Inlandssjöfart på Sveriges inre vattenvägar
Presentation VTI 2011-01-11
Session 1, dag ett
Bertil Arvidsson
BACAB
www.bacab.se
www.maritimtforum.se
I övriga EU utvecklas inlandssjöfarten med för detta ändamål specialbyggda fartyg s.k. Barges (Pråmar). Dessa fartyg är betydligt billigare och miljövänligare än havsgående s.k. IMO- fartyg och är därför ett intressant alternativ för godstransporter. I alla länder som har inre vattenvägar (Inland Waterways, IWW) ökar transporterna. I dag finns 15000 självgående Barges i drift. Trafiken får en alltmer tydlig koppling till konceptet ”hållbar stad” och medeltransportsträckorna sjunker. I dag är 30 % av transporterna under 5 mil.
I Sverige betraktas de inre vattenvägarna som en del av havet vilket innebär att dessa inlandsfartyg inte får användas i Sverige utan endast havsgående fartyg (IMO- fartyg) får trafikera Sveriges inre vattenvägar . Detta gäller även t.ex. Göta Älv och sträckan Göteborg-Trollhättan, en vattenväg som enligt flera studier skulle kunna avlasta det hårt ansträngda väg- och järnvägs- och systemet i regionen.
I Statens Offentliga Utredning om inre vattenvägar i Sverige (SOU 2011:4) konstateras att Sverige har utmärkta inre vattenvägar både i Stockholmsregionen och Göteborgsregionen (Göta Älv, Vänern). Inräknat de skyddade kustfarvattnen i dessa regioner kan inlandsfartyg, på kommersiella villkor och utan subventioner, konkurrera om godset i regionen och därmed avlasta väg och järnväg stora mängder gods på samma sätt som man idag gör på kontinenten.
Den statliga utredningen, liksom Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket i sina remissyttranden, anser att Sverige skall öppna upp för denna trafik i Sverige .
Förutsättningen för att redare, industri och hamnar skall kunna starta denna verksamhet är att Sverige införlivar det direktiv som reglerar denna trafik i svensk lag. Direktivet, 2006/87, innehåller dels ett komplett tekniskt regelverk som gäller för alla EU:s inlandsfartyg, dels en klassificering av de inre vattenvägarna i fyra zoner. Klassificeringen är gemensam för alla EU-länder och bygger på områdets signifikanta våghöjd.
1. • Sverige har enligt SOU 20011:4 utmärkta inre
vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta
ytterligare volymer. S bör därför införliva
direktiv 2006/87. (Zonindelning av IWW och
gemensamma tekniska regler för fartygen)
• Hur stor är utvecklingspotentialen för mer
gods på inre vattenvägarna i Sverige ?
• Hur ser dessa inlandsfartyg ut och vad skiljer
dom från de som trafikerar svenska vatten
idag ?
• Slutsatser och sammanfattning
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
vattenvägar. Bertil Arvidsson 2012-01-11 1
2. EU-Inlandssjöfart
(pråmtrafik) i Sverige ?
•Vattenvägen är en miljövänlig och
kostnadsfri naturresurs på samma
sätt som vattenkraft.
• I de regioner som har inre
vattenvägar (IWW) svarar
inlandssjöfarten för ca 1/3 av
godstransporterna
•I samtliga länder i EU som har
inlandsfarvatten (IWW) ökar
volymerna.
• Stora nyanläggningar görs nu,
Stora EU-bidrag.
•Låga broar lyfts bort, kanaler
breddas, nya slussar byggs.
•Stark koppling till ”Hållbar stad”,
30 % av transporterna under 5 mil.
•Industrin, hamnarna och redarna
positiva.
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
2012-01-11 2
vattenvägar. Bertil Arvidsson
3. Skillnad EU- klassade inlandsfartyg och
FN-klassade havsgående fartyg
• Inlandsfartyg (Vänermax) • Havsgående fartyg
– Lyder under EU-regler – Lyder under FN (IMO)-regler
– Max 2 meters våghöjd – Obegränsad våghöjd
– Min. brohöjd 12-13 meter – Min. brohöjd över 40 meter
– Maxstorlek 200 containers, – Maxstorlek 14000 containrar,
eller 4000 ton last eller 300000 ton last
– Normal gångtid 4- 18 timmar – Normal gångtid 5-30 dygn
– Besättning 3 man – Besättning 7-20 man
– Tillgång till normal – Måste klara allt med egen
samhällsservice. personal.
– Ingen lots – Lotspliktig
– Bränsle; Diesel 10 ppm svavel – Högsvavlig tjockolja
– Låga hamn- och farledsavgifter – Höga hamn och farledsavgifter
– Låga försäkringskostnader – Höga försäkringskostnader
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
2012-01-11 3
vattenvägar. Bertil Arvidsson
4. Heineken transporterar all sin öl över IWW.
Minskat antalet lastbilstransporter med 100.000
/ år!
Paris & Bryssel bl.a bygg/livsmedel via IWW
Liege, Berlin, London m.fl. Transporterar sina
sopor
Tesco transporterar sitt vin över IWW sparar 50
lastbilstransporter/vecka!
40 % av containertrafiken till och från
Amsterdam .
