SlideShare uma empresa Scribd logo
1 de 2
Baixar para ler offline
Överenskommelse om energipolitiken mellan Soci-
aldemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet
Vi vill att Sverige skall visa vägen i klimatpolitiken. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperatu-
ren fortsätter att stiga i samma takt som nu kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på
jorden. Det är länder som Sverige – som både har resurser att ställa om och dessutom släpper ut mer
än andra länder – som främst behöver vidta åtgärder för att minska sina utsläpp. Genom att vara le-
dande i arbetet med att bryta oljeberoendet kan Sverige fungera som ett föredöme för andra.

Vi vill skapa arbetstillfällen i Sverige genom aktiva klimatinvesteringar. Om svenska företag först ut-
vecklar den fossilfria teknik som hela världen kommer att efterfråga framöver har företagen goda för-
utsättningar att stärka sin internationella konkurrenskraft. Om företagen redan nu investerar i energief-
fektivare teknik vinner de kostnadsfördelar gentemot sina konkurrenter. Utformar vi stödet till den
svenska industrins omvandling på rätt sätt innebär omställningen inte enbart en kostnad utan också
en möjlighet till framtida arbetstillfällen och vinster.

Vi vill även skapa arbetstillfällen i Sverige genom investeringar i det svenska energisystemet. Sverige
behöver en god tillgång till el med konkurrenskraftiga priser. Detta är inte minst av stor betydelse för
sysselsättningen i den svenska elintensiva industrin. Investeringar i den svenska förnybara elproduk-
tionen bidrar till att hålla upp sysselsättningen i det svåra ekonomiska läge landet befinner sig i.

Vi vill att investeringarna i det svenska energisystemet skall bidra till att underlätta miljö- och klimat-
omställningen. En satsning på den förnybara elproduktionen i form av vind, bioenergi och solkraft är
en viktig del av omställningen till ett hållbart samhälle.

Vi vill ha en bred överenskommelse om klimat- och energipolitiken. Investeringar i både tillverknings-
industrin och energisektorn underlättas om det finns en säkerhet om de framtida spelreglerna. En
sådan säkerhet förutsätter en blocköverskridande överenskommelse. Vi är beredda att medverka till
en sådan överenskommelse. Vi är beredda att efter nästa val bjuda in till nya energisamtal för att arbe-
ta fram ett brett förankrat och hållbart beslut om den svenska energipolitiken.



Elförsörjning
Vi förordar en politik som tryggar den svenska tillgången till el och upprätthåller effekten i energisy-
stemet. Vår utgångspunkt är att Sverige har goda förutsättningar att klara detta. Redan utan ytterligare
åtgärder visar prognoserna på ett mycket kraftigt el-överskott i Sverige under de kommande 30 åren.
Till detta skall också en höjning av ambitionerna för elcertifikatsystemet från samt en fortsatt utbygg-
nad av den förnybara elproduktionen åren därefter läggas för att ge en rättvisande bild av den svens-
ka elbalansen framöver. Energimyndighetens nyligen redovisade beräkningar visar att Sveriges netto-
export av el ytterligare kommer att förstärkas framåt 2030 redan utan detta antagande om fortsatt
utbyggd produktionskapacitet. Med nya styrmedel är det möjligt att till år 2030 både minska använd-
ningen av el i Sverige och att ytterligare öka produktionen av förnybar el.

Vi är därför överens om följande:

