On the 25th of January 2021, the Swedish Food Systems Summit National Dialogue took place. This dialogue brought together representatives from various public sector agencies, food sector industries and research institutions, and was organised through a joint effort by the Swedish Government Offices, the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry and SIANI. Here, different private and public actors presented on the topic of food systems and their work therein.

1. Livsmedelssystemets
transformation
Pernilla Johnsson, programsekreterare, SLU Future Food

2. SLU Future Food
futurefood@slu.se
Utvecklar tvärdisciplinär forskning
och samverkan för hållbara livsmedelssystem
SLU Global
global@slu.se
Främjar och stödjer SLU:s arbete för global
hållbar utveckling för att bidra till Agenda
2030, med fokus på låginkomstländer.

3. Element (och resurser)
miljö, människor, insatsvaror,
processer, infrastruktur,
institutioner mm.
Aktiviteter
produktion, bearbetning,
distribution, handel, beredning
och konsumtion av livsmedel
Aktörer
primärproducenter, tillverkare,
återförsäljare, konsumenter,
myndigheter m.fl.
Resultatet av dessa aktiviteter,
inklusive socioekonomiska och
miljömässiga effekter
DRIVKRAFTER
Befolkningstillväxt, migration, urbanisering, ändrade konsumtionsvanor
Livsmedelssystemet
Ekologiska, sociala,
ekonomiska, kulturella och
politiska sammanhang
Andra system
(klimatsystem, ekosystem,
transportsystem,
energisystem m.fl.)

4. Ohållbara riktningar
En tredjedel av världens befolkning
är antingen undernärd eller övernärd.
•2 miljarder människor saknar
livsmedelstrygghet
•700 miljoner människor är kroniskt
hungriga
•300 miljoner människor är akut
hungriga
•2 miljarder människor är överviktiga
och feta (varannan svensk)
•Antibiotikaresistens

5. Ohållbara riktningar
KLIMAT
ÖVERGÖDNING
VATTEN
BIODIVERSITET
FÖRÄNDRAD
MARKANVÄNDNING

6. Och ett ohållbart svinn…
• En tredjedel av all mat globalt
• All påverkan och alla resurser längs hela
kedjan till ingen nytta
• Ekonomiska förluster
• Förlorade kalorier och näring
• Ju senare i ledet mat kasseras och ju mer
resurser tillverkningen krävt, desto värre
• Skillnad mellan höginkomstländer och
låginkomstländer vad som går till spillo
• ”Falsk efterfrågan”

7. Hållbart
livsmedelssystem
Ett hållbart livsmedelssystem
möjliggör tryggad
livsmedelsförsörjning och god
nutrition för alla utan att kompromissa
med de ekonomiska, sociala och
miljömässiga grunderna för tryggad
livsmedelsförsörjning och nutrition för
kommande generationer.
(Fritt översatt från HLPE, 2014. Food losses and waste in the
context of sustainable food systems.)

8. I utmaningarna finns
också möjligheterna!
Livsmedelssystemet har stor betydelse för:
•Länders samhällsekonomi
•Människors försörjning, hälsa, kultur och
sociala sammanhang
•Fred och stabilitet
•Transformation: Stora
samhällsgenomgripande förändringar och
en stor omställning i produktion och
konsumtion krävs – lokalt, regionalt,
nationellt och globalt.

9. Hållbar transformation
• Hållbarare konsumtion är en nyckel
• Ökad effektivitet, men också ökad
hygienisk och näringsmässig kvalitet
• Jämställdhet
• Svensk matkonsumtion orsakar en
stor påverkan utomlands pga. import
– ansvar och möjligheter
• Minskad antibiotikaanvändning
• Minska svinnet

10. Systemförståelse
Hållbar transformation
Samarbete mellan olika kompetenser
Ekologisk
HÅLLBARHET

11. Tack för uppmärksamheten!
KONTAKTUPPGIFTER
SLU Future Food
futurefood@slu.se
SLU Global
global@slu.se

12. Öländsk supermat från lokala odlare

14. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
Svenska
Närodlade
Hållbara
Klimatsmarta
Hälsosamma
Proteinrika

15. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
 Odlar-processar-lagrar-utvecklar-säljer
 Ett odlarägt företag sedan 1959
med 128 st delägare i nuläget.
 Viktiga för bygden, regionen, kommunerna
och utvecklingen.

16. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
 Producerar totalt 15.000 ton livsmedel/år
 6.000 ton lök
 2.000 ton Bönor
 2.000 ton Ärtor
 5.000 ton potatis
 2000 ha = 4000 fotbollsplaner

17. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
Största kunder:
 ICA
 Lidl
 Martin&Servera
 Orkla
 Atria
 Lantmännen
Export:
Norge,Danmark,Italien,Österrike,Holland,Tyskland

18. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter

19. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
 Konventionella Bönor & Ärtor
 Gula ärtor
 Grå ärtor
 Gröna ärtor
 Bruna bönor
 Vita bönor
 Svarta bönor
 Kidney bönor
 Borlotti bönor
 Yin Yang bönor
 Åkerbönor

20. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
 Ekologiska Bönor & Ärtor
 Gula ärtor
 Bruna bönor
 Svarta bönor
 Vita bönor
 Åkerbönor

21. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
Produktutveckling=Framtiden
 Ta vara på hälsotrenden,svenskt och närodlat-Vi är
unika
 Klimatpåverkan Baljväxter/kött
 Proteinhalten (20%-26%) Bönor&Ärtor
 Bredda med nya affärsområden
 Ny baljväxt varje år
 Matsvinn 1/3 av all mat….
 Innovation
 Dagens och morgondagens konsumenter….

22. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
Produktutveckling=Framtiden
Provodlingar 19/20
1.Kikärtor
2.Linser
3Åkerbönor
4.Gråärtor
5.Quinoa
6.Soldatböna

23. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter

24. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
Produktutveckling=Framtiden
1.Nytt VARUMÄRKE (Förädlingsledet)
2.Ny optisk färgsorterare
3.Ny Röntgen
4.Nytt kyllager
5.Kvarn
6.Bredda Bruna bönan från Öland
7.Slow food (Presidia)
8.New Legume Foods

25. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
Produktutveckling=Framtiden
9.SLU Grogrund Åkerböna
10.SLU Grogrund Ärtor
11.Falafel (Gula ärtor & Grå ärtor)
12.Ärtmjöl
13.Bönmjöl
14.Tempeh (Gula ärtor)

26. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter
Produktutveckling=Framtiden
15.Frysta och kokta baljväxter
16. Kokta baljväxter
17.Koncentrerat protein
18.E-handel
19.Beredskapslager

27. Öländsk supermat från lokala odlare

28. Shifting to sustainable food consumption
Dr. Gunhild A. Stordalen
Founder and Executive Chair at EAT, and Chair of UN FSS Action Track 2 – Shifting to healthy
and sustainable consumption patterns.

29. -
-
The Science is Clear: It’s Time to Act

30. Source: Newsweek

32. Starved, stuffed and squandered?
If current trends continue:
• Global food demand will increase by about 50% by 2050, the demand for animal
products like meat and milk will more than double
• More than 4 billion (45%) people could be overweight, 1.5 billion of them obese (16%),
while 500 million people continue to be underweight.
• The increasing waste of food + the rising consumption of animal protein mean that
the environmental impact of our agricultural system will spiral out of control
Bodirsky et al. Scientfic Reports
2020

33. UN Food Systems Summit: A global call to action
Tosi Mpanu-Mpanu
(Africa)
Sandrine Dixson, Club
of Rome (Europe)
Ms Mai Thin Yu Mon,
UN Global Indigenous
Youth Caucus (Asia)
Lavetanalagi Seru,
Alliance for Future
Generation
(Pacific)
Janya Green
4-H
(North America)
Lana Weidgenant- Real
Food Systems
(Latin America)
Chair
Saleemul Huq,
ICCCAD (Asia)
Michelle Nunn, CARE
(North America)
Joao Campari, WWF
(Latin America)
Gunhild Stordalen,
EAT (Europe)
Vice-Chair
Shakuntula Thilsted,
WorldFish (Asia)
Ajay Vir Jakhar,
Farmers Forum India
(Asia)
Lawrence Haddad,
GAIN (Europe)
Godfrey Bahiigwa
(Africa)
Youth
Vice-Chair
Mike Khunga
SUN Youth Movement
(Africa)
UN Anchor WFP
IFAD
UNCCD
FAO WHO