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
vattenvägar. Bertil Arvidsson 2012-01-11 4
6. Godstillväxten i Sverige 1992-2008 41 %
Godstillväxten antas fortsätt att öka i samma takt.
EU:s Vitbok
◦ 30% gods överförs till järnväg och IWW 2030
◦ 50% 2050
Många IWW-projekt i nya TEN-T
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
vattenvägar. Bertil Arvidsson 2012-01-11 6
8. Starkt stöd för både Närsjöfart och
Inlandssjöfart i Västra Götaland
Västra Götalandsregionen Kommunerna i regionen
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
2012-01-11 8
vattenvägar. Bertil Arvidsson
9. Infrastruktur (IWW) för
Inlandssjöfart i Sverige. (Zon 1-4)
Göteborgsregionen Mälarregionen
• Kuststräckan Varberg- Göteborg – • Kuststräckan
Uddevalla samt Göta älv upp till Oxelösund, Södertälje, Norvik, St
Vänern ockholm, Norrtälje samt
(Trollhättan/Vänersborg, Karlstad, Södertälje kanal in till
Kristinehamn, Lidköping) Köping, Västerås, Båstad, Stockho
lm,
• Slussen Lilla Edet.
– Kapacitet 80 fartyg per dygn • Södertälje kanal
• Trollhätte kanal; – Kapacitet 80 fartyg per dygn
– Kapacitet 30 fartyg per dygn. • Hammarbyslussen
– Kapacitet 80 fartyg per dygn
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
2012-01-11 9
vattenvägar. Bertil Arvidsson
11. Västra Götalandsregionens förstudie 2008
Chalmersutredningen ”Hållbara Lidköping 2011”
Inre vattenvägsutredningen 2011.
Remissyttrande, verk och myndigheter, 2011
Remissyttrande Vänerns näringslivsråd 2011
Länsstyrelsen i Värmland 2011
Redarna /hamnarna/industrin har tagit fram
konkreta projekt.
Svaret är ja och tillgängliga volymerna ökar.
Kostnadsbilden helt avgörande
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
vattenvägar. Bertil Arvidsson 2012-01-11 11
12. EU-klassad Inlandssjöfart (pråmtrafik) kan avlasta väg-
och järnväg i Göteborg/Vänerregionen
Aktuell utredning om IWW.
Länsstyrelsen Värmland Slutsatser;
• Stor potential för pråmtrafik
inom vissa godsslag;
• Containertrafik; ofta relativt
billig och miljövänlig.
Göteborgs hamn genererar
stora volymer.
• Sopor, återvinning, biobränsle;
Ofta relativt billigt och
miljövänligt.
• Uppskattat antal fartyg som
passerar Lilla Bommen med
utbyggd inlandssjöfart drygt
25 per dygn.
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
2012-01-11 12
vattenvägar. Bertil Arvidsson
13. 30 % av godstransporterna på IWW under 5
mil, stark koppling till uthållig stad -
konceptet.
30 % billigare containertransport på IWW i
genomsnitt. Gäller för dörr till dörr – transport
dvs. inklusive lastbilstransporten.
30 % av godsflödet väljer vattenvägen där
alternativet inre vattenväg finns.
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
vattenvägar. Bertil Arvidsson 2012-01-11 13
14. IWT är ett inlandstransportsystem.
Pråmtrafiken har samma villkor som lastbil
eller tåg, samma bränsle (diesel) etc.
IWT är ett alternativ till inrikes lastbil och
inrikes tågtransporter och inte kopplas till
internationell sjöfart.
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
vattenvägar. Bertil Arvidsson 2012-01-11 14
15. Modern pråmtrafik kan avlasta väg och järnväg stora mängder
gods. Gods finns redan idag.
Godstrafiken i Sverige (och hela EU) kommer att fortsätta att
öka.
Mer sjöfart helt i linje med EU:s transportpolitik och
regeringens målsättning att mer gods skall transporteras på
vattenvägar och järnvägar.
Inlandssjöfart ger statsfinansiellt plus, låga
infrastrukturkostnader, låga underhållskostnader, inga
subventioner
Stora EU- bidrag för utveckling av IWW
Flera redare vill öppna trafik. Lämpliga inlandsfartyg finns
men får ej användas i Sverige eftersom Sverige ej införlivat
direktiv 2006/87 i svensk rätt.
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
vattenvägar. Bertil Arvidsson 2012-01-11 15
17. Detta behöver göras;
Införliva direktiv 2006/87 i Svensk rätt. Då får vi;
◦ Samma tekniska regelverk för fartygen som resten av EU.
(Svenska särregler gäller endast svenskflaggade fartyg).
◦ De svenska inre vattenvägarna klassade i fyra zoner på samma
sätt som andra EU-länder med IWW.
Snabbutred bemanningsfrågan. Vilken besättning skall dessa
fartyg ha ?
◦ Skall Sverige kräva större bemanning trots att dessa fartyg är
betydligt säkrare än tåg och bil mått per transporterad
tonkilometer ?
◦ Svenska särregler kommer att betraktas som
konkurrenshinder.
VTI .Inlandssjöfart på Sveriges inre
vattenvägar. Bertil Arvidsson 2012-01-11 17