Handbok förbättrat tidningspapper

1. Förord
Det finns ett behov av att kunna leverera reklam och bilagor med en
högre kvalitetsupplevelse. Den upplevda kvalitetskänslan och läsvärdet
kan förstärkas genom bättre bildåtergivning av färgbilder, styvare papper,
mindre set-off och genomtryck. Detta är grunden för att använda förbättrat
tidningspapper som speciellt utmärks av högre ljushet och ytvikt, samt i
vissa fall även av en slätare yta.
Det har dock visat sig att tryckning av bilagor på förbättrat tidningspapper
ibland har förorsakat problem och reklamationer med avseende på färgåter-
givning och smetning sida mot sida. För att belysa dessa problem bildades
en användargrupp för bilagetryckning med fokus på optimalt och problem-
fritt utnyttjande av förbättrat tidningspapper. Arbetet inom användargruppen
utfördes inom tre arbetsgrupper som var för sig fokuserade på områdena
prepress, tryckeri och packsal. Arbetet har haft som syfte att utveckla
riktlinjer och åtgärder för att reducera set-off hos tryckerierna vid tryck på
förbättrat tidningspapper, samt att ge rekommendationer för inställning av
färgmängd, färg-fukt balans och parametrar i packsalen.
Tidningsutgivarna gav 2006 ut ”Handbok i tidningsproduktion” för tryck
på standard tidningspapper, vilken bland annat innehåller riktvärden och
rekommendationer för betraktningsljus, densitet, gråbalans och punktförsto-
ring enligt ISO 12647-3. ”Handbok i tidningsproduktion med förbättrat
tidningspapper” skall ses som ett komplement till den tidigare handboken
och beskriver vad som bör modifieras för att skapa förutsättningar för att
utnyttja förbättrat tidningspapper optimalt. De åtgärder som föreslås i denna
handbok är baserade på det arbete som har utförts inom användargruppen.
Sammanlagt är det elva provtryckningar med ingående analyser av tryck-
resultatet som har utförts vid tre tryckerier för att med utgångspunkt från
dessa resultat skapa riktlinjer samt utveckla en ICC-profil för förbättrat
tidningspapper. De tre tryckerierna har följande utrustning:
Tryckpressar: KBA Commander 70 (satellit), KBA Colora (4-high)
och MAN Colorman S (satellit).
Plåtframställning (CTP): AGFA Polaris XTV, CREO Trendsetter
och KRAUSE LS Jet.
Packsalsutrustning: Ferag och Müller Martini.
Arbetet har utförts av anställda vid DNEX, EKTAB, Flint Group,
Holmen Paper, Innventia, Stora Enso, Sun Chemical, TU och V-TAB.
Stockholm 2010,
Innventia och Tidningsutgivarna
03