34. An exciting menu
of game changing
solutions
A critical mass
ready to announce
significant
commitments
A global
movement of
people making
changes in their
food choices and
demanding actions
by governments
and businesses
By the time of the UN Food Systems Summit in autumn 2021
we will have…

35.  Enable, empower and motivate consumers everywhere to choose healthy and sustainable
food, especially fresh vegetables and fruits, wholegrain, legumes and nuts, and particularly for
vulnerable and poor population groups, sufficient quantities of healthy protein sources, including
dairy, eggs, seafoods and meat
 At the global level, and particularly with respect to more affluent population groups and nations,
curbing excessive consumption of animal-sourced foods, and in particular red meat
 Reducing the consumption of sugar-sweetened beverages and unhealthy processed foods
high in caloric content, unhealthy fats, free sugars and artificial sweeteners and additives
 Halving food waste from food service, retail and households, in order to meet the globally
agreed SDG 12.3 target, and transitioning to a circular food economy where food and
packaging waste becomes a thing of the past
 Improving food safety for consumers, including addressing the growing problem of anti-
microbial resistance (AMR)
The changes we need…

36. Food environment
Yian Ji
WHO, FAO
To create healthy, safe and
sustainable food environments to
enable people to adopt and
maintain healthy dietary practices.
Implementation of policy
measures
Document best practice and
impact, develop new and promote
existing tools, build legal capacity,
support innovations and action
networks.
Value Chain and dining
environments: Improve availability,
display, distribution.
Food demand
Daniel Vennard
WHO, FAO
To improve the product experience
of healthier and more sustainable
food and improve consumers
motivation and capability.
Product experience
Improve quality, taste, satiation,
price, value perception,
convenience, etc.
Consumer motivation and
capability
Improve consumers knowledge,
skills, builds emotional
associations, evolve social norms,
enable goal setting etc.
Food Waste
Yolanda Kakabadse
UNEP
To reduce food waste occurring at
household, food service and retail
level.
Supporting wide scale
implementation of Target,
Measure, Act
Shifting consumer food waste
norms
Facilitating circular, productive
uses of commonly wasted food
resources
The Workstreams

37. Illustrative example of emerging solutions menu across ATs
Action track
1:
Ensuring
access to safe
and nutritious
food for all
Action track
2:
Shifting to
sustainable
consumption
patterns
Action track
3:
Boosting
nature-positive
production at
scale
Action track
4:
Advancing
equitable
livelihoods
Action track
5:
Building
resilience to
vulnerabilities,
shocks and
stress
50 additional major cities around the world sign on to the Good Food Cities Declaration
Major food exporting and importing countries agree to adopt full supply chain traceability to
promote social justice in the food industry and protect people employed in food systems
everywhere
Sweden is first country to adopt integrated health and agricultural/land-use fiscal policies
Major finance consortium launches multi bn $ fund to ramp up regenerative vegetable, legume
& nut production and associated value chain investments in Africa
Stakeholder/national
dialogues
Applicable
to track
Policy
Business
Finance
Innovation
Civil
society
Global campaign builds pressure to phase out industrial meat production
Consumer Goods Forum membership makes decision to halt marketing of unhealthy foods
and beverages to children

38. Sources of Game-Changing Solutions
• Members of the
workstreams
• Member States
• Cross-cutting levers
groups
• Existing initiatives
and solutions
• Best available
evidence
• Frequent public
virtual consultations
• Online form to
submit ideas for
solutions
• Country
dialogues
• Global dialogues
• Independent
dialogues
FSSDs
Open
forums
Extended
Leadership
Team
Reports &
Thinktanks

39. Member
States
• Affiliated
Group of
governmen
ts
• Direct
dialogue
with
individual
governme
nts
• Work with
experts
within
and
outside
of
governm
ents
Private
Sector
•Affiliated
business panel
of private sector
actors
•private sector
& policymaker
dialogues
•Private sector
independent
dialogues
•“Global food
system game-
changer-
award”
•Private sector
action
coalitions
•Communicate
“private sector
role models”
Civil
Society
•Collective
solution
provider
directory
•CSO FSSDs in
diverse
demographics
and geographies
•Launch a series
of public
consultations
•Global civil
society forum
prior to pre-
summit led by
civil society reps.
Public
Engagement
•The creative
campaign: to
mobilize,
motivate and
enable young
people to
consume healthy
and sustainable
diets.
•The
EAT@Home
broadcast
•A well-timed
and well-
coordinated
media
campaign
Youth
•Youth
organization
representatives
in Action Track
Leadership
Team
•A global youth
forum
•Organize a
series of youth
dialogues
•Global Case
Competition
with BI and
Kearney +
universities
around the world
(across ATs)
Engagement is at the core

