SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 17
Baixar para ler offline
Nervsystemet
och hjärnan

onsdag den 6 november 2013
Kommunikations-apparaten
Olika kroppsdelar behöver fungera tillsammans skicka information till varandra.
Hormoner är signalämnen som används för att
meddela sig
Skickas med blodet eller i kroppens nervsystem
(snabbare, 160 m/s).
Nervimpulser kan skickas mot ett bestämt mål, tex en
muskel.

onsdag den 6 november 2013
onsdag den 6 november 2013
Centrala nervsystemet
Signalmottagare är kroppens sinnesorgan (lukt,
känsel, syn, smak, hörsel)
Signalerna omvandlas till svaga elektriska impulser.
Leds i nerver till ryggmärgen och hjärnan.
Hjärnan tolkar signalerna och ev reagerar.
Signaler skickas från centrala nervsystemet till t ex en
muskel.

onsdag den 6 november 2013
Medvetna/Omedvetna

Medvetna reaktioner styrs av hjärnan
Reflexer är reaktioner som sker innan vi
blir medvetna om dem.

onsdag den 6 november 2013
Nervceller
Annorlunda konstruktion - ska överföra
elektriska impulser, signaler
Kan vara mycket långa, upp till 1 m
Cellkropp, kortare utskott (dendriter)
leder in till cellen, ett längre utskott
(axon) som leder från cellen

onsdag den 6 november 2013
Nervceller

Utskotten är isolerade med myelin (fettrikt ämne).
Förhindrar att elektriska impulser sprids till fler
nervceller.
Avfettningsmedel kan skada nervsystemet - skydda
dig!

onsdag den 6 november 2013
Nerver

Det är långa utskott från många nervceller. Synnerver
innehåller t ex en halv miljon nerveller.

onsdag den 6 november 2013
Hur fungerar det?
Axonet slutar i förgreningar som har en
ändplatta längst ut. Den plattan har
kontakt med en annan cell.
Mottagare nervcell - signalämnet
fortsätter
Mottagare muskelcell - drar ihop sig
Signalämnet fungerar 1/1000s
onsdag den 6 november 2013
Synapser

Kontaktställena mellan ändplattorna och
mottagarcellerna
Olika signalämnen, t ex endorfiner ( sätts igång vid
ansträngning) som ger en lustkänsla - jag mår gott!

onsdag den 6 november 2013
Problem?

Vissa läkemedel riktas mot synapserna så att inte impulserna går fram, de samlas
där och kan ge förgiftningstillstånd, muskelkramper
Koffein och amfetamin underlättar impulsernas ”resa”
En del blockerar impulserna, t ex smärtstillande, narkosmedel - en del läkemedel
är blockerare, tex betablockerare som minskar hjärtas puls och då sänker
blodtrycket.
Alkohol påverkar nervsystemet och impulsöverföringen. Detta medför dålig
reaktionsförmåga och koordinering av rörelser.
Förstörs en synaps är skadan obotlig!

onsdag den 6 november 2013
Hjärnan - centralen
Omges av skallbenet, hjärnhinnor och en
vätska = dämpar mot stötar!
Består av nervceller, jämt aktiva, kräver
näring och syre
Indelas i storhjärnan, lillhjärnan och
hjärnstammen

onsdag den 6 november 2013
Storhjärnan

Indelad i höger/vänster hjärnhalva
Grå barken - veckad i vindlingar (liknar en valnöt) tänkandet och minnet sitter där!
Syncentrum i nacken
Styr skelettmusklernas rörelser, hörsel, känsel m fl

onsdag den 6 november 2013
Hjärnhalvorna
Vänster = optimistiskt, pratsam, tala läsa - skriva, logiska tänkandet,
registerar detaljer, bilder. Svårt för
helheten - t ex känna igen ansikten
Höger - konstnärlig, rita, musik, ser
helheten, känner igen ansikten, röster,
fantasifull, drömmande
onsdag den 6 november 2013
Lillhjärnan

