SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 16
Hållbarhetsbegreppet ur 
SGUs synvinkel 
”Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan 
att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina 
behov.” 
(Bruntlandrapporten 1987)
3 dimensioner: 
Ett miljömässigt, socialt och 
ekonomiskt hållbart samhälle.
SGUs utgångspunkter: 
EU: hållbar utveckling ett viktigt övergripande mål för 
alla medlemsstater. 
Sveriges regeringsform: ”det allmänna skall främja 
en hållbar utveckling som leder till en god miljö för 
nuvarande och kommande generationer” 
Sveriges miljömål – generationsmålet och 16 
miljökvalitetsmål 
Miljöbalken, PBL m.fl. ”främja en samhälls-utveckling 
med jämlika och goda sociala 
levnadsförhållanden och en god långsiktigt hållbar 
livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för 
framtida generationer” (PBL 1 kap. 1 §). 
SGUs instruktion och regleringsbrev 
Generationsmål
Ur SGU:s instruktion: 
3 § Sveriges geologiska undersökning ska verka för att skapa goda 
förutsättningar för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser och för 
att främja hållbar tillväxt och företagande inom sektorn. 
8 § Sveriges geologiska undersökning ska verka för att det 
generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen 
har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets 
utveckling.
”Uppdrag hållbarhet – ta fram Generationsmål 
en hållbarhetspolicy för SGU” 
- definition av hållbart samhällsbyggande 
- ställningstaganden och principer
Förankrad på SGU genom 
• samråd i workshops 
• två internremissrundor 
Fastställd av GD 
sept 2014
Hållbarhetspolicyn innehåller: 
SGUs vision om ett hållbart samhälle 
SGUs ställningstaganden och målsättningar inom följande 
ämnesområden: 
• Naturresurser 
• Energi och klimat 
• Naturmiljö, kulturmiljö och landskap 
• Ekonomi och samhälle 
Som bilaga: en underlagsrapport med avvägningar och 
bakgrundsmaterial
SGUs vision: 
Ett hållbart samhälle tillgodoser dagens behov utan att 
äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose 
sina behov. Det är ett demokratiskt samhälle som bygger på 
fundamentala mänskliga rättigheter, och där ekonomiskt 
välstånd ger förutsättningar för alla människors välbefinnande. 
Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är uppnådda, vilket 
innebär att de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka 
ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. 
Perspektivet är långsiktigt och utvecklingen måste vara både 
miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. 
I det hållbara samhället sker en god hushållning med 
naturresurserna, som används på ett långsiktigt hållbart sätt. 
Behovet av råvaror för samhällsutvecklingen tillgodoses med
SGUs vision: 
I det hållbara samhället sker en god hushållning med 
naturresurserna, som används på ett långsiktigt hållbart sätt. 
Behovet av råvaror för samhällsutvecklingen tillgodoses med 
bästa möjliga teknik och med minimal påverkan på miljön och 
människors hälsa. Kretsloppen är resurseffektiva, med en stor 
andel återanvändning och återvinning, och så långt som 
möjligt fria från farliga ämnen. En stor del av de mineral och 
metaller som används utgörs av återvunnet material. 
Energianvändningen är effektiv med en stor andel förnybar 
energi. Belastningen på miljön är låg och människors hälsa är 
god. Vår mark, vårt grundvatten och våra sjöar, vattendrag och 
hav är rena, friska och produktiva, med god biologisk 
mångfald.
SGUs vision: 
Tillgången på rent dricksvatten är säkrad genom att våra 
vattenresurser har ett fullgott skydd och utsläpp av farliga 
ämnen har minimerats. Naturgrusutvinningen har reducerats 
till ett minimum, och den sker bara där värdefulla 
grundvattentillgångar och områden av betydelse för natur- och 
kulturmiljön eller för utvinning av geoenergi inte påverkas. 
Mineralutvinning bedrivs med respekt för och i samklang med 
miljö, kultur och andra näringar. Samhällsvärdet och nyttan av 
att bruka naturresurser vägs mot värdet av att låta naturen 
vara orörd. Värdefulla natur- och kulturområden skyddas mot 
ingrepp och störningar. 
Inom samhällsplaneringen sker en långsiktig planering på 
nationell, regional och kommunal nivå där geologiska och
SGUs vision: 
Inom samhällsplaneringen sker en långsiktig planering på 
nationell, regional och kommunal nivå där geologiska och 
biologiska förutsättningar är kända och beaktas. Bedömning 
görs av geologiska risker, geologiska värden och geologins 
betydelse för turism, naturvärden och biologisk mångfald. 
Hänsyn tas till samtliga miljökvalitetsmål, och till att både 
mark- och vattenresurser ska nyttjas till det de är bäst 
lämpade för.
För att uppnå vår vision ska vi arbeta för: 
• att Sveriges naturresurser används på ett resurseffektivt och 
långsiktigt hållbart sätt 
• att skapa goda förutsättningar för att mark- och 
vattenområden används till det som de är mest lämpade för 
• att samtliga Sveriges miljömål uppnås inklusive 
generationsmålet. 
Som expertmyndighet inom geologi ska SGU särskilt arbeta 
för att öka kunskapen om de geologiska förutsättningarnas 
betydelse för hållbarhetsfrågor.
Ex. på ställningstaganden/målsättningar: 
Utvinning av naturgrus är inte långsiktigt hållbart. SGU arbetar 
för att minimera Sveriges uttag av naturgrus och öka 
användningen av ersättningsmaterial. 
• Naturgrusavlagringar av stor betydelse för 
dricksvattenförsörjning, energilagring eller natur- och 
kulturlandskapet ska bevaras. 
• Naturgrus ska inte användas där det är tekniskt möjligt och 
ekonomiskt rimligt att använda ett annat material. Miljöbalkens 
bestämmelser i tillståndsärenden för naturgrus ska tillämpas 
strikt. 
• SGU arbetar för att regionala materialförsörjningsplaner 
upprättas av länsstyrelserna och att dessa beaktas i 
kommunernas planarbete.
Diskussioner när vi tog fram policyn 
Inom vilka områden ska vi arbeta/ ta 
ställning? 
Kan SGU ta ställning – det handlar ofta om 
avväganden mellan olika intressen (olika 
intressenter samt mellan 
ekonomi/miljö/sociala aspekter)? 
-utgick från vår instruktion 
Försökt tydliggöra att 
- det handlar om långsiktiga mål 
- vi måste följa lagstiftning och vårt uppdrag 
- det alltid krävs avvägningar i det enskilda fallet, 
men att policyn är till stöd. 
- viktigt att beakta alla tre dimensionerna
Hur ska policyn användas? 
Underlag till verksamhetsstrategi 
och verksamhetsplanering – hur 
vi arbetar och vad vi arbetar med. 
Hjälp och stöd i remisser och 
andra yttranden/utredningar
Synpunkter 
och frågor? 
helena.dahlgren@sgu.se 
hallbarhet@sgu.se