3. Förbättrat tidningspapper
Vad är förbättrat tidningspapper?
Förbättrat tidningspapper (Machine Finished, MF) har en högre ljushet och en Definition av förbättrat
högre ytvikt jämfört med standard tidningspapper. ISO-ljusheten är större än tidningspapper
eller lika med 68 och ytvikten är större än eller lika med 48,8 g/m². Den högre
ytvikten ger även en högre opacitet. ISO ljushet ≥ 68
Ytvikt ≥ 48,8 g/m2
Papperets sammansättning är ej specificerad och den högre ljusheten
kan uppnås på olika sätt t ex genom blekning eller fyllmedelstillsats i olika
proportioner. Råvaran, fibrerna, kan vara baserad på termomekanisk massa
(Thermo Mechanical Pulp, TMP) eller returmassa (De-Inked Pulp, DIP) som
ger olika egenskaper hos papperet. TMP-baserade produkter ger ofta hög
bulk och styvhet medan DIP-baserade produkter kan uppfattas ha en slätare
Opacitet
yta och mindre styvhet. Förbättrat tidningspapper är ej standardiserat som 91
(%)
standard tidningspapper är.
90
Varför förbättrat tidningspapper?
Fördelarna med ett förbättrat tidningspapper är många. Den högre ljusheten 89
ger dels fler reproducerbara färger (ett större färgomfång) samt större tryck-
kontrast. Den ökade ytvikten ger dessutom ett styvare papper vilket också
minskar risken för genomtryck. Detta tillsammans ger en högre kvalitetsupp- Ytvikt
levelse. Förbättrat tidningspapper kan med fördel användas för reklam och 48,8 55 58 60 (g/m2)
bilagor inom dagspress.
Opacitet vid olika ytvikter.
Tryck på förbättrat tidningspapper
För att utnyttja potentialen hos förbättrat tidningspapper på bästa sätt behö-
ver inställningar i prepress, tryckeri och packsal anpassas. Exempelvis kan
Fördelar med förbättrat
set-off förvärras, eller åtminstone bli mer synlig, på ett papper som är ljusare
!
och har en finare yta. Med bl a anpassade färgdensitetsnivåer och ICC-profil tidningspapper
kan stora förbättringar uppnås jämfört med tryck på standard tidningspap- - Större färgomfång
per. Förutom dessa parametrar har även val av papper, färg och fukt sitt - Större tryckkontrast
definitiva inflytande på resultatet. - Högre ljushet
- Högre styvhet
WFC Mekanisk obestruket - Mindre genomtryck
Relativt pris News = standard
WFU
MF = maskinglättat (förbättrat)
MWC SC = superkalandrerat
LWC Mekanisk bestruket
MFC = maskinglättat bestruket
MFC LWC = lättviktsbestruket
SC MWC = medelviktsbestruket
05
MF Träfritt
WFU = träfritt obestruket
News WFC = träfritt bestruket
Relativ kvalitet

4. Prepress
Tryckanpassning
Förbättrat - Standard - En av de stora fördelarna med att använda förbättrat tidningspapper i
Normal densitet Normal densitet dagspress är det ökade färgomfång som går att reproducera. På standard
+b* tidningspapper är mängden färger som går att trycka begränsad. Tack vare
det ljusare papperet och den slätare ytan är det möjligt att återge fler färger
på förbättrat tidningspapper.
+50 Även om fler färger kan återges med förbättrat tidningspapper jämfört med
standard tidningspapper, kan inte heller förbättrat tidningspapper återge alla
-a* +a* de färger som vi kan se på en bildskärm. Det ursprungliga färgomfånget
måste därför minskas så att det stämmer med tryckets förutsättningar. I
-50 +50 praktiken räknas samtliga färger utanför tryckets färgomfång om till värden
inom det reproducerbara området. Denna beräkning och konvertering sköter
-50 ICC-profilen om vid separering från bildskärmens RGB till tryckets CMYK.
Total färgmängd (TIC)
-b*
Det förbättrade tidningspapperet är mer känsligt för smetning och set-off
Kromaticitetsdiagram (CIELAB).
jämfört med standard tidningspapper. För att minska risken för oönskad
smetning och set-off på produkten bör den totala färgmängden minskas till
195 procent istället för 220-240 procent som gäller för standard tidningspap-
per. För illustrationer och tonplattor (så kallad objektgrafik) bör färger väljas
där det totala TIC-värdet (Total Ink Coverage) inte överstiger 195 procent,
se exemplet nedan. För fotografiska bilder (så kallad pixelgrafik) styrs detta
Set-off med hjälp av ICC-profiler. Med den lägre nivån på total färgmängd uppnås
0,03
(densitet) fortfarande ett större färgomfång än på standard tidningspapper, men med
en reducerad risk för set-off och smetning, se diagrammet till vänster.
0,02
C=40 % M=85 % Y=50 % K=20 % TIC=195 %
0,01
TIC + + + =
200 230 260 290 (%) 40.0.0.0 0.85.0.0 0.0.50.0 0.0.0.20 40.85.50.20
Set-off vid olika TIC-nivåer.
ICC-profil för förbättrat tidningspapper
En ny ICC-profil anpassad för dagstidningstryck (rulloffset coldset) på förbätt-
rat tidningspapper har tagits fram. Den baseras på provtryckningar utförda
på flera olika tryckerier och på flera olika papperskvaliteter. Profilen är opti-
merad utifrån resultat från försök med olika profilinställningar. Fulltonsdensite-
ten har anpassats för tryck på förbättrat tidningspapper. Specifikationen
för den nya ICC-profilen ges i den gröna rutan på sidan 7.
06
Profilen bygger på en lägre total färgmängd jämfört med TU:s och IFRA:s
ICC-profil för standard tidningspapper. Genom att använda en kraftig GCR-
nivå (Grey Component Replacement) på 96 procent minskas den totala

