För börsbolagen överensstämde utvecklingen av lönsamhet och omsättning under åren 2006-2009 väl med utvecklingen för hela det privata näringslivet. Prognoserna för de ca 250 börsbolagen för åren 2011-2012 antas därför fungera som goda indikatorer för hela näringslivets utveckling dessa år. Utvecklingen med stigande utdelningar och sjunkande investeringar är oroande. Den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb i näringslivet är beroende av investeringarna. Att prioritera utdelningar till ägarna framför hållbar lönsamhet gynnar på sikt varken ägare eller anställda.

1. Unionens bolagsindikator
Mars 2011
2011 och 2012 blir mycket
goda år för näringslivet —
men vikande investeringar
grumlar glädjen

2. Innehållsförteckning
Innehållsförteckning............................................................................................................... 2
Sammanfattning ..................................................................................................................... 3
Unionens anser att… .......................................................................................................... 3
Inledning................................................................................................................................. 4
Börsbolagen – få till antalet men med stor påverkan på det svenska näringslivet................. 5
Börsbolagens utveckling är en termometer för hela näringslivets konjunktur....................... 5
SCB och ThomsonReuters är rapportens källor ..................................................................... 6
Börsbolagen: tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna väger tyngst .......................... 6
Börsbolagens utveckling 2005-2012 ...................................................................................... 8
Omsättningen och lönsamheten ökar under 2011 och 2012 .............................................. 8
Tjänstebolagens omsättning bottnade senare och återhämtar sig långsammare än
varuproducenternas ........................................................................................................ 9
Lönsamheten i bolagen är åter god, särskilt positivt utmärker sig varuproducenterna.. 9
Ökande skillnader gällande lönsamheten spås inom tjänstesektorn............................. 10
Ökande utdelningar – sjunkande investeringar ................................................................ 11
Varuproducenternas investeringskvot anledning till oro ............................................. 11
Källor.................................................................................................................................... 12
Bilaga 1: Jämförelse mellan börsbolagen och det privata näringslivet ................................ 12
Bilaga 2: Mer om statistiken ................................................................................................ 14
Bilaga 3: Lista över de studerade bolagen ........................................................................... 15
2

3. Sammanfattning
• För börsbolagen överensstämde utvecklingen av lönsamhet och omsättning under åren
2006-2009 väl med utvecklingen för hela det privata näringslivet. Prognoserna för de ca
250 börsbolagen för åren 2011-2012 antas därför fungera som goda indikatorer för hela
näringslivets utveckling dessa år.
• Sett till åren 2005-2012 pekar prognoserna på att börsbolagens omsättning nådde sin
botten under 2010. God tillväxt väntar under 2011 och 2012, toppnivåerna från 2008
förväntas dock inte nås under dessa år. Tjänsteföretagen har en långsammare tillväxttakt
än varuproducenterna. För de senare kommer 2012 vara det år under 2005-2012 med
högst omsättning.
• Lönsamheten i börsbolagen sjönk redan 2007, störtdök när finanskrisen bröt ut 2008 men
återhämtade sig snabbt under 2009 och 2010. Lönsamheten var 2010 bättre än 2005-2006
och förväntas att ytterligare förbättras under 2011-2012.
• Särskilt varuproducenternas lönsamhet väntas bli avsevärt högre under 2011-2012 än
under åren 2005-2010.
• Utvecklingen tyder på en splittring av tjänsteföretagens lönsamhet från och med 2009. En
allt mindre andel av tjänsteproduktionen har en lönsamhet (rörelsemarginal) i intervallet
5-15 procent. Andelarna av dessa bolag som antingen har mycket låg eller mycket hög
lönsamhet har istället ökat och kommer fortsättningsvis att vara avsevärt större än under
åren 2005-2008.
• Statistik för hela perioden ger tydliga indikationer på att investeringarna i börsbolagen
sjunker. Detta samtidigt som utdelningarna till aktieägarna under fyra av åren under 2006-
2012 har varit eller väntas bli större än 2005. 2012 väntas de sammanlagda utdelningarna
bli mer än 20 procent större än 2005.
Unionens anser att…
• Utvecklingen med stigande utdelningar och sjunkande investeringar är oroande. Den
långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb i näringslivet är
beroende av investeringarna. Att prioritera utdelningar till ägarna framför hållbar
lönsamhet gynnar på sikt varken ägare eller anställda.
• Den överlag mycket positiva bilden av bolagens prognostiserade lönsamhet 2010-2012
visar att det under perioden finns resurser att satsa på – de i nuläget eftersatta –
investeringarna. Bolagens starka konjunktur ger även ett utrymme för ansvarsfulla och
rimliga löneökningar till de anställda.
Omsättning & lönsamhet, totalt Investeringskvot, lönsamhet & utdelningar, totalt
140% 25% 160%
140%
120%
20%
120%
100%
Index, basår 2005
Index, basår 2005
Rörelsemarginal
100%
15%
80%
80%
60%
10%
60%
40%
40%
5%
20% 20%
0% 0% 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Omsättning, index Rörelsemarginal, index Rörelsemarginal Investeringskvot Rörelsemarginal Utdelningar
3