Mais conteúdo relacionado

Semelhante a Hållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGU

Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Pierre Ringborg
 
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 VarbergMal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 VarbergPierre Ringborg
 
Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3Klimatkommunerna
 
Grön Flagg och grundskolans läroplan
Grön Flagg och grundskolans läroplanGrön Flagg och grundskolans läroplan
Grön Flagg och grundskolans läroplanFEE Suomi
 
Handlingsprogram 2010 Centerpartiet Varberg
Handlingsprogram 2010  Centerpartiet VarbergHandlingsprogram 2010  Centerpartiet Varberg
Handlingsprogram 2010 Centerpartiet VarbergCenterpartiet Varberg
 
Sofie Storbjörk
Sofie StorbjörkSofie Storbjörk
Sofie StorbjörkSym City
 
Introduktion: Cirkulär ekonomi, Giftfria och Resurseffektiva Kretslopp – kopp...
Introduktion: Cirkulär ekonomi, Giftfria och Resurseffektiva Kretslopp – kopp...Introduktion: Cirkulär ekonomi, Giftfria och Resurseffektiva Kretslopp – kopp...
Introduktion: Cirkulär ekonomi, Giftfria och Resurseffektiva Kretslopp – kopp...Geological Survey of Sweden
 
Naturvårdsverkets roll. Annika Månsson, Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets roll. Annika Månsson, NaturvårdsverketNaturvårdsverkets roll. Annika Månsson, Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets roll. Annika Månsson, NaturvårdsverketGeological Survey of Sweden
 
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208KristianKrassman
 
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörareDialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörarePierre Ringborg
 
Jordbruket i utvecklingssamarbetet - Kerstin Jonsson Cissé
Jordbruket i utvecklingssamarbetet - Kerstin Jonsson CisséJordbruket i utvecklingssamarbetet - Kerstin Jonsson Cissé
Jordbruket i utvecklingssamarbetet - Kerstin Jonsson CisséNaturskyddsföreningen
 
European Resource Efficiency Platform
European Resource Efficiency PlatformEuropean Resource Efficiency Platform
European Resource Efficiency PlatformMarcus C
 

