Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Destaque
Destaque (20)
Scenografibilder5
- 1. SCENOGRAFIBILDER DEL 5 ISMERNA OCH 1900-TALET
- 2. Ubu Roi
- 11. Finalscen, Gordon Craig design för Konstnärliga teatern I Moskva, 1911
- 14. Caligari affich
- 18. Dada Hugo Ball Kostym för recitation av dikten ”Caravan” Cabaret Voltair, Zurich 1916
- 19. Dali. Studie för fond 1950
- 20. Design för dödsscenen i Don Juan Tenorio, 1950
- 21. Dekor för Romeo och Juliet, 1942
- 22. Design för Romeo och Juliet, 1942
- 23. Design för dekor till Romeo och Juliet (fond och sidovingar), 1942
- 24. Prampelette 1914
- 25. Balla, ”Macchina Tipografica” 1914
- 27. Feu d'artifice (Fyrverkeri), 1917- 1997
- 28. futurist 1923
- 30. Victory of the sun, den första futuristiska operan 1913, Kasimir Malevich dekor
- 35. The Magnanimous Cuckold 1922
- 36. Meyerhold Studio spelar Majakovskis ”Das Schwitzbad”, 1930
- 37. Vladimir Tatlin 1923, Zengezi
- 39. Abstrakt av “The Triadic Ballet” av Oskar Schlemmer, 1922
- 42. Konungascenen av Carlo Gozzi. Designad av Schlemmer
- 43. Laszlo Moholy-Nagy, Tales of Hoffman 1929
- 44. Laszlo Moholy-Nagy Tales of Hoffman 1929 kostym
- 45. Laszlo Moholy-Nagy Things to come 1937
- 47. Piscator Hoppla, wir leben! , Set 2-1, 1927
- 49. Brecht, A Man's a Man
- 50. Brecht, Scen 9 från Mother Courage. Dekor av Ted Otto
- 51. Brecht, Sketch för scen 11, Mother Courage. Dekor av Ted Otto
- 52. Brecht, Drums in the night
- 53. Brecht, The Good Person of Setzuan. Dekor av Caspar Neher
- 54. Brecht, The Caucasian Chalk Circle. Deor by Karl von Appen
- 55. Brecht, The Good Person of Setzuan. Decor by Caspar Neher
- 57. The knights of the round table 1937
- 59. The pied piper 1942
- 61. Carmen 1946
- 63. Don Juan 1946
- 65. As you like it , 1937
- 66. Modell 1958
- 67. En vinter saga, 1935
Notas do Editor
- Alfred Jerry (1873 -1907) Schweizisk teaterarkitekt och filosof 1896 sätts Ubu Roi upp på Théâtre de l’Œuvre. Skådespelarna bar heltäckande masker som skulle ange karaktären och upphängda skyltar som skulle ange dekor.
- ”Jag är säker på att en skylt i suggestionskraft är dekoren överlägsen. En dekor kan lika lite som statister ange polska armen på marsch i Ukraina.” Uppsättningen blev ett totalt fiasko
- Men den åtföljdes ändå av en rad Ubu-pjäser av Jerry, men dessa gjordes som ren dockteater. Jerry dog 1907 urfattig. Först på 1920-talet började man förstå betydelsen av Kung Ubu. Pjäsen var helt enkelt långt före sin tid.
- Edward Gordon Craig (1872 -1966). Kom från England och var uppvuxen på en teater. Verkade både som regissör, skådespelare och designer. 1905 ger han ut Art of the Theatre. Där förklara han sina tankegångar, vilket i mycket likar Appias.
- Som regissör var han en diktator som krävde total lydnad. Och dekoren skulle stimulera åskådarna till eget skapande och en inre upplevelse. Om Shakespeares Julius Ceasar skriver Craig: ”Låt oss inte försöka återskapa Forum Romanum, utan låt oss istället för denna scen helt enkelt visa en man som talar till hundratusen människor.”
- Dekoren var det väsentliga för honom, med monumentala skapelser med enormt höga element som fungerade endast på mycket stora scener. De dekorativa elementen var ljusspelet, ljuset, färgerna och linjerna stördes enbart av skådespelarna, som bör ersättas av en idealiserad varelse, ”övermarionetten”.
- ”låt det verkliga trädet försvinna, och verkligheten i framställningen och verkligheten i aktionen, då kommer vi också att kunna låta skådespelaren försvinna. Om ni låter skådespelaren försvinna så gör ni er av med det medium varigenom en mindrevärdig scenrealism framställs och blomstrar… Skådespelaren måste bort och i hans ställe skall komma en gestalt utan själ –låt oss kalla den för Űber-Marionette tills den själv vunnit en bättre benämning.” ”Det är fel att tala om människan som konstnär, människan är inte ett material som är lämpat för konst” Det eftersom människa strävar i hela sin natur mot frihet och är därför inte användbar som material för teater. En annat av hans mera originella teaterkoncept vara att hela scenen i ett dramatiskt verk skulle vara rörigt till alla delar, både golvet och taket var komponerat i fyrkanter och kontrollerat av konstnären kunde röras upp och ner enskilt eller i grupper i ett konstant föränderligt mönster av ljus.