4. Inledning
Unionens utgångspunkt är att företagens agerande spelar en avgörande roll för skapandet av
fler och bättre jobb i Sverige. Unionens medlemmar arbetar i hela det privata näringslivet. Ett
i sin helhet framgångsrikt svenskt näringsliv är därför en förutsättning för att våra medlemmar
idag och i framtiden ska ha stimulerande, utvecklande, trygga och välavlönade jobb.
Samtidigt beror näringslivets framgång till mycket stor del på våra medlemmars insatser. När
våra medlemmar trivs och utvecklas finns förutsättningarna för ett starkt näringsliv.
För Unionen är det därför viktigt att bevaka och analysera utvecklingen för de svenska
företagen. Detta görs i återkommande rapporter. I Branschbarometern görs genom enkäter till
företagens fackklubbar två gånger per år prognoser för viktiga mått på företagens verksamhet
så som försäljning, lönsamhet och investeringar med siktet inställt på det kommande halvåret.
Med start i februari 2011 genomförs även två gånger per år en granskning av den svenska
samhällsekonomin i Unionens ekonomiska prognos. Den nu aktuella rapporten som granskar
utvecklingen för de svenska börsbolagen är det senaste tillskottet till denna kontinuerliga
bevakning.
Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och
påverkan.
Stockholm, mars 2011
4

5. Börsbolagen – få till antalet men med stor påverkan på det
svenska näringslivet
Rapporten omfattar de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och för vilka uppgifter om
bolagets omsättning finns tillgängliga. För helåret 2010 uppfyllde 246 av de 254 bolagen som
ingår i OMX-indexet dessa kriterier.1 Data för åren 2005-2009 baseras på de bolag som under
dessa år var och fortfarande under 2010 var noterade på OMX. Detta innebär att antalet bolag
som den aggregerade datan för 2005 baseras på är 236, ett antal som stiger fram till och med
2009.
Bolagen har sammantaget mer än 350 000 anställda i Sverige,2 vilket betyder att bolagen i
egen regi sysselsätter minst 15 procent av det totala svenska privata näringslivet.3 Om bilden
sedan breddas till att ta hänsyn till det inflytande som beslut och konjunktur i dessa bolag har
på leden av underleverantörer, är det uppenbart att dessa bolags påverkan på den svenska
ekonomin är mycket stor. Beräkningar visar att varje anställd i näringslivet år 2005 i sin tur i
genomsnitt genererade ytterligare 0,75 anställda i underleverantörsledet.4 Om dessa indirekta
effekter på sysselsättningen inkluderas betyder det att börsbolagen ligger bakom minst 25
procent av den totala sysselsättningen i Sveriges privata näringsliv.
Ytterligare ett mycket tydligt mått på börsbolagens betydelse för samhällsekonomin som
helhet är storleken på deras försäljning. De 248 bolag som datan för 2009 baseras på hade det
året sammanlagt en omsättning som utgjorde ca 55 procent av hela det privata näringslivets
totala omsättning.5
Börsbolagens utveckling är en termometer för hela näringslivets
konjunktur
Börsbolagens storlek när det gäller antal anställda och omsättning räcker för att göra dem
intressanta att studera. Men de är även intressanta därför att utvecklingen för dessa bolag
också är en god indikator på tillståndet för näringslivet som helhet. Detta visas i rapportens
bilaga, där data över börsbolagens omsättning och lönsamhet jämförts med motsvarande
statistik över i stort sett hela det svenska privata näringslivet under ett antal år.
Jämförelsen visar att omsättningen utvecklats mycket likartat för OMX-bolagen och det
privata näringslivet som helhet. Motsvarande jämförelse gällande lönsamheten i form av
bolagens rörelsemarginaler visar även den en tydlig samstämmighet. Kurvorna följer
visserligen inte varandra riktigt lika tätt sammanflätade som gällande omsättningen,
tendensen är att förändringar i lönsamhet slår igenom tidigare och med större utslag i
börsbolagen än i övriga bolag. Men den övergripande utvecklingen under den studerade
perioden följer ändå samma trend för både de börsnoterade bolagen och övriga näringslivet.
1
Mer exakt: de bolag som var noterade vid årsskiftet 2010-2011. Munters avnoterades i december 2010, men
bolagets data finns kvar t.o.m. helåret 2010. I rapportens bilagor listas samtliga bolag. De åtta bolag som ingår i
OMXS men som inte omfattas av rapporten är de bolag vilka inte är noterade på Stockholmsbörsen men som
trots detta kan handlas i dess ordinarie handelssystem. Dessa bolag saknar bolag verksamma i Sverige – de har
därmed heller ingen SNI-kod – och är därför ointressanta i detta sammanhang.
2
Baserat på uppgifterna direkt hämtade från årsredovisningar samt uppgifter från PAR. Detta är en mycket
försiktigt hållen beräkning av antalet anställda, det är troligt att det faktiska antalet snarare överstiger 400 000.
3
Enligt SCB var 2,45 milj. anställda i det privata näringslivet 2009.
4
Bearbetning av statistik från SCB.
5
Justerat för PPI var bolagens omsättning ca 3 500 miljarder kr, medan SCB anger det privata näringslivets
totala omsättning till 6 227 miljarder kr år 2009.
5

