1. ESFSlutrapportgenomförande20111010Ver1.03
Sid 1 (8)
FRIRPTv.1[1433424597882]d.FRIRPTv.1
2013-3050097
Diarienummer
Jordhammar 2.0
Projektnamn
2013-3050097
Diarienummer
Slutrapport genomförande
Sammanfattning
Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat.
Efter en genomförd projektperiod med Jordhammars växtkraft har det blivit tydligt för alla
inblandade parter att arbetsmetoderna som framarbetats och synen på brukare som
kunskapsbärare har medfört väldigt goda resultat. Med detta i åtanke har Stenungsunds
kommun haft för avsikt att implementera resultaten inom övriga verksamheter som möter
målgruppen i det dagliga arbetet. genom två parallella spår genom projektperioden, dels ett
spår som involverar personal och ledning med syfte att etablera brukarmedverkan som en
norm i det sociala arbetet och dels en rustning av projektdeltagare genom utbildningsinsatser
och individuella behovsinventeringar har vi kunnat åstadkomma en påbörjande förändring i
kommunal verksamhet där projektet har led till insyn att vi också framöver kontinuerligt
behöva arbeta med inflytande i styrning samt utformning av verksamheten i Stenungsunds
kommun och des samverkansparter. Projektet har i sin tur led till en rad förändringen i rutiner
mellan försörjningsstöd och arbetsmarknadsenheten samt varit till grund för ytterligande
fördjupningen i samverkansmodeller med inflytande av brukaren såsom förstudien för
hälsanshus med stöd av samordningsförbundet och insatser för personer med
autismspektrumdiagnos Genom projekt Jordhammar 2.0 har vi kunnat återinföra
utbildningsinslag som en naturligt del av arbetsmarknadsenhetens verksamhet som har höjd
den upplevda meningsfulhet i den kompetenshöjande insatser.
Projektets resultat
- Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring.
- Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre
sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ
verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna
av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit.
- Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till?
- Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och
system- och strukturnivå?
Detta projekt var inriktad på en fördjupad implementering av resultaten från projektet
Jordhammars Växtkraft (2009-3050246) inom Stenungsunds kommuns befintliga
verksamheter.
Lärdomarna från projektet har analyserats och öppnat upp för en diskussion inom individ och
familjeomsorgen (IFO) om huruvida befintliga arbetsmetoder kan påverkas av projektets
resultat i syfte att uppnå uppsatta verksamhetsmål. För att kunna påverka den befintliga
strukturen och arbetsmetoderna inom IFO behövs ett långtgående samverkansarbete med
tillhörande verksamheter där båda ledningen, personal och brukare involveras och bereds
utrymme att vara delaktiga i förändringsarbetet. Detta möjliggörs genom skapandet av en
gemensam plattform som representerar både brukare och de verksamheter som bedriver
socialt arbete. Denna plattform finns idag inom ramen för Jordhammars växtkraft, men för att
få bestående genomslagskraft av arbetsmetoderna och synsättet som etablerats inom
projektramen behövs en bredare överenskommelse som sträcker sig över alla berörda
verksamheter inom kommunen.

2. ESFSlutrapportgenomförande20111010Ver1.03
Sid 2 (8)
2013-3050097
Diarienummer
Den målgrupp som i största utsträckning skulle gynnas av detta arbete är densamma som
myndigheterna har svårast att nå ut till, dvs. de som står längst ifrån arbetsmarknaden vare
sig det handlar om långtidssjukskrivna som ska återgå till arbete, personer med LSS-beslut,
ungdomar i behov av extra stöd samt invandrare som inte hittar vägar in till den öppna
arbetsmarknaden. För att inte tala om vinsterna för de professionella som finns kring och
verkar för dessa brukare, som skulle se bättre resultat av de insatser som sätts in för att
stötta dessa grupper. Detta blir tydligt när olika myndigheter, i all välmening, gång på gång
beslutar om enskilda insatser som ändå inte någon större genomslagskraft då samma brukare
aktualiseras på nytt utan att ha uppnått uppsatta mål. Denna negativa spiral
behöver motverkas genom en plattform där alla berörda parter arbetar utifrån grundsynen att
brukaren ges möjlighet att själv påverka sin situation samtidigt som en röd tråd finns i de
aktiviteter som erbjuds.