40. Want to learn
more?
• Join the Action Track 2 Public Forum on
February 3, 10:00 – 11:30 CET
• Follow @EATforum and @foodsystems
on Twitter for more information
• Or go to un.org/food-systems-summit

41. 41

42. 42
42
LIVSMEDELSFÖRETAGE
NS
HÅLLBARHETSMANIFEST
Sara Sundquist
Näringspolitisk expert på
Livsmedelsföretagen
42
42

43. 43
43
FOSSILFRITT
Uppvärmning och transport med fossil energi bidrar till att
koldioxid ackumuleras i atmosfären. Upp till 80% av de
svenska klimatpåverkande utsläppen kommer från fossil
energi. För att stabilisera jordens medeltemperatur väl under
två grader jämfört med förindustriella nivåer behöver de
fossila koldioxidutsläppen minskas till noll. Inom
livsmedelsindustrin innebär detta ett övergående till fossilfri
energi i allt från uppvärmning och kylning av anläggningar och
maskiner till samtliga transporter.
• Vi åtar oss att arbeta för att till 2030 vara fossilfria,
innebärande både fossilfri energi i produktion och
fossilfria drivmedel till transporter.
43

44. 44
44
MATERIALÅTERVINNINGSBARA
FÖRPACKNINGAR
Livsmedelsförpackningar har en viktig roll för ett hållbart
livsmedelssystem i och med att de skyddar innehållet från
producent till konsument, minskar matsvinnet och ser till att
livsmedlet bibehåller en hög kvalitet och säkerhet. Kan
förpackningen utformas av bättre material och med smartare
design blir den totala resursförbrukningen mindre. Att arbeta
för smart användning av förpackningar och
förpackningsmaterial bidrar till minskad klimatpåverkan, från
livsmedlen i sig som från förpackningarna.
• Vi åtar oss att arbeta för att till 2030 uppnå 100 %
material-återvinningsbarhet på samtliga
förpackningsslag och att arbeta för att uppnå en
högre grad av återvunnet material i våra
förpackningar.
44

45. 45
45
SVINN
Svinnet i livsmedelskedjan uppgår globalt till cirka 30 procent
av den totala matproduktionen och måste kraftigt reduceras.
Hela produktionskedjan, inklusive konsumenterna, har ett
ansvar för att ändra detta. Det är positivt att arbetet för att
minska svinnet redan har påbörjats på många håll men denna
problematik måste i högre utsträckning genomsyra hela
livsmedelskedjans arbetssätt. I än högre utsträckning måste
det svinn som uppstår också landa i resurseffektiva och
cirkulära flöden. Livsmedelsindustrins gemensamma mål är
att uppnå FN:s globala mål 12.3 och har för avsikt att arbeta
inom det egna ledet i livsmedelskedjan och tillsammans med
andra aktörer i kedjan för att nå detta mål. Genom att arbeta
tillsammans kan arbetet för att nå målet drivas både snabbare
och mer effektivt.
• Vi åtar oss att arbeta för att till 2030 halvera
matsvinnet i den egna produktionen samt bidra till
minskat matsvinn i primärproduktions-, handels- och
konsumentled.
45

46. 46
46
TA ANSVAR FÖR ANSTÄLLDA
För livsmedelsindustrin är värnandet om goda arbetsvillkor och ansvarstagande för
relationen mellan anställda och arbetsgivare central såväl i våra egna företag som
hos våra leverantörer. På samma vis som varje arbetsplatsolycka är ett
misslyckande och varje fall av oetisk eller olaglig behandling av arbetstagare är
oacceptabel i våra egna företag är de det även det hos våra leverantörer. För oss är
det viktigt att även anställda i våra leverantörsled har acceptabla arbetsvillkor.
• Vi åtar oss att senast 2020 ha en policy för uppförandekod och
arbetsmiljö i våra leverantörsled. Policyn ska följas upp varje år.
46