6. Slutsatsen av dessa jämförelser är att OMX-bolagens utveckling väl fungerar som indikator på
vilken riktning som näringslivet som helhet kommer att ta.
SCB och ThomsonReuters är rapportens källor
Statistiken för börsbolagen hämtas från ThomsonReuters databas Worldscope. Till och med
kalenderåret 2010 utgörs datan av företagens faktiska utfall. Åren 2011-2012 baseras på de
prognoser som görs av de analytiker, oftast anställda hos olika kapitalförvaltare, som bevakar
bolagen.6 Prognoserna utgör ett genomsnitt av dessa analytikers bedömningar och uppdateras
i de flesta fallen minst kvartalsvis. Prognoser som är äldre än 6 månader lyfts ut ur
genomsnittet.
Data från SCB är hämtad från Företagens ekonomi (FEK). I undersökningen ingår samtliga av
SCB registrerade företag exklusive de finansiella företagen. Indelningen av företagen är gjord
enligt SNI 2007. Denna data utgör alltså inte ett sampel, utan en totalpopulation. Detta medför
bland annat att statistiken publiceras med stor eftersläpning.
Börsbolagen: tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna
väger tyngst
I rapporten delas bolagen in efter tillhörighet i antingen varu- eller tjänsteproducerande sektor,
samt i vissa fall även ytterligare nedbrutna i delsektorer. Indelningarna är gjorda baserat på
SCB:s SNI-kodsystem. Eftersom de data som redovisas avser bolagens koncernnivå uppstår
ett klassificeringsproblem. Koncerner tilldelas inte SNI-kod, det gör däremot de dotter- och
det moderbolag som är verksamma i Sverige och som ingår i koncernen. I rapporten har
därför hela koncernens SNI-kod avgjorts av den SNI-kod som det Sverigebaserade bolag i
koncernen med flest antal anställda har. Detta innebär en förenkling av verkligheten eftersom
en koncern kan omfatta bolag som var och ett för sig sorteras in i olika sektorer eller
delsektorer. Det är dock en förenkling som av praktiska skäl är svår att undvika.
Tabell 1 nedan visar hur bolagen fördelar sig på olika delsektorer. De streckade linjerna visar
indelningen i de övergripande varu- respektive tjänsteproducerande sektorerna. Sett till
mängden bolag är förhållandet mellan sektorerna och delsektorerna stabilt över åren.
Tjänsteföretagen utgör ca 66-67 procent och varuproducenterna 32-33 procent.7
Tabell 1
Andel bolag per delsektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Jordbruk, skog, fiske 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Mineralutvinning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2% 2%
Tillverkningsindustri 29% 29% 29% 30% 29% 30% 31% 31%
Övriga varuproducenter 3% 2% 2% 2% 2% 2% 3% 3%
Företagstjänster 25% 25% 24% 24% 24% 24% 24% 25%
Finans och försäkring 6% 6% 7% 7% 7% 7% 4% 4%
Övrig tjänstesektor 35% 35% 36% 36% 35% 36% 36% 35%
Övriga 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
6
Antalet analytiker som följer ett bolag varierar från fall till fall, generellt sett gäller ju större bolag desto större
intresse. Exempelvis baseras prognoserna för Sandvik och AB Volvo på 30 analytikers bedömningar, medan
motsvarande antal för bioteknikföretaget Orexo är fem.
7
Avrundningar gör att delsektorerna vissa år inte summerar till 100 procent.
6