Semelhante a Hållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGU (20)

Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025
 
Hållbar framtid
Hållbar framtidHållbar framtid
Hållbar framtid
 
Bebyggelsestrategi
BebyggelsestrategiBebyggelsestrategi
Bebyggelsestrategi
 
Simmalekochsvarma del1
Simmalekochsvarma del1Simmalekochsvarma del1
Simmalekochsvarma del1
 
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 VarbergMal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
 
Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3Extern fin klimatkommuner_vers3
Extern fin klimatkommuner_vers3
 
Grön Flagg och grundskolans läroplan
Grön Flagg och grundskolans läroplanGrön Flagg och grundskolans läroplan
Grön Flagg och grundskolans läroplan
 
Handlingsprogram 2010 Centerpartiet Varberg
Handlingsprogram 2010  Centerpartiet VarbergHandlingsprogram 2010  Centerpartiet Varberg
Handlingsprogram 2010 Centerpartiet Varberg
 
Miljöekonomi ht2013
Miljöekonomi ht2013Miljöekonomi ht2013
Miljöekonomi ht2013
 
Sofie Storbjörk
Sofie StorbjörkSofie Storbjörk
Sofie Storbjörk
 
Introduktion: Cirkulär ekonomi, Giftfria och Resurseffektiva Kretslopp – kopp...
Introduktion: Cirkulär ekonomi, Giftfria och Resurseffektiva Kretslopp – kopp...Introduktion: Cirkulär ekonomi, Giftfria och Resurseffektiva Kretslopp – kopp...
Introduktion: Cirkulär ekonomi, Giftfria och Resurseffektiva Kretslopp – kopp...
 
Naturvårdsverkets roll. Annika Månsson, Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets roll. Annika Månsson, NaturvårdsverketNaturvårdsverkets roll. Annika Månsson, Naturvårdsverket
Naturvårdsverkets roll. Annika Månsson, Naturvårdsverket
 
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208
Bilaga 3. hallbarhetsbedomning med miljokonsekvensbeskrivning 201208
 
Bebyggelsestrategi
BebyggelsestrategiBebyggelsestrategi
Bebyggelsestrategi
 
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörareDialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
Dialog miljömål vbg 2015 2025 åhörare
 
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversitySlite recreational landscape - to design for biodiversity
Slite recreational landscape - to design for biodiversity
 
Bilaga 1. top 201208
Bilaga 1. top 201208Bilaga 1. top 201208
Bilaga 1. top 201208
 
Handlingsprogram
HandlingsprogramHandlingsprogram
Handlingsprogram
 
Jordbruket i utvecklingssamarbetet - Kerstin Jonsson Cissé
Jordbruket i utvecklingssamarbetet - Kerstin Jonsson CisséJordbruket i utvecklingssamarbetet - Kerstin Jonsson Cissé
Jordbruket i utvecklingssamarbetet - Kerstin Jonsson Cissé
 
European Resource Efficiency Platform
European Resource Efficiency PlatformEuropean Resource Efficiency Platform
European Resource Efficiency Platform
 

Mais de Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

Mais de Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Hållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel, Helena Dahlgren, SGU