    •   Sverige skall ha ett överskott av el till fördel för både klimatet och industrins konkurrenskraft.
    •   Den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare. Målet bör sättas till minst 30 TWh från
        förnybara källor år 2020. Certifikatsystemet för förnybar elproduktion skall användas för att
        uppnå målet.
    •   Takten i utbyggnaden bör hållas i under åren efter det. Ett långsiktigt mål om minst 55 TWh till
        år 2030 bör sättas redan nu.
    •   Stöd till havsbaserad vindkraft och till solkraft behövs. De skattemässiga möjligheterna att
        samäga vindkraftverk i kooperativ form behöver klargöras.
    •   Även kompletterande metoder för att stimulera utbyggnad av förnybar el, genom ett fastpris-
        system för leveranser av förnybar el, bör prövas.
•   Överföringskapaciteten mellan de norra delarna av landet och de södra behöver byggas ut för
        att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av den förnybara energin.
    •   Kärnkraften vill vi successivt fasa ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt
        kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering. En pröv-
        ning måste därför göras varje mandatperiod. Regeringen vill istället bygga nya kärnkraftverk.
        Under de avbrutna energisamtalen framkom dock att något beslut om att bygga dessa, inte
        ens med regeringens bedömning, är nödvändigt förrän tidigast 2015. Genom att driva på ut-
        byggnaden av den förnybara energin kan vi under tiden påbörja energiomställningen till säker
        och miljövänlig energi. Det ger oss lugn och ro att föra samtal mellan partierna i hamn när par-
        titaktik kan läggas åt sidan. Energifrågan är för viktig för kortsiktiga beslut och politiska spel.

    •   Energieffektivisering är en grundläggande del av en framtida energipolitik. Vi vill genomföra en
        elväxling från energislösande lågproduktiv användning i främst icke energiintensiv industri och
        hos hushållen till högproduktiv produktion i process- och tillverkningsindustrin och en utbygg-
        nad av järnvägen och effektiva el- och hybridbilar. Möjligheterna att införa ett system med vita
        el-certifikat för att driva på utvecklingen bör prövas. Målet bör vara 25 % effektivare
        energianvändning år 2020.
    •   Det finns vare sig energipolitiska skäl eller klimatpolitiskt utrymme för en storskalig utbyggnad
        av naturgasnätet. Den samhälleliga bedömningen av naturgasprojekt skall göras i samband
        med tillståndsprövningen. Vi säger nej till den ryska gasledningen i Östersjön.



Elmarknaden och elpriser
Elpriserna har stigit kraftigt efter avregleringen av elmarknaden. Inte minst för den svenska elintensiva
industrin har detta inneburit stora påfrestningar. Vi vill se en fungerande konkurrens på elmarknaden
som också bidrar till att skynda på omställningen till förnybar elproduktion.

Vi är därför överens om följande:

    •   Vi motsätter oss en forcerad integrering av den nordiska och den europeiska elmarknaden
        med negativ inverkan för svensk industris internationella konkurrenskraft. På sikt är en
        gemensam europeisk elmarknad att eftersträva. Dock bygger detta på att varje enskilt land
        också tar ansvar för att investera i förnybar elproduktion och energieffektivisering samt insat-
        ser för fungerande konkurrens och fungerande regionala marknader. Ihopkoppling av illa fun-
        gerande marknader leder bara till höjda elpriser.
    •   Vi vill i första hand fokusera på investeringar som får den nordiska elmarknaden att fungera
        bättre men är också öppna för en ökad sammankoppling med energisystemet i Baltikum.
    •   Elbolagens möjligheter att teckna dyra tillsvidareavtal, som är svåra att omförhandla eller gå
        ur, bör begränsas, om möjligt genom lagstiftning. En prisprövning på fjärrvärmemarknaden bör
        införas. Ett tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten bör utredas och möjligheterna att kommersi-
        ellt omhänderta spillvärme från industrin tas tillvara. Samägandet av kärnkraften bör begrän-
        sas och konkurrensproblemen inom vattenkraften åtgärdas. Vi vill underlätta för nya aktörer
        att komma in på elmarknaden genom en effektiv och tydlig tillståndsprocess. En studie bör
        genomföras för att se över förutsättningarna för att utveckla råkraftsmarknaden mot en mark-
        nad för s.k. baslast och en marknad för s.k. toppkraft. Vi vill också skärpa övervakningen av
        elmarknaden, bland annat genom bättre samarbete över landgränserna och genom bättre dia-
        log mellan ansvariga myndigheter.
    •   För alla hushåll bör obligatorisk individuell och timvis mätning med eget kostnadsansvar för
        förbrukningen av varmvatten och el införas, och när det är tekniskt möjligt även för värme och
        kyla.

Vattenfall skall kvarstå i statlig ägo. Bolaget bör ges en tydlig roll i omställningen av energisystemet
mot en högre andel förnybar energi. Vidare bör Vattenfall, inom ramen för EU:s statsstödsregler och
miljömässiga krav, möjliggöra Europas mest konkurrensmässiga priser för den svenska elintensiva
industrin.

