Socialstyrelsens yttrande till Polisen med bedömda hälsorisker. Daterad 2016-10-20.

1. 2016-10-20 Dnr 2009/2016 1(5)
Generaldirektörens stab
Krisberedskap
Johanna Sandwall
johanna.sandwall@socialstyrelsen.se
Polisen
Nationella operativa avdelningen
Att: Fredrik Landberg
SOCIALSTYRELSEN
106 30 Stockholm
Telefon 075-247 30 00
Fax 075-247 32 52
socialstyrelsen@socialstyrelsen.se
www.socialstyrelsen.se
Hälsorisker vid exponering av rök från pyrotekniska
rökgeneratorer
Socialstyrelsen fick den 1 juni 2016 en fråga från Polisen (dnr 2009/2016) om
hälsorisker vid exponering av rök från pyrotekniska rökgeneratorer. Bakgrunden
till frågan var att Polisen har startat ett projekt utifrån ett arbetsmiljöperspektiv
för polisens arbete vid olika publika evenemang där det förekom användning av
pyrotekniska rökgeneratorer. Polisen tog stöd från FOI med att analysera vilka
typer hälsofarliga ämnen som utvecklas från pyrotekniska rökgeneratorer. Soci-
alstyrelsen har genom anlitande av medicinsk expert besvarat frågor kring hälso-
risker utifrån det underlag som FOI och Polisen tagit fram.
Bakgrund
Ett antal poliser var under 2015 drabbade av rök från pyrotekniska rökgenerato-
rer i samband med polisiär insats mot olika supportergrupper i Stockholm vilket
ledde till tillbudsanmälningar från polisens sida. I juni 2016 intervjuades sex
poliser som varit inblandade i två olika händelser i Stockholm där de drabbade
varit utsatta för omfattande rökutveckling. I ett fall ledde exponeringen till dia-
gnosen kemisk lunginflammation och i de andra beskrivna fall till mer kortsik-
tiga symptom som väl överensstämmer med symptombild för exponering av rök
från t.ex. pyrotekniska rökgeneratorer, se bilaga 1.
FOI genomförde i maj 2016 bestämning av partikelemissioner och förbrännings-
rester från pyrotekniska rökgeneratorer. I dessa försök mättes utsläppta mängder
av respirabla partiklar, flyktiga organiska föreningar, oorganiska gaser, aldehy-
der och partikelburna organiska ämnen. Försöken visar på mängden partiklar i
respirabel fraktion (partiklar < 4µm). Storleksfördelningen av dessa visar att
majoriteten är mindre än 1µm och c:a 50% av dessa partiklar är i sin tur ultrafina
(< 100nm). Partiklarna bestod till stor del av organiska färgämnen.
Bedömning av hälsorisker
Partikelstorlek samt dammdefinitioner (se bilaga 2) och i vilken omfattning
dessa kan drabba lungvävnaden och ytterst de absolut känsligaste delarna av
lungan, alveolerna, är av stor vikt för bedömningen. Partiklar som har en aero-
dynamisk diameter större än 10µm fastnar i viss grad i flimmerhåren i näsan
men en del kommer in i lungorna. Vid inandning via munnen kan partiklar på
upp till 20µm leta sig ner i lungorna. Partiklar mellan 2,5 och 10µm sätter sig
mestadels i de övre luftvägarna medan partiklar mindre än 4µm kan tränga ner i
lungblåsorna (alveolerna) i lungorna. Partiklar under 0,1µm misstänks även
kunna tränga in i kärlen. De brukar kallas ultrafina partiklar, och då avses ofta

2. SOCIALSTYRELSEN 2016-10-19 Dnr 2009/2016 2(5)
partiklar mellan 1µm till 0,1µm. De bidrar därför mycket lite till den totala par-
tikelmassan, men de är flest i antal och har en stor yttäckning.
Som framgår av försöken på FOI innehåller röken respirabelt damm, damm som
når längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna. Störst mängd exponeras
personer närmast rökkällan för att sedan avta med avståndet från rökkällan. Re-
dan små mängder av denna rök kan, hos en individ med tidigare känd lungsjuk-
dom som t.ex. KOL eller astma, drabbas mycket hårt medan en helt lungfrisk
person inte behöver drabbas i någon nämnvärd omfattning. Exponeras en person
för stora mängder koncentrerad rök kommer emellertid oavsett tidigare medi-
cinskt tillstånd den exponerade personen att kunna drabbas av akuta luftvägs-
symtom. Det framkommer att hos de sex intervjuade poliser som i samband med
insats blivit utsatta för rök från pyrotekniska generatorer har samtliga ådragit sig
mer eller mindre allvarliga men akuta luftvägssymtom.
Johanna Sandwall
Krisberedskapschef

