Energy & Commodities, No.6 - June 16, 2011: Slower economic outlook is pressuring commodity prices

1. Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Jörgen Kennemar Nr 6 • 2011 06 15
Dämpade konjunkturutsikter pressar råvarupriserna
Swedbanks totala råvaruprisindex sjönk i maj med 5,6 % jämfört med
månaden innan och i dollar räknat. Det är den största månatliga nedgången i
råvaruprisindexet på över ett år efter att ha stigit tio månader i rad med
sammanlagt 50 %. Energiråvaror och metaller svarade för de största
prisfallen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om styrkan i den globala
konjunkturåterhämtningen.
Industrimetallerna pressas tillbaka av en lägre tillväxttakt inom industrin
samtidigt som utbudet på metaller stiger. Det torde även på sikt vara
dämpande på oljepriset trots att prisfallet i maj månad blev kortvaraktigt. Vi
bedömer att dagens höga oljeprisnivåer inte vilar på fundamentala grunder
utan drivs mer av farhågor om den framtida oljeförsörjningen och av
spekulativa rörelser.
Utbudet på flera jordbruks- och livsmedelsråvaror riskerar att bli fortsatt stram
under 2011 på grund av ofördelaktiga väderförhållanden både i USA, Europa
och i Kina. Samtidigt stiger den global efterfrågan på livsmedel vilket ökar
sannolikheten för att livsmedelspriserna och därmed inflationen kan bli högre
än förväntat.
Energiråvaror Swedbanks Råvaruprisindex, i USD
250
2005=100
Total index Livsmedel
sindex totalt 225
Totalt exkl energiråvaror
200
or
175
Index
150
125
100 Metaller
75
05 06 07 08 09Metaller 10 11
Källa: Swedbank
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730

2. Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat
författat av Jörgen Kennemar Nr 6 • 2011 06 15
Flera tecken tyder på att den globala med stigande priser och en ackumulerad
konjunkturåterhämtningen håller på att tappa fart, prisuppgång med 50 %. Det är sålunda troligt att
vilket är i linje med vad vi prognostiserade i vinsthemtagningar har gjorts bland finansiella
Swedbank Economic Outlook från april. Det investerare när konjunkturutsikterna och
avspeglas bland annat i inköpschefsindex för USA, placeringsstrategierna förändras vilket förstärker
Europa och Kina som visar att den globala prisfallet på råvaror.
industrikonjunkturen växer i en lägre takt. En
fortsatt blygsam sysselsättningstillväxt i USA bidrar Råoljepriset föll med närmare 7 % i genomsnitt
att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer och mellan april och maj räknat i dollar. Det kraftiga
som försvårar en återhämtning på prisfallet blev dock kortvarigt. Spotpriset på Brent
bostadsmarknaden. USA liksom flera EMU-länder olja är i skrivande stund 120 dollar per fat och har
brottas även med stora statsfinansiella utmaningar därmed hämtat tillbaka en stor del av prisfallet som
med krav om omfattande budgetsaneringar. Att de inträffade i början av maj månad då oljepriset hade
långa obligationsräntorna har trendmässigt sjunkit passerat 127 dollar per fat. Bakgrunden till att priset
sedan mars i år tyder också på att oron för stiger igen kan delvis bero på den osäkerhet som
konjunkturutsikterna är större än för den framtida alltjämt råder om den framtida oljeförsörjningen,
inflationen. vilket fick ytterligare stöd när OPEC-länderna i juni
beslutade om att inte höja oljeproduktionskvoterna
Trycket på att bibehålla/förlänga den expansiva från 25 miljoner fat per dag. OPEC svarar för en
penningpolitiken ökar därmed när den globala tredjedel av den globala oljeproduktionen. Den
tillväxten varvar ned. Sannolikheten för fler faktiska produktionen har dock under 2009-2011
kvantitativa lättnader har ökat inte minst från den varit högre än de uppsatta målen, drygt 1,3 miljoner
amerikanska centralbanken, FED. Ytterligare fat per dag. Saudiarabien, som har den största
penningpolitiska stimulansåtgärder skulle kunna få produktionspotentialen, svarar för merparten
synbara effekter på råvarumarknaderna, där en produktionsökningen och är samtidigt benägen att
svagare dollar tenderar att driva upp råvarupriserna höja produktionsvolymen ytterligare från dagens 9
samtidigt som likviditetsinjektioner från miljoner fat för att inte äventyra den globala
centralbanken kan leda till ett förnyat konjunkturåterhämtingen.
