandning av
undervisning i helklass, smågrupper och individuellt.
Differentierad undervisning är en
undervisningsmodell som bygger på förutsättningen
att undervisningsmetoderna bör variera och
anpassas i förhållande till individen och
mångfalden av studerande i klassrummet..
Definition
• Att differentiera undervisningen är att erkänna de studerandes
varierande bakgrund vad gäller kunskap, beredvillighet,
språk, preferenser för inlärning och intressen och att bemöta
dem lyhört.
• Differentierad undervisning är en process för att ta sig an
undervisning och inlärning för studerande med skilda förmågor i
samma klass. Målet med differentierad undervisning är att varje
studerande ska växa så mycket som möjligt och att nå
individuell framgång genom att möta varje studerande där han
eller hon är och att hjälpa till i inlärningsprocessen.
• Differentierad undervisning låter alla studerande få tillgång till
samma kursinnehåll genom att tillhandahålla ingångar,
undervisningsuppgifter och lärandemål som är skräddarsydda
för den studerandes inlärningsbehov.
Källa:
http://edtheory.blogspot.
com/2016/04/differentiat
ed-instruction.html
i
ENHET 2
Var började det?
Den differentierade undervisningens
historia
• Även om differentierad undervisning verkar vara ett nytt
begrepp inom utbildning började det faktiskt redan på 1600-
talet. Eftersom klassrummen var gemensamma för alla åldrar
med bara en lärare och begränsade resurser tvingades lärarna
automatiskt att improvisera.
• När utbildningssystemet blev årskursbaserat antogs det att barn
i samma ålder lär sig på liknande sätt. År 1912 infördes
emellertid prestationsbaserade tester och resultaten visade
skillnaderna i förmåga mellan studerande i samma årskurs.
Den differentierade undervisningens
historia
• År 1975 antog den amerikanska kongressen en lag om utbildning för
funktionshindrade (IDEA), som skulle säkerställa att barn med
funktionshinder hade likvärdiga möjligheter till allmän utbildning. För
att nå denna grupp av studerande använde många utbildare
strategier för differentierad undervisning. Därefter antogs lagen No
Child Left Behind år 2000, som ytterligare uppmuntrade till
differentierad och färdighetsbaserad undervisning – eftersom den
fungerar.
• Forskning av utbildaren Leslie Owen Wilson stödjer differentierad
undervisning i klassrummet och konstaterar att föreläsningen är den
minst effektiva undervisningsstrategin, med bara mellan 5 och 10
procent retention efter ett dygn. Att delta i diskussion, att öva efter att
ha exponerats för innehållet och att lära andra är mycket effektivare
sätt att säkerställa retention av innehållet.
Den differentierade undervisningens
historia
I traditionella skolor med bara ett klassrum var lärarna tvungna både
att hitta sätt att hålla alla eleverna sysselsatta samtidigt under hela
dagen och att förse dem med material som var till nytta för alla,
oavsett nivån på deras inlärning. Och de var tvungna att göra det utan
möjlighet att utforska vilka sätt som var bäst eller vilka resurser som
gjorde deras arbete lättare. De var tvungna att själva uppfinna allt. Om
vi bara kunde intervjua de lärarna skulle vi hitta en uppsjö av nyttiga
exempel på differentierad undervisning utan att ens märka det. De
försökte bara få det att fungera i klassrummet så bra som möjligt för
alla.
Klicka här för att se en video om ”Den inkluderande utbildningens
makt” : https://www.youtube.com/watch?v=ZIPsPRaZP6M
Källa: The power of inclusive education - Youtube
ENHET 3
Kännetecken och principer
Att definiera differentierad
undervisning som begrepp
Differentierad undervisning kan betyda att lära ut samma innehåll till alla studerande genom ett
antal olika undervisningsmetoder eller också kan det kräva av en lärare i yrkesutbildning att ge
undervisning på olika svårighetsnivå beroende på varje yrkesutbildningsstuderandes förmåga.
Lärare i yrkesutbildning som använder differentiering i klassrummet kan:
• utforma lektioner baserade på de yrkesutbildningsstuderandes inlärningsstilar.
• gruppera yrkesutbildningsstuderande utifrån intresse, ämne eller förmåga för uppgiften.
• bedöma yrkesutbildningsstuderandes lärande genom att använda formativ bedömning.
• styra klassrummet för att skapa en säker och stödjande miljö.
• fortlöpande bedöma och anpassa lektionsinnehållet för att passa de studerandes behov.
Kännetecken och principer för
differentierad undervisning
• Differentiering är PROAKTIV:
Yrkesutbildningsläraren antar att olika inlärare har olika behov.
Därför planerar lärare proaktivt ett antal olika sätt att ”komma åt”
och uttrycka lärande.
• Differentierad undervisning är mer KVALITATIV än
kvantitativ:
Differentierad undervisning handlar inte bara om mer eller mindre
arbete. Att bara anpassa en uppgifts omfattning kommer i
allmänhet att vara mindre effektivt än att anpassa uppgiftens
karaktär för att också passa den studerandes behov.
Kännetecken och principer för
differentierad undervisning
• Differentierad undervisning BYGGER PÅ BEDÖMNING:
En lärare i yrkesutbildning som förstår att undervisning och
inlärning behöver passa de studerande letar efter varje möjlighet
att lära känna sina studerande bättre. Lärare i yrkesutbildning
bedömer de studerandes beredvillighet, intressen och
inlärningsstilar under hela läsåret och på ett antal olika sätt.
”Slutprov” kan utformas på olika sätt utifrån målet att hitta ett sätt
för varje studerande att på bästa sätt visa vad han eller hon har
lärt sig under kursen.
Kännetecken och principer för
differentierad undervisning
• Differentierad undervisning har MÅNGA INFALLSVINKLAR vad
gäller innehåll, genomförande och resultat:
o Innehåll: Vad studerande i yrkesutbildning lär sig
o Genomförande: Hur studerande i yrkesutbildning tar sig an att förstå idéer och
information
o Resultat: Hur studerande i yrkesutbildning visar vad de har lärt sig
Genom att skilja på dessa tre beståndsdelar erbjuder lärare i yrkesutbildning olika
infallsvinklar på vad de studerande lär sig, hur de lär sig det och hur de visar vad
de har lärt sig, vilket kommer att främja alla studerandes utveckling.
De många infallsvinklarna analyseras som inlärningsprinciper på de följande
bilderna.
Kännetecken och principer för
differentierad undervisning
• Differentierad undervisning är INLÄRARCENTRERAD:
Inlärningserfarenheter är som mest effektiva när de är engagerande,
relevanta och intressanta. Inlärarna är aktiva med att besluta och
utvärdera besluten. Att lära studerande att dela på ansvaret gör det
möjligt för lärare i yrkesutbildning att arbeta med blandade grupper eller