Projektet har haft strategisk påverkan som programkriterier. Utgångspunkten har varit att
påverka de befintliga strukturerna i Stenungsunds sociala arbete genom inflytande av brukare
i utformningen av insatser.
Att genom tillförandet av riktade utbildningsinsatser for befintliga verksamheten inom
arbetsmarknadsenheten höja den upplevda meningsfullhet i den kompetenshöjande insats
från försörjningsstöd .
Projektet har lett till en rad av slutsatser som kommer att påverka insatser till brukare.
1.I samverkan med försörjningsstöd har vi framställt en mer individinriktad lösning genom att
rama in olika behov och förutsättningen för brukare. Med Jordhammars Växtkraft lärdomar
som utgångsläge har vi skapat en mer enhetlig metod med tillhörande regler inom ramen av
socialtjänst. Här har framförallt arbetstider, giltigt frånvaro, möjligheten till utbildning med
bibehållet försörjningsstöd varit diskussionsämnen.
Idag har vi en skriftlig överenskommelse med avdelning socialtjänst över arbetsmetoder och
innehåll runt brukare.
2. Vi har haft en verksamhetsöverskridande diskussion som skapade en plattform för
gemensam lärande mellan brukare personal och ledningen med hjälp av metoden open space.
Diskussionen lede till en rad initiativ för verksamhetsutvecklingen såsom hälsans hus,
brukarinflytande grupp, samverkan mellan brukarstyrda organisationer och kommunen runt
specifika målgrupper med funktionshinder som idag är svårt att nå ut till.
3. Vi har kommit till en slutsats att vi inom den kommunala sektorn som arbetar med
arbetsmarknadsfrågor behöver öppna upp ännu mer för individuell kunskapsimplementering
som en viktig väg ut till den reguljära arbetsmarknaden.
Detta ledde bland annat till att Arbetsmarknadsenheten nu åter organiserade sig under
kompetens och utveckling för att få den naturliga samverkan med vuxenutbildning.
Syfte och mål med projektet
- Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat.
- Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa
mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer,
beteende etc.
- Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt?

3. ESFSlutrapportgenomförande20111010Ver1.03
Sid 3 (8)
2013-3050097
Diarienummer
- Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur
detta har påverkat projektbudgeten.
Ett av målen under projekt Jordhammars växtkraft var att avveckla oss själva som personal i
projektet genom att bygga kunskap och struktur där deltagare själv kan leda, bestämma över
sin vardag. Att implementera hela projektet med dess metod in till Stenungsunds kommun
skulle innebära ett allt för stort förändring i den befintliga organisationen. Här är det
framförallt ledningen i avdelning funktionshinder som har svårt att tänka nytt eller
annorlunda. Stenungsunds kommun tillämpa inte LOV (lagen om valfrihet)för val av daglig
verksamhet orsaken till detta kan vara många. Rädsla för ekonomisk kostnadsökning kan vara
en av dem. Kvalitetssäkring nämns i samband med detsamma.
Vi har sätt att vilja samverka runt brukarstyrning har avtagit efter perioden med Jordhammars
Växtkraft
Här är det inte personal men ledningen som har styrd den processen.
Arbetsmarknadsenheten uppfattar att avdelning funktionshinder har avskärmat sig och då
även kunden från alla öppningar till arbetsmarknaden. Tidigare, i projektet inbjöds man på en
arena där alla tänkbara öppningar fanns. Nu väljer man att isolera sig och ”plockar bort”
individen (som ju ska vara i centrum) från alla dessa möjligheter. Sagt i hårda ordalag. Vi
behöver ha samtligas bild för att öka förståelsen för detta, dock är det så att det åligger alla
aktörer att samverka och bidra till att upprätthålla kundens lagliga rätt till valfrihet
Arbetsmarknadsenheten däremot har mer erfarenhet av att samverka med andra aktörer
bortom ens egna kontroll. Samverkan med näringslivet i praktikplatser. Underlättande för
verksamheten att avknoppa sig till socialt företagandet är några av väl inarbetade strukturer.
Arbetssätt
Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra
aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som
ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i
projektet.