investeringsintresse för råvaror. De stora
statsfinansiella obalanserna på bägge sidor om Länder med begränsad produktionskapacitet – en
Atlanten och svagare konjunktursignaler har stärkt majoritet av OPEC:s 11 medlemsstater - vill
priset på guld, som i dollartermer är i stort sett däremot inte höja produktionen. Det finns således
tillbaka till de nivåer som rådde början av maj. Så en betydande splittring inom oljekartellen och som
länge de statsfinansiella obalanserna kvarstår, med sannolikt inte kommer att minska på kort sikt. Det
risk för betalningsinställelse och negativa effekter höga oljepriset och stramare utbudsförhållanden på
på de globala finansmarknaderna, talar för ett oljemarknaden kan på sikt leda till negativa effekter
fortsatt högt guldpris framöver. på den globala tillväxten och därmed också
konsumtionen av olja. Stigande oljelager i USA
Den förnyade statsfinansiella krisen i EMU-länderna tyder på att oljebrukningen har dämpats med även
och signaler om en svagare omvärldskonjunktur OECD:s samlade oljelager bekräftar att oljelagren
bidrog till att Swedbanks totala råvaruprisindex föll är alltjämt på relativt höga nivåer. Vi bedömer att
med i genomsnitt 5,6 % i maj jämfört med april nedväxlingen i den globala konjunkturen under
räknat i dollar. Det är den största månatliga andra halvåret och en gradvis lägre
nedgången i indexet sedan maj förra året (-9 %) i oljekonsumtionsökning kommer att pressa tillbaka
samband med att statsskuldskrisen i EMU-länderna oljepriset från dagens nivåer.
först uppdagades. Prisfallet i år blev omfattande
och gällde alltifrån olja, metaller och livsmedel, men De konjunkturkänsliga metallpriserna sjönk på
blev trots allt mildare än i fjolårets nedgång. bred front under maj med i genomsnitt 4,8 %
Råvarugruppen för energiråvaror – olja och kol – jämfört med månaden innan. Det största prisfallet
svarade för det kraftigaste prisfallet mellan april och svarade bly för med en nedgång med 11 % följt av
maj (8,4 %) följt av metaller (4,8 %) och livsmedel zink (8,4 %), nickel (7,9 %) och koppar (5,5 %).
(1,8 %). Prisjusteringen sker efter tio månader i rad Svagare global industrikonjunktur som bland annat
Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000
E-mail: ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730

3. Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 6 • 2011 06 15
inköpschefsindex i flera länder talar för lägre Metallvarulager, miljoner ton
metallpriser de närmaste månaderna. I USA föll
1.0 225000
PMI i maj till den lägsta nivån (53,5) sedan 0.9 200000
september 2009 och i EMU-länderna sjönk 0.8
Nickel, h-axel
175000
motsvarande index till nivåer som rådde i höstas. I 0.7 150000
Ton (metric) (millions)
Kina som svarar för drygt 40 % av den globala 0.6 Koppar 125000
Ton (metric)
100000
metallkonsumtionen visar också på en svagare 0.5 Zink
0.4 75000
industriell aktivitet, vilket kan få stora implikationer 0.3 50000
på råvarumarknaden om konjunkturavmattningen 0.2 25000
fördjupas. Inde
0.1
Bly
0
x -25000
0.0
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Prisutvecklingen på industrimetaller och guld Source: Reuters EcoWin
Industrime
taller
180
170 Jan 2008=100
160 I Asien fortsätter stålproduktionen att öka men i en
150
140
väsentligt långsammare takt än tidigare vilket även
Guldpriset
130
120
gäller i EU och i USA. Under årets första kvartal
INDEX
110 steg produktionen av stål i världen med mindre än
100
90 10% efter att ha vuxit med 26% i fjol. Förutom
80
70 Industrimetaller ekonomisk politiska åtstramningar begränsas
60
50 stålproduktionen av bristande energikapacitet inte
40
jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr
minst i Kina, vilket bidrar till den lägre
08 09 10 11
Source: Reuters EcoWin konsumtionstillväxten av järnmalm. Vi bedömer att
priserna på stål och järnmalm kommer att sjunka
Att den globala efterfrågan är inne i en lugnare något under de närmaste kvartalen från dagens
tillväxtperiod efter fjolårets rekylartade höga nivåer.