Mais conteúdo relacionado

Destaque (10)

100503 1630 våm
100503 1630 våm100503 1630 våm
100503 1630 våm
 
En Kall Jul FöR Allt Fler Barn
En Kall Jul FöR Allt Fler BarnEn Kall Jul FöR Allt Fler Barn
En Kall Jul FöR Allt Fler Barn
 
Rödgrönt kontrakt med unga
Rödgrönt kontrakt med ungaRödgrönt kontrakt med unga
Rödgrönt kontrakt med unga
 
Rödgrön bostadspolitik
Rödgrön bostadspolitikRödgrön bostadspolitik
Rödgrön bostadspolitik
 
Vår politik för Sveriges relationer med världens länder
Vår politik för Sveriges relationer med världens länderVår politik för Sveriges relationer med världens länder
Vår politik för Sveriges relationer med världens länder
 
En rättvis värld är möjlig
En rättvis värld är möjligEn rättvis värld är möjlig
En rättvis värld är möjlig
 
Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisaRod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
Rod grona gemensamma forslag for jobb och rattvisa
 
RUT Dnr 2011:186 Jobbavdraget och barnfattigdom
RUT Dnr 2011:186 Jobbavdraget och barnfattigdomRUT Dnr 2011:186 Jobbavdraget och barnfattigdom
RUT Dnr 2011:186 Jobbavdraget och barnfattigdom
 
En ny sjukförsäkring
En ny sjukförsäkringEn ny sjukförsäkring
En ny sjukförsäkring
 
εκθεση βλ διδακτικο υλικο τευχος α
εκθεση βλ διδακτικο υλικο τευχος αεκθεση βλ διδακτικο υλικο τευχος α
εκθεση βλ διδακτικο υλικο τευχος α
 

Semelhante a Överenskommelse energipolitiken

Vattenfalls bokslutskommuniké för 2017
Vattenfalls bokslutskommuniké för 2017Vattenfalls bokslutskommuniké för 2017
Vattenfalls bokslutskommuniké för 2017Vattenfall
 
Fordonsindustrin
FordonsindustrinFordonsindustrin
FordonsindustrinModeraterna
 
Kvartal 2 2023: Delårsrapport Januari-Juni
Kvartal 2 2023: Delårsrapport Januari-JuniKvartal 2 2023: Delårsrapport Januari-Juni
Kvartal 2 2023: Delårsrapport Januari-JuniVattenfall
 
Kvartalsrapport för tredje kvartalet 2017 - Vattenfall
Kvartalsrapport för tredje kvartalet 2017 - VattenfallKvartalsrapport för tredje kvartalet 2017 - Vattenfall
Kvartalsrapport för tredje kvartalet 2017 - VattenfallVattenfall
 
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015Martin Andersson
 
Prismodeller för egenproduktion av el
Prismodeller för egenproduktion av elPrismodeller för egenproduktion av el
Prismodeller för egenproduktion av elPatrick VanSchijndel
 
Utkast till-sakpolitisk-overenskommelse
Utkast till-sakpolitisk-overenskommelseUtkast till-sakpolitisk-overenskommelse
Utkast till-sakpolitisk-overenskommelseJohan Westerholm
 
Vattenfalls andra kvartalsrapport 2017
Vattenfalls andra kvartalsrapport 2017Vattenfalls andra kvartalsrapport 2017
Vattenfalls andra kvartalsrapport 2017Vattenfall
 
Kvartal 3 2022: Delårsrapport januari-september
Kvartal 3 2022: Delårsrapport januari-septemberKvartal 3 2022: Delårsrapport januari-september
Kvartal 3 2022: Delårsrapport januari-septemberVattenfall
 
Nya Skattebaser För Norrland
Nya Skattebaser För NorrlandNya Skattebaser För Norrland
Nya Skattebaser För NorrlandCenterpartiet
 
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxtGröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxtCenterpartiet
 

Semelhante a Överenskommelse energipolitiken (20)