Ett av målen under projekt Jordhammars växtkraft var att avveckla oss själva som personal i
projektet genom att bygga kunskap och struktur där deltagare själva kan leda och bestämma
över sin vardag. Att implementera hela projektet med dess metod in till Stenungsunds
kommun skulle innebära en allt för stort förändring i den befintliga organisationen. Här är det
befintliga ledningsstrukturer i avdelning funktionshinder hindras av samverkan med
brukarstyrda organisationer. Stenungsunds kommun tillämpar inte LOV (lagen om valfrihet)
för val av daglig verksamhet orsaken till detta kan vara många. Rädsla för ekonomisk
kostnadsökning kan vara en av dem. sämre kvalitetssäkring nämns i samband med
detsamma.
Vi har sett att vilja samverka runt brukarstyrning har avtagit efter perioden med Jordhammars
Växtkraft. Detta kan bero på minskade tillgång till externa resursen.
Arbetsmarknadsenheten uppfattar att avdelning funktionshinder har avskärmat sig och då
även kunden från alla öppningar till arbetsmarknaden. Tidigare, i projektet inbjöds man på en
arena där alla tänkbara öppningar fanns. Nu väljer man att isolera sig och ”plockar bort”
individen (som ju ska vara i centrum) från alla dessa möjligheter. Sagt i hårda ordalag. Vi
behöver ha samtligas bild för att öka förståelsen för detta, dock är det så att det åligger alla
aktörer att samverka och bidra till att upprätthålla deltagarens lagliga rätt till valfrihet
Arbetsmarknadsenheten däremot har mer erfarenhet av att samverka med andra aktörer
bortom ens egna kontroll som samverkan med näringslivet i praktikplatser. Underlättande för
verksamheten att avknoppa sig till socialt företagandet är några av väl inarbetade strukturer.

4. ESFSlutrapportgenomförande20111010Ver1.03
Sid 4 (8)
2013-3050097
Diarienummer
Ett av målen med projektet var att tidiga grupper som vi inte har kunnat nå med
Jordhammars växtkraft skulle belysas extra under Jordhammar 2.0 Här handlade om SFI
elever och Ungdomar. Båda grupper är svårfångade i utveckling av socialt företagande. Vi
valde därför att satsa på företagsutveckling istället för socialt företagsutveckling. Lärdomar
från denna process blev följande: Att utveckla företag med ungdomar kräver en färdig
företagsidé som dom kan tänka sig ansluta till (och inte tvärtom personen finns vad ska ni
göra?) Några personer satte fart redan efter informationsmötet men valde bort kurskamrater.
SFI studenter oftast har en annan företagskultur än den svenska i bagaget. Speciellt i
startfasen krävs förutom språkkunskaper en del kontakter med myndigheter. Kursen blev
förutom en samhällskunskap utbildning om svensk företagskultur och ekonomi utbildning en
startpunkt för en deltagare som gick vidare och startade eget.
Genombrottet med ungdomar kom i slutskede av projektet där en befintlig verksamhet med
flera ungdomar av arbetsmarknadsenheten valde att förbereda en företagstart i samverkan
med Coompanion.
Syfte med utbildningen i Jordhammar 2.0 var att introducera den så kallade fas 2
(utbildningsfasen från Jordhammars Växtkraft) till Arbetsmarknadsenhetens befintliga
verksamhet för att sedan utvärdera påverkan på den upplevda meningsfullheten i vardagen
för deltagaren.
Både deltagaren och handledare bekräftar den stärkta grupprocess och arbetsgrupp identitet
för deltagare efter genomförda utbildningar.
4R analysen påpekade för oss att resursfördelning under projekten för kvinnor var något
mindre än för och detta resulterade att gruppen från textil fick utökade resurser för fler
utbildningar än vad tidigare överenskommit.
Open-Space metoden användes för att starta en dialog med flera inblandande enheter samt
representanter från brukarstyrda organisationer och genomfördes under maj månad. Dagen
gav mycket inspiration och kunskap om varandras verksamhet flera initiativ utvecklades till
arbetsgrupper och uppföljningen genomfördes med projektteam och processledare.
Grupperna fortsätta sitt arbeta också efter projekttiden.
Deltagande aktörer i projektet
Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de
konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete.
Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas
sammansättning. Hur har grupperna fungerat?
Huvudaktör i detta projekt var Stenungsunds kommun som bidrog med flera enheten i
projektteamet Enheten som deltog var:
Arbetsmarknadsenheten (projektägaren) som bidrog med lärdomar från Jordhammars
Växtkraft samt praktiska verksamheten där vi kunde implementera nivå 2 (utbildningsfasen
Jordhammars Växtkraft) i befintliga verksamheten under tidbegränsat period samt leda
diskussionen runt brukarinflytande och förmedla den utökade nätverk inom social ekonomi
för övriga enheten.
Vuxenutbildning som blir efter projektet en viktig samverkanspart i utformning av
utbildningsdelen för målgruppen där tidigare vi har reglerat kompetenshöjande insatser utan
utbildningsinsatser kommer framöver dessa beslut utformas efter nya rutiner och möjligheter
för individen att öka anställbarhet genom utbildning utan påverkan på den existentiella
ekonomi. Vuxenutbildning bidrog med kunskap hur sådana insatser skulle kunna ser ut. Samt
deltog under hela projektperiod i projektteamet.

5. ESFSlutrapportgenomförande20111010Ver1.03
Sid 5 (8)
2013-3050097
Diarienummer
Daglig Verksamhet bidrog med kunskap runt lagstiftning i gränslandet mellan funktionshinder
och långvarig utanförskap samt att gruppen med autismspektrumdiagnos oftast har svårt att
”passa in ” de befintliga verksamheten inom daglig verksamhet Deltagaren från Jordhammars
Handelsträdgård har med egna medel påbörjat en projekt inom autismspektrum som utgår
ifrån brukarstyrning. Projektet har dragit till sig personer som tidigare har aktivt valt att står
utanför den erbjudande daglig verksamhet. Personalen av daglig verksamhet påbörjar nu
samverkan med projektet under Jordhammar 2.0 projektperiod
Försörjningsstöd bidrog under förberedelsefasen i projektteam med kunskap om
socialtjänstlagen och till vilket mån vi har möjlighet att implementera Jordhammars växtkraft
utarbetade Stenungssunds modell. Under open-space träffen i maj togs initiativ av
projektledare och enhetschef för försörjningsstöd att arbeta på nya rutiner som kommer att
implementera delar av modellen i den befintliga strukturen. Som verkställdes under
november 2014.
Arbetsförmedlingen bidrog med en uppvaktning av Jordhammars handelsträdgård
arbetsträningsplatser under hela projektet. För att verkliga kunna bibehålla en hållbarhet i
samverkan mellan brukarstyrda organisationen och offentlig verksamhet behövs en vilja att
handla med ,köpa tjänster av, den nybyggda organisationen.
Detta har sket.t medvetet av båda ledningen och handläggare på arbetsförmedlingen.
Samverkan har också lett till att flera sociala företag efterlyses för att bredda utbudet i
träningsplatser.
Samordningsförbundet Den formella styrgruppen, bidrog med ekonomiska resurser efter
projekttiden för att utveckla samverkansfrågan runt samlokalisering av myndighetens olika
professioner en så kallat hälsans hus. Förstudier är planerat till april 2015- oktober 2015
Projektens styrgrupp har träffats 2 gånger under perioden där bland annat behovet att
vidareresurser med förstudier för hälsans hus (som initierades under open space träffen i maj
2014) har varit aktuellt arbetsområden.
Projektens projektteam har träffats vid 6 tillfällen arbetet har varit förberedelse inför open
space dialogen samt utvärdering av resultat därifrån. För övrigt anordnades en
avslutningskonferens med presentation av projektens genomförde resultat och utvärdering i
december 2014.
Projektpersonalgrupp träffades ett 20 -tal gånger under året med syfte att redovisa för
varandra den genomförde aktivitet samt resultat och planering till nästa steg.
Jämställdhetsintegrering
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och
utmaningar under arbetets gång.
Inom det sociala arbetsfältet består en stor majoritet av personalen av kvinnor. Detta
samtidigt som brukargruppen är väldigt heterogen i sin sammansättning. Under hela projektet
Jordhammars Växtkraft har jämställdhetsperspektivet stått centralt i samtliga aktiviteter.