7. Tabell 2
Andel av total omsättning per delsektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Jordbruk, skog, fiske 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Mineralutvinning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1%
Tillverkningsindustri 46% 46% 45% 45% 46% 49% 51% 51%
Övriga varuproducenter 7% 6% 6% 6% 6% 6% 7% 7%
Företagstjänster 15% 16% 15% 14% 14% 12% 13% 14%
Finans och försäkring 11% 10% 12% 13% 11% 10% 6% 6%
Övrig tjänstesektor 20% 19% 20% 20% 21% 21% 21% 20%
Övriga 0% 0% 0% 1% 1% 1% 1% 1%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Figur 1 Figur 2
Antal och andel bolag per sektor 2010 Omsättning per sektor 2010
(milj. sek, andel av total)
Tjänstesektor;
Tjänstesektor;
163; 67%
1 398 848; 43%
Övriga; 23 313; 1%
Övriga; 1; 0%
Varuproducenter;
Varuproducenter; 1 866 369; 56%
82; 33%
Sett till bolagens omsättning är det dock varuproducenterna som väger tyngst, 52-56 procent
av OMX-bolagens sammanlagda omsättning har under perioden 2005-2010 kommit från den
varuproducerande sektorn (tabell 2, figur 2). Bolagen från denna sektor har alltså i genomsnitt
en betydligt större omsättning än de tjänsteproducerande bolagen. Bland de sistnämnda
utmärker sig dock finans och försäkring som en delsektor med hög omsättning i förhållande
till övriga tjänstesektorn. I denna rapport kommer just denna delsektor ofta att exkluderas –
eller åtminstone särredovisas – i analyserna. Detta dels eftersom denna verksamhet till sin
natur avviker kraftigt från övriga och för vissa nyckeltal har jämförelsevis extrema värden,
dels eftersom Unionen saknar medlemmar i denna delsektor.
En jämförelse av fördelningen mellan tjänste- och varusektor på Stockholmsbörsen och i hela
det privata svenska näringslivet ger vid handen att varuproducenterna är starkt
överrepresenterade på börsen. Men detta är inte primärt på bekostnad av tjänsteföretagen, utan
på företagen inom jordbruk, skog och fiske. Dessa saknas helt på OMX men deras
sammanlagda förädlingsvärde utgör ett par procent av landets BNP och till antalet är de ca 20
procent av Sveriges företag.8
8
SCB
7

8. Börsbolagens utveckling 2005-2012
Omsättningen och lönsamheten ökar under 2011 och 2012
Lönsamheten väntas bli mycket god för börsbolagen som helhet under åren 2011-2012. Detta
indikerar också att näringslivet som helhet har två år av mycket positiv utveckling framför sig.
Omsättningen i börsbolagen nådde under perioden 2005-2010 sin topp år 2008. Det året hade
den genomsnittliga omsättningen i bolagen ökat med 12 procentenheter jämfört med basåret
2005. Effekterna av finanskrisen slog sedan hårt mot efterfrågan på bolagens produkter. 2009
hade omsättningen fallit tillbaka till en nivå i paritet med år 2005 och 2010 uppgick
omsättningen till 94 procent av omsättningen under 2005. Prognoserna för 2011 och 2012 och
2012 tros omsättningen vara nio procentenheter större än år 2005 (figur 3).
Även lönsamheten har utvecklats på ett liknande sätt som omsättningen under perioden, med
skillnaden att lönsamheten sjönk tidigare och mer än vad omsättningen gjorde. 2008 – då
omsättningen nådde sin topp – var lönsamheten som lägst och hade då sjunkit med nästan fem
procentenheter sedan 2006. Omsättningsökningen 2006-2008 uppnåddes alltså samtidigt som
kostnaderna ökade i ännu högre takt i bolagen, med följden att lönsamheten sjönk.
Kraftigt sänkta kostnader under finanskrisen – bland annat med stora uppsägningar av
personal – ledde till en ökad lönsamhet 2009-2010. Åren 2011-2012 väntas lönsamheten
fortsatt stärkas i bolagen, om än i något lägre takt än under föregående två år. 2012 väntas
rörelsemarginalen bli knappt 16 procent, att jämföra med de dryga 13 procent som marginalen
låg på i periodens inledning 2005 (figur 3).
Figur 3 Figur 4
Omsättning & lönsamhet, totalt Genomsnittlig omsättning
140% 25% 35 000
120% 30 000
20%
100% 25 000
Omsättning, milj. sek
Index, basår 2005
Rörelsemarginal
15% 20 000
80%
60% 15 000
10%
40% 10 000
5%
20% 5 000
0% 0% 0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Totalt Varuproducenter Tjänstesektor Finans och försäkring
Omsättning, index Rörelsemarginal, index Rörelsemarginal
8