Sweden
 Sweden Sweden
Sweden
 
C 1991v
C 1991vC 1991v
C 1991v
 
Vattenfalls bokslutskommuniké för 2017
Vattenfalls bokslutskommuniké för 2017Vattenfalls bokslutskommuniké för 2017
Vattenfalls bokslutskommuniké för 2017
 
Den socialdemokratiska regeringsdeklarationen 2014
Den socialdemokratiska regeringsdeklarationen 2014Den socialdemokratiska regeringsdeklarationen 2014
Den socialdemokratiska regeringsdeklarationen 2014
 
Fordonsindustrin
FordonsindustrinFordonsindustrin
Fordonsindustrin
 
Kvartal 2 2023: Delårsrapport Januari-Juni
Kvartal 2 2023: Delårsrapport Januari-JuniKvartal 2 2023: Delårsrapport Januari-Juni
Kvartal 2 2023: Delårsrapport Januari-Juni
 
Kvartalsrapport för tredje kvartalet 2017 - Vattenfall
Kvartalsrapport för tredje kvartalet 2017 - VattenfallKvartalsrapport för tredje kvartalet 2017 - Vattenfall
Kvartalsrapport för tredje kvartalet 2017 - Vattenfall
 
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
 
Prismodeller för egenproduktion av el
Prismodeller för egenproduktion av elPrismodeller för egenproduktion av el
Prismodeller för egenproduktion av el
 
Nya moderaterna
Nya moderaterna Nya moderaterna
Nya moderaterna
 
Utkast till-sakpolitisk-overenskommelse
Utkast till-sakpolitisk-overenskommelseUtkast till-sakpolitisk-overenskommelse
Utkast till-sakpolitisk-overenskommelse
 
Miljöpartiet
MiljöpartietMiljöpartiet
Miljöpartiet
 
Vattenfalls andra kvartalsrapport 2017
Vattenfalls andra kvartalsrapport 2017Vattenfalls andra kvartalsrapport 2017
Vattenfalls andra kvartalsrapport 2017
 
Klimatkontrakt
KlimatkontraktKlimatkontrakt
Klimatkontrakt
 
Kvartal 3 2022: Delårsrapport januari-september
Kvartal 3 2022: Delårsrapport januari-septemberKvartal 3 2022: Delårsrapport januari-september
Kvartal 3 2022: Delårsrapport januari-september
 
Nya Skattebaser För Norrland
Nya Skattebaser För NorrlandNya Skattebaser För Norrland
Nya Skattebaser För Norrland
 
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxtGröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
Gröna visioner - program för en miljödriven tillväxt
 
C 1994v
C 1994vC 1994v
C 1994v
 
Centerpartiet
CenterpartietCenterpartiet
Centerpartiet
 
Miljöteknikjobb
MiljöteknikjobbMiljöteknikjobb
Miljöteknikjobb
 

Mais de Rödgrönt samarbete för framtiden (12)

Framtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapport
Framtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapportFramtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapport
Framtidskraft som försummas - Granskningsgruppens andra rapport
 
Hogerpolitiken klyver Sverige
Hogerpolitiken klyver SverigeHogerpolitiken klyver Sverige
Hogerpolitiken klyver Sverige
 
S-V-Mp Rapport
S-V-Mp RapportS-V-Mp Rapport
S-V-Mp Rapport
 
En rödgrön politik växer fram
En rödgrön politik växer framEn rödgrön politik växer fram
En rödgrön politik växer fram
 
Pressmaterial ROT
Pressmaterial ROTPressmaterial ROT
Pressmaterial ROT
 
Miljofordonspaket
MiljofordonspaketMiljofordonspaket
Miljofordonspaket
 
Gemensamma Motioner
Gemensamma MotionerGemensamma Motioner
Gemensamma Motioner
 
RUT om Fastighetsskatten
RUT om FastighetsskattenRUT om Fastighetsskatten
RUT om Fastighetsskatten
 
090625 Vi Investerar I Skolorna1
090625 Vi Investerar I Skolorna1090625 Vi Investerar I Skolorna1
090625 Vi Investerar I Skolorna1
 
Vi investerar i infrastruktur
Vi investerar i infrastrukturVi investerar i infrastruktur
Vi investerar i infrastruktur
 