5. färgmängden till 195 procent, istället för 220-240 procent som används för
standard tidningspapper. Den kraftiga GCR-nivån ger en stabilare färgbalans
Rekommendationer
och minskar risken för smetning i trycket.
för total färgmängd
Den nya ICC-profilen finns att ladda hem på dagspress.se under
“Annonsmaterial“. Där finns även en beskrivning av hur ICC-profilen Total färgmängd (TIC) ≤ 195 %
appliceras på bilder som ska tryckas på dagstidningspapper. Profilen har
verifierats på bvdm-bilder (Bundesverband Druck und Medien) samt givit
ett gott resultat på olika bildkategorier såsom high key, low key och mellan-
tonsbilder.
Specifikationer
Layout för ICC-profilen
Coldsettryck kan inte klara av rena heatset-produktioner vad gäller layouten, Tryckprocess:
utan de måste anpassas för dagstidningstryck. Genom att påverka layouten kan Rulloffset coldset
risken för set-off minskas. Om det är möjligt bör stora färgmängder på första och
Papper:
sista sidan på produkten undvikas. Det är även fördelaktigt att undvika tryck djupt
Förbättrat tidningspapper
inne vid ryggvecket samt att undvika stora tomma vita ytor i layouten.
Testkarta:
IT8:7-3
Kompensation i prepressystemets RIP Rastertäthet:
För de tryckpressar som inte når riktvärdet för punktförstoringen (26 procent 100-120 lpi (39-47 l/cm)
enligt ISO-standarden) finns det en möjlighet att kompensera för detta i pre-
Total färgmängd:
pressystemets RIP (Raster Image Processor). Detta görs med en så kallad
195 % (varav 96 % svart)
kompensationskurva. För bästa resultat behövs en kompensationskurva för
varje papperskvalitet, vilket innebär att en ny kompensationskurva bör tas Akromatisk repro:
fram även för förbättrat tidningspapper. Stark (96 %)
Kompensationskurvan beräknas genom att först göra en linjärisering av Densitet:
CTP:n. Då kalibreras CTP:n så att hela tonskalan, 1-99 procent, finns med CMY=0,85 och K=1,10
på plåt samt att tonvärdena på plåten överensstämmer med tonvärdena i Punktförstoring i 40 %:
Postscript-filen, dvs 40 procent i filen är lika med 40 procent på plåten. 26 %
Efter detta genomförs en provtryckning enligt standard då punktförstoringen Gråbalans:
kontrolleras. Under provtryckningen är det viktigt att måldensiteterna samt C=30 %, M=24 % och Y=24 %
gråbalansen uppfylls. Punktförstoringarna för respektive delfärg mäts sedan Ladda hem ICC-profilen för
upp på provtrycken och ett medelvärde för respektive delfärg beräknas. Om förbättrat tidningspapper på
punktförstoringen i de olika delfärgerna inte avviker för mycket beräknas ett dagspress.se!
medelvärde för samtliga färger. Annars kompenseras varje delfärg för sig i
prepressystemets RIP.
Erfarenheter visar att en kompromiss mellan kompensationskurvan för stan-
dard- och förbättrat tidningspapper fungerar bra i båda fallen. Dvs en och
samma kompensationskurva kan användas för båda papperskvaliteterna.
07