9. Tjänstebolagens omsättning bottnade senare och återhämtar sig
långsammare än varuproducenternas
Figur 4 visar omsättningens och lönsamhetens utveckling nedbrutna på varu- respektive
tjänsteproducenter.9 Tjänsteföretagen har en betydligt lägre omsättning än varuproducenterna
i genomsnitt (men finans och försäkring avviker i det avseendet kraftigt från genomsnittet för
den övriga tjänstesektorn). Utvecklingsförloppet har varit likartat för båda sektorerna under
den granskade perioden. 2008 var toppåret omsättningsmässigt och 2011 och 2012 väntas för
båda sektorerna innebära en återkomst till omsättningsnivåer som är jämförbara med åren
innan krisen.
Tjänstesektorns omsättning fortsatte att minska under 2010, medan varuproducenterna nådde
sin försäljningsmässiga botten redan 2009. Även prognoserna tyder på att tjänstesektorn sett
till omsättningen ligger senare än varusektorn i konjunkturen. 2012 kommer denna sektor
ännu inte ha nått upp till de nivåer som den låg på innan finanskrisen.
Lönsamheten i bolagen är åter god, särskilt positivt utmärker sig
varuproducenterna
Bottennoteringen när det gäller lönsamheten kom för tjänstebolagen 2008, men det handlade
då inte bara om ett hack i kurvan för deras del. Det var tredje året i rad som rörelsemarginalen
sjönk i denna sektor. Från att 2005 ha legat på 16 procent var den 2008 nere på nio procent.
Även om kostnadsneddragningar resulterat i ökad lönsamhet – trots sjunkande omsättning –
2009 och 2010 spås inte tjänstebolagen under 2011-2012 komma tillbaka till samma
lönsamhet som de hade 2005 (figur 5).
Varuproducenternas lönsamhet var i jämförelse med tjänsteföretagen betydligt mer stabil
2005-2009. 2010 innebar en kraftigt förbättrad rörelsemarginal, som då ökade från 9 till 13
procent. En svagt förbättrad lönsamhet väntas under 2011-2012 och 2012 tror analytikerna att
rörelsemarginalen kommer att ha ökat med 40 procent jämfört med 2005.
Den lila grafen i figur 5 visar hur rörelsemarginalen i delsektorn finans och försäkring i likhet
med övriga nådde sin botten 2008, men att den i övrigt rör sig i en annan division. Åren 2011-
2012 väntas rörelsemarginalen för börsbolagen i denna bransch bli ca 45 procent.
Figur 5 Figur 6
Lönsamhet Lönsamhetens fördelning, totalt
35% 100%
30%
80%
25%
Andel av omsättning
Rörelsemarginal
20+%
20% 60%
15-19%
15% 10-14%
5-9%
40%
10% 0-4%
<0%
5%
20%
0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
0%
Totalt Varuproducenter Tjänstesektor Finans och försäkring 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
9
Tjänstebranschen finans och försäkring särredovisas och är alltså ej inkluderad i tjänstesektorns graf. Det är den
genomsnittliga omsättningen för bolagen i respektive sektor som redovisas.
9

10. Ökande skillnader gällande lönsamheten spås inom tjänstesektorn
Att bara titta på den genomsnittliga lönsamheten i en sektor, i ett särskilt urval av eller i
samtliga bolag säger ingenting om hur spridningen av bolagens lönsamhet ser ut. Har alla
studerade bolag en likartad lönsamhet, eller är det stor spännvidd mellan de mest och de minst
lönsamma? Figurerna 6-8 visar hur lönsamheten i bolagen under åren 2005-2012 fördelar sig
över olika intervall, från att göra ett negativt resultat (rörelsemarginal som är <0 procent, lila
färg) till att ha en mycket god lönsamhet (rörelsemarginal som överstiger 20 procent, ljusröd
färg).
I figur 5 framgår att lönsamheten för börsbolagen i genomsnitt ökade från nio till elva procent
mellan 2008 och 2009. Detta skedde dock samtidigt som en avsevärt mycket större andel av
bolagens verksamheter var olönsamma under 2009 än under 2008 (jämför de lila staplarnas
storlek 2008 och 2009 i figur 6). Skillnaderna i lönsamhet mellan börsbolagen ökade alltså i
sviterna av finanskrisen. De förlustbringande verksamheternas andel minskade dock igen
under 2010, samtidigt som 2010 var det år under perioden när störst andel av bolagens
sammanlagda omsättningar hade en rörelsemarginal på över 20 procent (ljusröd del av stapeln
för 2010 i figur 6, 32 procent).
Figur 7 Figur 8
Lönsamhetens fördelning, varuproducenter Lönsamhetens fördelning, tjänstesektor
100% 100%
90% 90%
80% 80%
70% 70%
Andel av omsättning
Andel av omsättning
20+%
60% 60% 20+%
15-19%
15-19%
50% 10-14% 50%
10-14%
5-9%
40% 40% 5-9%
0-4%
0-4%
30% <0% 30%
<0%
20% 20%
10% 10%
0% 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Efter finanskrisens inbrott 2008 har en tydlig förändring inträffat när det gäller lönsamheten i
tjänstesektorn. Samtidigt som den genomsnittliga rörelsemarginalen har stigit under 2009-
2010 dras sektorn isär lönsamhetsmässigt. Radikalt mycket större andelar av tjänstesektorns
omsättning har eller spås under åren 2009-2012 komma att få antingen påfallande låg eller
hög lönsamhet i jämförelse med vad som var fallet åren 2005-2008. Den ljusblå ”mittzonen”
med en rörelsemarginal av 10-14 procent minskar drastiskt (figur 8). Vad denna utveckling
beror på och om och i sådant fall hur den kan förklaras återstår att undersökas. Samma tydliga
förändring har inte inträffat i varusektorn (figur 7).
10