Kraftigt stöd för Rödgröna investeringar
Kraftigt stöd för Rödgröna investeringarKraftigt stöd för Rödgröna investeringar
Kraftigt stöd för Rödgröna investeringar
 
Prioritera Investeringar i Kommuner Landsting
Prioritera Investeringar i Kommuner LandstingPrioritera Investeringar i Kommuner Landsting
Prioritera Investeringar i Kommuner Landsting
 

Överenskommelse energipolitiken

  • 1. Överenskommelse om energipolitiken mellan Soci- aldemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Vi vill att Sverige skall visa vägen i klimatpolitiken. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperatu- ren fortsätter att stiga i samma takt som nu kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Det är länder som Sverige – som både har resurser att ställa om och dessutom släpper ut mer än andra länder – som främst behöver vidta åtgärder för att minska sina utsläpp. Genom att vara le- dande i arbetet med att bryta oljeberoendet kan Sverige fungera som ett föredöme för andra. Vi vill skapa arbetstillfällen i Sverige genom aktiva klimatinvesteringar. Om svenska företag först ut- vecklar den fossilfria teknik som hela världen kommer att efterfråga framöver har företagen goda för- utsättningar att stärka sin internationella konkurrenskraft. Om företagen redan nu investerar i energief- fektivare teknik vinner de kostnadsfördelar gentemot sina konkurrenter. Utformar vi stödet till den svenska industrins omvandling på rätt sätt innebär omställningen inte enbart en kostnad utan också en möjlighet till framtida arbetstillfällen och vinster. Vi vill även skapa arbetstillfällen i Sverige genom investeringar i det svenska energisystemet. Sverige behöver en god tillgång till el med konkurrenskraftiga priser. Detta är inte minst av stor betydelse för sysselsättningen i den svenska elintensiva industrin. Investeringar i den svenska förnybara elproduk- tionen bidrar till att hålla upp sysselsättningen i det svåra ekonomiska läge landet befinner sig i. Vi vill att investeringarna i det svenska energisystemet skall bidra till att underlätta miljö- och klimat- omställningen. En satsning på den förnybara elproduktionen i form av vind, bioenergi och solkraft är en viktig del av omställningen till ett hållbart samhälle. Vi vill ha en bred överenskommelse om klimat- och energipolitiken. Investeringar i både tillverknings- industrin och energisektorn underlättas om det finns en säkerhet om de framtida spelreglerna. En sådan säkerhet förutsätter en blocköverskridande överenskommelse. Vi är beredda att medverka till en sådan överenskommelse. Vi är beredda att efter nästa val bjuda in till nya energisamtal för att arbe- ta fram ett brett förankrat och hållbart beslut om den svenska energipolitiken. Elförsörjning Vi förordar en politik som tryggar den svenska tillgången till el och upprätthåller effekten i energisy- stemet. Vår utgångspunkt är att Sverige har goda förutsättningar att klara detta. Redan utan ytterligare åtgärder visar prognoserna på ett mycket kraftigt el-överskott i Sverige under de kommande 30 åren. Till detta skall också en höjning av ambitionerna för elcertifikatsystemet från samt en fortsatt utbygg- nad av den förnybara elproduktionen åren därefter läggas för att ge en rättvisande bild av den svens- ka elbalansen framöver. Energimyndighetens nyligen redovisade beräkningar visar att Sveriges netto- export av el ytterligare kommer att förstärkas framåt 2030 redan utan detta antagande om fortsatt utbyggd produktionskapacitet. Med nya styrmedel är det möjligt att till år 2030 både minska använd- ningen av el i Sverige och att ytterligare öka produktionen av förnybar el. Vi är därför överens om följande: • Sverige skall ha ett överskott av el till fördel för både klimatet och industrins konkurrenskraft. • Den förnybara elproduktionen bör byggas ut ytterligare. Målet bör sättas till minst 30 TWh från förnybara källor år 2020. Certifikatsystemet för förnybar elproduktion skall användas för att uppnå målet. • Takten i utbyggnaden bör hållas i under åren efter det. Ett långsiktigt mål om minst 55 TWh till år 2030 bör sättas redan nu. • Stöd till havsbaserad vindkraft och till solkraft behövs. De skattemässiga möjligheterna att samäga vindkraftverk i kooperativ form behöver klargöras. • Även kompletterande metoder för att stimulera utbyggnad av förnybar el, genom ett fastpris- system för leveranser av förnybar el, bör prövas.