individer under delar av dagen. Det handlar om att förbereda de
studerande i yrkesutbildning för det verkliga livet.
Kännetecken och principer för
differentierad undervisning
• Differentierad undervisning är en BLANDNING av
undervisning i helklass, smågrupper och individuellt:
Ett mönster för undervisning i ett differentierat klassrum kan vara
att yrkesutbildningsstuderande samlas i helklass, delas upp i
smågrupper eller individuellt och återsamlas för att dela med sig
för att sedan delas upp igen, och så vidare!
Kännetecken och principer för
differentierad undervisning
• Differentierad undervisning är ”organisk” :
Studerande och lärare i yrkesutbildning lär sig tillsammans. Ett
pågående samarbete med de studerande krävs för att finslipa
möjligheterna till inlärning så de är effektiva för varje studerande.
Varje dag i klassrummet kan ge ett nytt sätt att anpassa
klassrummet bättre för inlärarna.
Inlärningsprinciper för att främja
differentierad undervisning
Enligt Tomlinson kan lärare i yrkesutbildning differentiera sin
undervisning på följande fyra sätt:
1) innehåll,
2) genomförande,
3) resultat,
4) lärandemiljö.
Vad menar vi med innehåll?
Det är allmänt känt att det grundläggande innehållet i lektionerna bör omfatta det
som är fastställt av skolstyrelsen eller den statliga undervisningsmyndigheten. Men
vissa studerande i yrkesutbildning kan vara helt obekanta med begreppen i en
lektion, vissa studerande kan behärska dem delvis, och vissa studerande kan
redan vara bekanta med innehållet innan lektionen börjar..
Vad en lärare i yrkesutbildning kan göra är att differentiera innehållet genom att
utforma aktiviteter för grupper av studerande som omfattar olika nivåer av Blooms
taxonomi (en klassificering av nivåer för intellektuell kapacitet från lägre till högre
rangordnade färdigheter).
De sex nivåerna är:
• Minnas
• Förstå
• Tillämpa
• Analysera
• Utvärdera
• Skapa nytt
Vad menar vi med innehåll?
Studerande i yrkesutbildning som inte känner till innehållet i en
lektion kan få göra uppgifter på de lägre nivåerna: minnas och
förstå.
Studerande i yrkesutbildning som har vissa kunskaper kan få
tillämpa och analysera innehållet, och studerande som behärskar
det på hög nivå kan få göra uppgifter som går ut på att utvärdera
och skapa nytt.
Exempel på differentierande
aktiviteter:
• Koppla samman ord och definitioner.
• Läsa ett textavsnitt och svara på frågor om det.
• Tänka på något som har hänt en karaktär i berättelsen och ett annat
slut.
• Skilja på fakta och åsiker i berättelsen.
• Identifiera författarens uppfattning och ge belägg som stöd för den
uppfattningen.
• Göra en PowerPoint-presentation som sammanfattar lektionen.
Genomförande
Varje studerande i yrkesutbildning föredrar en viss
inlärningsmetod, och framgångsrik differentiering innebär att
presentera materialet på alla sätt: genom syn, hörsel och
rörelse och med ord.
Den här metoden för genomförande tar också hänsyn till att alla
studerande i yrkesutbildning inte kräver samma stöd från läraren,
och att de studerande kan välja att arbeta i par, smågrupper eller
individuellt. Och även om vissa studerande kan dra fördel av att
ha individuell kontakt med dig eller en assistent kan andra göra
framsteg på egen hand.
Lärare i yrkesutbildning kan förstärka de studerandes inlärning
genom att erbjuda stöd som utgår från vars och ens behov.
Exempel på att differentiera
genomförandet:
• Ta fram läroböcker både för visuella inlärare och de som lär sig
genom text.
• Låt auditiva inlärare lyssna till ljudböcker.
• Ge rörelsebaserade inlärare möjlighet att göra en interaktiv
uppgift via nätet.
Resultat
Resultatet är det som den yrkesutbildningsstuderande skapar vid
slutet av lektionen för att visa att han eller hon behärskar
innehållet. Det kan ske i form av tester, projekt, rapporter eller
andra aktiviteter.
En lärare i yrkesutbildning kan ge de studerande aktiviteter som
visar att de behärskar ett undervisningsinnehåll på det sätt som
den studerande föredrar, beroende på inlärningsstil.
Exempel på att differentiera
slutresultatet:
• Inlärare av läsning och skrivning skriver en bokrecension.
• Visuella inlärare skapar en grafisk återgivning av berättelsen.
• Auditiva inlärare gör en muntlig redovisning.
• Rörelsebaserade inlärare bygger ett diorama som illustrerar
berättelsen.
Lärandemiljö
Villkoren för den bästa inlärningen innefattar både fysiska och
psykologiska delar. En flexibel klassrumsplanering är nyckeln,
inklusive olika typer av möbler och utrustning som stödjer både
individuellt och grupparbete.
Psykologiskt bör lärare i yrkesutbildning använda
klassrumstekniker som tryggar en säker och stödjande
lärandemiljö.
Exempel på att differentiera
lärandemiljön:
• Dela in vissa av de studerande i läsgrupper för att diskutera
uppgiften.
• Låt de studerande som vill läsa individuellt.
• Skapa tysta platser där det inte finns några störningsmoment.
Praktiska tillämpningar, verktyg och
strategier för differentierad undervisning
Det finns ett antal metoder som kan skräddarsys och användas i olika ämnen.
Dessa strategier är uppgifter i flera steg, valtavlor, tätpackning, intressegrupper, flexibel
gruppindelning och inlärningskontrakt.
• Uppgifter i flera steg utformas för att lära ut samma färdighet men låta de studerande nå olika
resultat för att visa sin kunskap utifrån sin förståelse.
• Valtavlor låter de studerande välja vilken aktivitet de vill arbeta med för att nå en färdighet som
läraren väljer. På tavlan finns oftast möjlighet att välja bland olika inlärningsmetoder:
rörelsebaserad, visuell, auditiv och taktil.
• Tätpackning låter läraren hjälpa de studerande med att nå nästa inlärningsnivå när de redan
behärskar det som lärs ut till klassen. För att tätpacka bedömer läraren den studerandes
kunskapsnivå, tar fram en plan för vad de behöver lära sig, befriar dem från att studera det de
redan kan och skapar tid för dem att öva ytterligare färdigheter.
• Intressegrupper är ett sätt att ge de studerande självbestämmande i lärandet. Flexibel
gruppindelning låter grupperna mer flytande beroende på aktivitet eller ämne.
• Inlärningskontrakt görs mellan en studerande och en lärare i yrkesutbildning för att fastställa
lärarens förväntningar på vilka nödvändiga färdigheter som ska visas upp och vilka uppgifter som
ska genomföras, medan de studerande skriver ner vilka metoder de vill använda för att fullgöra
uppgiften. Dessa kontrakt kan låta de studerande använda den inlärningsteknik de föredrar, arbeta i
sin egen takt och uppmuntrar till självständighet och planeringsförmåga.
Fördelar och nackdelar med
differentierad undervisning