6. Tryckeri
Justeringar i tryckpressen
Rekommendationer Under tryckning på förbättrat tidningspapper behöver vissa justeringar göras
för fuktbalans för att utnyttja produktens fulla potential samt hålla en hög tryckkvalitet. Om
samma tryckanpassningar, riktvärden, inställningar och justeringar som an-
Använd så låg fuktmängd som vänds vid tryck på standard tidningspapper används under produktion med
möjligt, utan att riskera torrgång. förbättrat tidningspapper är risken stor för problem med smetning, set-off
och minskat färgomfång på produkten. Eventuell set-off blir dessutom mer
tydlig på det ljusare förbättrade tidningspapperet.
Färg- och fuktbalans
Densitet För att undvika set-off och smetningsproblem är det viktigt att hålla färg- och
1,50
fuktmängd på en minimal nivå. Om samma förutsättningar används som vid
tryck på standard tidningspapper kommer detta att ge problem eftersom
1,00 färg/fukt-emulsionen inte har någonstans att ta vägen. Det förbättrade tid-
ningspapperet tar nämligen inte emot samma mängd färg/fukt-emulsion som
0,50 standard tidningspapper. För att uppnå en korrekt färg-fuktbalans rekom-
menderas att trycka med något högre fuktmängd än den som erfordras för
Tryckfärg att undvika torrgång. Mängden fukt ska vara mindre än vad som används vid
tryck på standard tidningspapper.
C M Y K
Vid för högt fuktpålägg emulgeras mer fuktvatten in i tryckfärgen, vilken i
Rekommenderade densitetsnivåer. princip blir utspädd. För att nå måldensiteten med den utspädda färgen
krävs ett tjockare färglager, vilket i sin tur ökar risken för set-off och smet-
ning. Även de reologiska egenskaperna hos färgen ändras. Ökad mängd
inemulgerad fukt sänker färgens klibb vilket i sin tur inverkar på hur färgen
Rekommendationer transporteras och eventuellt stänker i pressen. Ökad fuktmängd ökar också
punktförstoringen.
för måldensitet
cyan (c): 0,85 ± 0,05 Densitet
magenta (m): 0,85 ± 0,05 Densitet är det mått som används för att kontrollera färgmängden i trycket.
gul (y): 0,85 ± 0,05 Som tidigare nämnts medför ett högre färgpålägg en ökad risk för set-off
svart (k): 1,10 ± 0,05 och smetning. Förutom set-off och smetningsproblem leder ett för högt färg-
pålägg även till högre punktförstoring och minskad kontrast i mörka toner.
Därför finns det mycket att vinna på att hålla ner färgmängden, dvs styra
pressen mot lägre måldensiteter. Dock kan för låg densitet ge sänkt tryck-
kontrast med bleka färger och tunna bilder.
Tack vare det förbättrade tidningspapperets förmåga att återge fler kulörer,
är det möjligt att gå ned i densitet. I cyan, magenta och gult är det möjligt att
sänka måldensiteten till 0,85 och fortfarande trycka med större färgomfång
än på standard tidningspapper. Svartdensiteten bör behållas på samma nivå
08
som vid tryckning på standard tidningspapper, det vill säga 1,1. Kontrollera
svartdensiteten noga och sänk om den ligger på för hög nivå. Gå dock ej
under rekommenderat värde, risk finns annars för att svärtan i text blir för låg.

7. Intryck
Ökat intryck i tryckpressen inom normalt arbetsområde ger ökad färgdensi- Rekommendationer
tet vid konstant färgmängd. Detta gör att färgmängden kan hållas nere och för intryckning
set-off och smetning minskas. Det rekommenderas således att öka intrycket
Öka intryckningen i pressen
om möjligt inom normalt arbetsområde. Det har också rapporterats att ökat
inom normalt arbetsområde.
intryck kan ge mindre tryckflammighet (så kallad mottling).
Gummiduk Underpackning Gummiduk
Underpackning Papper C+M+Y K-2%
Gråbalansfält med K-referens.
Rekommendationer
för gråbalans
Cylinderavstånd Plåt Cylinderavstånd Svartreferensen ska minskas med
2 procentenheter från tryckeriets
Intryck = cylinderavstånd – underpackning – gummiduk – plåt aktuella referensvärde.
eller
Intryck = cylinderavstånd – 2 x underpackning – 2 x gummiduk – papper
Gråbalans
Förbättringspotential
Gråbalansen kontrolleras med hjälp av gråbalkar som består av två fält. Det
med olika åtgärder
ena fältet utgörs av en rasterton i svart och det andra fältet av en rasterkom-
bination av cyan, magenta och gult. När fälten ser likadana ut för ögat har de för mindre smet
fyra färgerna rätt proportioner och därmed uppnås kontroll över densiteten - Sänkt densitet 5-10 %
och balansen mellan delfärgerna under tryckningen. Styrning av färg med - Rätt intryck 10-15 %
gråbalans används med fördel även på förbättrat tidningspapper. I detta fall - Bra ICC-profiler 5-10 %
gäller att svartreferensen ska minskas med 2 procentenheter från tryckeriets - Färg/fuktbalans 5-10 %
aktuella svartreferens eftersom tryckfärgerna har minskats med 0,05 densi-
tetsenheter. Totalt 25-45 %
Fulltonsnyans
Fulltonsnyanserna för de olika kulörerna blir annorlunda för förbättrat tid-
ningspapper än för standard tidningspapper. Några riktvärden finns dock
09
inte framtagna.