47. 47
47
EFFEKTIVARE
VATTENANVÄNDNING
Sverige förbrukar mycket vatten i relation till befolkningen, men tillgången till vatten
är också god. Förväntade klimatförändringar tillsammans med de senaste årens
vattenbrist i vissa delar av landet har satt fokus på vattentillgången även för svensk
livsmedelsproduktion. I ljuset av det måste varje aktör se över sitt vattenuttag,
arbeta för effektivare vattenanvändning och nödvattenförsörjning, i synnerhet i
regioner med risk för vattenbrist.
• Vi åtar oss att höja effektiviteten på vår vattenanvändning. Vi genomför
en kartläggning under 2019 och lovar att ha etablerade
effektiviseringsmål till 2020.
47

48. 48
48
KONTAKT
SARA SUNDQUIST
NÄRINGSPOLITISK EXPERT
• Mail: sara.sundquist@li.se
• Telefon: 070-996 90 44
48

51. Generaldirektör
Annica Sohlström

52. • Varje dag serveras 3 miljoner måltider inom vård, skola och
omsorg
• De flesta barn går i förskola och äter flera av dagens måltider där
• Alla barn och ungdomar äter skolmat varje dag i 12 år
• Socialtjänst och omsorg ger måltider 365 dagar per år
• Det offentliga handlar mat för 10 miljarder per år
Offentliga måltider i Sverige

53. • Inköp påverkar efterfrågan
• Kan gynna lokala producenter
• Kan påverka normer och utbud
• Når alla, oavsett socialgrupp
Offentliga måltider en möjliggörare

54. • Skolmåltider som en hävstång för ett hållbart livsmedelssystem
• Nationella mål för en hållbar livsmedelskonsumtion
På gång

56. 2 0 2 1 - 0 1 - 2 1 1
Framtidens
livsmedelsindustri
Seminarium för lansering av FAO-kommitténs
skrift ”Hållbara livsmedelssystem – kunskap –
innovation och samarbete
Anneli Kuusisto
Härnösands
kommun
2021-01-25

57. 2 0 2 1 - 0 1 - 2 1 2
Om Härnösands kommun
• Härnösands kommun vill vara i
framkant när det gäller utveckling av
framtidens innovativa och hållbara
livsmedelsindustri och FoodTech
• Innovativa företag i kommunen
utvecklar nya hållbara produktions-
tekniker vilket skapar tillväxt och ökad
sysselsättning
• Härnösand har en mycket stark
hållbarhetsprofil – bl.a. avseende el,
värme och biogas
• Härnösands kommun arbetar nu med
att skapa norra Sveriges FoodTech-
centrum och driver flera projekt i den
riktningen

58. Framtidens livsmedelsindustri
2 0 2 1 - 0 1 - 2 1 3
Långsiktigt mål:
Inom 5 år etablera ett centrum i Härnösand
för FoU/innovation inom FoodTech samt
skapa ett eller flera produktionsområden för
cirkulär livsmedelsproduktion i Västernorrland
VISION
”Västernorrland är ledande inom utvecklingen av cirkulär
livsmedelsproduktion och angränsande foodtechlösningar.
Regionen erbjuder unika konkurrensfördelar som skapar
kommersiellt framgångsrika företag, nya etableringar,
innovation och hållbar tillväxt. Det är också en självklar plats
för att skapa resultat i världsklass inom utvalda
forskningsområden”.
Peckas naturodlingar

59. 2 0 2 1 - 0 1 - 2 1 4
Några ex. på innovativa
företag i Härnösand
• Peckas Naturodlingar - Europas största kretsloppsodling
av fisk och tomater
• Peckas Solutions – AI/styrsystem kretsloppsodling
• VISUS – Mobile Aquaponics
• Big Akwa – Fiskindustri/massaindustri rening biofilter
• Absolicon - Energiteknik/Solenergisystem
• Xavitech – Intelligenta pumpar inom industri
• Öbako - Innovativa rörlösningar för fordonsindustrin
• 2MA – Mjukvaruutveckling
• Starbit/LG Electronics – Selfservicesolutions för
detaljhandeln
• Hernö Gin - Världens bästa Gin, flerfaldig vinnare
• HEMAB – biogasproduktion miljö och kretslopp