11. Ökande utdelningar – sjunkande investeringar
Grovt kan sägas att ett företag kan välja att använda överskottet i sin verksamhet till att
antingen återinvestera i verksamheten, betala av på sina skulder eller till att dela ut pengar till
ägarna. Hur överskottet fördelas mellan dessa aktiviteter kan vara en svår balansgång för
företagsledningen. För ett bolags långsiktiga överlevnad är dock investeringarna helt
avgörande. Investeringskvoten visar investeringarna som andel av företagets omsättning – för
att kvoten ska förbli konstant måste alltså investeringarna följa samma utveckling som
omsättningen. Lönsamheten och investeringarna påverkar varandra ömsesidigt. En lönsam
verksamhet är en förutsättning för att på sikt kunna finansiera investeringar, och investeringar
är på sikt en förutsättning för en lönsam verksamhet. Att investeringskvoten och
rörelsemarginalen över tid – om än med viss förskjutning – följer varandra åt är därför att
vänta.
Utvecklingen för investeringskvoten, rörelsemarginalen och utdelningarna i börsbolagen
under perioden 2005-2012 visas i figur 9. Investeringskvoten och lönsamheten följer varandra
relativt väl, men det finns en oroande tendens att investeringskvoten sjunker. År 2012 tror
prognosmakarna att investeringskvoten kommer att ligga på 80 procent av 2005 års nivå,
medan rörelsemarginalen efter en svacka då förväntas ha återhämtat sig och bolagen vara lika
lönsamma som 2005. Under samma period kommer utdelningarna fyra av sju år att ha varit
eller väntas bli högre än vad som var fallet 2005. År 2012 väntas utdelningarna ha stigit med
över 20 procent jämfört med 2005.
Figur 9 Figur 10
Investeringskvot, lönsamhet & utdelningar, totalt
Investeringskvot
160%
7%
140%
6%
120%
Investering/omsättning
5%
Index, basår 2005
100%
4%
80%
3%
60%
2%
40%
20% 1%
0% 0%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Investeringskvot Rörelsemarginal Utdelningar Totalt Varuproducenter Tjänstesektor
Varuproducenternas investeringskvot anledning till oro
Nedbrytningen av statistiken över investeringskvoten på de två sektorerna visar att det är
varuproducenterna som ligger lägst och att det är ett gap som uppstår under de studerade
åren.10 År 2005 låg båda sektorernas kvot på ca fem procent. Medan tjänstesektorn efter en
del svajande år 2012 väntas vara tillbaka på ungefär samma nivå som 2005, är en sjunkande
trend tydlig för varuproducenterna. 2005 hade dessa bolag en genomsnittlig investeringskvot
på 5 procent, 2012 väntas den ha sjunkit till 3,5 procent vilket innebär ett tapp på tre tiondelar.
Utvecklingen är oroande. Den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och
bättre jobb i näringslivet är beroende av investeringarna. Att prioritera utdelningar till ägarna
framför hållbar lönsamhet gynnar på sikt varken ägare eller anställda.
10
Återigen är inte finans och försäkring inkluderat i tjänstesektorn.
11