- 1912 blir Craig inbjuden till Moskva för att tillsammans med Stanislavskij sätta upp Hamlet. Dekor bestod av väldiga flyttbara skärmar som det var tänkt att skådespelarna själva skulle flytta omkring. De förstod inte iden och vägrade. Det var under deras värdighet. Efter att jobbat i 2 år ger Stanislavskij upp och det blir till ingenting. Hans naturalistiska idéer var mycket annorlunda än Craigs mera expressionistiska. Craig var en mångkonstnär som ville kontrollera alla kreativa delar av en produktion, och hade också förmåga därtill. En tanke som påverkat många nutida teatermakare, bland annat Jan Fabre och Robert Wilson.
- Expressionismen Termen expressionisk användes första gången 1911. Första världskriget gav expressionismen ny näring. Den skildrade världen som ett kaos, med ångest och mystik, en aktualitet för de som återvände från kriget. En motsats till den vackra och lugna impressionismen. Dramat tog mycket intryck av filmen och man experimenterade med de nya ljustekniska möjligheterna bland annat genom olika typer av projiceringar. Ofta användes en nästan tom scen och en mycket avancerad ljussättning.
- Så lite teknisk apparatur som möjligt och inga dekorationer var idealet, enkla geometriska former (Appia) och plattformer, med en draperifond. Mycket minimalistiskt. Leopold Jessner, Berlin, täckte ofta scenen med ett enda stort trappsystem.
- André Breton –Geography Dada: ”Cubism is a school of painting, futurism a political movement, DADA is a state of mind… Dada i artistic free thinking …a moral revolution…a frame of mind…” Dada var de som utgjorde grogrunden för surrealismen bl.a. 50-60-talets happenings och mycket annat.
- Under början/mitten av 20-talet utvecklades ur dada surrealismen. 1924 förklarade sig surrealisterna i Paris som en självständig grupp med ett eget manifest. Surrealisterna blev en långlivad och aktiv grupp, utan surrealismen skulle nog största delen av dada blivit bortglömt. Kring 1920-kom den första artikeln av Sigmund Freud. Jaget –överjaget –det undermedvetna Drömmar Sexualitet Surrealistmen –”the rights of man through liberation of the unconscious activity of the mind”. Konst = ett fotografi av tanken.
- Inte bara en konstnärlig rörelse utan också politisk. Rörelsen verkade främst i Italien till en början. Inom konst handlade mera om teoretiskt tänkande än praktiska framföranden. Man hade en vision om en abstrakt, dynamisk, teknologiskt avancerad teater. Material, teknik och rörelse. Allt skulle vara nytt, inget gammalt skulle finnas med. Tekniken, elektriciteten var framtiden. Kriget dynamiken. Detta är samtidigt som Mussolini framträder allt mer i Italien. I motsats till surrealisterna var man inte alls intresserade av psykologi. Mera inriktade på det fysiska, gymnastik och akrobatik. Första manifestet av Filippo Tommaso Marinetti 1913
- Russolo Balla 1914 –Mekanisk dans ”Macchina Tipografica” – dansare som imiterade rörelserna av en tryckpress. Skådespelarna accompanierade gesterna med onomatopoetska ljud mot en bakgrund av en stor skyllt ”TIPOGRAFIA”
- Partitur för Tipografia av Balla.
- Inspirerad av Craig jobbade man på att göra en teater utan skådespelare, och testade olika materialteatrala möjligheter. Balla designade bland annat uppsättningar för Ballet Russes 1917 enbart med ljus och skulpturala former, Fen d’artificie var en föreställning helt utan dansare.
- Man ansåg att det fanns en opposition mellan galenskap och intelligens, galenskapen var viktigare. Intuition och kaos. Futuristerna kom att i hög grad påverka industridesignen, men också teatern och scenografin i Tjeckoslovakien och Sovjet. Prampolini var tillexempel ofta i Prag, ansåg att tekniken på teatrarna i Italien var för lite utvecklad.
- Kasimir Melevich, Victory of the Sun, 1913. Den första futuristiska operan.
- Meyerhold (1874 -1940) Sökte en teater som kunde visa en inre dialog genom de plastiska rörelsernas musik. Ansåg att rörelse, ”gesture”, rum, rytm och ”musik” som de elementära elementen i teaterns språk.
- Vladimir Tatlin, Sovjetisk Scenograf Dessa ismer lade grunden för dagens avantgardeteater och förändrade helt synen på scenografi.
- BAUHAUS Skola som grundades 1919 i Weimar i Tyskland. Konstnärer jobbade med egna saker på skolan samtidigt som de undervisade. Där fanns bland annat konstnärer så som: Johannes Itten Paul Klee Wassily Kandinsky Och Oskar Schlemmer
- Scen från “Metal Dance” av Oskar Schlemmer beskrevs av en kritiker i Basel "The curtain rises. Black backdrop and black stage floor. Deep down stage, a cave lights up, not much larger than a door. The cave is made of highly reflecting corrugated tin plate set on edge. A female figure steps out from inside. She is wearing white tights. Head and hands are enclosed by shiny silver spheres. Metallically crisp movements . . . the whole thing is very brief, fading away like an apparition."
- Erwin Piscator (1893 -1966) Regissör och scenograf. Introducerade den politiska socialistiska teater. Var först med bland dadaisterna föra att senare räknas mer till expressionisterna. En viktig inspiratör för Bertolt Brecht. Använde ofta projektioner, filmklipp, nyhetsinslag och andra optiska och akustiska effekter i sina produktioner.