Fördelarna med differentiering i klassrummet följs ofta av nackdelarna med
ökande arbetsbörda. Här är några faktorer att tänka på:
Fördelar
• Forskning visar att differentierad undervisning är effektiv för
högpresterande studerande, liksom för studerande med lätta till måttliga
funktionshinder.
• När de studerande ges fler möjligheter att välja hur de kan lära in ett
material tar de större ansvar för sitt eget lärande.
• Studerande förefaller mer engagerade i lärandet och det rapporteras färre
disciplinproblem i klassrum där lärarna ger differentierade lektioner.
Fördelar och nackdelar med
differentierad undervisning
Nackdelar
• Differentierad undervisning kräver mer planering av lektionerna
och många lärare har svårt att hitta den extra tiden i sitt
arbetsschema.
• Inlärningskurvan kan vara brant, och vissa skolor saknar
resurser för professionell utveckling.
• Kritiker hävdar att det inte finns tillräckligt med forskning till stöd
för fördelarna med differentierad undervisning i förhållande till
den ökade förberedelsetiden.
Tid för självreflektion
Klicka nedan för att hitta exempel på differentierade strategier som används I
undervisning:
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=NLH9yaHIIoQ
Källa: Examples of Differentiated Strategies used in Teaching - YouTube
Kan du tillämpa de här strategierna I
ditt klassrum? Om ja, vilka strategier
är mest användbara för dina
yrkesutbildningsstuderande?
ENHET 4
Differentierad betyder … Differentierad betyder inte
…
När lärare i yrkesutbildning differentierar undervisningen gör de
det som svar på den studerandes beredvillighet, intresse och
inlärningsprofil. På grund av sitt unika och varierade behov i
studierna kräver de studerande i yrkesutbildning att lärarna
differentierar innehåll och/eller genomförande av utbildningen.
Differentierad undervisning finns i många former och utföranden.
Vanliga myter om vad differentiering är och inte är presenteras på
de följande bilderna.
Introduktion
Differentierad betyder inte …
• att be varje studerande att läsa samma text i samma syfte och
med samma strategi
• att ge samma instruktion och uppgift till hela klassen
• att ge extrauppgifter till studerande som blir klara tidigt
• att individualisera undervisningen för varje studerande
• att göra något helt olika för varje studerande i klassrummet
• att skapa permanenta grupper som aldrig ändras
Differentierad betyder …
• mer komplex än bara att förse olika studerande med olika
upplevelser av lärandet
• baserad på de studerandes behov
• beaktande de studerandes nivå av beredvillighet, intressen och
inlärningsstilar
• en flexibel inställning till undervisning och gruppering
• mer än en möjlighet för de studerande när de läser sina texter
• olika lässtrategier för att få materialet i överensstämmelse med våra
studerandes behov av läsning
• ändrade sätt att undervisa så att alla kan lära och utvecklas
Tid för självreflektion
Vad är differentierad undervisning?
Vilket tillvägagångssätt använder du nu när
du undervisar?
Berätta din egen historia för oss!
Klicka nedan för att se en video om hur man planerar lektioner:
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=rumHfC1XQtc
Källa: Differentiating Instruction: How to Plan Your Lessons - YouTube
i
ENHET 5
Vilka är skillnaderna mellan traditionella och
differentierade klassrum?
Traditionella klassrum Differentierade klassrum
Skillnaderna mellan olika yrkesutbildningsstuderande maskeras eller hanteras
när det blir problematiska
Skillnaderna mellan de studerande studeras som utgångspunkt för planering
Bedömning är vanligast vid slutet av inlärningen för att se ”vem som har förstått” Bedömning är pågående och diagnostisk för att förstå hur undervisningen kan
göras mer lyhörd för inlärarnas behov
Relativt smal syn på intelligens Tydligt fokus på många former av intelligens
En enda definition av framgång dominerar Framgång mäts i stort genom individuell utveckling från en utgångspunkt
De studerandes intressen används sällan De studerande handleds ofta i att göra intressebaserade val
Relativt få möjliga inlärningsprofiler tas med i beräkningen Många inlärningsprofiler uppmärksammas
Undervisning i helklass dominerar Många undervisningssätt används
Undervisningen drivs av att text och kursinnehåll ska täckas in De studerandes beredvillighet, intresse och inlärningsprofil skapar
undervisningen
Inlärningens fokus är att behärska fakta och färdigheter utanför sitt sammanhang Inlärningens fokus är att använda viktiga färdigheter för att förstå nyckelbegrepp
och principer
Samma typ av uppgift är norm Många möjligheter till uppgifter används ofta
Relativt oflexibel i tid Tiden används flexibelt utifrån de studerandes behov
En enda text dominerar En mångfald av material finns tillgängligt
En enda tolkning av idéer och händelser söks Många perspektiv på idéer och händelser söks rutinmässigt
Läraren löser problemen De studerande hjälper varandra och läraren med att lösa problemen
Läraren har en standard för bedömning av hela klassen De studerande arbetar tillsammans med läraren för att ta fram mål både för hela
klassen och individuellt
Ofta en enda form av bedömning De studerande bedöms på många sätt
Sammanfattning
Nu när du har gått igenom den här enheten bör du kunna:
 förstå differentierad undervisning
 tillämpa dessa tekniker i ditt arbete
 hantera vardagsfrågor i din undervisning och dina studerandes unika
behov mer effektivt
Referenser
• DIFFERENTIATED INSTRUCTION, Sec- B Readings, s 1
• DIFFERENTIATED INSTRUCTION, Susan Watts-Taffe, B.P. (Barbara) Laster, Laura Broach,
Barbara Marinak, Carol McDonald Connor, Doris Walker-Dalhouse, s 2
• Culturally Responsive Differentiated Instructional Strategies, Metropolitan Center for Urban
Education, s 5
• Helpful Examples of Differentiated Instruction – Complete Literature
• Differentiated Reading Instruction: Multiple Pathways to Literacy Success | Solution Tree Blog
• Differentiated Instruction, Cynthia Uche, Doctor of Pharmacy Candidate, University of Maryland
School of Pharmacy
• What is Differentiated Instruction? Examples of How to Differentiate Instruction in the Classroom
• WHAT DIFFERENTIATED INSTRUCTION IS (TOMLINSON 2001)
• UDL/Differentiated Instruction
• The 6 Myths of Differentiated Instruction
The European Commission's support for the production of this publication does
not constitute an endorsement of the contents, which reflect the views only of
the authors, and the Commission cannot be held responsible for any use which
may be made of the information contained therein.
Tack för uppmärksamheten!