För att motverka den könssegregering som vi kan se i dagsläget inom vissa av kommunens
praktiska verksamheter kommer det att ske en inventering och ett förändringsarbete genom
4R-metoden.
Vid inventeringen såg vi att fördelningen delvis bero på yrkesområden som har traditionella
förutsättningen. (bil- textil) Eftersom rekryteringen av deltagare sker utanför verksamheten
hos arbetsmarknadshandläggare påverkas rekrytering ytterligare av
arbetsmarknadshandläggare uppfattning av ”matchning” för men eller kvinnor. En av

6. ESFSlutrapportgenomförande20111010Ver1.03
Sid 6 (8)
2013-3050097
Diarienummer
verksamheter riktar sig dessutom till kvinnor som har varit utsatt för våld varpå jämt
könsfördelning försvaras. Det vi hade möjlighet till var att se efter resursfördelning inom
projektet erbjuds samma resurser till textilverkstad (som enbart har kvinnliga deltagaren)
samt att en debatt leddes om huruvida kvinnor får en möjlighet till
arbetsmarknadsanställningar i enheten.
Vid spegling av SWOT analysen som gjordes under förprojektering Jordhammars Växtkraft
(projekt växthus Stenungsund) såg vi att brukarmedverkan/inflytande och delaktighet i
styrning av verksamheten som vi redan under förprojektering förväntade vara en styrka i
projektet till fullo bekräftades av den externa utvärderingen av Jordhammar Växtkraft. Under
projekt Jordhammar 2.0 skulle brukarmedverkan/inflytande i befintliga verksamheter bli mer
synligt. Detta genomfördes under Open space möten där en grupp deltagaren från
Jordhammars Handelsträdgård tog en central roll i initiativen som framfördes. Resultatet
blev en dynamik i mötet och jämställdhets analyserande villkoren kunde diskuteras i ett öppet
forum över många funktionsgränser.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt.
Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång.
.Tillgänglighet för personer med funktionshinder har varit under hela projektet en stor
diskussionspunkt. Jordhammars Växtkraft modell av samverkan mellan olika avdelningen
inom kommuner, där tillgänglighet blir en naturlig del av vardagen (vem ska delta och vad
behöver de för att kunna delta) påverkades av ekonomiska förutsättningen att kunna
fortsätta samverka Detta påverkade givetvis projektets möjlighet att implementera
erfarenheter av Jordhammars Växtkraft in i den befintliga organisationen. Dock har projektet
kunna bidra till den diskussionen om tillgänglighet inom den egna verksamheten.
Kunskapslyft inom personalgruppen om olika funktionshinder pågick parallellt i ett annat
projekt.
Regionala prioriteringar
Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med.
ej aktuellt
Spridning och påverkansarbete
Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete.
- Vilka personer/organisationer har ni riktat er till?
- Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet?
- Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör
göra det?
Projektens stora spridningsarbete kom när Open space mötet genomfördes i maj månad.
Materialet från och uppföljning efter visar att initiativen från maj månad skulle fortleva och i
sin tur starta nya projekt och samverkansformer. Också utanför kommunens gränser
uppmärksammades projektet. Högskola i Väst hade en student med under hela projektet
(social pedagogik) kranskommunerna deltog delvis i styrgruppsarbete
Det var framförallt inom den egna verksamheten och samordningsförbundet som spridning
har tagit plats.
Följande erfarenheter av Jordhammar 2.0 fortlever också efter projekttidens slut och har
påverkat andra organisationer:
Rutiner mellan AME och Försörjningsstöd: påverka idag metoder och arbetssätt där
deltagarens mål har blivit vårt gemensamma uppdrag. Där vi tydligt ser skillnaden mellan ett
rehabiliterande beslut och kartläggande beslut.
Hälsans Hus: Samordningsförbundet tog upp frågan på nytt och beviljade förprojektering för

7. ESFSlutrapportgenomförande20111010Ver1.03
Sid 7 (8)
2013-3050097
Diarienummer
projektet.
Samverkan runt autismspektrumtillstånd: brukarstyrda organisationer tillsammans med
offentlig verksamhet diskuterar och planerar gemensamma satsningar mot målgruppen som
idag faller mellan stolorna. Här behöver det framförallt koncentrar oss på lokalfrågan.