12. Källor
PAR
SCB
ThomsonReuters
Årsredovisningar
Bilaga 1: Jämförelse mellan börsbolagen och det privata
näringslivet
Diagrammen nedan (figur 11-16) illustrerar hur omsättningen och lönsamheten – alltså
bolagens intäkter från försäljning samt vinsten i förhållande till dessa intäkter, kallat
rörelsemarginalen – har utvecklats under åren 2006-2009 för OMX-bolagen och för hela det
privata näringslivet. Detta görs genom att omsättningen och rörelsemarginalen för varje år
jämförs med 2006 års nivåer – som då får värdet 100 procent. En ökad omsättning eller
lönsamhet jämfört med 2005 ger följaktligen ett värde på över 100 procent i diagrammet.
Jämförelsen visar att omsättningen utvecklats mycket likartat för OMX-bolagen och det
privata näringslivet som helhet. I båda fallen växte omsättningen från 2006 till 2008 med åtta
procent, för att sedan under finanskrisen 2009 sjunka till en nivå som låg några procent under
2006 års omsättning (figur 11).
Även om själva nivåerna överensstämmer sämre vid en jämförelse av varuproducenterna är
dock riktningen på utvecklingen mycket likartad dessa år. Detsamma gäller för tjänstesektorn
– där delsektorn finans och försäkring exkluderats (figur 12-13).
Figur 11 Figur 12
Omsättning totalt Omsättning varuproducenter (SNI 01-43)
115% 115%
110% 110%
105% 105%
Index, basår 2006
Index, basår 2006
100% 100%
95% 95%
90% 90%
85% 85%
2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009
SCB index OMX index SCB index OMX index
Figur 13
Omsättning tjänstesektor exkl. finans och försäkring
115%
(SNI 45-63, 68-82, 85-96)
110%
105%
Index, basår 2006
100%
95%
90%
85%
2006 2007 2008 2009
SCB index OMX index
12

13. Motsvarande jämförelse av OMX-bolagen och SCB-data för näringslivet gällande
lönsamheten i form av bolagens rörelsemarginaler visar även den en tydlig samstämmighet.
Kurvorna följer visserligen inte varandra riktigt lika tätt sammanflätade som gällande
omsättningen, tendensen är att förändringarna slår igenom tidigare och ger ett större utslag i
börsbolagen än i övriga bolag. Men den övergripande utvecklingen under perioden följer ändå
samma trend för både de börsnoterade bolagen och övriga näringslivet.
Slutsatsen av dessa jämförelser är att OMX-bolagens utveckling väl fungerar som indikator på
vilken riktningen kommer att vara för näringslivet som helhet.
Figur 14 Figur 15
Rörelsemarginal totalt Rörelsemarginal varuproducenter (SNI 01-43)
120% 20% 120% 20%
18% 18%
100% 100%
16% 16%
14% 14%
Rörelsemarginal (%)
Rörelsemarginal (%)
80% 80%
Index, basår 2006
Index, basår 2006
12% 12%
60% 10% 60% 10%
8% 8%
40% 40%
6% 6%
4% 4%
20% 20%
2% 2%
0% 0% 0% 0%
2006 2007 2008 2009 2006 2007 2008 2009
SCB index OMX index SCB OMX SCB index OMX index SCB OMX
Figur 16
Rörelsemarginal tjänstesektor exkl. finans och försäkring
120%
(SNI 45-63, 68-82, 85-96) 20%
18%
100%
16%
14%
Rörelsemarginal (%)
80%
Index, basår 2006
12%
60% 10%
8%
40%
6%
4%
20%
2%
0% 0%
2006 2007 2008 2009
SCB index OMX index SCB OMX
Figurerna 14-16 visar både de absoluta nivåerna för rörelsemarginalen – streckade linjer – och
förändringen med 2006 som basår.
13

14. Bilaga 2: Mer om statistiken
Datan har dekonterats med SCB:s produktionsprisindex (PPI) för att undvika att jämförelser
mellan år påverkas av prisförändringar. Raka genomsnitt har använts för årsdata. Prognoserna
har dekonterats med ett genomsnitt av de föregående fem årens PPI.
Företagen har på koncernnivå delats in efter tvåställig SNI-kod enligt SNI 2007. Koncernens
kod baseras på den SNI-kod som det bolag i koncernen har som har störst antal anställda i
Sverige.
Det mått som används för lönsamheten i börsbolagen och för SCB:s statistik är
rörelseresultatet (EBIT) som andel av omsättningen. Dessa genomsnitt är vägda med
avseende på bolagens andel av den totala omsättningen.
Bolagens utdelningar baseras på uppgifter om antal aktier och inflationsjusterad utdelning per
aktie. Prognoserna för 2011-2012 baseras på antal aktier för 2010.
14

