1. Klimatrisker och intressemotsättningar i stadsplaneringen.
Exemplet integrerad kustzonsförvaltning (ICZM)
sofie.storbjork@liu.se

2. Klimatanpassning på den politiska
agendan
• Växande insikt: vi måste anpassa oss till klimatförändringar som komplement
till utsläppsminskningar
• Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) visar effekter av
klimatförändringarna och konsekvenser för samhällets sårbarhet ex.
temperatur, havsnivå, nederbörd, höga flöden etc. vilket ökar risken för
översvämningar, erosion, ras- och skred.
• Proposition 2008/2009:162 pekar på ett ökat erkännande för
klimatanpassning. Huvudansvaret för det operativa arbetet ligger på
kommunerna, nationella myndigheter och länsstyrelsen har en
kunskapsstödjande/rådgivande roll.
• Regeringen investerade 300 miljoner SEK mellan 2009-2011 på bättre
geografiskt/geotekniskt kunskapsunderlag liksom en stärkt roll för landets
länsstyrelser i klimatanpassningen. I september 2011 föreslogs även medel
för ett nytt kunskapscentrum för klimatanpassning.

3. Vad innebär klimatanpassning?
• Klimatanpassning definieras som förändringar i respons på faktiska
eller förväntade klimateffekter (inkl. klimatvariationer och extrema
händelser) för att reducera skada, dra nytta av möjligheter och
hantera konsekvenser (IPCC 2007)
• Anpassningsstrategier varierar ex. gällande styrning, skala, timing,
tidsperspektiv och form.
• I praktiken innebär klimatanpassning att integrera hänsyn till
klimatfrågor i dagliga beslut, planer och aktiviteter på individ- eller
organisationsnivå.
• I Sverige har landets kommuner en viktig roll att spela genom
planmonopol och ansvar för lokal riskhantering.

4. Varför studera aktuella processer
för klimatanpassning?
• IPCC 2007: anpassningsförmåga främjas av erfarenheter och
lärdomar från samtida risk- och krishantering. Kunskapen om vad
som påverkar vår förmåga är ofta bristfällig.
• Dvs. vi behöver en ökad förståelse för hur, när, varför och under
vilka förhållanden en fungerande klimatanpassning äger rum =
drivkrafter och barriärer
• Sverige liksom övriga Norden anses vanligtvis ha en hög
anpassningskapacitet (aggregerad nivå)
• Dock: lokala fallstudier synliggör bl.a. institutionella barriärer kring
makt, rollfördelning och lärande som förhindrar klimatanpassning.

5. En studie om villkor för klimatanpassning i
Sverige
Mistra (CLIPORE/CSP 2012+) “Agendas and strategies for climate
adaptation” 2004-2006 och Formas “Planning for climate adaptation”
2007-2010.
• Intervjuer med representanter för nationella myndigheter som
ansvarar för klimatfrågor, fysisk planering, risk- och krishantering
(2005)
• Lokala fallstudier 1+2: översvämningsbenägna kommuner.
Dokumentstudier och intervjuer med tjänstemän ansvariga för
klimatfrågor, miljö, fysisk planering, risk- och krishantering (2005)
• Lokal fallstudie 3: stranderosion och integrerad kustzonsförvaltning.
Dokumentstudier och intervjuer med tjänstemän ansvariga för
klimatfrågor, miljö, fysisk planering, risk- och krishantering (2008)
• Telefonintervjustudie med “föregångarkommuner” (2010)

6. Kustby (fallstudie 3)
• Liten sydsvensk kustkommun (27 200 invånare, 355 km2)
• Lång historik av stranderosion (1820-t) , på kommunpolitiska agendan sedan
1950-t.
• I kustzonen finns Natura 2000-områden, sommarstugor,
rekreationsområden, stränder, betesmark, hamnområden
• Tidigare policy = fasta skydd som flyttat erosion nedströms,
Kunskapsbyggande om åtgärder
• Idag beslut om ny kustskyddspolicy (Integrated Coastal Zone Management)
med fokus på tvärsektoriell samverkan, intressemedverkan samt
företrädelsevis mjuka metoder.
• Lokal process styrd från teknisk förvaltning. Tidigare bristande integrering
över sektorsgränser
• Fokus på nätverk över kommungränser samt mellan kommun och universitet
• Upplever bristande stöd från nationellt och regionalt håll. Fokus på lobbying.

7. Vad kan vi lära oss av exemplet Kustby?

8. Integrerad kustzonsförvaltning
(ICZM)
handlar om att:
• främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt
balanserad förvaltning av kustzonen för samtida
och framtida generationer
• tillämpa försiktighetsprincipen och agera
långsiktigt/förebyggande (ex. klimatrisker)
• alla intressenters kunskap och erfarenheter tas
tillvara ex genom deltagande och samråd

9. Exempel på utmaningar
1. Behovet att bygga upp kunskap, avsätta resurser och aktivt
prioritera klimathänsyn är beroende av riskmedvetande
(händelser) och nyckelaktörer som driver/bevakar/tar en roll
2. Klimatanpassning blir en fråga för teknisk förvaltning med
vattentäta skott, bristande gemensamt ägande och lärande
över sektorsgränser
3. Kolliderande värden och prioriteringar i kustzonen: vems
intressen ska prioriteras? Hur skapa kloka mötesplatser för
olika kustzonsintressen?

10. Vems intressen kring kustzonen
ska prioriteras?
• Bevarandeintressen/Natura 2000: låt naturen ha
sin gång
• Skydda existerande bebyggelse genom fasta
kustskydd: markägarperspektiv
• Tillgängliggöra: skydda kustzonen för rekreation
och turism
• Exploatera kustzonen genom utökat byggande av
vattennära och attraktiva bostäder/verksamheter
• Prioritera säkerhet: begränsa exploatering av
kustzonen och tillämpa försiktighetsprincipen

11. Hur få perspektiven att mötas?
“Det är svårimplementerat i verkligheten när man
står vid sina förvaltningar i den kommunala
organisationen och fan ta den tekniska chef som
talar om miljö och hälsa vad dom ska göra och
tvärtom. Kommunerna är väldigt sektorsstyrda
men kustzonen kräver mer integrerade lösningar.
Det kan kännas enklare att lösa sina problem på
egen hand än att blanda in andra och det är jäkligt
mänskligt att känna så. Men vi måste.”

12. “Det är svårimplementerat i verkligheten när man
står vid sina förvaltningar i den kommunala
organisationen och fan ta den tekniska chef som
talar om miljö och hälsa vad dom ska göra och
tvärtom. Kommunerna är väldigt sektorsstyrda
men kustzonen kräver mer integrerade lösningar.
Det kan kännas enklare att lösa sina problem på
egen hand än att blanda in andra och det är jäkligt
mänskligt att känna så. Men vi måste.”

13. Allmänhetens perspektiv?
• Hittills har kustzonsförvaltningen i Kustby varit en
tjänstemannafråga (med undantag av
markägarorganisationer/ stugföreningar)
• Hur når man den bredare allmänheten och hur kan
en mer kommunikativ planering där olika röster
kommer till tals utformas?
• Kommunen har hittills arbetat med utställningar
och information om kustzonsfrågor.
• Vad som ska skyddas/göras är en fråga om
legitimitet och gränsdragningar kring ansvar.
Synsätten skiljer sig åt bland “allmänheten”.

14. Dvs. en stor utmaning ligger i hur denna
kustzonspolicy ska tas vidare från ord till
handling…

15. Tack!
Frågor och kommentarer?!