Gruppen word-one har en inarbetat brukarstyrt modell som fungerar och kan bibehålla
målgruppen i aktivitet flera dagar i veckan. Något som daglig verksamhet tidigare har haft
svårt att genomföra med denna målgrupp. Gruppen som i stor omfattning har rätt till daglig
verksamhet väljer själv att delta i dessa aktiviteter utan att någon kostnad för kommunen
införs. Framöver behöver vi ser över att till exempel lokalkostnader kan finansieras samt att
kommunen börja handla av dessa organisationen som stöd till verksamheten (social hänsyn)
Brukarråd: idag saknas ett fungerande brukarråd i Stenungsund . Gruppen en blandning av
brukare och kommunanställda har kunnat orientera sig på andra kommuner (Uddevalla) och
varit på studiebesök samt kommit en bit på väg till en lokalt variant av det. Personligt ombud
har en given roll i fortlevande av detta initiativ.
Jordhammars Växtkraft modell för att starta ett socialt företag har tagits an av en av
kommunens verksamheter som påbörjade processen att övergå till ett socialt företag efter
projekttiden. Gruppen genomförde en utbildning med Coompanion under sista kvartalet 2014
Extern utvärdering
Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket
stöd har det varit för projektledningen och hela projektet?
Den externa utvärderaren har genomfört en rad med intervjun till de olika samverkansparters.
Arbetet har pågått under de senaste månaderna av projektet och har omskrivet en realistisk
bild av genomförde aktiviteter med tillhörande analys. Projektledningen har haft utvärderaren
som stöd i fortlöpande utvärdering av resultaten (se bifogad fil för resultat av utvärderingen).
Egenutvärdering
Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för
projektledningen och hela projektet?
Genom en kontinuerlig dialog inom projektteamet med berörda samverkansparter och genom
uppföljningen av genomförda aktiviteter har projektledare kunnat arbeta mot projektens mål,
indikatorer för övergripande mål och resultat har kunnat analysera med hjälp av LFA
metoder.
ESF rådets handläggare deltog i projektens Open space dag i maj och gav en bra insikt och
reflektioner runt projektens övergripande mål om brukarmedverkan i utformning av offentlig
verksamhet.
Kommentarer och tips
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och
varför?
Att implementera ett fungerade koncept som utgår från brukarstyrd organisation inom
offentlig verksamhet är nästintill omöjligt. Däremot kan vi konstatera om vi önskar att
brukarens inflytande och självklara plats i utformning av verksamhet behöver utökas, då har
detta projekt kunna initiera och bidra till det. Här är det mötesplatser, metoder för, och
dialog med, brukaren som står i centrum.
Projektet har kunnat bidra till mötesplatser och använd sig av evidensbaserade metoder för
att skapa dialog och utrymme för brukarinflytande i verksamheten. Många av dessa initiativ
fortlever än idag och leder med allt sannolikhet till en bättre samverkan mellan

8. ESFSlutrapportgenomförande20111010Ver1.03
Sid 8 (8)
2013-3050097
Diarienummer
brukarorganisationen och offentlig verksamhet. Vi kan i denna bemärkelse dock aldrig
”slappna av” vardagen återgår oftast till den endast interna beslutsfattning där brukaren
fortfarande ställs utanför. Vi behöver också framöver hitta metoder att säkerställa samverkan
mellan dessa parter.
Att utbilda målgrupper i nya kunskaper blir kompetenshöjande i sitt rätta mening. Allt för ofta
prata vi om kompetenshöjande insatser medans vi inte tillför någon ny kunskap till individen.
Denna situation blir otroligt nedbrytande för individens självkänsla. Det diskuteras förvaring
av brukaren istället av möjligheter. Ska vi fortsätta ”kräva” av individen att delta i åtgärder
behöver vi låta brukaren vara med och utforma dessa åtgärder.
Projektet har kunnat uppnå de målen som gavs i ansökan vissa delar behövs arbetas med
också efter projektets slut.
Kontaktpersoner
Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta?
Rick Mulder
Metodutvecklare Kompetens och Utveckling
Stenungsunds kommun
0303-732524