Mais conteúdo relacionado

Semelhante a INACT IO1 Module 1_v2 Final - svenska.pptx

INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...
INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...
INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...caniceconsulting
 
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptx
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptxINACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptx
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptxcaniceconsulting
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktMalin Frykman
 
Elevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitetElevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitetmittlarande
 
Learning studies - exemplet matematik
Learning studies - exemplet matematikLearning studies - exemplet matematik
Learning studies - exemplet matematikLärarrummet
 
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbetePå hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbeteMalinspplugg
 
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumMalin Frykman
 
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerummalinfrykman
 
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9NinaEmilsson1
 
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15Malin Frykman
 
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokusLearning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokusLärarrummet
 
UDL på Pedagogiska byrån
UDL på  Pedagogiska byrånUDL på  Pedagogiska byrån
UDL på Pedagogiska byrånJenni Wagner
 
Erfarenheter och lärdomar från studiebesök i england med utgångspunkt i syste...
Erfarenheter och lärdomar från studiebesök i england med utgångspunkt i syste...Erfarenheter och lärdomar från studiebesök i england med utgångspunkt i syste...
Erfarenheter och lärdomar från studiebesök i england med utgångspunkt i syste...mittlarande
 
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_basSprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_basAnna Kaya
 
Bedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla EdetBedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla Edetmalinfrykman
 
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Malin Frykman
 

Semelhante a INACT IO1 Module 1_v2 Final - svenska.pptx (20)

INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...
INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...
INACT Module 6 Top Teacher Skills for Differentiated Instruction FINAL - sven...
 
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptx
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptxINACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptx
INACT IO1 Module 4 FINAL - svenska.pptx
 
Bedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och iktBedömning för lärande och ikt
Bedömning för lärande och ikt
 
Lilla edet 15 januari 2014
Lilla edet 15 januari 2014Lilla edet 15 januari 2014
Lilla edet 15 januari 2014
 
Elevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitetElevdelaktighet och elevaktivitet
Elevdelaktighet och elevaktivitet
 
Learning studies - exemplet matematik
Learning studies - exemplet matematikLearning studies - exemplet matematik
Learning studies - exemplet matematik
 
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbetePå hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
På hemmaplan ytter introduktion inför SKUAarbete
 
Speciallärarenochlp2016
Speciallärarenochlp2016Speciallärarenochlp2016
Speciallärarenochlp2016
 
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola LerumBedömning för lärande, Hulans skola Lerum
Bedömning för lärande, Hulans skola Lerum
 
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, LerumBedömning för lärande Hulansskola, Lerum
Bedömning för lärande Hulansskola, Lerum
 
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
Språk och kunskapsutvecklande arbetsätt - årskurs 4-9
 
Studieteknik och läroplan nätcafe 18 10 2016
Studieteknik och läroplan nätcafe  18 10 2016Studieteknik och läroplan nätcafe  18 10 2016
Studieteknik och läroplan nätcafe 18 10 2016
 
Entreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärandeEntreprenöriellt lärande
Entreprenöriellt lärande
 
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
The Big Five ur ett formativt perspektiv, Onsala Pedagogiska enhet 2013-05-15
 
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokusLearning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus
Learning studies – kompetensutveckling med lärandets objekt som fokus
 
UDL på Pedagogiska byrån
UDL på  Pedagogiska byrånUDL på  Pedagogiska byrån
UDL på Pedagogiska byrån
 
Erfarenheter och lärdomar från studiebesök i england med utgångspunkt i syste...
Erfarenheter och lärdomar från studiebesök i england med utgångspunkt i syste...Erfarenheter och lärdomar från studiebesök i england med utgångspunkt i syste...
Erfarenheter och lärdomar från studiebesök i england med utgångspunkt i syste...
 
