Seminarium: Från kolkälla till kolfälla
•Transferir como PPTX, PDF•
0 gostou•719 visualizações
Inbjudan och dagordning för seminariet "Från kolkälla till kolfälla: Om framtidens klimatsmarta jordbruk". 8 maj 2012, 13.00 - 16.30 Kulturhuset, Stockholm Moderator: Peter Sylwan, KSLA Talare: Marja-Liisa Tapio-Biström, FAO; David Andersson, ECOCERA/Chalmers; Thomas Kätterer, SLU; Bo Lager, Vi-skogen; Stéphane de Clara, INRA; Madeleine Jönsson, FAO. Kan jordbruket gå från att vara en klimatbov som släpper ut växthusgaser till ett klimatsmart jordbruk som fångar upp växthusgaser? Jordbruksmark har en stor potential för att lagra kol i betydande mängder. Med rätt valda brukningsmetoder och odlingssystem kan jordbruksmarken förvandlas från att vara en besvärande källa för växthusgaser till en effektiv fälla för koldioxid och bidra till att minska hotet från den globala uppvärmningen. Men vilka är möjligheterna – och vilka är hindren på vägen mot ett klimatsmart jordbruk? Här finns dagordningen från seminariet för nedladdning, samt länkar till de 6 presentationerna som läsbar PDF och som video.
Recomendados
Recomendados
Mais conteúdo relacionado
Mais de SIANI
Mais de SIANI (20)
Seminarium: Från kolkälla till kolfälla
- 1. Från kolkälla till kolfälla: om framtidens klimatsmarta jordbruk En ny metod för mätning av kolinlagring i ett varierande jordbrukslandskap i Kenya – Kenya Agricultural Carbon Project (KACP) 8 Maj, 2012, Stockholm Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 2. Agenda • Vem är Vi-skogen? • Den nya metodiken för mätning • Jordbruk och mark - den felande länken • Rigoröst uppföljningssystem • Ett vinnande scenario • Vilka är resultaten från KACP • Genomförande av projektet • Vilka lärdomar kan vi dra • Politikområden Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 3. Vem är Vi skogen? Vi-skogen har som syfte att bidra till ekologisk balans och förbättrad försörjning för de fattiga och mest utsatta i områden som hotas av ekologisk utarmning. Detta sker genom plantskolor och trädplantering och hållbara jordbruksmetoder Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 4. Områdets karakteristik Västra Kenya (Kitale & Kisumu) 3% befolkningstillväxt 80% av befolkningen är bönder 25% av barnen under 5 år är undernärda Genomsnittlig storlek på ett lantbruk är omkring 1 ha 90% av befolkningen använder ved eller träkol för matlagning varje dag Omkring 50% av småbrukare lever på mindre än 1USD/dag Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 5. Jordbruk - den "felande länken" för minskning av GHG på landskapsnivå Missing Segment! IFM IFM Agricultural Land AR Management Forest definition REDD + ALM R time Devegetation Revegetation Agricultural & Management Management Reforestation Afforestation Degradation Grassland Forest Intact Forest Forest Source: Forest Land Non-Forest Land Forest Carbon Decisions Land International Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 6. Den nya metoden för kolinlagring I jord Metoden är ett redovisningsprotokoll för begränsning av växthusgaser genom uthålliga jordbruksmetoder Lämplig för jordbruksmark och betesmark (inte våtmarker) där marken är utarmad och fortsätter att ytterligare utarmas Protokollet måste uppfylla kraven som anges i ramarna för standarden (i detta fall Verified Carbon Standard, VCS) - baseline - additionalitet Processen för godkännande måste följa riktlinjerna i VCS standarden Projektet Design Document (PDD) förklarar hur metoden tillämpas i det specifika projektet Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 7. Hur funkar det? Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 8. Hur funkar det? Mätningar • Aktivitetsbaserade mätningar • Aktivitetsdata och indata som krävs: - Lerhalt i % - klimatparametrar - Skörderesternas användning - Täckodlingsgrad Modellering The Rothamsted C soil decomposition model (Roth-C) - Beräknar jämvikten i markens organiska kolinnehåll och markens organiska förändringar av kol till följd av förändringar av aktiviteter. - Ökningen eller minskningen i SOC är resultatet av nedbrytningen av tillfört organiskt material. Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 9. Hur beräknas tCO2 ? 2. PFM Permanent prov (200) Årlig övervakning av årlig total Ex ante ER Övervakning och verifikation av bonde- grupp 3. FGM Årlig grupputvärdering av alla jordbrukare Rättvis fördelning av intäkter Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 10. FAKTA Kenya Agricultural Carbon Project (KACP) Startade officiellt i juli 2009 Köpeavtal (ERPA), undertecknades i november 2010 Metoden godkändes i december 2011 Validering genomförs i februari 2012 Ersättning för de inblandade jordbrukarna förväntas betalas ut Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 11. Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 12. GPS mätningar, GIS och GOOGLE Database Farm polygon GIS KML files Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 13. Google maps 18 Maj 2010 19 Feb 2011 Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 14. Det vinnande scenariot I KACP är det uppenbart att handel med utsläppsrätter kan ge betydande incitament för att öka investeringar i jordbruket som genererar: produktivitetsökningar ökad motståndskraft mot klimatförändringat reducering av växthusgaser Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 15. Vilka är resultaten? KACP – Skörde ökningar i majsodling 2009-2011 4000 (2 säsonger) 3,704 3000 2,534 2000 2,092 Maize 1000 0 Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 16. Genomförande och mål 30 fältarbetare som tillhandahåller rådgivning Mål 60,000 småbrukare Mål 3,000 jordbrukar grupper Volym utsläppsminskningar från projektet: 1.7 M tCO2e Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 17. En typisk civila samhällets organisation inom KACP • Registrerad organisation bestående av 20-30 jordbrukarehushåll • 61% av medlemmarna är kvinnor. • 45% av dessa civila samhällets organisationer tillhör en större bonde nätverk / organisation • Organisationsutveckling strategisk planering • Ingen handout / inriktas på kapacitetsuppbyggnad Bo Lager| Vi Skogen| 2012| 17
- 18. Helhetssyn på utveckling kännetecknar KACP SALM = hållbart jordbruk och FED markanvändning FED = Affärsutveckling SALM VS&LA VS & LA = Lokala spara och låneföreningar Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 19. Lärdomar från KACP 1: ”Prioritera rätt" – fokuserar på de småskaliga jordbrukarnas intressen, först ökade skördar och livsmedelssäkerhet, och sedan kolupptagning. 2: ”Minska transaktionskostnader" – utvärderingssystem måste vara kostnadseffektiva och användarvänligta 3: ”Välj projektutvecklare med omsorg" – starka system för utbildning i fält, och teknisk och finansiell kapacitet är viktiga. 4: ”Kapacitetsuppbyggnad är nyckeln till ett framgångsrikt projekt" - som ger bonden korta och långsiktiga intäkter 5: "Fokus på områden med hög potential för kolinlagring" - Kolupptag potential är högre i områden med hög biomassa tillväxt. 6: ”Utveckling på gräsrotsnivå och delaktighet ger uthålliga resultat Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 20. Politik områden • Utbildning och kapacitetsuppbyggnad för institutioner och projekt är viktigt • Sammanför finansiering för anpassning (adaptation) och utsläppsminskning (mitigation) • Kombinera finansiering från offentliga och privata källor • SALM + REDD = Viktiga synergier mellan jordbruk och skogsbruk • Använd SALM metodiken i anpassning och andra projekt för att kvalitetssäkra fattigdomsbekämpning Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
- 21. Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
Notas do Editor
- The ABMS monitoring system (1) is collecting field data using two different monitoring approaches. The Permanent Farm Monitoring (PFM) (2) and the Farmer Group Monitoring (FGM) (3). The basic distinction between the two monitoring components is that the PFM is entirely implemented by the field officers of Vi Agroforestry on permanent sample farms, so-called ABMS farms, and is a representative survey for the whole KACP project area. It is used to establish the total KACP baseline conditions and to estimate the ex-ante actual GHG emissions and removals for the whole project area. Further it monitors the overall project performance in terms of project implementation (SALM adoption, crop yield monitoring) and is used to verify the results of the FGM.The FGM, on the other hand, is based on self-reporting by all farmers and farmer groups. Farmers and farmer group resource persons are trained in data collection and record keeping by the project extension staff to ensure accuracy of the system. In the methodology the minimum accuracy for In this system, farmers annually record all relevant data themselves and report to the field officers via a strong system of verification and data aggregation. The soil model input data (4) combined with the data from the ABMS (5) and additional existing data sets (6), such as climate and soil data to parameterize the RothC models are used to model the actual (ex-post) GHG emissions and removals from SOC and tree biomass of those farmers adopting SALM and subject to a verification event. The results of the group monitoring also serve as a basis to distribute carbon benefits to farmer groups.In the table below the model outputs, i.e. local SOC emission factors are presented. The result of this whole system is the total project net GHG removals (8) consisting of the carbon stock change of the soil organic carbon pool, the biomass carbon pool and considering project specific carbon emissions.