3. SOCIALSTYRELSEN 2016-10-19 Dnr 2009/2016 3(5)
Bilaga 1
Kemisk pneumoni
Nedan redogörs för vad kemisk pneumoni (kemisk lunginflammation), symtom
och prognos innebär för individen.
Kemisk pneumoni är ovanlig och orsakar inflammation i lungvävnaden.
Många substanser kan orsaka kemisk pneumoni såsom vätskor, gaser samt små
partiklar. Aspirationspneumoni är en form av kemisk pneumoni där man anting-
en andas ner vätska från munhålan eller får ner saltsyra och/eller enzymer från
magsäcken ner i lungorna.
Symtom
Symtomen på kemisk pneumoni varierar stort beroende på grund av olika fak-
torer:
Kemikaliens:
 Reaktivitet
 Koncentration
 Vattenlöslighet
 Partikelstorlek
Andra faktorer:
 Exponeringstid
 Omgivningen (inomhus, utomhus, varmt eller kallt)
 Skyddsutrustning (skyddsmask, skyddsdräkt)
 Medicinsk bakgrund
 Den drabbades ålder
Symtomen kan vara:
 Rinnande ögon, näsa och mun
 Brännande känsla från slemhinnorna i näsa, ögon, läppar, mun och hals
 Hosta såväl torr som produktiv med klar, gult eller grönt slem
 Hostan kan också vara blodtillblandad
 Illamående och/eller magsmärtor
 Bröstsmärtor
 Andnöd
 Smärtsam andning
 Huvudvärk
 Influensa liknande symtom
 Svaghet eller en generell sjukdomskänsla
 Delirium eller desorientering
Allvarliga symtom
 Medvetslöshet
 Cyanos
 Andningssvårigheter
 Förändrat röstläge
 Svullnad i mun och svalg

4. SOCIALSTYRELSEN 2016-10-19 Dnr 2009/2016 4(5)
 Bröstsmärtor
 Andnöd
 Produktiv eller blodtillblandad hosta
 Uppkastningar och aspiration
Vid dessa symtom skall sjukvård uppsökas för medicinsk behandling. Kontakt
bör också tas med Giftinformationscentralen (112) för råd och handläggning av
dessa patienter.
Prognosen är beroende av vilken typ av kemikalie patienten blivit exponerad för
samt patientens premedicinska bakgrund. En person med aktuell lungsjukdom
kan således drabbas mycket allvarligt i samband med exponering för även ringa
mängder av kemiska substanser jämfört med en person utan lungproblem eller
annan sjukdomsbakgrund. Generellt sett kommer dock personer som drabbats av
svåra symptom (oavsett sjukdomsbakgrund) att drabbas av antingen kortsiktiga
eller långsiktiga komplikationer.

5. SOCIALSTYRELSEN 2016-10-19 Dnr 2009/2016 5(5)
Bilaga 2
Ur Arbetsmiljöverkets AFS 2015:7 Hygieniska gränsvärden
Dammdefinitioner
Hälsorelaterade storleksfraktioner för luftburna partiklar, aerosoler, är definie-
rade i standarden Arbetsplatsluft – Partikelstorleksfraktioner för mätning av
luftburna partiklar (SS-EN 481). De utgörs av inhalerbar, thorakal och respirabel
partikelfraktion.
Med inhalerbar fraktion menas den mängd partiklar, av totalmängden partiklar i
luften, som man inandas genom näsa och
mun. Thorakal fraktion är den del av de inhalerbara partiklarna som passerar
struphuvudet. Den respirabla fraktionen är de inhalerbara partiklar som når
längst ner i luftvägarna, till alveolerna i lungorna.
Detta åskådliggörs i figur 1. Figuren visar att för inhalerbart damm infångas 50
% av mängden partiklar med den aerodynamiska diametern 100 μm, för tho-
rakalt damm infångas 50 % av 10 μm-partiklarna och för respirabelt damm in-
fångas 50 % av 4 μm-partiklarna.
Rökpartiklar, från t.ex. svetsning, är i regel huvudsakligen av storleksordningen
< 1 μm, vilket innebär att dessa till största delen enligt standarden består av re-
spirabla partiklar. Det innebär att alla rökpartiklar kan betraktas som respirabla.
Därför behöver man inte använda provtagare med föravskiljare vid provtagning
då enbart rök finns. Metallrök bildas i regel genom kondensation och eventuell
oxidation av metallånga. Vanligtvis utför svetsare även slipning eller slaggning
varför även det luftburna dammet i en svetsares andningszon kan bestå av en hög
andel icke-respirabelt damm.
Vid provtagning av det som vi kallar totaldamm används i Sverige en provtag-
ningskassett med diametern 25 mm eller 37 mm.
Figur 1. Inhalerbart, torakalt och respirabelt damm enligt konventionen
i standarden SS-EN 481 angivna som procent av totalmängden luftburna
partiklar.