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_basSprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas
Sprak och kunskapsutvecklande_arbetssatt_bas
 
Bedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla EdetBedömning för lärande, Lilla Edet
Bedömning för lärande, Lilla Edet
 
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
Presentation Bedömning för lärande och digitala verktyg, Tjörn, tillfälle 4
 

Mais de caniceconsulting

Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptx
Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptxModule 1 - Identifying Common Stereotypes.pptx
Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 3.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...caniceconsulting
 
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...caniceconsulting
 
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptxPROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptxPROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 4.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptxcaniceconsulting
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptxcaniceconsulting
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptxcaniceconsulting
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptxcaniceconsulting
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptxcaniceconsulting
 

Mais de caniceconsulting (20)

Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptx
Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptxModule 1 - Identifying Common Stereotypes.pptx
Module 1 - Identifying Common Stereotypes.pptx
 
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 3 (v2).pptx
 
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 2(v2).pptx
 
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptxPROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptx
PROSPER - Module 4 Unit 1(v2).pptx
 
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 3.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 3.pptx
 
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 2_IT.pptx
 
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 1_IT.pptx
 
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...
PROSPER - Module 3 - Unit 4 - Approcci creativi per una migliore inclusività ...
 
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...
PROSPER - Module 3 - Unit 3 - Sviluppare senso di appartenenza nel mondo ibri...
 
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptxPROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 2 Misurare l_appartenenza digitale_IT.pptx
 
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptxPROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptx
PROSPER - Module 3 - Unit 1_IT.pptx
 
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptxPROSPER - Module 2 - Unit 4.pptx
PROSPER - Module 2 - Unit 4.pptx
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 5_IT.pptx
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 4_IT.pptx
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 3_IT.pptx
 
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unit 2_IT.pptx
 
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptxPROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptx
PROSPER - Modulo 1 - Unità 1_IT.pptx
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 3.pptx
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 2.pptx
 
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptxBG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptx
BG PROSPER - Module 4 - Unit 1.pptx
 