återhämtning, som inte minst drevs av en kraftig
Stålproduktionen under första kvartalet för motsvarande
lageruppbyggnad i industrin, avspeglas också i tidsperiod
växande metallvarulager. Med undantag för nickel
bland icke-järnmetallerna fortsätter lagernivåerna 400000
att stiga inte minst för zink och aluminium som är på Tusentals ton
350000
nya rekordnivåer. Att aluminiumpriset trots allt har
stigit med drygt 25 % sedan maj förra året och haft 300000
den mest stabila prisutvecklingen av metallvarorna 250000
2009
2010
hittills i år hänger delvis samband med högre 2011
200000
energipriser. Samvariationen med oljepriset är
tydlig vilket förklaras av att den höga 150000
energianvändning som aluminiumframställningen 100000
kräver. Ett stramare utbud på oljemarknaden och
50000
modesta räntehöjningar skulle således tala för
fortsatt höga priser på aluminium som bland annat 0
EU-27 Nordamerika Asien Världen
används i bil- och flygindustrin. Stora lager, ett lägre
oljepris och högre räntor skulle däremot vara
prispressande för aluminium. Kopparlagren ökade Råvarumarknaden för livsmedel påverkas mer av
för sjätte månaden i rad, vilket föranleder om ett förändringar i vädret än av svängningar i
fortsatt prisfall. Produktionsstörningar i Chile, som konjunkturen. Fjolårets ogynsamma väder-
är världens största kopparproducent, och förhållanden och en ökad konsumtion av livsmedel i
förväntningar om en fortsatt expansiv penningpolitik världen bidrog till att lagernivåerna sjönk i snabb
i USA har dock lyft priset på koppar till strax över takt, inte minst på spannmål. Exportrestriktioner
9 000 dollar per ton men befinner sig alltjämt under från flera betydelsefulla jordbruksproducerande
mars månads toppnivå på 10 000 dollar. länder och lager-uppbyggnad av livsmedel för att
motverka stigande priser förvärrade obalanserna på
den globala marknaden för jordbruks- och
livsmedelsråvaror. Livsmedelspriserna steg på bred
front varför Swedbanks råvaruprisindex för
livsmedel nådde rekordhöga nivåer i dollar termer. I
maj sjönk dock prisindexet med knappt 2 % i dollar
3 (5)

4. Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 6 • 2011 06 15
termer jämfört med april, men befinner sig alltjämt närmaste året. De senaste prognoserna för den
på en hög nivå. Sedan maj förra året har priserna globala spannmålsproduktionen i år har reviderats
på livsmedel ökat med drygt 50 %. ned från bland annat det amerikanska jordbruks-
departementet. Det faktiska produktionsutfallet
Prisutvecklingen på olika livsmedelsråvaror under årets andra halvår kommer därför att vara
avgörande för hur livsmedelspriserna kommer att
200
190
2008-12-31=100 utvecklas framöver. Ytterligare ett år med lägre
180 livsmedelsproduktion då lagernivåerna redan
170
160
kommit ned på relativt låga nivåer samtidigt som
Socker, drycker, tobak
150 köpkraften stärks i tillväxtekonomierna ökar
Index
140
130 Livsmedel totalt
sannolikheten för att priserna på livsmedel kan bli
120 väsentligt högre än vad vi förväntade oss tidigare i
110
100
år. Det är framför allt i utvecklingsländerna där
90
Spannmå
konsumtionsanvändningen av livsmedel är hög som
80
jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul sep nov jan mar drabbas hårdast av stigande livsmedelspriser.
08 09 10 11
Spa Source: Reuters EcoWin
I Kina steg inflationstakten till 5,5 % i maj, drivet av
stigande livsmedelspriser.