8. Packsal
Justering av delstationer i packsalen
Packsalens betydelse för resultatet vid produktion på förbättrat tidningspap-
per är större än vid produktion på standard tidningspapper på grund av pap-
Tjocklek perets ökade ljushet. Den resulterar i att eventuella defekter såsom märken
90
(µm) från gripare, klämmor och band samt smetning och set-off syns tydligare än
på standard tidningspapper.
80
Packsalen består av många delstationer som transporterar och påverkar produk-
ten. Dessa stationer har många olika justeringsmöjligheter och det finns en stor
70 potential att minska eventuella defekter om alla justeringsmöjligheter utnyttjas.
Tester visar att problem med set-off orsakat i packsalen bör kunna minskas med
Ytvikt ca 30 procent. En rekommendation är att utnyttja makulatur för att ställa in utrust-
60 (g/m )
2
48,8 55 58 ningen med. Det finns ingen anledning att bara släppa godkända exemplar
genom packsal och göra inställningarna på dessa. Det är även viktigt att all
Olika ytvikters arktjocklek.
personal som ansvarar för de olika delstationerna kan utföra de nödvändiga
justeringarna. Instruktioner och verktyg för detta bör vara lätttillgängliga.
Åtgärderna i packsalen är en balansgång mellan snygga produkter utan set-off
och smetmärken samt jämna buntar ut från packsalen. Målet är att produkten
ska hålla samma kvalitet när den lämnar packsalen som när den lämnade tryck-
pressen.
0,03 Set-off
(densitet) Produkten styr inställningarna
0,02 Olika produkter kräver olika justeringar i packsalen för att uppnå ett optimalt
resultat, dvs en smidig transport genom packsalen men med minimal påver-
kan på produkten. En produkt med 56 sidor på 45-grams papper kan kräva
0,01
andra justeringar jämfört med en produkt med 56 sidor på 60-grams papper.
Tid Omfång och ytvikt (tjocklek) styr över vilka inställningar som ger ett bra resul-
tat. Det kan ibland även vara nödvändigt att ändra flöden genom packsalen
20 300 (s)
för att uppnå en bra kvalitet på produkten.
Set-off vid olika tidpunkter
efter uttag från fals.
Färgens inslagstid
Ett sätt att minska risken för set-off och smetning i packsalen är att öka
tiden som förflyter mellan press/fals och första stationen. Detta kan ske med
hjälp av en upprullningsstation som radikalt förlänger tiden mellan fals och
packsal. Det är en stor fördel att ha en upprullningsstation där tidningarna
rullas upp och färgen hinner torka. Detta medför att pressvalsar och dylikt
kan användas hårdare i produktionen än om tidningarna går ner online direkt
i maskinerna. Diagrammet till vänster visar hur mängden set-off minskar med
ökad tid efter uttag från falsen.
10

