SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 14
När massaindustrin går till botten-
Så sprids miljögifter från cellulosafibrer i bottensedimenten utanför svenska kusten




                                                                        Anna Apler
Bakgrund

• Förorenade sediment längs kusten

Träfibrer - massaproduktion
Dioxin, klorerade organiska föreningar–
blekning av massa
Klorfenoler – impregnering av trä
DDT – mot insektsangrepp
Kvicksilver– algbekämpning
PCB – självkopierande papper

• Snabb landhöjning ~8 mm/år
→ minskade vattendjup
→ erosion
→ gifter blir biotillgängliga

• Västernorrlands län – pengar från NV för
undersökningar av kusten
Syfte:

Hitta och undersöka fibersediment i
Västernorrland!
S/V Ocean Surveyor




                     ”Ugglan”
SGU
Sveriges geologiska undersökning
                                                                 1




                                                                                                                                                                                                                                                                                                              •Hydroakustik
                                   2                                                                                                                                                                                                                  2
                                                    2
                                                                                                                              S       V               E               R               I           G                       E                   S           G       E       O       L           O       G       I   S       K       A       U       N       D       E   R       S       Ö           K       N   I   N   G




                                                                                                                                                                                                                                                                                                              vertikala
                                                                                  S               V                   E       R           I       G               E           S                               G                   E                   O       L       O       G       I   S       K       A           U       N       D       E       R       S   Ö       K       N       I   N       G




                                                                                                                                                                                                                                          O       R
                                                                                                                                                                                                                                  E   Y
                                                                                                                                                                                                                      R       V
                                                                                                                                                                                                          S       U
                                                                                                                                                                                          A   N
                                                                                                                                                                          C   E
                                                                                                                                                                      O



                                                                      O               C               E       A           N       S   U       R           V       E       Y       O                   R
                                                                          U   P           P   S       A   L       A




                                       3        4
                                                                                                                                  6
                                                                                                                                              7
                                                                                                                                                              8                                                                                                                                               utbredningen av
                                                             5
                                                                                                                                                                                                                                                                                                              sediment
                                                                                                                                                                                                                                                                                                               terrängmodell över
                                                                                                                              14
                                                                                                                                                                                                                                                                                                              bottenytan
                                                                              13



                                           9
                                                                 12                                                                                                                                                                                                                                           • Fotografering av
                                           10                                                                         16
                                                                                                                                                                                                                                                                                                              botten
                                                        11                                                                                                                                                                    17

                                                                                              15
                                                                                                                                                                                                                                                                                                              • Sediment-
                                                                                                                                                                                                                                                                                                              provtagning
Resultat

• Rena cellulosabankar– påträffas vanligtvis nära utsläppskällan

• Fiberrika sediment – cellulosafibrer utblandade med ”naturliga sediment”

• (Barkbankar – inga fibersediment)
Exempel på sulfatfabrik

• Grundad 1932

• 1945 infördes blekning av massan

• 1946 kloratfabrik upprättas

• Processvattnet släpptes ut orenat fram
till år 1968

• Approx. 185 ton dioxin- och Hg- haltigt
grafitslam har släppts ut
Fiberbank, ~75 000 m2, Multibeamdata
Transekt genom fiberbanken
Provtagningspunkt 11_0419:
• 0-340 cm ren cellulosa
• 340-469 fiberrika sediment
• 469-600 postglacial lergyttja
Kemiska analyser

Site 11_0430
• 0-44 cm fiberrika sediment



Site 11_0424
• 0-55 cm fiberrika sediment
Miljökemisk status

     Skyhöga halter av Hg,
     Pb, PAH och PCB!


     Höga halter av Hg,
     PCB och DDT!
Sammanfattningsvis:

• 26 fiberbankar

• 18 områden med fiberrika sediment

• Mycket stora mängder organiska
miljögifter och tungmetaller
Tiderna förändras…
Tiden får utvisa…




       Tack!

Mais conteúdo relacionado

Mais de Geological Survey of Sweden

Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormerCaterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormerGeological Survey of Sweden
 
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennatCalle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennatGeological Survey of Sweden
 
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...Geological Survey of Sweden
 
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...Geological Survey of Sweden
 
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltningAnna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltningGeological Survey of Sweden
 

Mais de Geological Survey of Sweden (20)

Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 
David Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellenDavid Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellen
 
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-SverigeCharlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
 
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormerCaterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
 
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennatCalle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
 
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
 
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
 
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltningAnna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
 

När massaindustrin går till botten - Så sprids miljögifter från celluloasfibrer i bottensedimenten utanför svenska kusten. Anna Apler, SGU

  • 1. När massaindustrin går till botten- Så sprids miljögifter från cellulosafibrer i bottensedimenten utanför svenska kusten Anna Apler
  • 2. Bakgrund • Förorenade sediment längs kusten Träfibrer - massaproduktion Dioxin, klorerade organiska föreningar– blekning av massa Klorfenoler – impregnering av trä DDT – mot insektsangrepp Kvicksilver– algbekämpning PCB – självkopierande papper • Snabb landhöjning ~8 mm/år → minskade vattendjup → erosion → gifter blir biotillgängliga • Västernorrlands län – pengar från NV för undersökningar av kusten
  • 3. Syfte: Hitta och undersöka fibersediment i Västernorrland!
  • 4. S/V Ocean Surveyor ”Ugglan”
  • 5. SGU Sveriges geologiska undersökning 1 •Hydroakustik 2 2 2 S V E R I G E S G E O L O G I S K A U N D E R S Ö K N I N G vertikala S V E R I G E S G E O L O G I S K A U N D E R S Ö K N I N G O R E Y R V S U A N C E O O C E A N S U R V E Y O R U P P S A L A 3 4 6 7 8 utbredningen av 5 sediment  terrängmodell över 14 bottenytan 13 9 12 • Fotografering av 10 16 botten 11 17 15 • Sediment- provtagning
  • 6. Resultat • Rena cellulosabankar– påträffas vanligtvis nära utsläppskällan • Fiberrika sediment – cellulosafibrer utblandade med ”naturliga sediment” • (Barkbankar – inga fibersediment)
  • 7. Exempel på sulfatfabrik • Grundad 1932 • 1945 infördes blekning av massan • 1946 kloratfabrik upprättas • Processvattnet släpptes ut orenat fram till år 1968 • Approx. 185 ton dioxin- och Hg- haltigt grafitslam har släppts ut
  • 8. Fiberbank, ~75 000 m2, Multibeamdata
  • 10. Provtagningspunkt 11_0419: • 0-340 cm ren cellulosa • 340-469 fiberrika sediment • 469-600 postglacial lergyttja
  • 11. Kemiska analyser Site 11_0430 • 0-44 cm fiberrika sediment Site 11_0424 • 0-55 cm fiberrika sediment
  • 12. Miljökemisk status Skyhöga halter av Hg, Pb, PAH och PCB! Höga halter av Hg, PCB och DDT!
  • 13. Sammanfattningsvis: • 26 fiberbankar • 18 områden med fiberrika sediment • Mycket stora mängder organiska miljögifter och tungmetaller