INACT IO1 Module 1_v2 Final - svenska.pptx

  • 1. Modul 1. Introduktion till differentierad undervisning
  • 2. Mål och syfte Syftet med den här modulen är att introducera inlärarna till differentierad undervisning som en inlärarcentrerad modell för utbildning som hjälper yrkesutbildare som kämpar för att på rätt sätt motsvara olika behov hos yrkesutbildningsstuderande i samma klassrum eller grupp.
  • 3. Lärandemål Vid slutet av den här modulen kommer inlärarna att kunna: • utveckla grundläggande färdigheter och förmågor för att förstå den mångfald som finns i klassrummen eller undervisningsgrupperna i deras yrkesutbildning. • identifiera strategiska bemötanden för att proaktivt tillgodose mångfalden bland de studerande via detta strukturerade tillvägagångssätt. • tillämpa dessa generella kompetenser och tekniker i sitt arbete. • utvärdera nivån på den differentierade undervisningen i yrkesutbildningens klassrum.
  • 4. Nyckelord • Differentierad undervisning • Kännetecken och principer • Differentierade aktiviteter • Praktiska tillämpningar, verktyg och strategier • Traditionellt klassrum i förhållande till differentierat klassrum
  • 5. Innehållsförteckning ENHET 1: Vad är differentierad undervisning? 1.1 Introduktion 1.2 Definition ENHET 2: Var började det? 2.1 Den differentierade undervisningens historia (del 1) 2.2 Den differentierade undervisningens historia (del 2) ENHET 3: Kännetecken och principer 3.1 Att definiera differentierad undervisning som begrepp 3.2 Kännetecken och principer för diffentierad undervisning 3.3 Inlärningsprinciper för att främja differentierad undervisning 3.4. Praktiska tillämpningar, verktyg och strategier för differentierad undervisning 3.5. Fördelar och nackdelar med differentierad undervisning ENHET 4: Differentierad betyder …. Differentierad betyder inte … 4.1 Introduktion 4.2 Differentierad betyder … 4.3 Differentierad betyder inte … ENHET 5: Vilka är skillnaderna mellan traditionella och differentierade klassrum? 5.1 Traditionella klassrum 5.2 Differentierade klassrum
  • 6. ENHET 1 Vad är differentierad undervisning?
  • 7. Introduktion • Alla studerande är inte likadana. Differentierad undervisning tillämpar ett angreppssätt på undervisning och inlärning som utgår från deras kunskap, så att de studerande har många möjligheter att tillgodogöra sig information och förstå idéer. • Modellen för differentierad undervisning kräver att lärarna är flexibla i sin inställning till undervisning och anpassar kursinnehållet och hur informationen presenteras för inlärarna snarare än att förvänta sig att de studerande ska ändra sig för att passa kursinnehållet. • Klassrumsundervisning är en blandning av undervisning i helklass, smågrupper och individuellt. Differentierad undervisning är en undervisningsmodell som bygger på förutsättningen att undervisningsmetoderna bör variera och anpassas i förhållande till individen och mångfalden av studerande i klassrummet..
  • 8. Definition • Att differentiera undervisningen är att erkänna de studerandes varierande bakgrund vad gäller kunskap, beredvillighet, språk, preferenser för inlärning och intressen och att bemöta dem lyhört. • Differentierad undervisning är en process för att ta sig an undervisning och inlärning för studerande med skilda förmågor i samma klass. Målet med differentierad undervisning är att varje studerande ska växa så mycket som möjligt och att nå individuell framgång genom att möta varje studerande där han eller hon är och att hjälpa till i inlärningsprocessen. • Differentierad undervisning låter alla studerande få tillgång till samma kursinnehåll genom att tillhandahålla ingångar, undervisningsuppgifter och lärandemål som är skräddarsydda för den studerandes inlärningsbehov. Källa: http://edtheory.blogspot. com/2016/04/differentiat ed-instruction.html
  • 10. Den differentierade undervisningens historia • Även om differentierad undervisning verkar vara ett nytt begrepp inom utbildning började det faktiskt redan på 1600- talet. Eftersom klassrummen var gemensamma för alla åldrar med bara en lärare och begränsade resurser tvingades lärarna automatiskt att improvisera. • När utbildningssystemet blev årskursbaserat antogs det att barn i samma ålder lär sig på liknande sätt. År 1912 infördes emellertid prestationsbaserade tester och resultaten visade skillnaderna i förmåga mellan studerande i samma årskurs.
  • 11. Den differentierade undervisningens historia • År 1975 antog den amerikanska kongressen en lag om utbildning för funktionshindrade (IDEA), som skulle säkerställa att barn med funktionshinder hade likvärdiga möjligheter till allmän utbildning. För att nå denna grupp av studerande använde många utbildare strategier för differentierad undervisning. Därefter antogs lagen No Child Left Behind år 2000, som ytterligare uppmuntrade till differentierad och färdighetsbaserad undervisning – eftersom den fungerar. • Forskning av utbildaren Leslie Owen Wilson stödjer differentierad undervisning i klassrummet och konstaterar att föreläsningen är den minst effektiva undervisningsstrategin, med bara mellan 5 och 10 procent retention efter ett dygn. Att delta i diskussion, att öva efter att ha exponerats för innehållet och att lära andra är mycket effektivare sätt att säkerställa retention av innehållet.
  • 12. Den differentierade undervisningens historia I traditionella skolor med bara ett klassrum var lärarna tvungna både att hitta sätt att hålla alla eleverna sysselsatta samtidigt under hela dagen och att förse dem med material som var till nytta för alla, oavsett nivån på deras inlärning. Och de var tvungna att göra det utan möjlighet att utforska vilka sätt som var bäst eller vilka resurser som gjorde deras arbete lättare. De var tvungna att själva uppfinna allt. Om vi bara kunde intervjua de lärarna skulle vi hitta en uppsjö av nyttiga exempel på differentierad undervisning utan att ens märka det. De försökte bara få det att fungera i klassrummet så bra som möjligt för alla. Klicka här för att se en video om ”Den inkluderande utbildningens makt” : https://www.youtube.com/watch?v=ZIPsPRaZP6M Källa: The power of inclusive education - Youtube
  • 14. Att definiera differentierad undervisning som begrepp Differentierad undervisning kan betyda att lära ut samma innehåll till alla studerande genom ett antal olika undervisningsmetoder eller också kan det kräva av en lärare i yrkesutbildning att ge undervisning på olika svårighetsnivå beroende på varje yrkesutbildningsstuderandes förmåga. Lärare i yrkesutbildning som använder differentiering i klassrummet kan: • utforma lektioner baserade på de yrkesutbildningsstuderandes inlärningsstilar. • gruppera yrkesutbildningsstuderande utifrån intresse, ämne eller förmåga för uppgiften. • bedöma yrkesutbildningsstuderandes lärande genom att använda formativ bedömning. • styra klassrummet för att skapa en säker och stödjande miljö. • fortlöpande bedöma och anpassa lektionsinnehållet för att passa de studerandes behov.
  • 15. Kännetecken och principer för differentierad undervisning • Differentiering är PROAKTIV: Yrkesutbildningsläraren antar att olika inlärare har olika behov. Därför planerar lärare proaktivt ett antal olika sätt att ”komma åt” och uttrycka lärande. • Differentierad undervisning är mer KVALITATIV än kvantitativ: Differentierad undervisning handlar inte bara om mer eller mindre arbete. Att bara anpassa en uppgifts omfattning kommer i allmänhet att vara mindre effektivt än att anpassa uppgiftens karaktär för att också passa den studerandes behov.
