SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 15
Baixar para ler offline
Erfarenheter av
 flygstoppet och tidigare
 bränslekriser

 Karin Neergaard, Trivector Traffic
 Transportforum 2011


Projektet Snabb anpassning av transportsystemet till minskad olja är finansierat av
Vinnova samt EU-projekten Tillhåll 2 och EcoMobility (EU Interreg 4a)
Frågor
• Hur har resandet påverkats av tidigare
  bränslekriser?
  – Vilka ärenden påverkas?
  – Hur påverkas färdmedelsval?
• Hur har resandet påverkats av händelser
  som flygstoppet?
• Vilka åtgärder har använts tidigare?
Tidigare bränslekriser
• Svenska erfarenheter av oljekrisen 1973-74
• Amerikanska erfarenheter av oljekriserna på 70-
  talet (1973-74 samt 79-80)
• Effekter på resandet under Oljeblockaden i
  Storbritannien år 2000
• Åtgärder under bränslebristen i North Carolina
  som följd av Katrina 2005
Flygstoppet april 2010 (askmolnet)
• Trivector webbenkät
• Snöbollsurval
• Ej generaliserbart
• Stor del
  tjänsteresenärer, få
  undomar
• Men intressant
Effekter på resandet
• Bränslebrist påverkar resvanor mer än pris
• Främst inköp av sällanköpsvaror, besöksresor
  och fritidsresor och ”övrigt” som minskat
• Jobbrelaterade resande minskar minst
• En större andel av inköpsresorna görs till fots
• Kvinnor ändrat sitt resande mer än män
Effekter på resandet i Sverige
             1973-74 pga ransonering

• Ransonering gav ca -25 % biltrafik (Nelldal, 1979)
  - Hälften minskat resande
  - Hälften ökad kollektivtrafikresande
  - Mycket lite samåkning

• 72 % reste med bil till arbetet före jämfört med 58
  % efter (Roosmark et al, 1975)
  - Av de personer som hade tillgång till kollektivtrafik bytte
    19 % från bil till annat färdmedel under ransoneringen
Effekter på resandet i Sverige
             året efter krisen (1974)
• 19% ansåg sig ha minskat sitt resande
• Fritidsresor de resor som påverkades mest
  – 25 % hade minskat sina bilresor på fritiden (bilresor
    till släkt och vänner mest),
  – 15 % hade minskat sina bilresor till och från arbetet,
  – 12 % hade minskat sina resor i tjänsten,
  – 16 % respektive 17 % hade minskat sina bilresor till
    köpcentrum inom tätort respektive stormarknad
    utanför tätort.
Ändrade resmönster, NY 1979
•   Fler kombinerade resor för inköp och annat (47 %)
•   Sänkta hastigheter (42 %)
•   Handlade närmare hemmet (41 %)
•   Handlade mindre ofta (35 %)
•   Semester på närmare håll (17 %)

(Schueftan et al, 1981)
Effekter på resandet i UK 2000
                            (brist)
• Minskad biltrafik: - 39% på motorvägar -25% stora vägar
  – 16% på mindre vägar (Bell et al 2000)

• Gång och cykel ökade med 37 % och kollektivtrafiken
  ökade med 42 % (Thorpe et al, 2002)

• Distansarbetet ökade kraftigt, men från låg nivå (Bell et al
  2000)


• Många vet inte hur de kan minska sitt resande genom
  bättre planering (Bell et al 2000)
Effekter av flygstoppet
Tre anpassningsstrategier:
1. Inställt ärende och inställd resa
2. Inställd resa men ärendet/mötet genomfördes
    på annat sätt
3. Omplanering av resan från flyg till andra
    färdsätt
Drygt hälften valde att planera om sina resor,
   övriga ställde in resan helt !
(Adell et al, 2010)
Effekter av flygstoppet

Alternativa transportsätt och ökad samåkning
• Tåg vanligaste alternativet
• Kombination av olika transportmedel vanligt
  (16% utresa, 32% hemresa)
• 25 % samåkt (ej planerat från början)

(Adell et al, 2010)
Effekter av flygstoppet

Generella privata konsekvenser
Mer än 50% bedömer konsekvenserna av
  flygstoppet som negativa,
knappt 10 % som positiva.