Samordnare av impulser från alla
sinnersorgan
Motorik, balans, kroppställning

onsdag den 6 november 2013
Hjärnstammen
Funktioner vi inte kan påverka, t ex
andning, hjärtslag, blodtryck,
tarmaktivitet
Styr sexualdrift, sömn, hunger, törst
Samarbetar med hypofysen - bildar
hormoner - budbärare mellan celler

onsdag den 6 november 2013
Hormonsystemet

Körtlar sprider hormoner i blodet
Bukspottskörteln (insulin), sköldkörteln
(cellandning), binjurarna(adrenalin),
äggstockar + testiklar(könshormon)
Hypofysen sprider bl a tillväxthormon

onsdag den 6 november 2013

Mais conteúdo relacionado

Mais procurados

Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02Daniel Mattsson
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2gulzay
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 

Mais procurados (20)

Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: RörelseLena Koinberg | Fysik: Rörelse
Lena Koinberg | Fysik: Rörelse
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Genetik
GenetikGenetik
Genetik
 
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: EvolutionLena Koinberg | Biologi: Evolution
Lena Koinberg | Biologi: Evolution
 
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och TryckLena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
Lena Koinberg | Fysik: Kraft och Tryck
 
Sinnena
SinnenaSinnena
Sinnena
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och MagnetismLena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Nervsystemet
Nervsystemet   Nervsystemet
Nervsystemet
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition: Sammanfattning åk 7
 
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
I -muskler-leder--rorelse---editerad-av-daniel-v02
 
Livets utveckling
Livets utvecklingLivets utveckling
Livets utveckling
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Nervsystemet
NervsystemetNervsystemet
Nervsystemet
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 9
 
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Biologi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2Ellära och magnetism.ppt del2
Ellära och magnetism.ppt del2
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 

Destaque

Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2gulzay12
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivetRhyaz
 
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tåMoa Wikner
 
Spanska 18 september
Spanska 18 septemberSpanska 18 september
Spanska 18 septemberAnnelieD
 
Hjärnan i skolan
Hjärnan i skolanHjärnan i skolan
Hjärnan i skolanExist Nu AB
 
Hur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljusHur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljuspetsve62
 
Hjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapetHjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapetExist Nu AB
 
Psykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivPsykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivSfi Hagfors
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbeteMalin Åhrby
 
Chemistry Investigatory Project Class 12
Chemistry Investigatory Project Class 12Chemistry Investigatory Project Class 12
Chemistry Investigatory Project Class 12Self-employed
 

Destaque (13)

Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivet
 
Från topp till tå
Från topp till tåFrån topp till tå
Från topp till tå
 
Hjärnan
HjärnanHjärnan
Hjärnan
 
Spanska 18 september
Spanska 18 septemberSpanska 18 september
Spanska 18 september
 
Hjärnan i skolan
Hjärnan i skolanHjärnan i skolan
Hjärnan i skolan
 
Hur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljusHur ogat uppfattar_ljus
Hur ogat uppfattar_ljus
 
Hjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapetHjärnan i ledarskapet
Hjärnan i ledarskapet
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Jord
JordJord
Jord
 
Psykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivPsykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektiv
 
Celler i samarbete
Celler i samarbeteCeller i samarbete
Celler i samarbete
 
Chemistry Investigatory Project Class 12
Chemistry Investigatory Project Class 12Chemistry Investigatory Project Class 12
Chemistry Investigatory Project Class 12
 

Mais de Ann Thorvaldsson (7)

Särskilt stöd Kil
Särskilt stöd KilSärskilt stöd Kil
Särskilt stöd Kil
 
Karl XII
Karl XIIKarl XII
Karl XII
 
Karl XI
Karl XIKarl XI
Karl XI
 
Blodomloppet
BlodomloppetBlodomloppet
Blodomloppet
 
Kemi nk1a
Kemi nk1aKemi nk1a
Kemi nk1a
 
Nk1a Cellen
Nk1a CellenNk1a Cellen
Nk1a Cellen
 
Nk1a Arters indelning
Nk1a Arters indelningNk1a Arters indelning
Nk1a Arters indelning
 