  • 2. Överföringskapaciteten mellan de norra delarna av landet och de södra behöver byggas ut för att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av den förnybara energin. • Kärnkraften vill vi successivt fasa ut med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering. En pröv- ning måste därför göras varje mandatperiod. Regeringen vill istället bygga nya kärnkraftverk. Under de avbrutna energisamtalen framkom dock att något beslut om att bygga dessa, inte ens med regeringens bedömning, är nödvändigt förrän tidigast 2015. Genom att driva på ut- byggnaden av den förnybara energin kan vi under tiden påbörja energiomställningen till säker och miljövänlig energi. Det ger oss lugn och ro att föra samtal mellan partierna i hamn när par- titaktik kan läggas åt sidan. Energifrågan är för viktig för kortsiktiga beslut och politiska spel. • Energieffektivisering är en grundläggande del av en framtida energipolitik. Vi vill genomföra en elväxling från energislösande lågproduktiv användning i främst icke energiintensiv industri och hos hushållen till högproduktiv produktion i process- och tillverkningsindustrin och en utbygg- nad av järnvägen och effektiva el- och hybridbilar. Möjligheterna att införa ett system med vita el-certifikat för att driva på utvecklingen bör prövas. Målet bör vara 25 % effektivare energianvändning år 2020. • Det finns vare sig energipolitiska skäl eller klimatpolitiskt utrymme för en storskalig utbyggnad av naturgasnätet. Den samhälleliga bedömningen av naturgasprojekt skall göras i samband med tillståndsprövningen. Vi säger nej till den ryska gasledningen i Östersjön. Elmarknaden och elpriser Elpriserna har stigit kraftigt efter avregleringen av elmarknaden. Inte minst för den svenska elintensiva industrin har detta inneburit stora påfrestningar. Vi vill se en fungerande konkurrens på elmarknaden som också bidrar till att skynda på omställningen till förnybar elproduktion. Vi är därför överens om följande: • Vi motsätter oss en forcerad integrering av den nordiska och den europeiska elmarknaden med negativ inverkan för svensk industris internationella konkurrenskraft. På sikt är en gemensam europeisk elmarknad att eftersträva. Dock bygger detta på att varje enskilt land också tar ansvar för att investera i förnybar elproduktion och energieffektivisering samt insat- ser för fungerande konkurrens och fungerande regionala marknader. Ihopkoppling av illa fun- gerande marknader leder bara till höjda elpriser. • Vi vill i första hand fokusera på investeringar som får den nordiska elmarknaden att fungera bättre men är också öppna för en ökad sammankoppling med energisystemet i Baltikum. • Elbolagens möjligheter att teckna dyra tillsvidareavtal, som är svåra att omförhandla eller gå ur, bör begränsas, om möjligt genom lagstiftning. En prisprövning på fjärrvärmemarknaden bör införas. Ett tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten bör utredas och möjligheterna att kommersi- ellt omhänderta spillvärme från industrin tas tillvara. Samägandet av kärnkraften bör begrän- sas och konkurrensproblemen inom vattenkraften åtgärdas. Vi vill underlätta för nya aktörer att komma in på elmarknaden genom en effektiv och tydlig tillståndsprocess. En studie bör genomföras för att se över förutsättningarna för att utveckla råkraftsmarknaden mot en mark- nad för s.k. baslast och en marknad för s.k. toppkraft. Vi vill också skärpa övervakningen av elmarknaden, bland annat genom bättre samarbete över landgränserna och genom bättre dia- log mellan ansvariga myndigheter. • För alla hushåll bör obligatorisk individuell och timvis mätning med eget kostnadsansvar för förbrukningen av varmvatten och el införas, och när det är tekniskt möjligt även för värme och kyla. Vattenfall skall kvarstå i statlig ägo. Bolaget bör ges en tydlig roll i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi. Vidare bör Vattenfall, inom ramen för EU:s statsstödsregler och miljömässiga krav, möjliggöra Europas mest konkurrensmässiga priser för den svenska elintensiva industrin.