9. Upptagningsstation
Upptagningsstationen bör vara korrekt justerad så att produkten är rak.
Om produkten redan från upptagningsstationen kommer snett krävs det
justeringar som ökar risken för set-off. Generellt är upptaget tryckeriets
ansvar, men problemen med felaktigt upptag visar sig tydligast i packsalen.
Därför bör det finnas en kommunikation om dessa inställningar mellan
tryckeri och packsal.
Upprullningsstation
!
I upprullningsstationen påverkas produkten av bland annat gripper, mattan Om alla justeringar i
som lägger upp produkten mot rullen samt banden i upprullningsstationen. packsalen utnyttjas
Om det går att justera trycket på dessa bör ett så lågt tryck som möjligt optimalt bör set-off
användas utan risk för att kvaliteten på upprullningen blir dålig. i packsalen kunna
minskas med ca 30 %
Trimmer
I trimmern påverkas produkten av bland annat inmatningsenheten, guider
och rullar. Om trycket på dessa går att justera så ska det ställas så lågt som
möjligt. Enklast är att utgå från ett löst tryck för att sedan öka vid behov.
Kvartsfals
Före falsning går det att justera drivband både under och ovanpå. Efter fals-
ningen går det att justera pressvals och drivband. Kontrollera så att trycket
inte är onödigt hårt.
Stacker
Före stacker går det att justera jogger, pressarvals samt stackerpress och
efter stacker går det att justera anpresstrycket. Dessa bör justeras så löst
som möjligt utan att riskera att buntarna blir sneda, så kallad kalvning.
Strapper
I strapperstationen går det att justera strapperbalk och strapperband.
Om det är möjligt bör strappern trimmas in så att balktrycket minskas.
Testa att ta upp buntarna efter maskinen för att se hur pressbalken har
påverkat kvaliteten.
11

10. 10 steg för ett lyckat resultat
1
Minska den totala färg-
mängden i illustrationer
och tonplattor till 195 %.
2
Tryckanpassa foto-
grafiska bilder med en
ICC-profil för förbättrat
tidningspapper.
3
Justera kompensationskurvorna
i prepressystemets RIP för
förbättrat tidningspapper.
Kontrollera valsinställningen
4
för färg/fukt och håll fukt-
mängden så låg som möjligt
utan att riskera torrgång
under tryckningen.
5
Styr mot de nya måldensiteterna
CMY = 0,85 ± 0,05 och K = 1,10
± 0,05 under tryckningen. Använd
12
densitometer för kontrollmätning.

11. Se till att ha ett optimalt
6
intryck i pressen för att
kunna hålla färgmängden
nere. Kontrollera samtidigt
gummidukarnas kondition. Styr färghållningen med
7
gråbalans men sänk den
aktuella svartreferensen
för att matcha de lägre
måldensiteterna.
8
Ställ in falsen så lätt som möjligt
och förläng gärna torktiden mellan
fals och första station i packsalen
för att minska risken för set-off.
Justera delstationerna
9
i packsalen så att
trycket på produkten
minskar, men utan risk
för sneda buntar.
Förbättra kommunikationen mellan prepress,
10
tryckeri och packsal för att tillsammans upp-
nå ett optimalt resultat, samt kommunicera
med kund om hur ni tillsammans skapar
de bästa förutsättningarna för att uppnå ett
13
lyckat resultat i produktionen.

12. KÄLLOR OCH INSPIRATION
Resultat från användargruppens projektarbete om bilagetryckning.
Rapporterna som denna handbok baseras på finns tillgängliga hos TU
och Innventia, kontakta Gunnar Borg på gunnar.borg@tu.se eller Erik Blohm
på erik.blohm@innventia.com.
TEXT
Jan Andersson, Holmen Paper
Erik Blohm, Innventia
Gunnar Borg, Tidningsutgivarna
Christer Hagman, Flint Group
Axel Irestedt, Sun Chemical
Per-Åke Johansson, Innventia
Marianne Klaman, Innventia
Peter Kull, Flint Group
Sofia Thorman, Innventia
Lars Åkesson, Stora Enso
FOTO (s 4)
Matton Images
ILLUSTRATIONER
Linda Johansson
TYPOGRAFI
Helvetica Neue Light och Helvetica Neue Medium
GRAFISK FORM
Linda Johansson
PAPPER
Inlaga: 60 gram Holmen Plus 75
Omslag: 170 gram Cyclus Offset
14
Tryckt av EKTAB 2010.