1. Ingenjör
Entreprenör
Författare
Personalchef
Ekonom VAD SKA DU BLI NÄR DU BLIR STOR?
Musiker
Managementkonsult
Pilot
Äventyrare
Fotograf
Polis
Datatekniker
Snickare
Arkitekt
Lärare
Läkare
Sjuksköterska
Reseledare
Mäklare
Barnmorska
Konstnär
Sömmerska
Bagare
Kock
Militär

2.  För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på
arbetsplatserna i Sverige.
 Om en arbetare blev dåligt behandlad fanns det ingen att vända sig till.
 Få lagar reglerade förhållandena i arbetslivet.
 Om en arbetare betraktades som :
sjuk,
inte arbetsam
sparken, utan uppsägningstid uppstudsig
eller förvarning
.
Eftersom arbetarnas familjer ofta bodde i
lägenheter som tillhörde arbetsgivaren blev de
också vräkta om de blev uppsagda.

3. • Arbetarna insåg så småningom att det enda sättet att få det bättre var att hålla ihop.
• Därför började de mot slutet av 1800-talet att organisera sig.
• Bildade då fackföreningar för att tillsammans få det bättre på arbetsplatsen.
• Socialdemokratiska arbetarföreningar för att skapa mer inflytande och bättre förhållanden i
samhället.
• Pengar till arbetslöshetskassor och sjukkassor
 fackföreningen blev starka med antal och började kräva förbättringar av sin arbetsmiljö och sina arbetsvillkor.
 Hotade de med strejk effektivt verktyg.
 Arbetsgivare tog in oorganiserade arbetare – så kallade strejkbrytare – oroligheter när de fackliga arbetarna försökte hindra
strejkbrytarna från att komma in på arbetsplatserna.
 Stort bortfall av arbetsdagar och arbetsgivarna behövde sin ordinarie arbetskraft för att kunna hålla verksamheten igång och tjäna
pengar.
 De satte sig därför ner med de fackliga företrädarna för att förhandla. Det var under sådana omständigheter de svenska
kollektivavtalen föddes.
 Avtalen gav arbetarna bättre villkor och arbetsgivarna slapp oroa sig för strejker eller andra stridsåtgärder under den tid avtalet
gällde.
 Kollektivavtalen började som lokala uppgörelser och gällde sedan för hela landet och en hel bransch.
 År 1938 slöts Saltsjöbadsavtalet, ett avtal mellan parterna (arbetsgivare och fackförbund) på arbetsmarknaden.
 Detta avtal ledde till en lång period av arbetsfred och samarbete mellan parterna. Något som är en viktig del i det som brukar kallas
den svenska modellen.
 Kollektivavtalen har genom åren utvecklats- Delar av innehållet i avtalen har omvandlats till lagstiftning som ska gälla alla
arbetstagare - även på arbetsplatser som saknar kollektivavtal.
 Lagar har stärkt de anställdas ställning i arbetslivet som också stärkt de fackliga organisationerna
 Arbetarnas sjukkassor har tagits över av staten. Arbetslöshetskassorna är fortfarande knutna till fackförbunden styrs numera av
beslut i riksdag och regering.
 Det fackliga arbetet har drivit fram mycket av det skydd och de rättigheter som anställda i dag har på den svenska arbetsmarknaden.
 Men utan ansvarstagande arbetsgivare och stöd från det politiska systemet hade den så kallade svenska modellen inte blivit
verklighet.

4.  På arbetsplatser i Sverige är mycket reglerat i lagar och avtal.
 Exempel:
Hur många timmar du får arbeta
Hur mycket din arbetsgivare i pension.
Reglerat i
Svenska lagar
EU-nivå,
Kollektivavtal. Precis som namnet säger är ett
kollektivavtal ett avtal för ett kollektiv
(en grupp av människor) och gäller alla
anställda på en arbetsplats eller inom en
bransch.
Kollektivavtalet en överenskommelse arbetsgivarnas och
arbetstagarnas organisation.
 Avtalet är ett slags byte mellan anställda och arbetsgivare.
 De anställda får sina löner och anställningsvillkor reglerade i avtalet och
arbetsgivarna får bra förutsättningar för sin verksamhet genom arbetsfred.
 I kollektivavtalen lovar arbetstagarnas organisationer nämligen att inte strejka
under avtalsperioden - fredsplikt.

5.  Hur mycket du tjänar varierar mellan olika yrken, branscher och var du bor.
 Sedan lång tid tillbaka finns det ett system för hur lön sätts i Sverige.
 Arbetsgivaren kan inte erbjuda vilken lön som helst –pga. kollektivavtal på
arbetsplatsen.
 Lönen får inte vara hur låg som helst.
 Ingångslön till första = ett slags ”första lön”.
Lönenivå bestäms av fack och arbetsgivare.
Som en överenskommelse om vad en lämplig nivå är.
Kan man få olika lön för samma sorts jobb?
 För många är det sommarjobbet som ger den första lönen. Då får du ofta höra att
”här tjänar sommarjobbarna x kronor”.
 Vad du tjänar på ett jobb har att göra med en mängd saker
Exempelvis
Var i landet du jobbar
Inom vilken sektor man jobbar.
En kommun med mycket pengar kan till exempel betala mer än en kommun med
mindre pengar.