  (Adell et al, 2010)
Effekter av flygstoppet
    Många tror att deras framtida resande
              kommer påverkas
• 32 % instämmer i att de kommer att välja andra
  färdsätt i större utsträckning.
• 25 % instämmer i att de kommer att ersätta fler
  resor med telefon- och videokonferenser.
(Adell et al, 2010)
Effekter av flygstoppet


   Internet spelade en stor informationsroll
• drygt hälften hämtade information via internet




(Adell et al, 2010)
Slutsatser – vad kan vi lära?
• Kollektivtrafiken kan räkna med ett ökat antal resenärer,
  och bör därför ha strategier för att möta detta.
• Myndigheterna viktig uppgift som pådrivare och att ge
  information till företag och individer som hjälper dem att
  frivilligt ändra beteende och spara bränsle redan innan..
• Det förebyggande arbetet är viktigt, exempel
  distansarbete, videokonferenser (resfria möten) och
  kollektivtrafikanvändande.
• Internet kommer troligtvis att spela en viktig roll för
  informationsspridning, stora krav på webbplatser

Mais conteúdo relacionado

Mais de Transportforum (VTI)

Mais de Transportforum (VTI) (20)

Session 37 Bo Olofsson
Session 37 Bo OlofssonSession 37 Bo Olofsson
Session 37 Bo Olofsson
 
Session 28 Irene Isaksson-Hellman
Session 28 Irene Isaksson-HellmanSession 28 Irene Isaksson-Hellman
Session 28 Irene Isaksson-Hellman
 
Session 40 simon gripner
Session 40 simon gripnerSession 40 simon gripner
Session 40 simon gripner
 
Abstract session 64 Per Olof Bylund
Abstract session 64 Per Olof BylundAbstract session 64 Per Olof Bylund
Abstract session 64 Per Olof Bylund
 
Session 64 Per Olof Bylund
Session 64 Per Olof BylundSession 64 Per Olof Bylund
Session 64 Per Olof Bylund
 
Session 7 Leif Blomqvist
Session 7 Leif BlomqvistSession 7 Leif Blomqvist
Session 7 Leif Blomqvist
 
Session 7 Leif Blomqvist.ppt
Session 7 Leif Blomqvist.pptSession 7 Leif Blomqvist.ppt
Session 7 Leif Blomqvist.ppt
 
Session 28 Per Tyllgren
Session 28 Per TyllgrenSession 28 Per Tyllgren
Session 28 Per Tyllgren
 
Session 69 Tor Skoglund
Session 69 Tor SkoglundSession 69 Tor Skoglund
Session 69 Tor Skoglund
 
Session 69 Peter von Heidenstam
Session 69 Peter von HeidenstamSession 69 Peter von Heidenstam
Session 69 Peter von Heidenstam
 
Session 69 Marie-Louise Lundgren
Session 69 Marie-Louise LundgrenSession 69 Marie-Louise Lundgren
Session 69 Marie-Louise Lundgren
 
Session 69 Isak Jarlebring
Session 69 Isak JarlebringSession 69 Isak Jarlebring
Session 69 Isak Jarlebring
 
Session 69 Christian Udin
Session 69 Christian UdinSession 69 Christian Udin
Session 69 Christian Udin
 
Session 69 Marika Jenstav
Session 69 Marika JenstavSession 69 Marika Jenstav
Session 69 Marika Jenstav
 
Session 69 Jana Sochor
Session 69 Jana SochorSession 69 Jana Sochor
Session 69 Jana Sochor
 
Session 69 Göran Erskérs
Session 69 Göran ErskérsSession 69 Göran Erskérs
Session 69 Göran Erskérs
 
Session 69 Cees de Wijs
Session 69 Cees de WijsSession 69 Cees de Wijs
Session 69 Cees de Wijs
 
Session 69 Björn Dramsvik
Session 69 Björn DramsvikSession 69 Björn Dramsvik
Session 69 Björn Dramsvik
 
Session 69 Bengt Andersson
Session 69 Bengt AnderssonSession 69 Bengt Andersson
Session 69 Bengt Andersson
 
Session 68 Sigurdur Erlingsson
Session 68 Sigurdur ErlingssonSession 68 Sigurdur Erlingsson
Session 68 Sigurdur Erlingsson
 