  • 1. Hållbarhetsbegreppet ur SGUs synvinkel ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.” (Bruntlandrapporten 1987)
  • 2. 3 dimensioner: Ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.
  • 3. SGUs utgångspunkter: EU: hållbar utveckling ett viktigt övergripande mål för alla medlemsstater. Sveriges regeringsform: ”det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer” Sveriges miljömål – generationsmålet och 16 miljökvalitetsmål Miljöbalken, PBL m.fl. ”främja en samhälls-utveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för framtida generationer” (PBL 1 kap. 1 §). SGUs instruktion och regleringsbrev Generationsmål
  • 4. Ur SGU:s instruktion: 3 § Sveriges geologiska undersökning ska verka för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart nyttjande av landets mineralresurser och för att främja hållbar tillväxt och företagande inom sektorn. 8 § Sveriges geologiska undersökning ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.
  • 5. ”Uppdrag hållbarhet – ta fram Generationsmål en hållbarhetspolicy för SGU” - definition av hållbart samhällsbyggande - ställningstaganden och principer
  • 6. Förankrad på SGU genom • samråd i workshops • två internremissrundor Fastställd av GD sept 2014
  • 7. Hållbarhetspolicyn innehåller: SGUs vision om ett hållbart samhälle SGUs ställningstaganden och målsättningar inom följande ämnesområden: • Naturresurser • Energi och klimat • Naturmiljö, kulturmiljö och landskap • Ekonomi och samhälle Som bilaga: en underlagsrapport med avvägningar och bakgrundsmaterial
  • 8. SGUs vision: Ett hållbart samhälle tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det är ett demokratiskt samhälle som bygger på fundamentala mänskliga rättigheter, och där ekonomiskt välstånd ger förutsättningar för alla människors välbefinnande. Generationsmålet och miljökvalitetsmålen är uppnådda, vilket innebär att de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Perspektivet är långsiktigt och utvecklingen måste vara både miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar. I det hållbara samhället sker en god hushållning med naturresurserna, som används på ett långsiktigt hållbart sätt. Behovet av råvaror för samhällsutvecklingen tillgodoses med
  • 9. SGUs vision: I det hållbara samhället sker en god hushållning med naturresurserna, som används på ett långsiktigt hållbart sätt. Behovet av råvaror för samhällsutvecklingen tillgodoses med bästa möjliga teknik och med minimal påverkan på miljön och människors hälsa. Kretsloppen är resurseffektiva, med en stor andel återanvändning och återvinning, och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En stor del av de mineral och metaller som används utgörs av återvunnet material. Energianvändningen är effektiv med en stor andel förnybar energi. Belastningen på miljön är låg och människors hälsa är god. Vår mark, vårt grundvatten och våra sjöar, vattendrag och hav är rena, friska och produktiva, med god biologisk mångfald.
  • 10. SGUs vision: Tillgången på rent dricksvatten är säkrad genom att våra vattenresurser har ett fullgott skydd och utsläpp av farliga ämnen har minimerats. Naturgrusutvinningen har reducerats till ett minimum, och den sker bara där värdefulla grundvattentillgångar och områden av betydelse för natur- och kulturmiljön eller för utvinning av geoenergi inte påverkas. Mineralutvinning bedrivs med respekt för och i samklang med miljö, kultur och andra näringar. Samhällsvärdet och nyttan av att bruka naturresurser vägs mot värdet av att låta naturen vara orörd. Värdefulla natur- och kulturområden skyddas mot ingrepp och störningar. Inom samhällsplaneringen sker en långsiktig planering på nationell, regional och kommunal nivå där geologiska och
  • 11. SGUs vision: Inom samhällsplaneringen sker en långsiktig planering på nationell, regional och kommunal nivå där geologiska och biologiska förutsättningar är kända och beaktas. Bedömning görs av geologiska risker, geologiska värden och geologins betydelse för turism, naturvärden och biologisk mångfald. Hänsyn tas till samtliga miljökvalitetsmål, och till att både mark- och vattenresurser ska nyttjas till det de är bäst lämpade för.
  • 12. För att uppnå vår vision ska vi arbeta för: • att Sveriges naturresurser används på ett resurseffektivt och långsiktigt hållbart sätt • att skapa goda förutsättningar för att mark- och vattenområden används till det som de är mest lämpade för • att samtliga Sveriges miljömål uppnås inklusive generationsmålet. Som expertmyndighet inom geologi ska SGU särskilt arbeta för att öka kunskapen om de geologiska förutsättningarnas betydelse för hållbarhetsfrågor.
  • 13. Ex. på ställningstaganden/målsättningar: Utvinning av naturgrus är inte långsiktigt hållbart. SGU arbetar för att minimera Sveriges uttag av naturgrus och öka användningen av ersättningsmaterial. • Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring eller natur- och kulturlandskapet ska bevaras. • Naturgrus ska inte användas där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material. Miljöbalkens bestämmelser i tillståndsärenden för naturgrus ska tillämpas strikt. • SGU arbetar för att regionala materialförsörjningsplaner upprättas av länsstyrelserna och att dessa beaktas i kommunernas planarbete.
  • 14. Diskussioner när vi tog fram policyn Inom vilka områden ska vi arbeta/ ta ställning? Kan SGU ta ställning – det handlar ofta om avväganden mellan olika intressen (olika intressenter samt mellan ekonomi/miljö/sociala aspekter)? -utgick från vår instruktion Försökt tydliggöra att - det handlar om långsiktiga mål - vi måste följa lagstiftning och vårt uppdrag - det alltid krävs avvägningar i det enskilda fallet, men att policyn är till stöd. - viktigt att beakta alla tre dimensionerna
  • 15. Hur ska policyn användas? Underlag till verksamhetsstrategi och verksamhetsplanering – hur vi arbetar och vad vi arbetar med. Hjälp och stöd i remisser och andra yttranden/utredningar
  • 16. Synpunkter och frågor? helena.dahlgren@sgu.se hallbarhet@sgu.se