6.  På varje arbetsplats finns ramar för lönesättning - Dessa förhandlas om med jämna
mellanrum i det som kallas avtalsrörelse.
 Inför avtalsrörelsen– fackförbunden och arbetsgivarna –gör de analyser över
ekonomin i landet.
 Hur har ekonomin i världen utvecklats? Hur har priserna i affärerna utvecklats?
Hur ser konkurrensen för svenska företag ut? Detta gör de för att se vilka
ekonomiska förutsättningar det finns för att höja lönerna.
 Förutom ekonomiska läget diskuterar en organisation med sina medlemmar och
frågar dem vad de tycker är viktigt att lyfta – för förhandlingarna handlar inte bara
om lön, utan också om andra villkor och regler på arbetsmarknaden.
 Eftersom arbetsmarknaden konstant är föränderlig är det viktigt att ofta se över de
regelverk som finns.
Centrala avtal  Fack och arbetsgivare lägger fram sina krav och sedan börjar förhandlingarna.
 Ofta oense i början Ibland leder det till strejk månaders förhandlingar båda parter får
kompromissa kommer överens om något de båda kan acceptera det centrala kollektivavtalet är
klart.
 När de centrala avtalen klara är det dags att förhandla lokalt, alltså på
arbetsplatserna.
Lokala avtal En fördelning mellan alla som omfattas av avtalet på arbetsplatsen ska ske.
Hur de lokala förhandlingarna går till bestäms av vilka löneförhandlingssystem som fack
och arbetsgivare inom det avtalsområdet är överens om. Inom vissa avtal förhandlar man
dock inte på arbetsplatserna. Då reglerar det centrala avtalet hur mycket man får i
löneökning.

7. De som arbetar i Sverige, Frankrike eller Argentina har på många sätt väldigt olika arbetsvardag. Olikheter i antal:
 Semesterdagar
 lön
 Pensionsålder
 möjligheter att påverka
I dag fattas många beslut som rör arbetsmarknaden i EU, men det är fortfarande mycket som regleras i varje enskilt land. I de flesta
andra europeiska länder har inte facket och arbetsgivarna samma roll som i Norden.
Att arbeta i Europa/EU
Totalt sett i hela EU arbetar 65,4 procent av befolkningen i arbetsför ålder.
Arbetslösheten varierar mycket mellan olika länder.
Varierar gör också arbetsmarknaden.
Det vill säga vilka arbeten det finns mest av,
Hur länge människor arbetar
Hur jämställd arbetsmarknaden är
På vilket sätt man som anställd kan påverka sina arbetsvillkor.
Det globala arbetet – utvecklas fortfarande i takt med landets utveckling, överlag är arbetsförhållandena mycket sämre
än i Norden.
Fackliga rättigheter i världen- Rätten att organisera sig fackligt tillhör de så kallade mänskliga rättigheterna, som
skrivit under av FN.
 Det finns två så kallade ILO-konventioner (internationella överenskommelser om anställdas rättigheter) som
definierar och garanterar fackliga rättigheter och som har ratificerats (antagits) av de flesta av organisationen ILO:s
medlemsstater.
 Dessa har också skrivits in i många länders grundlagar och lagstiftning. Trots detta respekteras inte dessa rättigheter
överallt. Det finns en mängd exempel på länder som fängslar och torterar människor som försöker påverka sitt och
sina kollegors arbetsliv.
I hela världen dödades under 2008 minst 76 fackligt aktiva på grund av sitt fackliga
engagemang. De som försöker organisera sig eller anordna protester blir ofta gripna och
en del döms till fängelse. Under år 2008 avskedades flera personer för att de deltagit i
strejker eller protester. Tusentals andra trakasserades eller diskriminerades och
hundratals greps.

8. 1. Läs texten och markera 5 ord som du sedan undersöker med ordbok och internet. (Skriv kort om
dina 5 ord, lämna in senast 26/4)
2. Ta reda på lägsta, högsta och medellön inom 3 olika yrke via http://www.lonestatistik.se . Ett yrke där
det krävs högskola/ universitetsstudier, ett yrke där det krävs lärlingsutbildning och ett yrke där det
krävs endast gymnasieutbildning. Analysera sedan skillnaderna i lönen beroende på t.ex. län,
erfarenhet och kön. (Skriv ner det du kommer fram till lämna in senast 26/4)
3. Gå in på http://www.cv-guiden.se/gratis_guide/cvguide/cv_guide.htm , titta på de olika alternativen att
skriva ett CV på, i vänsterspalten och använd en av dem som mall och skriv ditt eget CV i word
genom att följa mallen. ( Lämna in ”ditt” cv senast 26/4)
4. Gå in på www.ams.se och www.offentligajobb.se och sök efter jobb som passar CV:T du skrivit. ( skriv
ner vilka jobb som passade ditt CV lämna in senast 26/4)
5. Yrkes redovisning
a) Gå in på ams.se och sök uppe i högersökfällt på ”intressetest”. Testet består av 66 olika frågor om
vad du är intresserad av. Genomför testet.
b) Tryck sedan på fliken ”min profil med yrkesförslag” du har nu fått ett antal yrkesgrupper som
tycks särskilt intressanta för dig utifrån ditt test. En rad olika yrken visas.
c) Gå in på 3-4 olika yrken och ta reda på:
- vad yrket innebär, vad man gör i yrket
- vilken utbildning som krävs
- vad man kan få för lön och hur det ser ut med arbeten inom yrken i framtiden
- vad som kan vara viktigt att tänka på samt om det finns risker med jobbet
Välj ett av yrkena du tittat på och redovisa vad du kommit fram till muntligt inför klassen. ( Gör en Power
Point till din redovisning, lämna in efter redovisningen 26/4)