Session 10-1 Karin Neergaard

  • 1. Erfarenheter av flygstoppet och tidigare bränslekriser Karin Neergaard, Trivector Traffic Transportforum 2011 Projektet Snabb anpassning av transportsystemet till minskad olja är finansierat av Vinnova samt EU-projekten Tillhåll 2 och EcoMobility (EU Interreg 4a)
  • 2. Frågor • Hur har resandet påverkats av tidigare bränslekriser? – Vilka ärenden påverkas? – Hur påverkas färdmedelsval? • Hur har resandet påverkats av händelser som flygstoppet? • Vilka åtgärder har använts tidigare?
  • 3. Tidigare bränslekriser • Svenska erfarenheter av oljekrisen 1973-74 • Amerikanska erfarenheter av oljekriserna på 70- talet (1973-74 samt 79-80) • Effekter på resandet under Oljeblockaden i Storbritannien år 2000 • Åtgärder under bränslebristen i North Carolina som följd av Katrina 2005
  • 4. Flygstoppet april 2010 (askmolnet) • Trivector webbenkät • Snöbollsurval • Ej generaliserbart • Stor del tjänsteresenärer, få undomar • Men intressant
  • 5. Effekter på resandet • Bränslebrist påverkar resvanor mer än pris • Främst inköp av sällanköpsvaror, besöksresor och fritidsresor och ”övrigt” som minskat • Jobbrelaterade resande minskar minst • En större andel av inköpsresorna görs till fots • Kvinnor ändrat sitt resande mer än män
  • 6. Effekter på resandet i Sverige 1973-74 pga ransonering • Ransonering gav ca -25 % biltrafik (Nelldal, 1979) - Hälften minskat resande - Hälften ökad kollektivtrafikresande - Mycket lite samåkning • 72 % reste med bil till arbetet före jämfört med 58 % efter (Roosmark et al, 1975) - Av de personer som hade tillgång till kollektivtrafik bytte 19 % från bil till annat färdmedel under ransoneringen
  • 7. Effekter på resandet i Sverige året efter krisen (1974) • 19% ansåg sig ha minskat sitt resande • Fritidsresor de resor som påverkades mest – 25 % hade minskat sina bilresor på fritiden (bilresor till släkt och vänner mest), – 15 % hade minskat sina bilresor till och från arbetet, – 12 % hade minskat sina resor i tjänsten, – 16 % respektive 17 % hade minskat sina bilresor till köpcentrum inom tätort respektive stormarknad utanför tätort.
  • 8. Ändrade resmönster, NY 1979 • Fler kombinerade resor för inköp och annat (47 %) • Sänkta hastigheter (42 %) • Handlade närmare hemmet (41 %) • Handlade mindre ofta (35 %) • Semester på närmare håll (17 %) (Schueftan et al, 1981)
  • 9. Effekter på resandet i UK 2000 (brist) • Minskad biltrafik: - 39% på motorvägar -25% stora vägar – 16% på mindre vägar (Bell et al 2000) • Gång och cykel ökade med 37 % och kollektivtrafiken ökade med 42 % (Thorpe et al, 2002) • Distansarbetet ökade kraftigt, men från låg nivå (Bell et al 2000) • Många vet inte hur de kan minska sitt resande genom bättre planering (Bell et al 2000)
  • 10. Effekter av flygstoppet Tre anpassningsstrategier: 1. Inställt ärende och inställd resa 2. Inställd resa men ärendet/mötet genomfördes på annat sätt 3. Omplanering av resan från flyg till andra färdsätt Drygt hälften valde att planera om sina resor, övriga ställde in resan helt ! (Adell et al, 2010)
  • 11. Effekter av flygstoppet Alternativa transportsätt och ökad samåkning • Tåg vanligaste alternativet • Kombination av olika transportmedel vanligt (16% utresa, 32% hemresa) • 25 % samåkt (ej planerat från början) (Adell et al, 2010)
  • 12. Effekter av flygstoppet Generella privata konsekvenser Mer än 50% bedömer konsekvenserna av flygstoppet som negativa, knappt 10 % som positiva. (Adell et al, 2010)
  • 13. Effekter av flygstoppet Många tror att deras framtida resande kommer påverkas • 32 % instämmer i att de kommer att välja andra färdsätt i större utsträckning. • 25 % instämmer i att de kommer att ersätta fler resor med telefon- och videokonferenser. (Adell et al, 2010)
  • 14. Effekter av flygstoppet Internet spelade en stor informationsroll • drygt hälften hämtade information via internet (Adell et al, 2010)
  • 15. Slutsatser – vad kan vi lära? • Kollektivtrafiken kan räkna med ett ökat antal resenärer, och bör därför ha strategier för att möta detta. • Myndigheterna viktig uppgift som pådrivare och att ge information till företag och individer som hjälper dem att frivilligt ändra beteende och spara bränsle redan innan.. • Det förebyggande arbetet är viktigt, exempel distansarbete, videokonferenser (resfria möten) och kollektivtrafikanvändande. • Internet kommer troligtvis att spela en viktig roll för informationsspridning, stora krav på webbplatser