60. 2 0 2 1 - 0 1 - 2 1 5
Vad gör vi?
Driver utvecklingsprojekt
Framtidens livsmedelsindustri
Hållbar livsmedelsindustri
Regionala utvecklingsstrategin
Smart specialiseringsstrategi
Livsmedelsstrategi
Näringslivet
Utvecklingsaktörer,
organisationer High Coast
Invest, internationella
etableringar
Utveckling av Campus
Härnösand
Efterfrågestyrda utbildningar
Samverkar inom FoU
Mittuniversitetet
Utveckling av regionalt tillväxtområde FoodTech
Fiskfoder, Universiell utformning av foodtech,
Restmaterial och energiflöden, Konkurrenskraftig
Regional utveckling och samverkan livsmedelsproduktion
Chalmers, Industriell symbios
SLU/Axfoundation
5 ton grön fisk i disk
Härnösands energi och miljö/medverkar i projektet
Nationellt påverkansarbete Bevakar/svarar
på remisser
Engagemang/Sammanhang/nätverk
Swedish Surplus Energy Collaboration - SSEC

61. Ett ekosystem för utveckling av cirkulär livsmedels-industri genom
industriell symbios för tillvaratagande av energi och restprodukter
2
.
0

62. TACK

63. MatLust – regional
utvecklingshub för
livsmedelssektorn
Sara Jervfors
Kostchef Södertälje kommun & projektchef MatLust

64. Mål och målgrupp
• Öka tillväxt, hållbarhet och arbetstillfällen hos små och medelstora
livsmedelsföretag.
• Etablera Södertälje som ett regionalt kunskapscentrum och en
kreativ mötesplats kring hållbarhet och mat.
• Målgrupp: SME i Stockholms län (max 10% från andra län)

65. Kostnadsfritt stöd inom tre områden
Kunskap och inspiration
Aktuell forskning, seminarier, mässor,
konferenser, frukostmöten, workshops.
Produktutveckling
• Utveckla hållbara livsmedel i MatLusts
testbädd.
• Tävlingen ÄT!Stockholm.
Utvecklingsprogram
Fem olika program anpassade efter
företagens behov.

66. Hållbarhetsgrund:
Diet for a Green Planet
• Ett forskningsbaserat måltidskoncept som tar hänsyn till
hållbarhet inom flera områden.
• Bygger på fem kriterier som bidrar till en mer hållbar
livsmedelsproduktion.
• Används framgångsrikt i Södertälje kommun sedan 2010.
• Egen webb: www.dietforagreenplanet.se

67. Diet for a Green Planet
– kriterierna
1. God och hälsosam mat.
2. Ekologiskt odlad
– helst från kretsloppsjordbruk.
3. Mindre kött, mer grönsaker,
baljväxter och fullkorn.
4. Lokalt producerat i säsong.
5. Minskat svinn.

68. Testbädd i samarbete med kostenheten
Produktutveckling och -tester i verklig miljö
• Från nya råvaror till befintliga produkter
testas i kostenhetens kök – upp till 90
enheter.
• En fungerande produkt kan hamna på
avtal.
• Samarbete med livsmedelsexperten
Jesper Lindström och kockar inom
kostenheten.
• Hittills har ca 25 produkter testats.
• Även tester med digitala piloter har gjorts.

69. Närmare 150 företag har deltagit i Matlusts
program och nätverk sedan start 2015

70. www.matlust.eu
www.dietforagreenplanet.se
matlust@sodertalje.se
facebook.com/projektmatlust
instagram.com/projektmatlust

71. Främja hållbara matvanor genom
optimerade skolmåltider – OPTIMAT
TM
(Formas 2017-2021)
Liselotte Schäfer Elinder1
Emma Patterson1,2
Anna Karin Lindroos2,3
Alexandr Parlesak4
Patricia Eustachio Colombo1
1 Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet
2Livsmedelsverket
3Institutionen för klinisk nutrition, Göteborgs Universitet
4 Department of Global Health and Nutrition, University College Copenhagen

72. Främja hälsosamma och mer miljövänliga
matvanor genom optimerade skolmåltider
utan att öka kostnader eller matsvinn
Syftet med OPTIMATTM