Nervsystemet

  • 2. Kommunikations-apparaten Olika kroppsdelar behöver fungera tillsammans skicka information till varandra. Hormoner är signalämnen som används för att meddela sig Skickas med blodet eller i kroppens nervsystem (snabbare, 160 m/s). Nervimpulser kan skickas mot ett bestämt mål, tex en muskel. onsdag den 6 november 2013
  • 3. onsdag den 6 november 2013
  • 4. Centrala nervsystemet Signalmottagare är kroppens sinnesorgan (lukt, känsel, syn, smak, hörsel) Signalerna omvandlas till svaga elektriska impulser. Leds i nerver till ryggmärgen och hjärnan. Hjärnan tolkar signalerna och ev reagerar. Signaler skickas från centrala nervsystemet till t ex en muskel. onsdag den 6 november 2013
  • 5. Medvetna/Omedvetna Medvetna reaktioner styrs av hjärnan Reflexer är reaktioner som sker innan vi blir medvetna om dem. onsdag den 6 november 2013
  • 6. Nervceller Annorlunda konstruktion - ska överföra elektriska impulser, signaler Kan vara mycket långa, upp till 1 m Cellkropp, kortare utskott (dendriter) leder in till cellen, ett längre utskott (axon) som leder från cellen onsdag den 6 november 2013
  • 7. Nervceller Utskotten är isolerade med myelin (fettrikt ämne). Förhindrar att elektriska impulser sprids till fler nervceller. Avfettningsmedel kan skada nervsystemet - skydda dig! onsdag den 6 november 2013
  • 8. Nerver Det är långa utskott från många nervceller. Synnerver innehåller t ex en halv miljon nerveller. onsdag den 6 november 2013
  • 9. Hur fungerar det? Axonet slutar i förgreningar som har en ändplatta längst ut. Den plattan har kontakt med en annan cell. Mottagare nervcell - signalämnet fortsätter Mottagare muskelcell - drar ihop sig Signalämnet fungerar 1/1000s onsdag den 6 november 2013
  • 10. Synapser Kontaktställena mellan ändplattorna och mottagarcellerna Olika signalämnen, t ex endorfiner ( sätts igång vid ansträngning) som ger en lustkänsla - jag mår gott! onsdag den 6 november 2013
  • 11. Problem? Vissa läkemedel riktas mot synapserna så att inte impulserna går fram, de samlas där och kan ge förgiftningstillstånd, muskelkramper Koffein och amfetamin underlättar impulsernas ”resa” En del blockerar impulserna, t ex smärtstillande, narkosmedel - en del läkemedel är blockerare, tex betablockerare som minskar hjärtas puls och då sänker blodtrycket. Alkohol påverkar nervsystemet och impulsöverföringen. Detta medför dålig reaktionsförmåga och koordinering av rörelser. Förstörs en synaps är skadan obotlig! onsdag den 6 november 2013
  • 12. Hjärnan - centralen Omges av skallbenet, hjärnhinnor och en vätska = dämpar mot stötar! Består av nervceller, jämt aktiva, kräver näring och syre Indelas i storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen onsdag den 6 november 2013
  • 13. Storhjärnan Indelad i höger/vänster hjärnhalva Grå barken - veckad i vindlingar (liknar en valnöt) tänkandet och minnet sitter där! Syncentrum i nacken Styr skelettmusklernas rörelser, hörsel, känsel m fl onsdag den 6 november 2013
  • 14. Hjärnhalvorna Vänster = optimistiskt, pratsam, tala läsa - skriva, logiska tänkandet, registerar detaljer, bilder. Svårt för helheten - t ex känna igen ansikten Höger - konstnärlig, rita, musik, ser helheten, känner igen ansikten, röster, fantasifull, drömmande onsdag den 6 november 2013
  • 15. Lillhjärnan Samordnare av impulser från alla sinnersorgan Motorik, balans, kroppställning onsdag den 6 november 2013
  • 16. Hjärnstammen Funktioner vi inte kan påverka, t ex andning, hjärtslag, blodtryck, tarmaktivitet Styr sexualdrift, sömn, hunger, törst Samarbetar med hypofysen - bildar hormoner - budbärare mellan celler onsdag den 6 november 2013
  • 17. Hormonsystemet Körtlar sprider hormoner i blodet Bukspottskörteln (insulin), sköldkörteln (cellandning), binjurarna(adrenalin), äggstockar + testiklar(könshormon) Hypofysen sprider bl a tillväxthormon onsdag den 6 november 2013