  • 16. Kännetecken och principer för differentierad undervisning • Differentierad undervisning BYGGER PÅ BEDÖMNING: En lärare i yrkesutbildning som förstår att undervisning och inlärning behöver passa de studerande letar efter varje möjlighet att lära känna sina studerande bättre. Lärare i yrkesutbildning bedömer de studerandes beredvillighet, intressen och inlärningsstilar under hela läsåret och på ett antal olika sätt. ”Slutprov” kan utformas på olika sätt utifrån målet att hitta ett sätt för varje studerande att på bästa sätt visa vad han eller hon har lärt sig under kursen.
  • 17. Kännetecken och principer för differentierad undervisning • Differentierad undervisning har MÅNGA INFALLSVINKLAR vad gäller innehåll, genomförande och resultat: o Innehåll: Vad studerande i yrkesutbildning lär sig o Genomförande: Hur studerande i yrkesutbildning tar sig an att förstå idéer och information o Resultat: Hur studerande i yrkesutbildning visar vad de har lärt sig Genom att skilja på dessa tre beståndsdelar erbjuder lärare i yrkesutbildning olika infallsvinklar på vad de studerande lär sig, hur de lär sig det och hur de visar vad de har lärt sig, vilket kommer att främja alla studerandes utveckling. De många infallsvinklarna analyseras som inlärningsprinciper på de följande bilderna.
  • 18. Kännetecken och principer för differentierad undervisning • Differentierad undervisning är INLÄRARCENTRERAD: Inlärningserfarenheter är som mest effektiva när de är engagerande, relevanta och intressanta. Inlärarna är aktiva med att besluta och utvärdera besluten. Att lära studerande att dela på ansvaret gör det möjligt för lärare i yrkesutbildning att arbeta med blandade grupper eller individer under delar av dagen. Det handlar om att förbereda de studerande i yrkesutbildning för det verkliga livet.
  • 19. Kännetecken och principer för differentierad undervisning • Differentierad undervisning är en BLANDNING av undervisning i helklass, smågrupper och individuellt: Ett mönster för undervisning i ett differentierat klassrum kan vara att yrkesutbildningsstuderande samlas i helklass, delas upp i smågrupper eller individuellt och återsamlas för att dela med sig för att sedan delas upp igen, och så vidare!
  • 20. Kännetecken och principer för differentierad undervisning • Differentierad undervisning är ”organisk” : Studerande och lärare i yrkesutbildning lär sig tillsammans. Ett pågående samarbete med de studerande krävs för att finslipa möjligheterna till inlärning så de är effektiva för varje studerande. Varje dag i klassrummet kan ge ett nytt sätt att anpassa klassrummet bättre för inlärarna.
  • 21. Inlärningsprinciper för att främja differentierad undervisning Enligt Tomlinson kan lärare i yrkesutbildning differentiera sin undervisning på följande fyra sätt: 1) innehåll, 2) genomförande, 3) resultat, 4) lärandemiljö.
  • 22. Vad menar vi med innehåll? Det är allmänt känt att det grundläggande innehållet i lektionerna bör omfatta det som är fastställt av skolstyrelsen eller den statliga undervisningsmyndigheten. Men vissa studerande i yrkesutbildning kan vara helt obekanta med begreppen i en lektion, vissa studerande kan behärska dem delvis, och vissa studerande kan redan vara bekanta med innehållet innan lektionen börjar.. Vad en lärare i yrkesutbildning kan göra är att differentiera innehållet genom att utforma aktiviteter för grupper av studerande som omfattar olika nivåer av Blooms taxonomi (en klassificering av nivåer för intellektuell kapacitet från lägre till högre rangordnade färdigheter). De sex nivåerna är: • Minnas • Förstå • Tillämpa • Analysera • Utvärdera • Skapa nytt
  • 23. Vad menar vi med innehåll? Studerande i yrkesutbildning som inte känner till innehållet i en lektion kan få göra uppgifter på de lägre nivåerna: minnas och förstå. Studerande i yrkesutbildning som har vissa kunskaper kan få tillämpa och analysera innehållet, och studerande som behärskar det på hög nivå kan få göra uppgifter som går ut på att utvärdera och skapa nytt.
  • 24. Exempel på differentierande aktiviteter: • Koppla samman ord och definitioner. • Läsa ett textavsnitt och svara på frågor om det. • Tänka på något som har hänt en karaktär i berättelsen och ett annat slut. • Skilja på fakta och åsiker i berättelsen. • Identifiera författarens uppfattning och ge belägg som stöd för den uppfattningen. • Göra en PowerPoint-presentation som sammanfattar lektionen.
  • 25. Genomförande Varje studerande i yrkesutbildning föredrar en viss inlärningsmetod, och framgångsrik differentiering innebär att presentera materialet på alla sätt: genom syn, hörsel och rörelse och med ord. Den här metoden för genomförande tar också hänsyn till att alla studerande i yrkesutbildning inte kräver samma stöd från läraren, och att de studerande kan välja att arbeta i par, smågrupper eller individuellt. Och även om vissa studerande kan dra fördel av att ha individuell kontakt med dig eller en assistent kan andra göra framsteg på egen hand. Lärare i yrkesutbildning kan förstärka de studerandes inlärning genom att erbjuda stöd som utgår från vars och ens behov.
  • 26. Exempel på att differentiera genomförandet: • Ta fram läroböcker både för visuella inlärare och de som lär sig genom text. • Låt auditiva inlärare lyssna till ljudböcker. • Ge rörelsebaserade inlärare möjlighet att göra en interaktiv uppgift via nätet.
  • 27. Resultat Resultatet är det som den yrkesutbildningsstuderande skapar vid slutet av lektionen för att visa att han eller hon behärskar innehållet. Det kan ske i form av tester, projekt, rapporter eller andra aktiviteter. En lärare i yrkesutbildning kan ge de studerande aktiviteter som visar att de behärskar ett undervisningsinnehåll på det sätt som den studerande föredrar, beroende på inlärningsstil.
  • 28. Exempel på att differentiera slutresultatet: • Inlärare av läsning och skrivning skriver en bokrecension. • Visuella inlärare skapar en grafisk återgivning av berättelsen. • Auditiva inlärare gör en muntlig redovisning. • Rörelsebaserade inlärare bygger ett diorama som illustrerar berättelsen.
  • 29. Lärandemiljö Villkoren för den bästa inlärningen innefattar både fysiska och psykologiska delar. En flexibel klassrumsplanering är nyckeln, inklusive olika typer av möbler och utrustning som stödjer både individuellt och grupparbete. Psykologiskt bör lärare i yrkesutbildning använda klassrumstekniker som tryggar en säker och stödjande lärandemiljö.
  • 30. Exempel på att differentiera lärandemiljön: • Dela in vissa av de studerande i läsgrupper för att diskutera uppgiften. • Låt de studerande som vill läsa individuellt. • Skapa tysta platser där det inte finns några störningsmoment.