Långvarig torka i Europa och Kina samt
översvämningar i USA har dock försämrat
utsikterna för livsmedelsproduktionen under det
Jörgen Kennemar
4 (5)

5. Råvaror och Energi
Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat, fortsättning
Nr 6 • 2011 06 15
S we dba nks R å va ruprisinde x i USD S we dba nks R å va ruprisinde x i SEK
Ba så r 2000 Ba så r 2000
3.2011 4.2011 5.2011 3.2011 4.2011 5.2011
Totalt inkl energi 365.8 389.4 367.5
Totalt inkl energi 252.1 262.4 249.6
1 mån procent 7.2 6.4 -5.6 1 mån procent 5.7 4.1 -4.9
12 mån procent 38.3 35.6 39.6 12 mån procent 22.4 16.9 13.5
Totalt exkl energi 314.5 332.9 324.1 Totalt exkl energi 216.7 224.3 220.2
1 mån procent -1.4 5.8 -2.6 1 mån procent -2.8 3.5 -1.8
12 mån procent 40.8 30.6 33.6 12 mån procent 24.7 12.6 8.6
Industriråvaror 316.4 336.6 326.9 Industriråvaror 218.0 226.8 222.1
1 mån procent -0.9 6.4 -2.9 1 mån procent -2.3 4.0 -2.1
12 mån procent 39.0 25.2 28.9 12 mån procent 23.0 7.9 4.8
va ra v ma ssa 964.6 992.3 1009.4 va ra v ma ssa 664.7 668.7 685.7
1 mån procent 1.6 2.9 1.7 1 mån procent 0.2 0.6 2.5
12 mån procent 9.9 8.2 6.7 12 mån procent -2.7 -6.7 -13.3
Icke-järnmetaller 296.4 302.0 287.4 Icke-järnmetaller 204.3 203.5 195.2
1 mån procent -1.3 1.9 -4.8 1 mån procent -2.7 -0.4 -4.1
12 mån procent 23.6 19.3 29.2 12 mån procent 9.4 2.9 5.0
va ra v koppa r 9530.1 9477.0 8956.8 va ra v koppa r 6567.5 6386.7 6084.8
1 mån procent -3.4 -0.6 -5.5 1 mån procent -4.8 -2.8 -4.7
12 mån procent 27.7 22.4 30.5 12 mån procent 13.1 5.5 6.1
va ra v a luminium 2552.2 2662.7 2592.2 va ra v a luminium 1758.8 1794.4 1761.0
1 mån procent 1.8 4.3 -2.6 1 mån procent 0.3 2.0 -1.9
12 mån procent 15.7 14.9 26.7 12 mån procent 2.5 -0.9 3.0
va ra v bly 2623.3 2729.6 2430.2 va ra v bly 1807.8 1839.5 1651.0
1 mån procent 1.4 4.1 -11.0 1 mån procent 0.0 1.8 -10.3
12 mån procent 20.8 20.5 28.4 12 mån procent 7.0 3.9 4.3
va ra v zink 2348.9 2364.1 2166.6 va ra v zink 1618.7 1593.2 1471.9
1 mån procent -4.7 0.6 -8.4 1 mån procent -6.0 -1.6 -7.6
12 mån procent 3.3 -0.1 9.5 12 mån procent -8.6 -13.8 -11.0
va ra v nicke l 26807.4 26340.0 24266.4 va ra v nicke l 18473.8 17750.9 16485.3
1 mån procent -5.1 -1.7 -7.9 1 mån procent -6.4 -3.9 -7.1
12 mån procent 19.4 1.2 9.5 12 mån procent 5.7 -12.7 -11.0
jä rnma lm och skrot 662.8 757.6 750.9 jä rnma lm och skrot 456.8 510.6 510.1
1 mån procent 0.4 14.3 -0.9 1 mån procent -1.0 11.8 -0.1
12 mån procent 86.4 33.8 31.5 12 mån procent 65.1 15.4 6.9
Energiråvaror 388.6 414.5 386.7 Energiråvaror 267.8 279.3 262.7
1 mån procent 10.6 6.7 -6.7 1 mån procent 9.1 4.3 -6.0
12 mån procent 37.3 37.4 42.0 12 mån procent 21.6 18.5 15.4
va ra v kol 478.9 471.4 459.1 va ra v kol 330.0 317.7 311.9
1 mån procent -0.1 -1.6 -2.6 1 mån procent -1.5 -3.7 -1.8
12 mån procent 36.0 24.7 21.6 12 mån procent 20.4 7.6 -1.1
va ra v rå olja 384.5 411.9 383.4 va ra v rå olja 265.0 277.6 260.5
1 mån procent 11.3 7.1 -6.9 1 mån procent 9.8 4.8 -6.2
12 mån procent 37.4 38.2 43.3 12 mån procent 21.7 19.1 16.4
Livsmedel 307.9 320.0 314.5 Livsmedel 212.2 215.6 213.7
1 mån procent -3.1 3.9 -1.7 1 mån procent -4.4 1.6 -0.9
12 mån procent 48.0 55.0 53.8 12 mån procent 31.0 33.7 25.0
va ra v ka ffe 223.6 229.9 227.3 va ra v ka ffe 154.1 154.9 154.4
1 mån procent 3.9 2.8 -1.1 1 mån procent 2.4 0.5 -0.3
12 mån procent 78.5 81.2 77.3 12 mån procent 58.0 56.2 44.1
Swedbanks Ekonomiska sekretariat
Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi
105 34 Stockholm tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser,
tfn 08-5859 7740 som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller
ek.sekr@swedbank.se fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller
www.swedbank.se bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även
Ansvarig utgivare på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall
Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel
eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev.
Magnus Alvesson, 08-5859 3341
Jörgen Kennemar, 08-5859 7730
5 (5)