15. Bilaga 3: Lista över de studerade bolagen
AarhusKarlshamn Ab Lm Ericsson Tele Nederman Holding Ab Svolder Ab
Abb Ltd Ework Scandinavia Net Entertainment Systemair Ab
Acando Ab Fabege Ab Net Insight Ab Saki Ab
Acap Invest Ab Fagerhult Ab Netonnet Ab Tele2 Ab
A-com Ab Fastpartner Ab New W ave Group Ab Teliasonera Ab
Active Biotech Ab Feelgood Svenska Ab Nibe Industrier Ab Tieto Oyj
Addnode Ab Fenix Outdoor Ab Niscayah Tilgin Ab
Addtech Ab Fingerprint Cards Ab Nobia Ab Traction Ab
Aerocrine Ab Formpipe Software Nokia Corp Tradedoubler Ab
Alfa Laval Ab Getinge Ab Nolato Ab Rederi Ab Trans
Alltele Ab Geveko Nordea Bank Transcom Worldwide
Anoto Group Ab Global Health Part Nordic Mines Ab Trelleborg Ab
Arise Windpower Ab Gunnebo Ab Nordnet Securities Unibet Group Plc
Artimplant Hakon Invest Ab Note Ab Uniflex Ab
Aspiro Ab Haldex Ab Novacast Ab Wallenstam Ab
Assa Abloy Ab Sv. Handelsbanken Ab Ab Novestra Vbg Group Ab
Astrazeneca Plc Ab Havsfrun Novotek Ab Venue Retail Group
Atlas Copco Ab Heba Fastighets Ab Nordic Service Wihlborg Fastigheter
Atrium Ljungberg Ab Hemtex Ab Oasmia Pharmaceutical Vitrolife Ab
Autoliv, Inc. Hennes & Mauritz Ab Odd Molly Interna Ab Volvo
Avanza Ab Hexagon Ab Oem-international Ab Vostok Nafta Invest
Axfood Ab Hexpol Ab Old Mutual Plc Xano Industri Ab
Axis Ab Hiq International Ab Opcon Ab Åf Ab
B&b Tools Ab Hms Networks Ab. Orc Software Ab Öresund Investment
Fastighets Ab Balder Holmen Ab Orexo Ab
Be Group Ab Hq Ab Oriflame Cosmetics
Beijer Alma Ab Hufvudstaden Ab Ortivus Ab
G & L Beijer Ab Husqvarna Pa Resources Ab
Beijer Electronics Hoganas Ab Partnertech Ab
Bergs Timber Ab Ind & Fin Systems Peab Ab
Betsson Ab Industrivarden Ab Phonera Ab
Bilia Ab Indutrade Ab Poolia Ab
Billerud Ab Intellecta Ab Precise Biometrics
Biogaia Ab Intoi Ab Prevas Ab
Bioinvent Intl Intrum Justitia Ab Pricer Ab
Biolin Scientific Ab Investor Ab Proact It Group Ab
Biophausia Ab Itab Shop Concept Probi Ab
Biotage Ab Jeeves Information Proffice Ab
Bjorn Borg Ab Jm Ab Profilgruppen Ab
Boliden Ab Kabe Husvagnar Ab Q-med Ab
Bong Ljungdahl Ab Kappahl Ab Ratos Ab
Brinova Fastigheter Karo Bio Ab Raysearch Lab
Bts Group Ab Invest Ab Kinnevik Readsoft Ab
Bure Equity Ab Klovern Ab Rejlerkoncernen Ab
Byggmax Group Ab Know It Ab Rnb Retail
Cardo Ab Kungsleden Ab Rezidor Hotel Group
Castellum Ab Lagercrantz Group Ab Rottneros Ab
Catena Ab Lammhults Rorvik Timber Ab
Cellavision Ab Investment Ab Latour Saab Ab
Cision Ab Lindab Inter Sagax Ab
Clas Ohlson Ab Linkmed Ab Sandvik Ab
Cloetta Ab Loomis Ab Sas Sverige Ab
Concordia Maritime Lundbergforetagen Ab SCA
Connecta Ab Lundin Mining Corp Scania Ab
Consilium Ab Lundin Petroleum Ab Skandinaviska Ensk
Corem Property Malmbergs Elektriska Seco Tools Ab
Ctt Systems Ab Meda Ab Sectra Ab
Cybercom Group Ab Medivir Ab Securitas Ab
Dagon Ab Mekonomen Ab Semcon Ab
Dgc One Ab Melker Schorling Ab Sensys Traffic Ab
Diamyd Medical Ab Metro Intl Sa Sigma Ab
Digital Vision Ab Micronic Mydata Ab Sintercast Ab
Dios Fastigheter Midelfart Sonesson Skanska Ab
Doro Ab Midway Holding Ab Skf Ab
Duni Ab Millicom Internatio Skistar Ab
Duroc Ab Mobyson Ab Softronic Ab
East Capital Modern Times Grp Mtg Ssab Svenskt Stal Ab
Elanders Ab Modul 1 Data Ab Stora Enso Oyj
Electra Gruppen Ab Morphic Tech Studsvik Ab
Electrolux Ab MQ Holding Sweco Ab
Elekta Ab Msc Konsult Ab Swedbank Ab
Elektronikgruppen Bk Multiq Intl Ab Svedbergs I Dalstorp
Elos Ab Munters Ab Swedish Match Ab
Enea Ab Naxs Nordic Access Swedish Orphan
Eniro Ab Ncc Ab Swedol Ab
15