  • 31. Praktiska tillämpningar, verktyg och strategier för differentierad undervisning Det finns ett antal metoder som kan skräddarsys och användas i olika ämnen. Dessa strategier är uppgifter i flera steg, valtavlor, tätpackning, intressegrupper, flexibel gruppindelning och inlärningskontrakt. • Uppgifter i flera steg utformas för att lära ut samma färdighet men låta de studerande nå olika resultat för att visa sin kunskap utifrån sin förståelse. • Valtavlor låter de studerande välja vilken aktivitet de vill arbeta med för att nå en färdighet som läraren väljer. På tavlan finns oftast möjlighet att välja bland olika inlärningsmetoder: rörelsebaserad, visuell, auditiv och taktil. • Tätpackning låter läraren hjälpa de studerande med att nå nästa inlärningsnivå när de redan behärskar det som lärs ut till klassen. För att tätpacka bedömer läraren den studerandes kunskapsnivå, tar fram en plan för vad de behöver lära sig, befriar dem från att studera det de redan kan och skapar tid för dem att öva ytterligare färdigheter. • Intressegrupper är ett sätt att ge de studerande självbestämmande i lärandet. Flexibel gruppindelning låter grupperna mer flytande beroende på aktivitet eller ämne. • Inlärningskontrakt görs mellan en studerande och en lärare i yrkesutbildning för att fastställa lärarens förväntningar på vilka nödvändiga färdigheter som ska visas upp och vilka uppgifter som ska genomföras, medan de studerande skriver ner vilka metoder de vill använda för att fullgöra uppgiften. Dessa kontrakt kan låta de studerande använda den inlärningsteknik de föredrar, arbeta i sin egen takt och uppmuntrar till självständighet och planeringsförmåga.
  • 32. Fördelar och nackdelar med differentierad undervisning Fördelarna med differentiering i klassrummet följs ofta av nackdelarna med ökande arbetsbörda. Här är några faktorer att tänka på: Fördelar • Forskning visar att differentierad undervisning är effektiv för högpresterande studerande, liksom för studerande med lätta till måttliga funktionshinder. • När de studerande ges fler möjligheter att välja hur de kan lära in ett material tar de större ansvar för sitt eget lärande. • Studerande förefaller mer engagerade i lärandet och det rapporteras färre disciplinproblem i klassrum där lärarna ger differentierade lektioner.
  • 33. Fördelar och nackdelar med differentierad undervisning Nackdelar • Differentierad undervisning kräver mer planering av lektionerna och många lärare har svårt att hitta den extra tiden i sitt arbetsschema. • Inlärningskurvan kan vara brant, och vissa skolor saknar resurser för professionell utveckling. • Kritiker hävdar att det inte finns tillräckligt med forskning till stöd för fördelarna med differentierad undervisning i förhållande till den ökade förberedelsetiden.
  • 34. Tid för självreflektion Klicka nedan för att hitta exempel på differentierade strategier som används I undervisning: Länk: https://www.youtube.com/watch?v=NLH9yaHIIoQ Källa: Examples of Differentiated Strategies used in Teaching - YouTube Kan du tillämpa de här strategierna I ditt klassrum? Om ja, vilka strategier är mest användbara för dina yrkesutbildningsstuderande?
  • 35. ENHET 4 Differentierad betyder … Differentierad betyder inte …
  • 36. När lärare i yrkesutbildning differentierar undervisningen gör de det som svar på den studerandes beredvillighet, intresse och inlärningsprofil. På grund av sitt unika och varierade behov i studierna kräver de studerande i yrkesutbildning att lärarna differentierar innehåll och/eller genomförande av utbildningen. Differentierad undervisning finns i många former och utföranden. Vanliga myter om vad differentiering är och inte är presenteras på de följande bilderna. Introduktion
  • 37. Differentierad betyder inte … • att be varje studerande att läsa samma text i samma syfte och med samma strategi • att ge samma instruktion och uppgift till hela klassen • att ge extrauppgifter till studerande som blir klara tidigt • att individualisera undervisningen för varje studerande • att göra något helt olika för varje studerande i klassrummet • att skapa permanenta grupper som aldrig ändras
  • 38. Differentierad betyder … • mer komplex än bara att förse olika studerande med olika upplevelser av lärandet • baserad på de studerandes behov • beaktande de studerandes nivå av beredvillighet, intressen och inlärningsstilar • en flexibel inställning till undervisning och gruppering • mer än en möjlighet för de studerande när de läser sina texter • olika lässtrategier för att få materialet i överensstämmelse med våra studerandes behov av läsning • ändrade sätt att undervisa så att alla kan lära och utvecklas
  • 39. Tid för självreflektion Vad är differentierad undervisning? Vilket tillvägagångssätt använder du nu när du undervisar? Berätta din egen historia för oss! Klicka nedan för att se en video om hur man planerar lektioner: Länk: https://www.youtube.com/watch?v=rumHfC1XQtc Källa: Differentiating Instruction: How to Plan Your Lessons - YouTube
  • 40. i ENHET 5 Vilka är skillnaderna mellan traditionella och differentierade klassrum?
  • 41. Traditionella klassrum Differentierade klassrum Skillnaderna mellan olika yrkesutbildningsstuderande maskeras eller hanteras när det blir problematiska Skillnaderna mellan de studerande studeras som utgångspunkt för planering Bedömning är vanligast vid slutet av inlärningen för att se ”vem som har förstått” Bedömning är pågående och diagnostisk för att förstå hur undervisningen kan göras mer lyhörd för inlärarnas behov Relativt smal syn på intelligens Tydligt fokus på många former av intelligens En enda definition av framgång dominerar Framgång mäts i stort genom individuell utveckling från en utgångspunkt De studerandes intressen används sällan De studerande handleds ofta i att göra intressebaserade val Relativt få möjliga inlärningsprofiler tas med i beräkningen Många inlärningsprofiler uppmärksammas Undervisning i helklass dominerar Många undervisningssätt används Undervisningen drivs av att text och kursinnehåll ska täckas in De studerandes beredvillighet, intresse och inlärningsprofil skapar undervisningen Inlärningens fokus är att behärska fakta och färdigheter utanför sitt sammanhang Inlärningens fokus är att använda viktiga färdigheter för att förstå nyckelbegrepp och principer Samma typ av uppgift är norm Många möjligheter till uppgifter används ofta Relativt oflexibel i tid Tiden används flexibelt utifrån de studerandes behov En enda text dominerar En mångfald av material finns tillgängligt En enda tolkning av idéer och händelser söks Många perspektiv på idéer och händelser söks rutinmässigt Läraren löser problemen De studerande hjälper varandra och läraren med att lösa problemen Läraren har en standard för bedömning av hela klassen De studerande arbetar tillsammans med läraren för att ta fram mål både för hela klassen och individuellt Ofta en enda form av bedömning De studerande bedöms på många sätt
  • 42. Sammanfattning Nu när du har gått igenom den här enheten bör du kunna:  förstå differentierad undervisning  tillämpa dessa tekniker i ditt arbete  hantera vardagsfrågor i din undervisning och dina studerandes unika behov mer effektivt
  • 43. Referenser • DIFFERENTIATED INSTRUCTION, Sec- B Readings, s 1 • DIFFERENTIATED INSTRUCTION, Susan Watts-Taffe, B.P. (Barbara) Laster, Laura Broach, Barbara Marinak, Carol McDonald Connor, Doris Walker-Dalhouse, s 2 • Culturally Responsive Differentiated Instructional Strategies, Metropolitan Center for Urban Education, s 5 • Helpful Examples of Differentiated Instruction – Complete Literature • Differentiated Reading Instruction: Multiple Pathways to Literacy Success | Solution Tree Blog • Differentiated Instruction, Cynthia Uche, Doctor of Pharmacy Candidate, University of Maryland School of Pharmacy • What is Differentiated Instruction? Examples of How to Differentiate Instruction in the Classroom • WHAT DIFFERENTIATED INSTRUCTION IS (TOMLINSON 2001) • UDL/Differentiated Instruction • The 6 Myths of Differentiated Instruction
  • 44. The European Commission's support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents, which reflect the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein. Tack för uppmärksamheten!