73. • Utgör ca 25% av elevers dagliga energiintag
• Har högre näringstäthet och lägre energitäthet jämfört
med barns övriga måltider
• Viktig för grupper med sämre matvanor
• Viktig för barns grönsaksintag (45% av totala)
• Innehåller för mycket mättat fett (>10E%)
• Innehåller mycket rött och processat kött (19-36
g/lunch)
Hur ser skollunchen ut i dag?
Eustachio Colombo P, Patterson E, Elinder LS, Lindroos AK. The importance of school lunches to
the overall dietary intake of children in Sweden: a nationally representative study. Public Health
Nutrition 1–11, 2020

74. Metod
1. Utgår ifrån befintlig 4-veckors måltidsplan. Livsmedel
kopplas till Livsmedelsverkets näringsdatabas och
RISE klimatdatabas för livsmedel
2. Fastställ önskad minskning av växthusgasutsläpp,
kostnad samt hur mycket enskilda livsmedel får
avvika (t.ex. -75% till +75%)
3. Optimeringen minimerar avvikelsen från baslinjen för
ökad acceptans, säkrar näring och minskar
växthusgaser i samma analys
4. Nya menyer planeras utifrån den optimerade listan

75. Resultat av optimeringen på
livsmedelsgrupper

76. Test av optimerade måltider
Parameter Resultat
Växthusgasutsläpp 40% lägre
Näringsriktighet Alla näringsrekommendationer
uppfyllda
Kostnad 11% lägre
Konsumtion oförändrad
Tallrikssvinn oförändrad
Källa: Eustachio Colombo P, Patterson E, Lindroos AK, Parlesak A, Elinder LS.
Sustainable and acceptable school meals through optimization analysis: an intervention study.
Nutrition Journal (2020) 19(1):61.
Nöjdhet med skollunchen oförändrad

77. Vidareutveckling av OPTIMAT
• Mot ett automatiserat verktyg som kopplar upp mot
befintligt inköpssystem av livsmedel
• Användaren väljer sina parametrar (CO2eq,
livsmedelsavvikelser, kostnader) inför optimeringen
• Klimatsmarta menyer som kan varieras oändligt
• Innehåller recept från användarna och verktyget
föreslår optimerade menyer
• Jobba med pedagogik kring hållbarhet
• Applicerbart på alla offentliga måltider

78. Frågor?
Hemsidan:
OPTIMAT Sweden
Liselotte.schafer-elinder@ki.se

79. Vad är matsvinn?
”Matsvinn är livsmedel som har
producerats i syfte att ätas men
som av olika anledningar inte
går vidare till livsmedel/äts upp”
Food loss and waste
• Hela kedjan
• Förluster före skörd/slakt/fångst är
också viktiga att omfatta i arbetet!

80. • 1/3 av den mat som produceras globalt konsumeras
inte av människor
• Betydelse för livsmedelsförsörjning och en ökande
befolkning
Källa: FAO

81. Växthusgaser genererade från matsvinn
Källa: Poore och Nemecek (2018) och World Resource Institute

82. Tjäna på att minska svinnet!
• I snitt 14 gånger tillbaka insatsen
• Kostnaden för svinnet - toppen av ett isberg!
Källa: Champions 12.3 / WRAP

83. Resurshierarki livsmedel
Förebygga matsvinn & förluster
Redistribuera överskottsmat
Foderanvändning
Röta till biogas
Kompostera
Bränna för
energiutvinning
Deponera
Mest
önskvärt
Minst
önskvärt
FÖRHINDRA
ÅTERVINNA
ENERGIUTVINNA
Baserad på WRAP (2018), översatt och modifierad. Deponi är inte tillåtet i Sverige.

84. Fler gör mer!
Handlingsplan för minskat
matsvinn 2030
Fokusområden
1. Ett nationellt mål med
uppföljning
2. Aktivt samarbete mellan
branschaktörer i
livsmedelskedjan
3. Förändrat konsumentbeteende
4. Forskning och innovation

85. Två nya etappmål för minskat matsvinn
 Matsvinnet ska minska så att det
sammantagna livsmedelsavfallet
minskar med minst 20 viktprocent per
capita från 2020 till 2025
 En ökad andel av
livsmedelsproduktionen ska nå butik
och konsument 2025
Etappmål om minskat
matsvinn
www.sverigesmiljomal.se/etappmalen

86. Samarbete för minskat matsvinn
• Branschen och myndigheter tillsammans
• Hela livsmedelskedjan samarbetar
• Mäta på företagsnivå
• Lanserades mars 2020
www.ivl.se/projektwebbar/samarbete-for-minskat-matsvinn

87. Nyord på svinniska
www.livsmedelsverket.se/svinniska

88. • Livsmedelsavfallet från svenska hushåll skulle kunna fylla Globen tre gånger om!
• Matsvinn uppkommer i alla led – orsaken till svinnet ligger inte alltid i det led det
uppkommer
• Bättre statistik och kunskap behövs – om livsmedelsförluster i produktionen
ny rapport kommer i februari!
• Studier visar på betydande förluster redan i primärproduktionen.
• Många biprodukter har potential att i högre utsträckning bli livsmedel, eller foder.
2021-02-12
Har du ”svinnsikt”?
Vilka ”svinnovationer” kommer härnäst?
Vilka förluster kan bli resurser?
karin.lindow@jordbruksverket.se 070-814-3707 Länk till websida
Hela livsmedelskedjan kan bli mer resurseffektiv!

91. Vår arbetsmodell

92. Vår mat ska helst inte äta vår mat. Odlad
fisk är idag ofta uppfödd på spannmål,
soja och vildfångad fisk.
Testa och gastronomiskt utvärdera
alternativa foderråvaror som sjöpung,
mikrober och insekter. Insekterna har
i sin tur utfodrats med organiskt avfall
i form av skal, kärnhus och
brödrester.
5 ton grön fisk i disk

94. Nya strömmar – nya affärsmodeller
Samarbeten fördelar risk och vinst
jämnare i kedjan

95. • Sverige har stora resurser av näringsrik sjömat, fisk
som idag slängs tillbaka i sjön. Samtidigt importerar vi
nästan 80 % av den sjömat vi äter i Sverige.
Med modern teknik kan denna fina fisk tas
tillvara och omvandlas till fantastiska
maträtter som är hållbara både för miljö och
människor.
Resursfisk – hur kan vi bättre ta tillvara på underutnyttjade fiskarter?

96. Tack!
Kontakt:
madeleine.morner@axfoundation.se
Mer info: www.axfoundation.se

111. Marknadskunskap
Nya affärsmodeller
Nya produkter
Ny teknik
Produktivitet
Arenan inkluderar hela den cirkulära livsmedelskedjan
Cirkulära processer

112. Världens
mest
attraktiva
mat och
dryck
Konkurrenskraf
tig
matinnovation
Mat och dryck
för ett
hälsosammare
liv
En
resurseffektiv
livsmedelssekt
or
Klimatneutr
al
livsmedels-
produktion
år 2045
Hållbarmatinnovationförtillväxti Sverigeoch njutningi helavärlden
Topp tre i
innovations-
rankingar för
livsmedels- sektorn i
Europa
Minst 50 000 nya
jobb i Sverige
50 nya svenska livs-
medelsinnovationer
som omsätter
1 miljard euro
Exportandelen ska
öka till 50 procent
Visio
n
Mål till
2030
Missio
ns

113. 2 projekt: ”Innovation i
livsmedelskedjan”
”Livsmedelskedjan som
utvecklingsarena”
Affärs-
modelle
r
Policyla
b
Odlings
-
teknik
Nutrition
Processtekni
k/
Fraktionerin
g
Växt-
förädlin
g
Digital
a
redska
p
Mikro
-
biom
Unika
råvaro
r
Sensori
k
Höja
innovationsförmågan
Saknas
något?
Ny
verktygslåda
Anpassat
innovationssyste
m

114. Flerjobb
50 000 nya till2030
Sveriges nya innovativatillväxtmotor
Minskad
klimat-
påverka
n
Större
export
Bättre
folkhälsa
Minskad
sårbarhe
t
God mat!
Levande
landsbygd
Ökad tillväxt

115. Livsmedel
s-
kedjan
Samverkan branscher
Fordon
Rymd
IT
Process
-
industr
i
Energi
Life
Science
Material

116. Livsmedelsbranschen
Akademi
Institut
Finansiärer
Andra
myndigheter
Politik
Livsmedelsstrategin
Konsumenter
FoI för ett hållbart
livsmedelssystem
Satsningar
Sweden Food
Arena Food
Science Sweden
Myndigheter mfl
Behov

117. Tillsammans kan vi skapa världens
smakrikaste och första hållbara
livsmedelssystem.